Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1972:105

Tisdagen den 31 oktober

Kl. 16.00

Tisdagen den 31 oktober 1972

§ 1 Minnesord över avliden ledamot av kammaren

Herr TALMANNEN yttrade;

Återigen har en av våra kammarkamrater lämnat vår krets. Meddelandet om Sigvard Rimås' hastiga bortgång natten tUl söndagen fyller oss alla med sorg, Sigvard Rimås var riksdagsman i andra generationen och bevistade i är sin nittonde riksdag. Han var vid sitt frånfälle ledamot av inrikesutskottet och suppleant i riksdagens revisorer,

1 sin hembygd var Sigvard Rimås engagerad på mänga olika områden, Östergötlands läns landsting tUlhörde han sedan 1946,1 sin hemkommun har han varit ordförande i byggnadsnämnden och ledamot av kommunalfullmäktige, Hans stora frikyrkliga intresse kom till uttryck bl, a, i ledamotskap av Missionsförbundets församlingsräd,

Sigvard Rimås vann genom sin lugna och stUlsamma natur aktning och sympatier hos alla som hade med honom att göra.

Vi minns honom som en mycket samvetsgrann och pålitlig kamrat. Vi lyser frid över hans minne.

Detta anförande åhördes av kammarens ledamöter stående,

§ 2 Justerades protokollet för den 20 innevarande månad.

§ 3 Meddelande ang. tidpunkten för höstsessionens avslutning

Hert TALMANNEN anförde:

Av den ärendeplan som i dag utdelats tiU kammarens ledamöter framgår bl, a, att behandlingen av propositionen om regional utveckling och hushållning med mark och vatten inte kan påbörjas förrän fredagen den 15 december. Det blir därför med all sannohkhet nödvändigt att ta även lördagen den 16 december i anspråk för debatten i detta ärende. Höstsessionen torde alltså - med ändring av vad som angivits i den preliminära tidplanen — komma att avslutas lördagen den 16 december,

§ 4 Herr talmannen meddelade att herr Hedin enhgt tiU kammaren inkommet läkarintyg var sjukskriven ytterligare under tiden den 23 oktober—12 november.

Herr Hedin bevUjades erforderlig ledighet från riksdagsgöromålen,

§ 5 Föredrogs och hänvisades Kungl, Maj :ts propositioner nr 100 till inrikesutskottet och nr 109 tih civUutskottet.

Nr 105 § 6 Föredrogs och hänvisades motionerna

Tisdaeen den "*■ 25 tiU konstitutionsutskottet och

31 oktober 1972 " ''26 tiU skatteutskottet.

§ 7 Föredrogs, men bordlades åter skatteutskottets betänkanden nr 34, 35, 40, 43-45, 49 och 52-54, försvarsutskottets betänkanden nr 18 och 19, socialutskottets betänkanden nr 27-34, kulturutskottets betänkanden nr 19-21, jordbruksutskottets betänkanden nr 43-46 samt inrikesutskottets betänkanden nr 18, 19, 22-24 och 26.

§ 8 Föredrogs och bifölls interpeUationsframställningen nr 193,

§ 9 Interpellation nr 194 ang, domänverkets upphandling av råvara från privata skogsägare för enskilda industriföretags räkning

Ordet lämnades på begäran till

Herr FÅGELSBO (c), som yttrade:

Herr talman! Skogsindustrins upphandling av råvara från enskUda skogsägare sker numera till övervägande del genom centrala uppköp. Industrin träffar därvid överenskommelser med skogsägarnas organisationer om både leveransmängder och priser. Denna ordning har bidragit till att priserna stabUiserats, något som både köpare och säljare torde betrakta som en fördel.

På senare tid har enskilda skogsindustrier träffat avtal med domänverket om avverkning av poster på rot, som köpts från andra skogsägare. Industrierna vänder sig i dessa faU direkt tUl de enskUda skogsägarna. Mot det förfaringssättet kan man i och för sig inte göra några invändningar, även om många säkert betraktar det som ett steg tillbaka tiU forna tiders osäkra förhållanden med separata prisuppgörelser för varje köp.

