Riksdagens protokoll 1971:80 Fredagen den 7 maj
ProtokollRiksdagens protokoll 1971:80
Riksdagens protokoll 1971:80
Fredagen den 7 maj
Kl 15.00
§ 1 Justerades protokollen för den 28 april.
§ 2 Föredrogs och hänvisades Kungl. Maj;ts proposition nr 115 i vad avsåg punkterna 1 och 6 tUl skatteutskottet samt i övrigt tiU finansutskottet.
§ 3 Föredrogs och hänvisades motionen nr 1470 tiU näringsutskottet.
§ 4 Foredrogs och bifölls interpeUationsframställningen nr 117.
§ 5 InterpeUation nr 118 ang. ökade möjUgheter tiU bosättning pä landsbygden
Ordet lämnades på begäran tUl
Herr HEDIN (m), som yttrade:
Herr talman! Tre fiärdedelar av Sveriges befolkning — över 6 mUjoner människor - bor i större eller mindre tätorter. Fram tUl år 1980 räknar man med att de 24 största tätortsregionerna kommer att öka med 1,2 miljoner invånare och de tre "storstadsregionerna" med 900 000 personer. Det senare innebär att om knappt tio år bor nära hälften av landets befolkning i dessa tre regioner. Är 2000 kommer, enligt prognoserna, omkring 90 procent av landets befolkning att bo i tätorter. Förändringen från år 1850 - på endast 150 år — då 90 procent av människorna fanns på landsbygden blir således omvälvande.
I befolkningskoncentrationen tiU tätorterna finns de flesta av samhällsplaneringens centrala problem. Tätorterna upptar endast 0,8 procent av landets yta men rymmer nära 80 procent av alla människor. Inom tätortsområdena ryms också det mesta av administrativ och industriell aktivitet.
Många av dessa planeringsproblem, liksom de mänskliga problem som härrör från befolkningskoncentrationen skulle förminskas om största möjliga del av boendet kunde förläggas utanför tätorterna. De fördelar som det skulle innebära att i större utsträckning än vad som nu är fallet ha decentraliserade bostadsområden - framför allt av egnahems- och småhuskaraktär — ute på landsbygden, men ändå inom pendlingsavstånd från tätorten, skulle mer än väl uppväga de nackdelar som reseavståndet representerar. Framför allt skulle "överhettningen" i centralorterna kunna minskas, med de positiva effekter som då skulle uppkomma.
Men också för landsbygden skulle ett decentraliserat boende innebära fördelar.
Den hastiga avfolkning som sker i glesbygden medverkar tUl
att
kommunal och övrig service för de kvarboende försämras och att t. ex. 125
Nr 80 skolskjutsar och hemvård blir allt dyrare. Ett förbättrat underlag genom
|
Fredagen den 7 maj 1971 |
UtlokaUsering av bebyggelsegrupper på lämpliga platser skulle medverka tUl ökad och förbilligad service. Landskapsvården skulle i många fall också gynnas av en sådan bebyggelse som bl. a. borde lokaliseras tiU områden som anses särskilt värdefulla för det rörliga frUuftslivet. Den föreslagna gruppbebyggelsen skulle i hög grad medverka tUl att skapa en levande landsbygd tUl glädje för såväl landsbygds- som tätortsbefolkningen. En faktor som talar för ett mera decentraliserat boende är den ökade fritiden. Den kortare arbetstiden och arbetsveckan gör att människorna får större möjligheter att njuta av den goda miljö som erbjuds i vårt svenska landskap — det kanske vackraste i världen. Ökad standard torde också i framtiden i större utsträckning än nu komma att mätas med hänsyn tUl fritid, miljö etc.
I direktiven till bygglagutredningen framhåller departementschefen följande:
"Miljön har stor betydelse för den enskilda människan. Vi formar själva vår miljö, men formas också av den. Vid utformningen av miljön bör beaktas gmndläggande sociala strävanden såsom kraven på jämlikhet, valfrihet och trygghet samt hygienisk och social välfärd. Det betyder att gemensamma och långsiktiga samhällsintressen väger tungt i förhåUande tiU kortsiktiga och privata intressen. Den fysiska planeringen är ett av de viktigaste instrumenten när det gäller att forma den miljö, som människorna skall leva i. Planlagstiftningen skall i sin tur möjliggöra en planering som förverkligar de välfärdspolitiska mål vi har ställt upp för oss i vårt samhälle.
