Riksdagens protokoll 1971:32 Fredagen den 26 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1971:32

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1971:32

Fredagen den 26 februari

Kl. 15.00

§  1  Justerades protokollet för den 18 innevarande månad. § 2 Upplästes följande tiU kammaren inkomna ansökan:

TUl riksdagens kammare

Härmed anhåUes om ledighet från riksdagsarbetet under tiden I — 5 mars 1971 för deltagande i sammanträde med svenska nediustningsdele-gationen i Geneve.

Stockholm den 25 februari 1971 Ola Ullsten

Kammaren biföll denna ansökan.

§ 3 Interpellation nr 62 ang. möjUgheten till civilprocess mot kronan i vissa fall, m. m.

Ordet lämnades på begäran tUl

Herr LUNDBERG (s), som yttrade:

Herr talman! När det i olika sammanhang talats om lag och rätt i vårt land har framhålUts att Sverige på civilrättens område förbUvit ett u-land. 1 år, 1971, kan man läsa i ett TT-referat, som återgivits i tidningarna, att en ombudsman på samernas vägnar skaU öppna en civUprocess mot kronan. Därvid krävs i första hand äganderätt tiU fjäUområdet kring Ritsem och Kaitum, i andra hand åborätt och i tredje hand rätt tiU vissa specificerade befogenheter inom området — rätt tiU fiske, jakt, vägar, grastäkter, vattenkraft m. m. Det talas även om att "den samiska nationen" (?) står för rättsanspråket.

Då en ombudsman, tydligen i avsaknad av elementär juridisk kunskap, framställer anspråk på "den samiska nationens" vägnar, torde väl ingen kimna förvägra honom detta. Men när det sägs att stämningen skaU lämnas inför GälUvare tingsrätt, och en vattenrättsdomare, enUgt referatet, förklarat att en vattendomstol endast kan ge VattenfaU vUlkorUgt tiUstånd att fidlfölja vissa projekt i fråga om fallhöjd m. m. och att målet skulle bli vUande, måste man fråga om lag och rätt skaU gäUa eUer om gmndlagen och Sveriges riksdag är nuIUteter eller någonting som hör hemma på museum.

Även om det kan vara obekant för ämbetsverk och institutioner att Sverige har en grundlag som skall följas borde ändock enheter med juridiskt utbUdad personal känna tUl att grundlag skaU följas och inte

jij. 32________ göras tUl föremål för lagförklaring och lagtolkning. En ändring av
grundlagen tiUkommer riksdagen, som inte står under förmynderskap av
m f u -o______ nägon civUrättslig instans. I grundlagen finns regler som skall tUlämpas
_____________      när riksdagen anser att grundlag skall ändras.

Redan pä 1600-talet underströks att härads- och hovrätter icke skuUe fä syssla med frågor som rörde grundlag. Frän 1909 har väl ansetts att det tUlkommer de två högsta domstolarna i vårt land att utöva kontroU över andra rättstUlämpande myndigheter med avseende på att författningar är beslutade och utfärdade av behörig instans. PrincipieUt torde gäUa att dessa domstolar har behörighet och skyldighet att kontrollera att författningar och förfaranden tUl sitt innehåll stämmer överens med grundlag. De två högsta domstolarna har även behörighet att pröva ansökningar om resning och kan undanröja domar och beslut, som enligt vanliga regler har vunnit laga kraft, om rättstUlämpningen uppenbart strider mot lag. Men det tiUkommer endast riksdagen att, om så finnes erforderUgt, i grundlagsenlig ordning ändra grundlagen, eftersom grundlag skall efter ordalydelsen följas. Det tUlkommer icke de två högsta domstolarna att tolka eller förklara grundlag.

Äganderätten tUl mark, vatten med flera nyttigheter i Norrland, även de s. k. renbetesområdena, tUlhör grundlags- och landslagsenUgt kronan, så länge nuvarande grundlag gäUer. Det tUlkommer varken domstol eller myndighet att försälja eller avhända kronan dess nyttigheter.

