Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1971:42

Fredagen den 12 mars

Kl, 15.00

§ 1 Justerades protokollet för den 4 innevarande månad.

§ 2 Interpellation nr 75 ang. storleken och återbetalningen av studiemedel

Ordet lämnades på begäran tUl

Hen WUKMAN (m), som yttrade;

Herr talman! Frägan om de universitetsstuderandes studiemedel har under årens lopp orsakat åtskilUg debatt i riksdagen. Det har då framför aUt gällt studiebidragets andel av studiemedlen, dvs. frågan om en indexreglering av studiebidraget.

Det finns utan tvivel skäl att ånyo aktualisera denna fräga. Studiebidraget har nämligen minskat med ca 20 procent i värde sedan studiemedelsförordningen antogs 1964. Detta innebär att studiebidraget — dvs. den del av studiemedlen som är äterbetalningsfria — i dag representerar en avgjort rrundre andel av de totala studiemedlen än vid beslutet 1964. År 1965 — då systemet började tUlämpas — utgjorde studiebidraget exakt 25 procent av studiemedlen. I dagens läge är andelen inte ens 20 procent av totalbeloppet. Det finns aU anledning att fråga sig varför den som erhöll studiemedel åren närmast efter systemets genomförande skaU behandlas förmånligare än den som studerar och uppbär studiemedel i dag.

En metod att motverka studiebidragsdelens successiva värdenUnskning vore indexreglering. Mot en indexreglering har anförts att frågan om en höjning av bidragsdelen skulle beslutas särskilt av riksdagen från gäng tiU gång. Koppling har vidare gjorts med studiebidraget inom studiehjälpssystemet. Sålunda anförde departementschefen 1964 "att förmånerna inom studiemedelssystemet inte bör vara avsevärt stöne än förmånema inom studiehjälpssystemet".

Departementschefen anförde vidare att "det vore riktigast att studie
bidraget i Ukhet med de olika bidragen och tUläggen inom studiehjälpen
och de allmänna barnbidragen fastställes i kronor. Studiebidraget kan
självfaUet komma att höjas genom särskilt beslut av riksdagen." Sedan
beslutet om nytt studiesociall system infördes har studiebidraget Uksom
inackorderings- och resetillägget inom studiehjälpsförordningen höjts.
Detta skedde genom beslut i riksdagen 1970. I årets statsverksproposition
föreslås ånyo en höjning för studerande som berörs av denna förordning.
ResetiUägget bör enligt departementschefen höjas med 10 kronor per
månad. Mot dessa höjningar finns ingenting att invända. Det märkliga är
bara att studiebidraget inom studiemedelsförordningen icke bUvit före
mål för justering. ,, g

Nr 42 Mänga skäl talar för en indexreglering av studiebidraget inom säväl

P j j studiehjälps- som studiemedelsförordningen. I avvaktan pä ett sådant

17 m 1971 beslul måste studiebidraget för studerande inom högre utbUdning

-------------------- justeras. Det kan inte vara rimligt att de universitetsstuderande år för år

skall vidkännas försämrade studiesociala förmåner — allra helsl inte i en situation där rekryteringen tUl högre utbildning blivit allt bredare.

En annan viktig fråga när det gäller studiemedlen är systemei för återbetalning. Det syslem som nu tUlämpas har aUmänt upplevts som relativt sett förmånligt för studenterna. Dels uttages ingen ränta på länen, dels finns bestämmelser om befrielse från återbetalning för så vitt inkomsten icke överstiger viss nivå. Studiemedlen skall dock återbetalas i fast penningsvärde, vUket innebär att skulden varje år uppräknas med bruttoprisindex. Ätt observera här är den spärregel som finns och vUken innebär att låneformen ej skaU utfalla oförmånligare än ett annuilelslån, vars räntesats är rörUg och utgör 60 procent av normalräntan för lån från statens utlåningsfonder.

