Riksdagens protokoll 1971:33 Tisdagen den 2 mars
ProtokollRiksdagens protokoll 1971:33
Riksdagens protokoll 1971:33
Tisdagen den 2 mars
Kl. 16.00
Förhandlingarna leddes av herr förste vice talmannen. § 1 Justerades protokollet för den 19 februari.
§ 2 Meddelande ang. finansdebatten onsdagen den 3 mars, m. m.
Herr FÖRSTE VICE TALMÄNNEN yttrade;
Med ledning av de tidsuppgifter som lämnats vid anmälan av talare tUl morgondagens fUiansdebatt har den sammanlagda debattiden beräknats tUl 10 ä 11 timmar. Voteringarna beträffande finansutskottets betänkande nr I skulle dä kunna äga rum först omkring kl. 23. Med hänsyn härtUl bör behandlingen av återstående på föredragningsUstan upptagna ärenden uppskjutas. Avsikten är att de skaU upptas tUl avgörande vid arbeisplenum onsdagen den 10 mars kl. 10.00.
§ 3 Upplästes följande tUl kammaren inkomna ansökningar:
TiU riksdagens kammare
Härmed får jag anhålla om tjänstledighet från riksdagsarbetet under tiden 2 och 3 mars 1971 på grund av utrikes resa.
Stockholm den 1 mars 1971 Kjell-Olof Feldt
TUl riksdagens kammare
Härmed anhåUes om ledighet frän riksdagsarbelet under tiden 1 — 5 mars 1971 pä grund av utlandsresa,
Slockholm den 26 februari 1971 Gunnar' Helén
Kammaren biföll dessa ansökningar.
§ 4 Herr förste vice talmannen meddelade, att herr Bergman enligt tUl kammaren inkommet läkarintyg vore sjukskriven under tiden den I — 7 mars.
Herr Bergman beviljades erforderlig ledighet från riksdagsarbetet.
Tisdagen den 2 mars 1971
Nr 33
Tisdagen den 2 mars 1971
Ang. en fond till stöd för offer för diktaturen i Grekland
§ 5 Ang. en fond till stöd för offer för diktaturen i Grekland
Herr utrikesministern NILSSON erhöll ordet för att besvara fru Erikssons i Stockholm (s) den 11 februari framställda interpellation, nr 49, och anförde;
Herr talman! Fra Eriksson i Stockholm har begärt en redogörelse för ställningstagandet i Europarådets ministerkommitté tiU förslaget om en fond till nödlidande grekiska diktaturoffer. Vidare har fru Eriksson frågat om regeringen ser någon väg att medverka tiU att en sådan fond upprättas.
Europarådets parlamentariska församling rekommenderade vid sitt möte i aprU 1970 ministerkommittén att rikta en uppmaning tUl berörda regeringar att vidtaga vissa provisoriska åtgärder i syfte att bistå grekiska medborgare som på grund av regimen gått i landsflykt. En av dessa åtgärder avsåg att regeringarna gemensamt skulle tUlskjuta 100 000 doUar tiU Europarådets flyktingfond. Denna summa skulle användas tUl att förbättra exUgrekernas bekymmersamma situation.
Från svensk sida stödde vi förslaget att tUlskapa en fond för de grekiska flyktingarna. Ministerkommitténs svar tUl rådgivande församlingen visade emellertid att majoriteten av ministerkommitténs medlemmar var emot denna tanke. I svaret förklarades beträffande den föreslagna fonden, att ministerkommittén inte kunnat gä med pä församlingens förslag. Ministerkommittén hade dragit denna slutsats, hette det vidare, efter noggrant övervägande av alla juridiska, poUtiska och humanitära aspekter på de grekiska medborgarnas ställning i Europarådsländerna.
Som framgår av det sagda har det alltså — trots en genomgående positiv inställning från vår sida — inte visat sig möjligt att inom Europarådets ram upprätta en fond för den grekiska diktaturens offer. Det är knappast realistiskt att tro att en sädan fond skuUe kunna tUlskapas inom någon annan intemationeU organisation.
Fru ERIKSSON i Stockholm (s):
Herr talman! Jag ber att tUl utrikesministern få uttala ett tack för svaret.