Domänverket spelar en tvivelaktig roU vid dessa inköp. Verket svarar nämhgen inte bara för avverkningarna utan fungerar också som aktiv uppköpare för skogsindustrins räkning. De enskUda skogsägarna kan vända sig tiU enskilda tjänstemän i domänverket, när de vUl sälja virke. Domänverkets tjänstemän fungerar aUtså som mäklare ät privata skogsindustriföretag. Det kan enligt min mening ifrågasättas, om statstjänstemän bör åläggas uppgifter av detta slag. Man kan också ställa sig frågan vilka garantier som finns för att det inte här i vissa fall kan ges en dold subvention. Statliga subventioner i en eller annan form skulle innebära att konkurrensen med enskUda yrkesutövare icke kommer att ske på lika villkor.

Med hänvisning tOl vad som har anförts i interpellationen hemställer jag om kammarens tiUstånd att tUl herr jordbruksministern få ställa följande frågor;

Anser statsrådet det vara förenligt med domänverkets målsättning, att dess tjänstemän fungerar som mäklare i samband med enskUda industriföretags uppköp av råvara frän privata leverantörer?

Anser statsrådet att det finns garantier för att denna statliga

verksamhet kommer att så bedrivas att man kan säga att konkurrens på Nr 105

Uka vUlkor föreligger gentemot enskilda yrkesutövare? Tisdagen den

Denna anhållan bordlades.

31 oktober 1972

§ 10 Interpellation nr 195 ang, principerna för intagning till socialhögskolorna

Ordet lämnades pä begäran till

Fru SIGURDSEN (s), som yttrade;

Herr talman! Åtskilliga folkhögskolor har sedan läng tid tillbaka drivit speciallinjer för aspiranter tOl socialhögskola. Enligt uttalande frän rektorer och lärare har socialhögskolorna haft mycket goda erfarenheter av elever med folkhögskolebakgrund.

Fram till för något år sedan anordnades intagningsprov för folkhögskoleelever som sökte tUl socialhögskolorna, Pä grund av stigande krav i fråga om formella kunskaper i engelska och matematik fick mänga folkhögskoleelever som hade en bristfällig formeU grundutbildning allt svårare att hävda sig gentemot studenter vid dessa prov. Ändelen sökande hksom andelen intagna med folkhögskolebakgrund kom därigenom att sjunka, vUket sannolikt innebar att många lämphga blivande socialarbetare med kanske läng praktisk erfarenhet på formella grunder hindrades från att få en socionomutbildning.

Intagningsprov till socialhögskolorna upphörde år 1971, Genom de intagningsbestämmelser som nu införts har socialhögskolorna, som det förefaller, ytterligare avhänt sig möjhgheten att utnyttja folkhögskolorna som rekryteringsbaser. Här finns inte som vid andra läroanstalter, t, ex, lärarhögskolor, någon särskUd kvot för folkhögskoleelever, AUa som är yngre än 25 år är helt hänvisade tiU tentamen i den reguljära gymnasieskolans kurser. Elever som fyUt 25 är och har fem års yrkeserfarenhet kan söka i den fria kvoten och här kan givetvis folkhögskoleelever söka på samma vUlkor som andra, dvs, intyg fordras om kunskaper i svenska, engelska och matematik.

Av prospekt och ansökningshandlingar för socialhögskolan att döma tillmäts tvä tre folkhögskoleär, med allt vad det kan betyda i fråga om kunskaper i historia och samhällsfrågor, av engagemang i sociala problem etc, ingen som helst betydelse. Någon kontakt mellan socialhögskolornas intagningsnämnd och de folkhögskolor som har mångårig erfarenhet av elevernas studielämplighet, sociala intressen etc, förekommer inte.

Eftersom många söker på den begränsade fria kvoten måste det vara en omöjlig uppgift att göra ett ur socialhögskolornas synpunkt riktigt urval bland sökande med högst varierande bakgrund. För dem som viU förbereda sig för socialhögskola genom folkhögskolestudier är det med nuvarande system helt omöjligt att veta hur de skall meritera sig för att i den fria kvoten framgångsrikt kunna konkurrera med medsökande.