Under senare tid har frän flera häU ifrågasatts studiemedelssystemels konstraktion, framför alll med avseende på äterbetalningsreglerna. Mot bakgrund av de senasie årens snabba penningvärdeförsämring har nämligen index stigit mycket snabbt, vUket hafl tiU följd att återbetalningarnas noiTuneUa belopp ökat kraftigt. För åtskiUiga individer har detta resulterat i att de efter att ha erlagt ett års älerbelalningsavgifl funnit att deras skuld trots detta har ökal vid ingången tUl påföljande år. Den spärregel som är inbyggd i systemet innebär att återbetalning avbryts vid en tidpunkt då vederbörande har betalat Uka myckel som vid ett annuitetslån baserat pä 60 procent av normalräntan frän statens utlåningsfonder. Denna räntesats är rörlig och utgör för närvarande 6,75 proceni, vUket innebär att 4,05 procent är den räntesats som enUgl spärregeln skaU tUlämpas i dagens läge. Detta motsvarar en normal bankränta på 8,10 procent vid en marginalskatt om 50 procent och en räntesals om 10,125 proceni vid en marginalskatt om 60 proceni.

Ett normalt banklän ler sig därför åtminstone i nuläget mera förmänUgt för de studerande då de flesta genom det nya skattesystemet redan efler något års förvärvsarbete drabbas av marginalskatter pä i runt lal 60 proceni.

Om man antar att penningvärdeförsämringen genomsnittUgt kommer att ligga på 4—5 procent under de närmaste decennierna och att normalräntan vid statens ullåningsfonder genomsnittligt kommer att ligga pä en nivå om 6,75 procent, kan man påvisa att ett normalt banklän med en räntesats om 8 procent skulle innebära totalt sett lägre återbetalningar för låntagaren än nuvarande indexlän - förutsatt en marginalskatt på 50 procent eUer mera. Om bankräntan höjes tUl 10 procent är den totala kostnaden fortfarande lägre om vederbörande har en marginalskatt på ca 60 procent — vid en marginalskatt om 50 procent är systemen ungefär likvärdiga.

Vid införandet av studiemedelssystemet anfördes från olika håll

argumeni som gick ut på att i möjligaste mån minska skuldsättningens

risker. Inte minst för att minska snedrekryteringen till högre utbUdning

. -jj, fann man det angeläget att skapa ett system som icke skulle verka

avskräckande för den presumtiva studeranden. Flera åtgärder vidtogs för Nr 42

att minska otryggheten vid skuldsättningen, bl. a. de regler som gäUer om p , ,

anstånd med återbetalning om vederbörandes inkomst understiger viss ..-, ]C)i]

nivå. Dessulom innebär konslraklionen alt återbetalningarna nomineUt ----

sett är lägre i början, vUket givetvis kan upplevas som en fördel av åtskUUga studenter.

Ser man tUl det totalbelopp som studiemedelstagaren har att erlägga fram tUl dess att lånet är betalt innebär dock systemet under vissa förutsättningar uppenbara nackdelar i förhäUande tUl reguljära län. Detta parat med den osäkerhet vad gäller reallönens utveckling som de flesta yngre akademiker känner i dag gör det befogal med en skyndsam översyn av reglerna för återbetalning. Det är uppenbart att studiemedelssystemet i dag av många uppfattas som ett relativt osäkert och otryggt finansierings-syslem.

Mot bakgrund av vad jag har anfört anhåUer jag om kammarens tUlstånd att tUl herr utbildningsministern fä stäUa följande frågor;

1, Är herr statsrådet beredd att medverka tUl en sådan justering av
storleken på studiebidragsdelen av de statliga studiemedlen all framtida
studenter icke kommer i en ekonomiskt sämre situation än de studenter
som erhöll studiemedel under systemets första år?

2. Är herr statsrådet beredd medverka tUl en sådan ändring av reglema
för återbetalning av studiemedel att garantier skapas för att den totala
kostnaden för återbetalningen icke tiUåtes överstiga motsvarande kostnad
för återbetalningen av ett reguljärt lån?

Denna anhåUan bordlades.

§ 3 Anmäldes och bordlades Kungl, Maj;ts propositioner:

Nr 20 med förslag tUl lag om exekutiv försäljning av fast egendom, m, m.

Nr 44 angående avtal om läkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus m. m,

§ 4 Anmäldes och bordlades Konstitutionsutskottets betänkanden:

Nr 20 i anledning av motioner angående kommundelsråd

Nr 21 i anledning av motioner om kommunal folkomröstning

Nr 22 i anledning av motion om förläggningen av kommunfuUmäk-tiges mandatperiod

Nr 23 i anledning av motion om upplysningstjänst för kommunfullmäktige

Nr 24 i anledning av motioner om offentlighet i de kommunala nämnderna

Nr 25 i anledning av proposition med förslag tiU lag om ändring i lagen (1969:215) med särskilda bestämmelser om Stockholms läns landstingskommun