Min fräga var egentligen indelad i två. På den ena erhöll jag ett tUlfredsstäUande svar, vUket jag kunde förmoda, nämligen att Sverige har en positiv instäUning tiU förslaget om att upprätta en fond för greker i exil som har bringats i nöd och olycka genom diktaturen. Pä den andra frågan, om det skulle finnas en annan möjlighet att åstadkomma en sädan fond, när det nu misslyckats i Europarådet, fick jag däremot ett dystert svar. Men det finns väl inte någon annan intemationeU organisation som kan upprätta en sådan fond för grekerna.
Självfallet var meningen med denna fond att greker i olika nödsituationer och med olika bekymmer skulle få hjälp. Det hade varit en naturlig konsekvens av den solidaritetsförklaring, som Europarådets uteslutande av Grekland innebar, att senare i handling följa upp denna linje.
Situationen för de greker som fått lämna sitt land har ingalunda blivit gynnsammare. Det verkar tvärtom som om bekymren hade ökat för dem.
Det förefaller som om Europas stater vore rnindre benägna i dag än för ett eller två år sedan att ge hjälp tUl greker. Vi ser det i Sverige, dit det kommer en ström av greker. Jag har inga siffror pä hur stor den är, men erfarenheterna av mina kontakter med grekerna säger rrug att det är fråga om ett mycket stort antal greker.
Dessa greker kommer vidare inte direkt från Grekland ulan från andra staler i Europa och är i allmänhet unga människor. Detta tyder väl på att de skulle ha mindre svårigheter att klara sig i andra länder i Europa, där de ändå har vant sig vid språkel och under några år lärt sig en hel del.
Det är vidare svårt för greker som kommer till Sverige att lära sig svenska. Det är ell språk som ligger långt ifrån deras eget. Det är lättare för dem alt anpassa sig i Frankrike, eftersom franska är etl vanligt språk i de högre skolorna i Grekland. Det är också lättare för dem att anpassa sig i Tyskland, eflersom många greker i sitt hemland haft kontakt med tyska språkel. Del är därför förenat med särskilt stora svårigheter att låta en större ström av grekiska universitetsstuderande och andra studerande, komma till oss än lUl andra länder, eftersom vederbörande ofta tvingas avbryta sina siudier i ett annat land och på nytt får börja anpassa sig tUl elt främmande språk och ändrade förhållanden.
I den situationen är det värt att erinra om den hjälp som Sverige gav på begäran av Sveriges förenade studentkårer och med stöd av de internationeUa studentorganisationerna. Sverige lämnade ett bidrag på 100 000 kronor tUl greker som hade börjat studera i Paris, avsett att hjälpa dem att slutföra dessa studier. Pengarna gavs alltså tUl en grupp som redan hade visat sig ha möjligheter att studera.
Dessa pengar har utnyttjats mycket framgångsrikt. Det gäUde 24 eller 25 stipendiater och av dem har åtminstone 6 i dag avlagt examen. En del av dem — enligt uppgift 13 - anses bli färdiga med sina studier nästa år och de övriga räknar med att kunna vara färdiga året därpå. Det gäUer kemiska ingenjörer, jurister, ekonomer och andra studerande.
Projektet har, som jag sade, framlagts för den svenska regeringen av Sveriges förenade studentkårer som nu gjort en ny hemställan om medel för att hjälpa dem som påbörjat studier att föra dem i hamn. Mot bakgrunden av att Sverige nu inte har lyckats få gehör i Europarådet för en fond på 100 000 dollar avsedd för greker i olika nödsituationer hoppas jag att man på samma sätt som tidigare skett skall finna det möjligt att bevUja den hemställan om ett anslag tiU studenter, som har påbörjat studier och som kan fullfölja dem, vUken gjorts av studentorganisationerna i Sverige.
Som jag sagt tidigare, gäller det inte grupper om vUkas studieförutsättningar man inget vet. Det är människor som visat sig kunnat klara sina studier och som kanske därför att de har träning i franska språket kan klara dem mycket snabbare än de grekiska studenter kan göra som kommer hit. Jag har mycket stor erfarenhet av de enorma svårigheter som hopar sig för greker när de skall komma in i svenskt studieväsende — även om det lyckas ibland.
Man har i år begärt att vi skaU anslå 132 000 kronor för att fortsätta den hjälp som här har nämnts. Det beloppet skulle räcka tUl vidare studier för dem som har börjat studera och kanske ge ytterUgare några
Nr 33
Tisdagen den 2 mars 1971
Ang. en fond tiU stöd för offer för diktaturen i Grekland
Nr 33
Tisdagen den 2 mars 1971
Ang. en fond tiU stöd för offer för diktaturen i Grekland
stipendiater möjlighet att avlägga examina.
