Riksdagens protokoll 1971:43 Tisdagen den 16 mars
ProtokollRiksdagens protokoll 1971:43
Riksdagens protokoll 1971:43
Tisdagen den 16 mars
Kl. 16,00
Förhandlingarna leddes av herr förste vice talmannen.
Ang. planerad utvidgning av verksamheten inom Norrbottens Järnverk
§ 1 Justerades protokollet för den 5 innevarande månad.
§ 2 Meddelande ang. veckans sammanträden
Hen FÖRSTE VICE TALMANNEN yttrade:
I enlighet med den preUnunära planen hålls arbetsplena onsdagen den 17 mars och fredagen den 19 mars, båda dagarna med början kl, 10.00, Onsdagens sammanträde kommer efter sedvanligt middagsuppehäU att fortsättas på kvällen. Fredagens plenum avslutas senast omkring kl. 15,30,
Vid sammanträdet torsdagen den 18 mars kl. 14,00 besvaras enkla frågor och interpellationer. Däremot upptas inle några utskottsbetänkanden tUl avgörande vid torsdagens sammanträde,
§ 3 Herr förste vice talmannen meddelade, att herr Lidgard denna dag äter intagit sin plats i kammaren.
§ 4 Uppläsles följande lUl kammaren inkomna ansökan:
Till riksdagens kammare
Härmed anhåUes om ledighet för deltagande i den svenska delegationen vid nedrustningskonferensen i Geneve den 14/3—21/3 och 26/3— 4/4 samt i Nordiska Rådets ekonomiska utskotts studieresa tUl EEC i Bryssel den 22/3-25/3 1971,
Stockholm den 14 mars 1971 Yngve Holmberg
Kanimaren biföll denna ansökan.
§ 5 Ang. planerad utvidgning av verksamheten inom Norrbottens Järnverk
Herr industriministern WICKMAN erhöll ordet för att besvara herr Johanssons i Holmgården (c) i kammarens protokoll för den 5 mars intagna fråga, nr 114, tUl herr inrikesministern, och anförde:
Herr talman! Herr Johansson i Holmgården har frågat mig om medel
Nr 43
Tisdagen den 16 mars 1971
Ang. planerad utvidgning av verksamheten inom Norrbottens Järnverk
för planerad utvidgning av verksamhelen inom Norrbottens Järnverk kommer all släUas tUl förfogande i så god tid att driftsslörningar och personaUnskränkningar undvikes,
Svarel är ja, Kungl, Maj:l beslöt i fredagens konselj att i proposition liU riksdagen begöra medel för kreditstöd m. m, tUl järnverket att utlämnas i överensstämmelse med reglerna för det statUga lokaliseringsstödet.
Hen JOHANSSON i Holmgärden (c);
Herr talman! Jag lackar statsrådet Wickman för del svar som jag fält och som var hell positivt. Jag är givetvis glad över detla, och jag hoppas alt pengarna skaU komma förelaget tUl hända sä snabbi att de kan sättas in där behov nu föreUgger,
Lät mig tiU detla ocksä säga att jag hoppas att järnverket med den salsning som man nu gör skaU kunna bli del rationeUa företag som pä etl effektivt sätt kan ta upp konkurrensen med företag av motsvarande art. Det är högst beklagligt alt ett statligt företag som Norrbottens Järnverk under sä lång lid har driviis ulan alt ha den rationaUletsgrad som ett företag självklart borde ha för att i fråga om konkurrenskraft vara likstäUt med andra företag av motsvarande art.
När nu den här satsningen görs är det att hoppas att man kan åstadkomma den rationaUteten, speciellt med hänsyn liU att Norrbottens Järnverk ur lokaliseringssynpunkt för Nonbottens län betyder så utomordentligt mycket. Verket belyder myckel inle bara därför att det sysselsätter 3 000 å 4 000 man i Luleåregionen. Det betyder mycket också därför att lokaliseringen av annan verksamhet lill länet underlättas tack vare järnverkets tUlkomst.