121

Ni- 42 Finansutskottets betänkanden;

Nr 3 i anledning av Kungl, Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda

° framstäUningar rörande utgifterna för budgetaret 1971/72 för kungl, hov-

12 mars 1971-- . i *.. .. ••■ *
-------------------- och slottsstalerna jamte motioner

Nr 4 i anledning av Kungl, Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framstäUningar om vissa anslag för budgetåret 1971/72 inom finansdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Nr 5 i anledning av i statsverkspropositionen behandlade för flera huvudtitlar gemensamma frågor i vad avser utrednings- och försöksverksamhet rörande programbudgetering

Nr 6 i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1971/72 till oförutsedda utgifter

Nr 7 i anledning av Kungl. Maj;ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1971/72 tUl avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

Nr 8 med förslag tiU ändring i stadgarna för Stiftelsen Riksbankens jubUeumsfond

Skatteutskottets betänkanden;

Nr 8 i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framstäUningar om vissa anslag för budgetåret 1971/72 tUl skatte- och kontrollväsen

Nr 9 i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framstäUningar om anslag för budgetåret 1971/72 tiU bidrag tUl Föreningen Fruktdrycker och tUl lån för inrättande av alkoholfria restauranger

Nr 10 i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framstäUning om anslag för budgetåret 1971/72 tiU bidrag tUl vanföra ägare av motorfordon

Nr II i anledning av Kungl. Maj1;s proposition angående utgifter pä tiUäggsstat II tUl riksstaten för budgetåret 1970/71 i vad avser anslag till kUometerbeskattning

Lagutskottets betänkanden;

Nr 5 i anledning av motion angående behörigheten att fönätta kyrklig vigsel

Nr 6 i anledning av motioner om sänkning av myndighetsåldern

Nr 7 i anledning av motion angående besittningsskyddet enUgt hyreslagen

Nr 8 i anledning av motion angående försäkringsskyddet för förare av statligt motorfordon

Socialförsäkringsutskottets betänkanden;

Nr 8 i anledning av motioner om översyn av lagen om pensionstUlskott, m. m.

Nr 9 i anledning av motion om slopande av maximeringen av folkpensionsavgiften

Nr 10 i anledning av Kungl. Maj;ts i statsverkspropositionen gjorda
• 22 framstäUningar om anslag för budgetåret 1971/72 tUl allmän försäkring

m. m. jämte motion

Nr 11 i anledning av moiion om aUmänt ombud vid försäkringsdom- Nr 42

stolen T- j j

Fredagen den

12 mars 1971
Kulturutskottets betänkande: ■------------------

Nr 2 i anledning av Kungl, Maj;ts i statsverkspropositionen gjorda

framstäUningar om anslag för budgetåret 1971/72 liU vissa kullurändamål

saml tUl kyrkliga ändamäl och internationellt-kulturellt samarbete jämte

motioner

Trafikutskottets betänkande:

Nr 2 i anledning av Kungl, Maj:ts i sialsverkspropositionen gjorda framstäUningar rörande utgifterna på kapilalbudgeten för budgetåret 1971/72 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Jordbruksutskottets betänkanden:

Nr 12 i anledning av moiion angående viUkoren för statsbidrag tUl skogsbilvägar

Nr 13 i anledning av motion angående virkesbristen inom de fyra nordUgaste länen

Nr 14 i anledning av motion om statUgt kreditstöd vid förvärv av skogsmark

Nr 15 i anledning av motioner om djurskyddstUlsyn

Nr 16 i anledning av motion om förbud mot import av hud och pälsar från djur som hotas av utrotning

Inrikesutskottets betänkanden;

Nr 2 i anledning av Kungl, Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framstäUningar om anslag för budgetåret 1971/72 tUl inrikesdepartementet m. m. jämte motion

Nr 3 i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framstäUningar inom inrikesdepartementets verksamhetsområde tUl ar-betsmarknad m, m. jämte motioner

Nr 4 i anledning av vissa i sialsverkspropositionen behandlade för flera huvudtitlar gemensamma frågor

Nr 5 i anledning av Kungl, Maj:ts i statsverkspropositionen inom finansdepartementets verksamhetsområde gjorda framställningar rörande statligt aiistäUd personal m. m

Civilutskoltets betänkanden:

Nr 5 i anledning av Kungl, Maj;ts i statsverkspropositionen gjorda framstäUning om anslag för budgetåret 1971/72 tiU centralnämnden för fastighetsdata, m. m,, jämte motion

Nr 6 i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framstäUningar om anslag för budgetåret 1971/72 tUl statistiska centralbyrån, m. m., jämte motioner.