Jag för fram denna fråga i ett slags förtvivlan, eftersom jag förstår att när utrikesministern inte kan anvisa någon väg genom internationeUa organisationer, då finns det inga sädana. Jag känner Torsten Nilsson från ungdomen, så jag vet att han kanske mer än nägon annan haft kontakt med internationella ungdomsgrupper som fördrivits från hemlandet och som har fått känna politiskt tryck. Då jag tar upp den här frågan gör jag det med förhoppningen att regeringen när denna hemstäUan skall behandlas fullföljer de intentioner som man — det är jag övertygad om — drev mycket kraftfullt i Europarådet och som där stupade på att de andra staterna inte visade den solidaritet som de en gång förklarat sig känna med grekiska flyktingar. Jag hoppas att man skall kunna ge detta relativt lUla men dock effektiva bidrag tUl greker i exil.
Herr utrikesministern NILSSON:
Herr talman! Jag viU understryka att vi från svensk sida verkligen har visat förståelse mot flyktingar som kommer från olika länder där folket har drabbats av hårda diktaturer. Så är också fallet när det gäller grekerna.
Det är i och för sig ganska naturligt att vi vUl delta i en internationell fond för att komma dessa människor tUl hjälp. Det kan emellertid vara mera tveksamt om vi skaU göra insatser exempelvis för greker som studerar i Paris, i Bryssel, i Haag eller Bonn — det kan bU fräga om det ena landet efter det andra. Ätt vi stöder de grekiska flyktingar som befinner sig i värt land betraktar jag som självklart.
Att vi skulle ansluta oss tUl en intemationeU fond för stöd åt studerande i andra länder är som sagt mera tveksamt, trots att vi har anslagit pengar tUl liknande ändamål tidigare. Man kan ifrågasätta, om vi från svensk sida skall stödja grupper av grekiska flyktingar som befinner sig i de olika länderna runt om i Europa,
Det är bara denna pårrUnnelse jag velat göra i anslutning tUl Nancy Erikssons anförande nyss.
Fra ERIKSSON i Stockholm (s):
Herr talman! Jag förstår att det kan råda en viss tveksamhet, ty som utrikesministern sade kan det ena gången bli fråga om studerande i Paris, nästa gång i Bryssel eller Haag osv. Ä andra sidan anser jag det oriktigt att först lämna en hjälp som inger vissa förhoppningar och som gör att människor kan bedriva studier tUl en viss gräns men sedan inte fortsätta med dem.
Då kan ju sägas att detta kanske skulle fä sådana konsekvenser att man tvekar inför alla beslut om att ge stöd. Det är riktigt, men jag tror ändå att man räknat med att denna grupp skulle kunna studera fram tUl examen, och då är det väl en bättre väg att låta dem genomföra dessa studier där de är än att här i Sverige ta emot greker som redan påbörjat studier i andra länder och där gått några år vid högskola eUer universitet och som skuUe komma hit för att börja på nytt. Jag har sett vUka svårigheter det medför. Det vore nog en mycket effektivare hjälp att ge stödet tUl dem där de är.
Jag hoppas att svaret inte
betyder att man helt har sågat av Nr 33
möjligheterna att fortsätta hjälpen. ' Tisdagen den
Överläggningen var härmed slutad.
2 mars 1971
§ 6 Föredrogs, men bordlades äter konstitutionsutskottets betänkanden nr 14 — 16, finansutskottets betänkande nr 1, skatteutskottets betänkanden m 1, 7 och 12, justitieutskottets betänkande nr 2, socialförsäkringsutskotlets betänkanden nr I - 3 samt jordbruksutskottels betänkanden m 4 - 6.
§ 7 Föredrogs och bifölls interpeUationsframställningen nr 62,
§ 8 Herr förste vice talmannen meddelade att finansutskottets betänkande nr I saml skatteutskottets betänkanden nr I, 7 och 12 i nu nämnd ordning uppföres främst bland två gånger bordlagda ärenden på föredragningslistan för kammarens nästa sammanträde.