Jag är tacksam för svarel och hoppas således all man nu verkligen kan åstadkomma de resultat som vi faktiskt har vänlat på rätt länge.
Överläggningen var härmed slutad.
§ 6 Föredrogs och hänvisades Kungl, Maj :ts propositioner nr 20 tUl lagutskottet och nr 44 till socialutskottet,
§ 7 Föredrogs, men bordlades äter konstitutionsutskottets betänkanden nr 20 — 25, finansutskottets betänkanden nr 3 - 8, skatteutskottets betänkanden nr 8 - 11, lagutskottets betänkanden nr 5 - 8, socialförsäkringsutskottets betänkanden nr 8 — 11, kulturutskottets belänkande nr 2, trafikutskoltets betänkande nr 2, jordbruksutskottets betänkanden nr 12 — 16, inrikesutskoltets betänkanden nr 2 - 5 samt CivUutskoltets betänkanden ra 5, 6, 8 och 9,
§ 8 Föredrogs och bifölls interpellationsframstäUningen nr 75,
|
Tisdagen den 16 mars 1971 |
§ 9 Interpellation nr 76 ang, den nya studieordningen vid universitetens Nr 43 fria fakulteter
Ordet lämnades pä begäran tiU
Herr MOLIN (fp), som yttrade:
Herr lalman! År 1969 infördes den nya studieordningen, PUKAS, vid universitetens filosofiska fakulteter. Tre huvudsyften motiverade denna reform.
För del första önskade man öka den s. k. genomströmningshaslighe-ten, dvs. få studenterna att snabbare nä sina sludiemål. De alllför vanliga studieförseningarna skulle eUmineras och de s. k. normalstudietiderna skulle inte längre bara fungera som adrrunislrativa normer ulan också bU sannolika uttryck för faktiska studietider. Man tänkte sig alt själva organisationen av studierna — ämnesföljden, examenssystemet osv, — skulle göras sådan att studenterna därigenom skulle vägledas lUl sina sludiemål på avsedd studielid.
Den andra målsättningen avsåg all göra studierna mera yrkesinriktade. De filosofiska fakulteterna borde — liksom övriga eftergymnasiala utbUdningsenheter — ha lill uppgifl att förbereda för framtida insalser i yrkesUvet. Därför skulle del tidigare helt fria valet av examensämnen regleras och de studerande skulle bli tvungna att välja meUan vissa s. k. utbildningsUnjer, var och en avpassad för ett speciellt utbildnings- och yrkesbehov. För studerande med speciell yrkesinriktning och för studerande som saknade möjlighel all följa den reguljära undervisningen skulle möjlighel finnas all vid sidan om utbildningssystemet välja s. k. särskUd utbildningslinje. De särskilda utbildningslinjerna förutsattes vara undantag. Eljest skulle systemei komma att raseras.
Del tredje syflel var alt bromsa kostnadsstegringen. Detla skulle delvis bli en automatisk följd av det första syftet, då en ökad genomströmnings-hastighet och därmed en kortare studielid skulle leda tUl lägre kostnader per utexaminerad. Del förutsattes således att det nya systemet i vart faU icke skulle leda till en ulökning av de ramar för koslnadstUldelningen, som ridigare gällt.
Den föreslagna studieordningen utsattes för en omfattande kritik från oUka håU. En del av denna kritik gällde att det föreslagna systemet icke skulle komma att ha de avsedda effekterna. Tiden är nu mogen för en analys av PUKAS-systemets faktiska effekter, en analys som kan visa huruvida den refererade kritiken varil berättigad eUer ej.