Bygdebefolkningen, finnbefolkning, nybyggare, samer m. fl. inom Norrland boende eller inflyttade, har av ålder haft en gemensam, av kronan upplåten nyttjanderätt tUl vissa av kronans nyttigheter, beroende på Norrlands geografiska läge och landsdelens betingelser i övrigt.

Att bygdebefolkningen i Kiruna eller på andra platser, samer och andra invånare i Norrland skulle kunna exempelvis utestängas av domänverket från att fiska, jaga eUer i övrigt nyttja befintliga tiUgångar som av kronan upplåtits tiU gemensamt bruk torde vara uteslutet. Begrepp som "lappvatten" etc. är rättsUga fiktioner, som medfört att många fiskevatten blivit spolierade på grund av att de icke nyttjats.

Att en ombudsman eller invånarna i en lappby kan nära "okniga" krafters tro i rätts- och ägandefrägor kan vara förståeUgt eller förklarUgt. Däremot måste man bestämt ifrågasätta att en häradsrätt skuUe kunna vara behörig att göra en tolkning eller förklaring av grandlag, eventuellt avhända kronan äganderätt eller företaga en köpslagan om olika värden. TUl saken hör att det synes vara förutsatt att ombudsmannen och "den samiska nationen" skulle få fri rättegång.

Det är självfallet att medborgarna i "den samiska nationen" inom sitt område är suveräna att göra som de viU. Det har emellertid sitt intresse att veta var detta åtminstone för mig okända land Ugger. I enlighet med grandlagen är vi svenskar förhindrade att med äganderätt överlåta någon del av vårt land.

I ett betänkande, avgivet den 17 mars 1903, beträffande vissa "staten

tillhöriga vattenfall" konstateras t. ex. på sid. 76: "Sålunda har staten vid

åtskilUga   tUlfäUen   antingen   med  nyttjanderätt   eller  äganderätt   tiU

enskUda upplåtit sådan vattenkraft, som icke varit för statens egna behof

138                    erforderUg.   Hvad  upplåtelse  med  äganderätt angår, var denna Ukväl

förbjuden enligt den föreskrift i II kapitlet konungabalken af Konung     Nr 32 Kristoffers landslag, att Konungen icke hade rätt förminska kronans gods     p   j        a eller intäkter annan konung tUl förfång, vid äfventyr att efterföljande     9/: r u       • 1071

konung ägde återtaga hvad olagligen blifvit kronan afhänt. För närvaran-     ___

de gäller i detta afseende bestämmelsen i § 77 regeringsformen, att kronans fasta egendom äfvensom 'laxfisken och andra kronans fisken samt kronans öfriga lägenheter' icke mä af Konungen utan Riksdagens samtycke genom försäljning, förpantning eUer gåfva eUer på något annat sätt kronan afhändas."

I ett kungl. brev tiU samtUga hovrätter den 5 januari 1685 fastslås att "en och annan understätt sig att begynna rättegångsprocesser om någon rätt, rågång och skogsskUlnader inom och på kronans allmänningar och ödemarker, samt att söka och practisera sig domar och fasta på uppröjda ägor, verk och torp inom samma aUmänningar". TUl förekommande av detta missbruk förklarade Kungl. Maj;t "dess allvarliga vUja och befallning vara, att hovrätterna icke allenast sjelva skulle afhålla sig ifrån sUka uppå och inom kronans aUmänningar och ödemarker uppkommande tvister om rågångar, skogsdelningar och nägra andra pretenderade rättigheter, utan ock förbjuda lagmännen och häradshövdingarna, att derefter med sådana tvister sig befatta".

Dessa uttalanden är samstämmiga och Uktydiga med grundlagen i dess lydelse den I januari 1971 och regeringsformens §§ 77 och 78.