§ 9 Interpellation nr 63 ang. hemuppgifterna i grundskolan
Ordet lämnades på begäran tUl
Herr STÅLHAMMAR (fp), som yttrade:
Herr talman! Anvisningama om elevernas hemarbete, såsom de framställts i Läroplan för grandskolan respektive skolstadgans bestämmelser om hemuppgifter, ger möjUghet tUl skUda tolkningar av hemuppgifternas ställrUng och betydelse i skolan. Det medför stor osäkerhet hos den enskilde läraren och skolledaren om i vUken utsträckning hemuppgifter får och skaU ges.
Variationerna mellan olika ämnen och skolor kan också bU avsevärda, beroende på oklarheten i anvisningarna. En följd av detta är, att elever i samma ämne och årskurs men från skilda klasser kan ha mycket olika mängd hemuppgifter, trots att kurs- och timplanerna är identiska.
I Läroplan för grundskolan, m. m. 1969 s. 69 f. heter det;
"Huvuddelen av det med skolan förbundna arbetet skall
eleven utföra
på skoltid. Lektionerna skaU användas för aktiv inlärning. Detta gäUer
såväl inlärning av allmänorienterande stoff som färdighetsträning i
läsning, skrivning, räkning och främmande språk. Eleverna bör få
individuell handledning i skolan i naturliga arbetssituationer och med
tiUgång tUl lämpUga läromedel.
Med en sådan intiktning av arbetet i skolan blir traditioneUa hemuppgifter för eleverna av underordnad betydelse. Delta är också väl motiverat på grund av det förhällandet, att man i timplanerna fastställt ett så stort veckotimtal för elevernas undervisning i skolan, att de bör få använda övrig tid varje dag för rekreation. Hemuppgifter bör följaktligen i största möjliga utsträckning vara frivilliga för eleverna. Skolledningen har ett ansvar för att detta också blir förverkligat. De friviUiga hemuppgifterna kan innebära såväl individueUa åtaganden som grupp-
åtaganden. De förra behöver inte genomgående avse bokliga studier med
inlärning av vissa fakla och övning av färdigheler. De kan också beslå av
iakttagelser, referat av dagsakluaUteler, beskrivningar av miljöer, uppfölj-
ning och redovisning av händelser, underhäUningsprogram, förevisningar,
utställningar etc. De senare kan bestå i att en grupp genomför en intervju, ett studiebesök eUer samlar in studiematerial för fortsatt arbete i skolan," Skolstadgans 5 kap. 2 § föreskriver:
"Huvuddelen av elevernas arbete bör utföras under lektionerna. Hemuppgift mä icke givas tUl dag efter söndag, helgdag eller hel lovdag. Uppgifterna böra fördelas jämnt på övriga arbetsdagar."
Med hänvisnmg tUl det anförda viU jag anhåUa om kammarens tUlstånd att tiU herr utbildningsministern få stäUa följande fråga;
Är statsrådet viUig att klarlägga i vUken utsträckning hemuppgifter skall ges i grundskolan?
Denna anhållan bordlades.
§ 10 Interpellation nr 64 ang. möjUghetema till utbildning för sekreteraryrket
Ordet lämnades på begäran tUl
Herr WIKSTRÖM (fp), som yttrade;
Herr talman! Sedan sex år står sekreterarskolan hos Kursverksamheten vid Stockholms universitet under statlig tUlsyn, Detta ger eleverna rätt att uppbära de studiemedel som för de allra flesta av dem utgör föratsättningen för att kunna skaffa sig den önskade yrkesutbUdningen,
Skolans huvudman. Stiftelsen Kursverksamheten vid Stockholms universitet, begärde i höstas att sekreterarskolan fortfarande och fr. o, m. den I juli 1971 skulle fä stå under statlig tUlsyn. Sekreterarskolan har aldrig begärt eller åtnjutit något statsbidrag. Skolöverslyrelsen tUlstyrkte framstäUningen. I beslut den 5 februari 1971 lämnade emellertid Kungl, Maj ;t ansökningen utan bifall.