Det gäUer att forma en god miljö både för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. 1 konsekvens härmed bör också bästa möjliga betingelser ges för förtroendemannainflytande och för en öppnare allmän debatt kring olika mUjöförändringar.
De ändrade anspråk på marktUlgång och miljöutformning som följer av ändringarna i levnadsvanor och bosättningsformer, bör särskilt uppmärksammas. Den växande tätortsbefolkningen har behov av landsbygden för att exploatera stränder och andra värdefulla områden för privat bebyggelse. I tätorterna behöver vi i ökad utsträckning gemensam-hetsanläggningar och förbättrad service inte bara i centmmbUdningar och områden med flerfamiljshus utan också i vUla- och småhusområden. Planering av tätorter och landsbygd måste därför ske med beaktande av sådana samband. Utvecklingen för också med sig att stora tekniska anläggningar av skUda slag ingår i ökande omfattning imiljöer som tidigare nästan helt präglades av husbyggnader eller av natur- och odlingselement. Detta understryker behovet av planläggning av den fysiska miljöförändringen i stort, inte bara av byggnadsverksamhet i inskränkt mening."
Vad som i direktiven anförts om sambandet mellan landsbygd
och
tätort bör enligt min mening utsträckas tiU att gälla mer än tätorternas
behov av landsbygden för rekreations- och fritidsbebyggelse. Lika viktigt,
om inte viktigare, är att landsbygdens många fördelar i större utsträck
ning än nu utnyttjas för tätortsmänniskornas året-runt-boende. För att
126 åstadkomma en ökad
decentralisering av bebyggelsen måste de olika
planmyndigheterna i sitt arbete bevaka att en sådan utveckling befrämjas. Nr 80
I första hand kan de kommunala myndigheterna medverka tUl att mindre Fredagen den
bebyggelsegrupper på landsbygden kommer tUl stånd vid sidan av den 7 maj 1971
planmässiga utbyggnaden av centralorter och övriga tätorter och som ----
alternativ tUl en alltför hastig expansion av dessa.
De här avsedda bebyggelsegrupperna bör vara av relativt liten storlek och avsedda att ge ett alternativ tiU alla dem som föredrar landsbygdens miljömässiga fördelar före den större möjUghet tUl närliggande service som tätorten erbjuder.
För de kommunala myndigheternas planerande skulle det vara tUl stor fördel om de hade tUlgång tiU modellplaner som utvisade vUken storlek på bebyggelsen och vilka gemensamma anläggningar för service och fritidsverksamhet m. m. som med hänsyn tUl kommunens intressen kan anses vara lämpligt. Det skulle alltså enligt min mening vara värdefuUt att man genom initiativ från regeringen lät någon myndighet eller utredning — t. ex, bygglagutredningen — studera den berörda frågan och utarbeta modellplaner för bebyggelsegrupper på landsbygden belägna inom lämpligt pendlingsavstånd från tätorter och arbetsplats.
Det finns redan nu åtskilliga bebyggelsegrupper på landsbygden — utan karaktär av tätort — med varierande antal bostäder och med olika anläggningar för service och gemensamma behov. TiUräckligt studiematerial torde aUtså finnas för att genom intervjuer med de boende och berörda kommunala förtroendemän och tjänstemän samt ekonomiska analyser m. m, komma fram tiU bedömningar av lämpUg utformning och optimal omfattning av berörda bebyggelsegrupper.
Med stöd av vad jag här anfört hemställes om kammarens tiUstånd att tUl herr civilministern få ställa följande fråga:
ViU herr statsrådet medverka tUl att bl. a. genom utarbetande av modellplaner för gruppbebyggelser ökade möjligheter skapas för ett mera decentraliserat boende så att landsbygdens uppenbara fördelar som boendemiljö bättre kan utnyttjas?