Av universitetskanslersämbelels redogörelse för erfarenhelerna från den nya studieordningen framgår, att mindre än hälflen av de höstterminen 1969 nyinskrivna studenterna klarat 40 poäng efter två terminers studier (vid början av höstterminen 1970). 73 proceni av studenterna hade nått över tröskelvärdet 30 poäng på tvä terminer. Efler tre terminers studier hade ca 75 procent av studenterna uppnått 40 poäng. Återstående 25 procent av de sluderande skulle enligt bestäm melserna om den nya studieordningen avstängas frän undervisningen om icke särskUda skäl förelåg, TiUämpningen av regeln om avstängning har emeUertid varierat betydligt mellan de olika universitetsorterna. UlbUd-ningsnämndernas varierande tolkning av bestämmelsen om "andra sär-
Nr 43 skilda skäl" och möjligheten att övergå från en utbildningslinje lUl en
Tisdaeen den annan har bidragit tUl att ulspärrningen av studerande fått en mycket
16 mars 1971 mindre omfattning än vad en strikt tUlämpning av 31 § i kungörelsen om
-------------------- utbildning vid de fUosofiska fakulteterna eljest skulle ha lett tUl,
De studerandes fördelning pä de olika utbildningsUnjerna har varil mycket ojämn. Den har varierat frän mindre än 100 UU betydligt mer än 1 000, I rapporterna från universiteten framhåUes, att utbUdningsUnjerna icke av de studerande har upplevts som utbildningslinjer i egenllig mening ledande fram tUl avgränsade utbUdningsmäl, LärarutbUdningslinjerna har dock härvidlag varit ett undantag, Antalel studerande som begärt och erhålUt rätt tiU särskild utbildningsUnje utgjorde höstterminen 1969 knappt 15 proceni. Tendensen att välja särskild utbUdningsUnje har emellertid sedan dess ökat högst påtagligt. Av 17 500 nyinskrivna under år 1970 har 6 492 (37 procent) erhållit rätt att studera vid sidan av det reguljära utbildningssystemet i form av särskild utbildningslinje.
Kostnaderna för undervisningen vid de fria fakulteterna har ökal år från år, 1 sialsverkspropositionen föreslås kostnaderna för de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna budgetåret 1971/72 tiU 179,2 miljoner kronor, medan utgifterna för dessa fakulteter 1969/70 uppgick till 143,7 miljoner kronor, en ökning med 25 procent. Den väsentUgt lägre genomströmningshastighet, jämfört med målsättningen 1969, som nyss redovisats, har givetvis automatiskt omöjliggjort en fullständig uppfyllelse av målet om en begränsning av kostnaderna. Detta förhållande kommer ytterligare att förstärkas om beslämmelserna om utspärrning sätts ur kraft genom den praxis som nu håller på att utvecklas av de lokala utbildningsnämnderna.
Syftet med utbildningsreformen vid universitetens fria fakulteter har således icke kunnat uppnäs. Genomströmningshastigheten har icke pä något avgörande sätt förbättrats. De nya utbUdningsUnjerna har icke förmått studenterna lUl studier, som av dem själva uppfatlats som mera bestämt yrkesinriktade. Andelen studerande, som begärt all fä siudera enligt särsldlda utbildningsUnjer, är i snabbt stigande. Kostnadsstegringen har icke kunnat hejdas. Ingenting lalar för all dessa förhåUanden är tiUfäUiga imtialfenomen. Del är tvärtom redan nu möjligl att konstatera att PUKAS-systemet icke kommer alt få de avsedda effekterna. I dessa fundamentala avseenden har kriliken mot det nya systemet visat sig vara berättigad.
Med hänvisning till vad som nu anförts anhåUer jag om kammarens tillstånd att tUl herr statsrådet Moberg få ställa följande frågor:
VUka faktorer anser statsrådet vara orsaken lUl att reformen av utbildningen vid universitetens fria fakulteter icke lett tUl avsett resultat? VUka åtgärder planerar regeringen för all åstadkomma en bättre måluppfyllelse pä detta område?
Denna anhållan bordlades.