När det gäller bedömningen av elever under 25 år förekommer i dag en påfallande diskriminering av folkhögskolelärarnas kompetens i jämförelse med gymnasielärarnas. Folkhögskolelärarnas samfällda omdömesgivning

Nr 105------------ efter tvä tiU tre års kännedom om en elev ges inget som helst meritvärde,
Tisdaeen den ° yngre sökande gäller nu som meritmätning en muntlig eller skriftlig
31 oktober 1972 tentamen inför en gymnasielärare, som den sökande kanske aldrig träffat,
-------------------- varvid denne gör en skönsmässig betygsättning efter skalan 1-5, Folkhög
skoleelever mäste, som det nu är, utöver folkhögskoletidens studier med
dess metodik i form av träning i förmåga till självständigt tänkande,
kritisk belysning av aktuella frågor etc, förbereda och underkasta sig
extra kunskapsprov i ytterligare en skolform med delvis andra och för
socionomutbUdningen mindre givande inslag,

I maj 1972 godkände riksdagen de i propositionen 81 år 1972 på grundval av kompetensutredningens huvudbetänkande angivna riktlinjerna för behörighet, urval m, m, för högskolan, I såväl propositionen som utbUdningsutskottets betänkande uttalas att utbUdning vid folkhögskola bör ge allmän behörighet för tiUträde tUl högre utbUdning pä samma grunder som gäller för gymnasieskolan.

De nya behörighets- och urvalsreglerna beräknas emellertid inte träda i kraft förrän omkring mitten av 1970-talet, Det vore därför önskvärt med någon form av övergångsbestämmelser som kunde tillämpas fr, o, m, 1973, Det är olyckligt att flera årskullar folkhögskoleelever med sociala intressen skall behöva gä villrådiga och tveksamma inför meriteringen till socialhögskola och kanske helt bli utestängda.

Som övergångsbestämmelse kunde folkhögskolestuderande, efter en tredje årskurs som enligt företedda intyg om studiematerial etc, legat på gymnasienivå samt efter av rektor och lärare utfärdat omdömesintyg, exempelvis hänföras till en särskUd kvot där de kunde konkurrera inbördes.

När det gäller intagningen tUl socionomutbUdning mäste det vara av stort värde att samhäUsintresse och praktisk social erfarenhet väger tyngre än teoretiska meriter. En ytterligare minskning av andelen elever frän folkhögskolor på socialhögskolorna måste ses som en olycklig försvagning av den anknytning tiU folkrörelser och folkbUdning som mäste vara ovärderlig för institutioner med socialhögskolans syften.

Rektorerna vid fem folkhögskolor har, med instämmande frän rektorer vid ytterligare 25 folkhögskolor, i skrivelse tiU nämnden för socionomutbildning anfört synpunkter och förslag i överensstämmelse med vad som här redovisats. Skrivelsen föranledde ingen annan åtgärd från nämndens sida än att den rekommenderade folkhögskolorna att anpassa sin tredje årskurs sä att genomgång av särskUd prövning underlättas för folkhögskoleelever samt att skrivelsen översändes för kännedom tUl de sakkunniga för fortsatt utredningsarbete om gymnasieskolans kompetensvärde.

Med stöd av vad som anförts anhåller jag om kammarens medgivande att tiU herr statsrådet Moberg fä ställa följande frågor:

1. Anser statsrådet att socialhögskolornas intagning av elever motsva
rar statsmakternas intentioner när det gäller en breddning av intagningen
tiU högre studier?

2. Är statsrådet — i avvaktan på att nya behörighets- och urvalsregler
för högskolan skaU träda i kraft — beredd att pröva möjligheterna av att

8 införa någon form av övergångsbestämmelser för intagning av elever med

folkhögskolebakgrund till socialhögskolan, t. ex. genom inrättande av en     Nr 105
särskild kvot för dessa elever samt att folkhögskolelärarnas bedömning av     Tisdagen den
den sökande skall tillmätas värde vid meritvärderingen?              o i gUtober 1972

Denna anhållan bordlades.

§ 11 Interpellation nr 196 om åtgärder mot missförhållanden på handelsfartyg

Ordet lämnades på begäran till

Herr BENGTSSON i Göteborg (c), som yttrade:

Herr talman! Det förekommer ibland att svenska redare registrerar sina faryg under främmande flagg för att undgå den svenska lagstiftningen och på så sätt skaffa sig fördelar. Under de senaste dagarna har ett cypriotiskregistrerat fartyg bogserats in och ankrats upp på Rivöfiorden, Göteborg. Fartyget befinner sig enligt tidningsuppgifter i ett skick som närmast kan betecknas som sjöodugligt. Fartygets besättning har uppenbarligen befunnit sig i en livshotande situation.