Denna anhållan bordlades.
§ 6 Anmäldes och bordlades Kungl. Maj:ts proposition nr 113 med förslag tiU lag om internationella rättsförhållanden rörande adoption, m. m.
§ 7 Anmäldes och bordlades den svenska parlamentariska delegationens hos Europarådets rådgivande församling redogörelse för församlingssessionerna under år 1970.
§ 8 Anmäldes och bordlades
Konstitutionsutskottets betänkande;
Nr 33 i anledning av proposition med förslag tiU lag om ändring i lagen (1909:38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.
127
Nr 80 Skatteutskottets betänkande;
Fredaeen den Nr 31 i anledning av motion angående avskrivningsreglerna för
7 mai 1971 rörelse- och hyresfastigheter vid inkomstbeskattningen.
Lagutskottets betänkande:
Nr 12 i anledning av Kungl. Majts proposition med förslag till växtförädlarrättslag m. m.
Utrikesutskottets betänkanden;
Nr 8 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av den europeiska bosättningskonventionen jämte motion.
Nr 9 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av överenskommelse om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 meUan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige m. m.
Försvarsutskottets betänkanden:
Nr 9 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret jämte motioner.
Nr 10 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse av viss staten tiUhörig fast egendom m. m.
Nr 11 i anledning av motion om fria resor för värnpliktiga.
Nr 12 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tiUäggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1970/71 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.
Nr 13 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tUläggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1970/71 inom handelsdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller ekonomiskt försvar.
Nr 14 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående specialtjänstuttagna värnpliktigas utbildning m. m. jämte motioner.
Socialförsäkringsutskottets betänkanden:
Nr 25 i anledning av motioner angående inkomstprövningen av änkepension inom folkpensioneringen.
Nr 26 i anledning av motioner om förbättrad social trygghet för frånskild make.
Nr 27 i anledning av motion om studiemedel till studerande vid enskilda konstskolor.
Trafikutskottets betänkanden:
Nr 5 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedskrivning av statens järnvägars statskapital, m. m.
Nr 6 i anledning av motioner rörande den statliga trafikpolitiken m. m.
Jordbruksutskottets betänkanden:
Nr 31 i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående stödåtgärder på fiskets område, m. m.
Nr 32 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till
128 statens växtsortnämnd m. m. jämte
motion.
CivUutskottets betänkanden: Nr 80
Nr 16 i anledning av motion angående olägenheterna med byggnads- Fredagen den
förbud av mer än fem års varaktighet, • tq-ti
Nr 17 i anledning av motion angående riksdagsbehandlingen av fråga-------
angående den fysiska riksplaneringen.
§ 9 Anmäldes och bordlades motionen nr 1471 av herr Dockered m. fl. i anledning av Kungl, Maj;ts proposition nr 109 med förslag tiU lag om ändring i vapenförordningen (1949:340), m, m.
§ 10 Meddelande ang, enkla frågor
Meddelades att följande enkla frågor denna dag framställts, nämligen
Nr 230 Fru Anér (fp) tiU herr justitieministern angående skyldigheten
att lämna uppgift tiU folk- och bostadsräkningen;
Anser statsrådet att man gentemot dem som ännu inte trots påstötningar lämnat svar tiU folk- och bostadsräkningen bör gå fram med hot om rättslig påföljd i den utsträckning som sker i dag?
Nr 231 Fröken Bergström (fp) tiU herr socialministern om åtgärder mot
narkotikainförsel m. m. i södra Sverige:
Har statsrådet uppmärksammat de risker för ökning av narkotikaproblemen i södra Sverige - framför allt i sydvästra Skånes hamnstäder - som kan förutses i samband med väntad tillströmning av ungdomar från hela världen tUl Köpenhamn i sommar och har med anledning därav åtgärder planerats för att försvåra införsel av narkotika till Sverige och för att förstärka den sociala beredskapen?
§11 Kammaren åtskildes kl. 15.03
In fidem
LARS MUNTZING
/Solveig Gemert