Utbildningsdepartementets beslut får omedelbara och aUvarliga konsekvenser för elever och personal. Förberedelsearbetet för nästa läsår har kommit långt. De blivande eleverna mäste nu meddelas att de inte kan påräkna studiemedel. Det medför att alla elever vUkas föräldrar inte kan ta på sig hela kostnaden mäste avanmäla sig eUer avstå från en tUltänkt utbildning. Det torde gäUa ca 2/3 av omkring 250 elever. Merparten av dessa torde i stället söka sig tUl universitetets fUosofiska fakulteter och därvid för en mer osäker utbildning utnyttja de studiemedel som utbildningsdepartementet nu förvägrar dem, Sekreterarskolan mäsle med kort varsel avskeda lärare, meddela firmor utomlands att praktikantplatserna ej kan utnyttjas på grund av beslutet, avbeställa de platser i familjer som inbokats m. m. Därtill kommer de stora investeringar som huvudmannen gjort i fräga om lokaler, undervisningsmaterial m. m.
Den mest betänkliga konsekvensen av beslutet blir dock att skolan i
fortsättningen kommer att bU mycket skevt rekryterad, främst av
ungdomar med förmögna föräldrar. En annan mindre önskvärd konse-
kvens bUr den, att många ungdomar med ett klart dokumenterat
|
Tisdagen den 2 mars 1971 |
yrkesutbildningsintresse tvingas välja en annan utbUdningsform, i de Nr 33 flesta faU sannoUkt universitetsstudier. Skolan vänder sig nämligen enbart tUl ungdomar med goda vitsord från gymnasiet. Detta sammanhänger med de stora krav, som mäste stäUas pä elevernas språkkunskaper. Efter en intensiv utbUdning under höstterminen i Sverige skall nämligen eleverna kunna fullgöra uppgifter i engelska, tyska eUer schweiziska firmor och organisalioner under vårterminen, samtidigt som fortsatt UtbUdning meddelas i dessa länder.
Det mäste också betraktas som anmärkningsvärt ur arbetsmarknadssynpunkt att strypa en skola som avlastar universiteten och ger 250 ungdomar årUgen en kvalificerad sekreterarutbUdning med åtminstone halva studietiden förlagd utomlands tUl en kostnad som så gott som helt täcks av de nuvarande studiemedlen. Inför en vidgad Europamarknad och inför de ökade krav som inte minst i språkhänseende kommer att stäUas pä de anstäUda i framtiden är det svårt att förstå det framsynta i beslutet. Kravel på ökade färdigheter i huvudspråken har frän näringslivets sida ökat de senare åren, inte minst behovet av personal med kvaUficerade kunskaper i tyska och franska. För närvarande kan inte samhällel erbjuda nägon motsvarande utbildning, varför argumentet att utbUdningen skuUe vara överflödig då samhället tiUgodoser den i andra former inte kan gäUa.
Från skolans start 1963 har under de åtta verksamhetsåren 1 650 studenter deltagit i den ettåriga utbildningen. Skolans elever har varit efterfrågade och lätta att placera på en arbetsmarknad som ställer höga krav pä färdigheter och prestationsförmåga. De har mer än väl kunnat hävda sig i jämförelse med studerande frän andra utbUdningsanstalter, även akademiskt utbUdade sekreterare med sekreterarexamen. Av aUa vittnesbörd att döma från näringsUv, myndigheter och skolväsen har skolan fyllt ett stort behov.
Med hänvisning tUl det anförda hemstäUer jag om kammarens tUlstånd att tUl herr utbUdningsministern få ställa följande fråga;
Anser statsrådet att det finns tUlfredsstäUande möjligheter tUl utbUdning för sekreteraryrket, särskilt med hänsyn tUl behovet av internationell praktik?
Denna anhäUan bordlades.
§ 11 Interpellation nr 65 ang. planeringen för lokalisering av miljöfarUg anläggning, m. m.
Ordet lämnades på begäran tUl
Herr HEDIN (m), som yttrade:
Herr talman! Den 25 februari offentUggjordes vattenfaUsverkets och sjöfartsverkets planer på en stor oljehamn vid Törnsholmarna nägra kUometer söder om Nävekvarn i Bråviken. Alternativt föreslås en hamn vid LUla Fläskö något söder därom. Hamnen är avsedd som försörinings-hamn för Marviken.
Handläggningen av frågan är anmärkningsvärd. De nämnda myndigheterna har enligt uppgift inte haft nägon kontakt med berörda lokala
organ, bortsett från en rådfrågning hos lotsarna, och inte ens talat med
berörda markägare. Statens naturvårdsverk har under flera
månader haft
att göra med frågan men inte rådgjort med berörda länsmyndigheter.