Att samerna under skilda tidsskeden på olika och ibland ganska bryska sätt gjort omfattande intrång i finnbefolkningens, nybyggamas, rättigheter och genom avstängning av fiske och jakt för andra inom områdena bosatta är kända förhållanden. Vad som grundlagsenligt borde rättas tUl snarast möjligt är att befolkningen inom malmkommuner och industriorter eller de av tvång utflyttade, dvs. aUmogen i dess helhet, återfår det fiske och den jakt m. m. som av kronan med nyttjanderätt upplåtits tUl Norrlands innebyggare. Behovet av rekreation och avkoppling för dem som är sysselsatta med gruvarbete eUer i andra krävande yrken eUer som av brist på arbete tvingats att flytta ut torde i dag vara mer aktueUt än förat. Det är självklart att samerna pä samma sätt som andra skall ha sådan nyttjanderätt.

Det lär anses att den renägande befolkningen nu uppgår tUl ca 3 000 personer men kommer att minska tUl omkring 700. Samebefolkningen kommer aUtså att på ett med andra medborgare Ukvärdigt sätt inlemmas i samhällslivet. Däremot har ett växande antal människor knutits tUl verksamhet som påverkas av malmfyndigheterna, och behovet att nyttja kronans egendom tUl rekreation och avkoppling har kraftigt stegrats och måste beaktas.

Med hänvisning tUl vad jag anfört hemstäUes om riksdagens tiUstånd att tUl herr justitieministern få framställa följande frågor:

Kommer herr justitieministern att vidtaga åtgärder för att obehörig instans icke skall behandla, pröva och eventueUt döma i frågor som är inskrivna i grundlag och där riksdagen är högsta myndighet?

Anser herr justitieministern att en civUprocess gentemot kronan är
möjlig i sådana fall och, om så skulle vara förhållandet, skulle s. k. fri
rättegång kunna bevUjas?                                                                                 130

Denna anhåUan bordlades.

Nr 32                 § 4 Anmäldes och bordlades

Fredagen den      Konstitutionsutskottets betänkanden:

26 februari 1971     Nr 14 i anledning av motion om regler för rökning i riksdagshuset

--------------       Nr  15 i anledning av motioner angående det framtida statsskicket

Nr 16 i anledning av motion om ersättare för riksdagsledamot i vissa faU

Finansutskottets betänkande:

Nr 1 i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda finansplan för budgetåret 1971/72 jämte motioner

Skatteutskottets betänkanden:

Nr I i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framstäUning om det promiUetal, varmed skogsvårdsavgiften skall utgå förär 1971

Nr 7 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag tUl förordning om särskilt investeringsavdrag vid taxering tiU statUg inkomstskatt jämte motioner

Nr 12 i anledning av motion om översyn av tullbestämmelsema för aUmänflyget

Justitieutskottets betänkande:

Nr 2 i anledning av motioner angående samhäUets rättshjälp

Socialförsäkringsutskottets betänkanden:

Nr 1 i anledning av motion angående avgiften tUl tUläggspensioneringen för äldre arbetskraft

Nr 2 i anledning av motioner om höjt sjukpenningtUlägg inom den friviUiga sjukpenningförsäkringen

Nr 3 i anledning av motion angående sjukpenningförsäkringen för vissa ensamstående

Jordbruksutskottets betänkanden:

Nr 4 i anledning av motion om anslag ur jaktvårdsfonden tUl Jägarnas riksförbund-Landsbygdens jägare

Nr 5 i anledning av motion angående ersättningen för älgskada Nr 6 i anledning av motioner om ett avlösningssystem för jordbmkare vid sjukdom och semester

§ 5 Meddelande ang. enkel fråga

Meddelades att följande enkla fråga denna dag framstäUts, nämligen av

Nr 93 Herr Oskarson (m) tiU herr industriministern angående samråd före beslut om förflyttning av vissa företag: 140

I   vUken   utsträckning   äger   samråd   ram   mellan  å  ena  sidan     Nr 32

industridepartementet och å andra sidan berörda kommunala myndig-    pedaBen den

heter   och lokala och regionala  arbetsmarknadsmyndigheter innan       26 februari 1971

beslut fattas om att förflytta företag i vUka staten har delägarintresse---- ---

från en ort inom riket tUl en annan?

§ 30 Kammaren åtskUdes kl. 15.04.

In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Solveig Gemert