Föratom den nämnda risken har det enligt tidningsuppgifter varit brist pä såväl mat som värme ombord. Besättningen har uppenbarligen farit Ula.

Det torde också stå klart att fartyget i sitt miserabla skick under den tid det legat på Rivöfjorden inneburit en risk säväl för nedsmutsning av havsvattnet som för den övriga sjöfarten.

Oklarheten i sådana här faU är tydligen stor. Jag citerar vad hamninspektör Nordenskog enligt Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning har uttalat; "Som förhåUandena nu är kan vi inte ta in fartyget i hamnen. Dä finns det nämligen risk för att vi aldrig blir av med henne. Men det är ju nu sjöfartsverket som har hand om saken. TUl detta kommer att även äganderättsförhållandena tydligen är oklara."

Sjöfartsverket har nu ombesörjt att fartyget tagits in i hamn.

Förutom att besättningen har utsatts för alltför stora risker orsakar sådana händelser också ett omfattande och onödigt arbete för lotsar, tuU och polis. Samhället åsamkas kostnader.

Med hänvisning till det anförda anhåUer jag om kammarens medgivande att till herr justitieministern få stäUa följande fråga:

Är statsrådet beredd medverka till såväl ändrad svensk lagstiftning som internationella överenskommelser för att förebygga sädana missförhållanden som kommit i dagen genom händelserna kring det cypriotiskregistre-rade fartyget Bulk I?

Denna anhållan bordlades.

Nr 105 § 12 Interpellation nr 197 om sysselsättningsskapande åtgärder i norra

Tisdagen den Bohuslän

31 oktober 1972.

Ordet lämnades på begäran till

Herr MAGNUSSON i Grebbestad (s), som yttrade:

Herr talman! Ledningen för Facit har nu bekantgjort vilka åtgärder den ämnar vidta för att sanera koncernens ekonomi och produktionsverksamhet.

Ingreppen är utomordentligt drastiska. De drabbar under de tvä närmaste åren ca 2 400 anställda. Indirekt berörs många tiotusental medborgare, bl.a. genom att de nedskärningar och avvecklingar som aviserats fär djupgående verkningar på den kommunala sidan.

Enligt föreliggande uppgifter kommer under 1973 omkring 200 arbetare och ett tiotal tjänstemän att avskedas vid koncernens fabrik i Strömstad. Därpå följande år skall fabriken säljas eUer verksamheten helt läggas ned. I ett uttalande har Metallindustriarbetareförbundets ordförande, Bert Lundin, deklarerat:

"Största bekymret är Strömstad, där det inte finns någon annan industri, som kan ta tiU sig de avskedade."

Verkningarna för Strömstads och Tanums kommunblock har jämförts med den effekt en nedläggning av Götaverken skuUe få för Göteborgs stad.

Det förtjänar i detta sammanhang framhäUas, att de båda kommunernas befolkning redan nu har en ofördelaktig åldersstruktur så till vida att andelen "gamla" är jämförelsevis stor. Om avvecklingen vid Original-Odhner fullföljs på angivet sätt kan man vänta sig, att i första hand de yngre söker sig bort från de närmast berörda orterna. En sädan utveckling skuUe avsevärt försvåra alternativa och framtida industrilokaliseringar tiU Strömstadsområdet. Också i det kommunalekonomiska långtidsperspektivet framstår en ytterligare förskjutning av tyngdpunkten i befolkningens åldersstmktur som ödesdiger.

Med hänvisning till det sagda hemstäUer jag om kammarens medgivande att till inrikesministern fä rikta följande fråga:

Vilka arbetsmarknads- eller näringspolitiska åtgärder ämnar regeringen vidta för att skapa sysselsättning i norra Bohuslän?

Denna anhållan bordlades.

§ 13 Interpellation nr 198 om sysselsättningsskapande åtgärder i norra Bohuslän

Ordet lämnades pä begäran till Herr MATTSSON i Skee (c), som yttrade:

Herr talman! Norra delen av Bohuslän — Strömstads och Tanums

kommuner - har under en lång följd av år haft bekymmer med

sysselsättningsmöjligheterna. Utöver jord- och skogsbrukets samt fiskets

, rationalisering har tillkommit att stenindustrin, som varit en mycket stor

10 näringsgren, nästan helt försvunnit. De företag som etablerats har inte

kunnat ge lika mänga arbetstUlfällen. En kraftig utflyttning har därför ägt Nr 105
mm och pågår fortfarande. Tisdagen den

Av de företag som etablerats i området är Original-Odhner det som 3J oktober 1972

betyder mest. 1 Tanumshede och Strömstad har företaget sysselsatt ---------

nästan 600 personer. Efter nedläggningen i Tanum och viss krympning sysselsattes fortfarande 450 personer i Strömstadsfabriken. Siffrorna skaU jämföras med antalet industrisysselsatta i de bägge kommunerna som utgör ca 2 000 personer.