Ur miljösynpunkt kan man hysa
aUvarliga betänkligheter mot föresla
gen förläggning. Dels Ugger de berörda platserna i en synnerligen vacker
skärgård med rikt fågelliv och relativt längt in i Bråviken, dels är det ringa
avstånd tiU det område väster om Nävekvarn som avsatts för fritidsbe
byggelse och frUuftsUv. I området vid närbelägna Stora Uttervik är t. ex.
stora investeringar gjorda för fritidsbebyggelse. Ett stort antal semester
hus har uppförts, och en av länets två stugbyar för uthyrning är där
etablerad inom ett planlagt område för sammanlagt ca 1 700 fritidstom
ter. Den föreslagna etableringen utgör sålunda ett betydande hot mot den
planläggning och satsning frän länsmyndigheternas sida som gjorts inom
detta område för fritidsvistelse.
Man frågar sig också om det kan vara riktigt att etablera en miljöfarUg anläggning av detta slag innan riksplaneringen är färdig. Det borde i princip vara lämpligt att koncentrera oljemottagningshamnarna så mycket som möjUgt. Marviken borde kunna försörias med erforderUg olja från någon närbelägen oljehamn genom utnyttjande av pipe-Unes eUer mindre oljetransportfartyg, självgående eUer bogserade. Härvid kan Norrköping eUer Oxelösund komma i fråga. Lämpligast synes Oxelösund vara, då avståndet för ytterUgare oljetransporter i farleden in till Marviken är betydligt kortare från Oxelösund än från Norrköping. Oxelösund är därtUl en utomordentUgt välbelägen och som regel isfri djuphamn. Dessutom finns i Oxelösund utomordentUga förutsättningar för utbyggnad av hamnen vid behov och för anläggning av erforderUga lagringsutrymmen.
Med stöd av vad jag anfört hemstäUer jag om kammarens tUlstånd att tUl herr kommunikationsministern få stäUa följande frågor:
1. Anser statsrådet det vara lämpligt att planering för lokalisering av miljöfarUg anläggning sker utan kontakt med berörda länsmyndigheter och markägare?
2. VUl statsrådet medverka tiU att alternativa möjUgheter utreds för förläggning av oljehamn avsedd som försörjningshamn för Marviken, varvid i första hand Oxelösundsalternativet undersökes?
Denna anhållan bordlades.
§ 12 InterpeUation nr 66 ang. regleringen av alkoholförsäljningen vid en anslutning tUl EEC
Ordet lämnades på begäran tUl
Heir WIKLUND i Stockholm (fp), som yttrade:
Herr talman! Genom olika bestämmelser är försäljningen i Sverige av
alkoholdrycker tämligen detaljerat reglerad. Försäljningen av de starkare
av dessa drycker är därtiU monopoliserad.
Här åsyftade bestämmelser kan anses i huvudsak socialpolitiskt
motiverade.
Det är angeläget att de kontakter med EEC, som nu upptagits som ett led i blivande förhandlingar om en eventuell svensk anslutning i en eller
annan form tUl EEC, leder tUl framgång. .Bland en del grapper, som är Nr 33 positiva tUl tanken på en EEC-anslutning, finns emellertid ett behov av T\Aaopn den att bilda sig en klar uppfattning om i vilken män de begränsningar i örnars 1971
marknadsföringen av alkoholdrycker, som nyss nämnda och andra
bestämmelser — t. ex. konsumtionsbegränsande skatteåtgärder — sålunda innebär, kommer att beröras av dessa förhandlingar. Samma behov av klarläggande föreligger med avseende på friheten för statsmakterna alt lagstiftningsvägen företa andra eller ytterUgare begränsningar av alkoholförsäljningen, som nykterhetsläget i Sverige frän tid tUl annan kan påkalla. Det kan erinras om att EEC-länderna enligt uppgift bUdat en gemensam marknad för vindrycker.
Handelsministern har nyligen utsett en grupp av företrädare för oUka departement att bereda frågor av betydelse för EEC-förhandlingarna med ambassadör Sverker Åström som ordförande.
Med hänvisning tUl vad som här anförts får jag anhåUa om kammarens tUlstånd att tUl herr handelsministern fä stäUa följande fräga:
På vad sätt kommer möjligheterna att fortsätta nuvarande socialpoU-tiskt motiverade regleringar av alkoholförsäljningen att utnyttjas vid en önskvärd anslulning i en eller annan form av Sverige till EEC?