Nr 8 i anledning av Kungl. Maj;ts i sialsverkspropositionen gjorda
framställning om anslag för budgetåret 1971/72 tiU länsstyrelserna,
m. m., jämte motion 2 23

Nr 42 ■ Nr 9 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition (1971:14) med förslag

„ , j tUl lag om skatterätt och länsrätt, m. m., jämte motioner.

Fredagen den

12 mars 1971

§ 5 Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades att följande enkla frågor denna dag framställts, nämligen av

Nr 129 Herr Berndt son i Linköping (vpk) tiU herr justitieministern om beaktande av miljöskyddskraven vid prövningen av utländskt företags ansökan om tUlstånd tiU etablering i Sverige;

Kan statsrådet upplysa huruvida vid behandling av utländska företags ansökan om etablering i Sverige även vederbörande förelags produktion, exempelvis kemisk produktion, ger anledning tUl att först pröva ocksä miljöskyddsaspekten innan sådant tUlstånd lämnas?

Nr 130 Herr Dahlén (fp) tUl herr statsrådet Lidbom angående propositionsavlämnandet och besvarandet av interpellationer:

Vad tänker regeringen göra för att undvika att riksdagsarbetet försvåras genom för sent avlämnade propositioner och anhopning av besvarande av interpellationer tUl vårsessionens slutskede?

§ 6 Kammaren åtskildes kl. 15.02.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert

124

Fredagen den 12 mars
herr Wijkman (m)

herr Wijkman (m) 119

Förteckning över talare

(Siffrorna avser sida i protokollet)

Torsdagen den 11 mars

Hen Ahlmark (fp) 105, 108 hen

" Andersson i Örebro (fp) 97,98

Andreasson (c) 97
" Bengtsson, jordbruks-

minister 94, 96 " Bergqvisi (s) 93 " Bohman (m) 9, 21, 55, 58, 67

Brundin (m) 9 " Carishamre (m) 33, 37, 38,

50
"     Carlsson, utbildningsminis
ter   101,   102,   106,   109,
113, 114, 116
"    Ekinge (fp) 95, 96                   fru

" Elmstedt (c) 102 herr

"     Enskog (fp) 86, 87
"     Eriksson i Arvika (fp) 5, 30
"     Fagerlund (s) 16, 22, 36         "

" Geijer, justitieminister 88, 89,90 fru Hansson (s) 79, 80 herr Hedlund (c) 52 " Helén (fp) 23, 25, 56, 57 " Hernelius (m) 61, 66

Holmqvist, inrikesminister 26, 60, 61, 75, 76, 77, 78, 80, 81, 82, 83, 84, 85, 86, 87 fru Jonäng (c) 67, 68

Kristensson (m) 58, 61, 65 "

hen Lange (s) 104, 107 " Lidbom, statsråd 109, 110 " Lorentzon (vpk) 6, 20, 22,

25, 50, 51 " Moberg, stalsräd 90, 91, 93, 94 fru Nettelbrandt, andre vice talman (fp) 31, 65, 66

Nilsson i Tvärålund (c) 14, 21, 36,37

NUsson, utrikesminister 70, 72

Nordstrandh (m) 38 Norling, kommunikationsminister 97, 98, 99, 100, 101,111, 113

Olsson i Stockholm (vpk) 73,74

Oskarson (m) 115, 117 Palme, slatsminisler 53, 56, 58,66,67,68 Persson i Stockholm (s) 43, 50, 51,64,65,68 Ryding (vpk) 40, 64, 65 Stridsman (c) 111,113 Sträng, finansminister 73, 74, 75

Stälhammar (fp) 90, 92 Svensson i Malmö (vpk) 81, 83, 88, 89

Söderström (m) 110 Takman (vpk) 72, 73 Wennerfors (m) 42 Werner i Tyresö (vpk) 25, 35,51,71

Weslberg i Ljusdal (fp) 84, 85,99, 101, 116 Wijkman (m) 103, 106 Wikner (s) 78 Wikslröm (fp) 113 Åsling (c) 76, 77 ÖhvaU (fp) 112

119

Nr 41-42

är 1971

125

Riksdagens protokoll 1971:42 Fredagen den 12 mars

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1971:42