Beslutet från Facitkoncernen att avveckla Strömstadsfabriken under 1973-1974 utgör ett dråpslag för bygden. Den expansionsvilja i befintliga företag och den nyetablering som efter ihärdigt arbete från kommunernas sida och med lokahseringspolitiskt stöd kunnat komma tih stånd har under 1971-1972 delvis kompenserat Original-Odhners krympning. Möjlighet att skaffa nya arbeten till ca 500 personer i Tanum och Strömstad kräver dock extra insatser frän alla instanser för att kunna lyckas.

Med hänvisning till det anförda anhåller jag om kammarens tillstånd att tiU herr inrikesministern stäUa följande frågor:

VUka speciella åtgärder avser statsrådet vidtaga för att avhjälpa den arbetslöshetssituation som genom bl. a. Original-Odhners nedläggning drabbar norra Bohuslän?

Vilka förändringar i den regionalpohtiska bedömningen av området aktualiseras av den kraftigt förändrade sysselsättningssituationen?

Denna anhållan bordlades.

§ 14 Anmäldes och bordlades Kungl. Maj;ts propositioner: Nr 110 med förslag tUl tullag, m. m. Nr 117 angående finansiering av ett koksverk i Luleå

§15 Anmäldes och bordlades följande motioner;

Nr 1727 av herr Virgin m. fl. avlämnad i anledning av Kungl, Maj:ts proposition nr 103 angående riksdagen och försvarsplaneringen

Nr 1728 av herr Börjesson i Falköping

Nr 1729 av herr Komstedt

Nr 1730 av fru Kristensson m. /?,

Nr 1731 av herr Polstain m. fl.

Nr 1732 av herr Ringaby m. fl.

Nr 1733 av herr Romanus

Nr 1734 av herr Takman m. fl.

Nr 1735 av fru Theorin

Nr 1736 av herr Åkerlind m. fi. avlämnade i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 104 med förslag tUl ändring i sjukvårdslagstiftningen, m, m.

Nr 1737 av herr 5oo

Nr 1738 avherrMoZ;>7 11

Nr 105------------ Nr 1739 av herr Oskarson m. fl.
Tisdagen den---- '' ''" "Pettersson i Örebro m. fl.
31 oktober 1972 Nr 1741 av hert Ullsten
-------------------- ----- Nr n 42 av herr Åkerlind

avlämnade i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 105 med förslag

tUl vallag, m. m.

Nr 1743 av herr Ringaby m. fl. avlämnad i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 108 med förslag tiU lagom ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, m. m.

Nr 1744 av herr Dafi/gren m. fl. avlämnad i anledning av Kungl. Maj;ts proposition nr 11 5 med förslag till förordning om ändring i förordningen (1922:260) om automobilskatt, m. m.

Nr 1745 av herrar Romanus och Wikström avlämnad i anledning av skrivelse nr 19 från riksdagens förvaltningsstyrelse angående tjänstebenämningarna inom riksdagen

§ 16 Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades att följande enkla frågor denna dag framstäUts, nämligen

Nr 282 Herr Ernulf (fp) till herr justitieministern om åtgärder mot den ökade måJbalansen vid de aUmänna underdomstolarna:

Har justitieministern för avsikt att vidtaga några åtgärder för att

motverka den sedan flera är pågående ökningen av målbalansen vid de

allmänna underdomstolarna?

Nr 283 Fröken Pehrsson (c) tiU herr utrikesministern angående den av SIDA aviserade gåvan till Nordvietnam:

Är statsrådet beredd medverka till att tyg för den av SIDA

aviserade svenska gåvan till Nordvietnam kommer att upphandlas hos

tillverkare i Sverige?

§ 17 Kammaren åtskUdes kl. 16.11.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1972:105 Tisdagen den 31 oktober

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1972:105