Denna anhållan bordlades.
§ 13 Interpellation nr 67 ang. tiUämprungen av principerna för vapenexport
Ordet lämnades på begäran tUl
Fru THEORIN (s), som yttrade:
Herr talman! Pakistan är på mänga sätt en kluven stat. Motsättningarna mellan de båda delarna — Öst- och Västpakistan — har funnits sedan Pakistan kom tUl 1947. Konflikterna har ofta legat under ytan men vid olika tUlfäUen komrrut i öppen dag. För närvarande tycks motsättningarna ha blivit så slarka att risken för en urladdning förefaller överhängande.
I december månad valdes en nationalförsamling, vars försia sammanträde skulle ha ägt rum den 3 mars 1971. Enligt uppgift i dag — den 2 mars — har president Yahya Kahn uppskjutit nationalförsamlingens sammanträde tiUs vidare. Presidenten upplöste för nägra dagar sedan regeringen "med hänsyn till den politiska situationen som råder i landet",
Enligl tidningsuppgifter i Dagens Nyheter den 27 februari har konflikten med Indien — främst om Kashmirområdet — trappats upp under de senaste veckorna, och sä sent som för några dagar sedan förekom uppgifter om att pakistanska truppkoncentralioner skuUe ha marscherat upp mot den indiska gränsen.
Regeringen har i konselj den 26 februari beslutat att ge tUlstånd ät export tUl Pakistan av 4 SAAB skolflygplan av typ 105 att användas för utbildningsändamål. Dessa kan som bekant ocksä fungera som fuUgoda flygplan för attackändamäl.
Med hänvisning tUl vad jag här har anfört ber jag få ställa följande fråga tiU herr handelsministern;
Nr 33 Anser regeringen att med den utveckling som händelserna tagit de
Tisdagen den senaste dagarna i Pakistan en export av krigsmateriel tUl detta land stär i
2 mars 1971 överensstämmelse med principerna för vapenexport?
Denna anhåUan bordlades.
§ 14 Anmäldes och bordlades
riksdagens revisorers berättelse över verkstäUd granskning av riksbankens tUlstånd, styrelse och förvaltning under år 1970
riksdagens revisorers berättelse över verkställd granskning av riksgäldskontorets tUlstånd, styrelse och förvaltning under budgetåret 1969/70
styrelsens för Stiftelsen Riksbankens jubUeumsfond berättelse över stiftelsens verksamhet under år 1970.
§ 15 Meddelande ang. enkla frågor
Meddelades att följande enkla frågor framställts, nämligen
den 1 mars av
Nr 94 Herr Wijkman (m) tUl herr utbUdningsministem angående riktlinjerna för utdelning av statUga konstnärsstipendier:
Står det i överensstämmelse med riktlinjerna för utdelning av StatUga konstnärsstipendier att sådant kan utgå som stöd för antisemitisk publicistik?
Nr 95 Herr ÅsHng (c) tUl herr inrikesministern angående beredskapsarbetenas omfattning:
Är statsrådet med hänsyn tUl den aktuella situationen pä arbetsmarknaden beredd att redogöra för vUka åtgärder som planeras för att upprätthäUa beredskapsarbeten i tiUräcklig omfattning?
den 2 mars av
Nr 96 Herr Ekinge (fp) tiU herr jordbruksministern angående ifrågasatt
anläggande av oljehamn vid Bråviken:
Anser herr statsrådet att planerna på anläggandet av en oljehamn på en av öarna vid inloppet tUl Bråviken i Östersjön står i god överensstämmelse med planeringen för naturvårdens och friluftslivets utveckling i området?
Nr 97 Herr Lange (s) tiU herr utbildningsministern angående riktUnjerna för utdelning av statUga konstnärsstipendier:
Ämnar statsrådet vidta åtgärder för att förhindra att statliga
konstnärsstipendier och bidrag utgår tiU personer vars verksamhet är
inriktad bl. a. på att sprida antisemitisk hatpropaganda genom sådana
tidskrifter, vars innehåll kännetecknas av äreröriga nidteckningar och
, „ systematiska överskridanden av aUa gränser för pubUcistisk verksam-
het?
§ 16 Kammaren åtskildes kL 16.22. Nr 33
Tisdagen den
inii
2 mars 1971
SUNE K. JOHANSSON
/Solveig Gemert