§ 10 Anmäldes och bordlades Kungl. Maj:ts proposilioner; Nr 43
Nr 27 angående stöd liU dagspressen Tisdagen den
Nr 28 med förslag till förordning om annonsskati 16 mars 1971
Nr 31 angående musikutbUdning m, m.
Nr 38 om pedagogisk utbildning och forskning m. m.
Nr 48 med förslag lUl kungörelse om ändring i byggnadsstadgan
(1959:612)
Nr 49 angående avtal om verksamheten vid vanföreanslalterna och
Eugeniahemmel m. m.
Nr 110 angående vissa organisations-och anslagsfrågor m, m, rörande
försvaret.
§ 11 Anmäldes och bordladesjföljande moiioner;
Nr 1226 av herr Engström m. fl.
Nr 1227 av herr Magnusson i Nennesholm m. fl.
Nr 1228 av herr Ringaby m. fl. avlämnade i anledning av Kungl. Maj;ls proposilion nr 22 med förslag liU lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, m. m.
Nr 1229 av herr Engström m. fl.
Nr 1230 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl.
Nr 1231 av herrar Nilsson i Växjö och Persson i Karlstad
Nr 1232 av herr Norrby i Åkersberga rn. fl.
Nr 1233 av herr Ringaby m. fl. avlämnade i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 23 angående vissa frågor om företagshälsovård m. m.
Nr 1234 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. avlämnad i anledning av Kungl, Maj ;ls proposilion nr 26 angående godkännande av den europeiska bosättningskonvenlionen
§ 12 Utsträckt motionstid
Ordet lämnades pä begäran liU
Herr ÅKERLIND (m), som yttrade:
Herr talman! Jag liUäter mig hemslälla, att kammaren viUe besluta, att tiden för avgivande av motioner i anledning av Kungl. Maj:ls proposition nr 20 med förslag tUl lag om exekutiv försäljning av fast egendom, m. m måtte med hänsyn tUl ärendets omfattning utsträckas lUl det sammanträde som infaUer näst efter femton dagar från del propositionen kom kammaren lUl hända, dvs. försia plenum efter lördagen den 27 mars.
Denna hemstäUan bifölls.
1* Riksdagens protokoU 1971. Nr 43-45
Nr 43 § 13 Meddelande ang. enkla frågor
Tisdagen den
16 mars 1971 Meddelades alt följande enkla frågor framställts, nämligen
den 15 mars av
Nr 131 Herr Möller i Göteborg (fp) lUl herr justitieministern om bältre möjligheter för intagna pä fångvårdsanstalter all mottaga besök av sina barn;
VUka ätgärder angående beslämmelser, praxis och tiUgången pä besöksrum är statsrådet berett att vidtaga för att ge intagna å fångvårdsanslalter bättre möjligheler all träffa sina barn i åldern 2-14 är?
Nr 132 Herr Wikner (s) tUl herr inrikesmirUstern om åtgärder för att
sänka bostadskostnaden för egnahem och hyreshus för låginkomsttagare:
Kommer statsrådet alt vidlaga några åtgärder för att sänka
bostadskostnaden för egnahem och hyreshus för dem som har låga
inkomster?
Nr 133 Herr Stålhammar (fp) tiU herr utbildningsministern angående beräkningen av statsbidrag för lön lill lärare vid ullandsskola:
Är statsrådet beredd all föreslå sädan ändring av statsbidragskungörelsen för lärartjänster vid ullandsskola att del blir möjligl att erhålla etl statsbidrag baserat på antalet elever i stället för som nu antalel lärartjänster?
Nr 134 Herr Richardson (fp) tUl herr utbildningsministern angående bestridandel av koslnad för undersökning m. m. av fasl fornlämning:
Är statsrådet beredd låta slaten överta kostnaderna för sädan
utgrävning av fast fornlämning som föranleds av "allmänt eUer slörre
enskilt arbelsförelag"?
§ 14 Kammaren åtskildes kl. 16.08.
In fidem
SUNE K. JOHANSSON
/Solveig Gemert