Riksdagens protokoll 1971:26 Onsdagen den 17 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1971:26

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1971:26

Onsdagen den 17 februari 1971


Denna anhållan bordlades.

§  II Interpellation nr 56 ang. anvisningar tUl skydd mot olycksfall i arbetet


Ordet lämnades pä begäran liU

Herr HÄLLGREN (vpk), som yttrade:

Herr talman! För närvarande saknas skyddsanvisningar för vissa branscher och arbetsområden. Delta är en allvarlig brist och hämmar möjligheterna lill effeklivl skyddsarbete. Vad gäller förefintliga skydds­anvisningar utfärdade av arbetarskyddsslyrelsen är de i allmänhet sä utformade, all tvist ofta uppslår om tolkningen av innehållet i utfärdade beslämmelser. Inle sällan förekommer alt tvistande tvingas tillskriva arbetarskyddsslyrelsen med begäran om förtydligande av gällande skyddsföreskrifter. Slor hänsyn las också lill arbetsköparinlressena vid ularbelandel av dessa anvisningar. Ell typexempel pä sådanl hänsynsta­gande är formuleringarna i punkt 58 i arbetarskyddssiyrelsens anvisningar nr 1 (Sluverianvisningarna). 1 denna föreskrives skydd bl. a. mot nedslörlning, där det heler; "Vid stuvning eller stapling av gods ombord skola betryggande ätgärder vara vidiagna för alt förhindra all lasten rasar eller glider eller all arbetstagare störtar ned. Där s. k. seklionslaslning eller -lossning av säckar, balar, fatgods e. d. förekommer, skall tillses att godset stämplas eller stöttas pä betryggande sätt. Överstiger sektions­höjden 1,5 m skall, där arbetets art så medgiver, uppsättas fångnäl, manläg eller annat lämpligt skydd." Jag understryker orden där arbetets art så medgiver.

Skyddsföreskriften har ur arbetarsynpunki fäll en ytterst olycklig utformning. Anbringande av skyddsnäl, mantäg e. d. till skydd mol nedslörlning fär med andra ord inte inkräkta på arbetets utförande. Är arbelel av sädan art att del omöjliggör anbringande av nödig skyddsan­ordning skall det ändå utföras. Något förbud alt utföra arbeie när nödiga skyddsåtgärder inle kan vidtagas föreligger således inte.

I stället för en befogad skärpning av skyddsanvisningarna gällande denna bransch, vUket angavs vara syflet med all ersätta de av riksförsäkringsanslalteri är 1941 utfärdade anvisningarna med nya sädana, blev dessa t. o. m, uppmjukade. De är 1965 utfärdade och nu gällande skyddsanvisningarna tillgodosåg inle de frän arbelarhäll resta kraven på ökad säkerhet, men mottogs uppenbarligen med lillfredsslällelse på arbelsköparsidan.


25


 


Nr 26                          Enligl   min   mening   berälligar   de   i   denna   interpellalion   gjorda

Onsdagen den 17 februari 1971

påpekandena tUl slutsatser för arbelslivet som helhet. Följande kan nämnas:

Skyddsanvisningar skall vara utformade ulan att rygga för åtgärder som kan innebära ingrepp i produktionen. Anvisningar skall finnas för varje bransch och arbetsområde. Dessa skall inte vara rekommenderande ulan ovUlkorliga och besiämmande. De inom de aktuella arbetsområdena direkl berörda yrkesutövarna samt deras fackliga organisalioner garante­ras ell reellt medinflytande pä skyddsanvisningarnas utformning.

Det är arbetsplatsernas folk som har de slörsla förutsättningarna alt bedöma de risker som är förenade med arbetets utförande.

Med stöd av det anförda hemställer jag om kammarens tillstånd att till herr socialminislern fä rikta följande frågor:

VUl statsrådet medverka till all skyddsanvisningar blir utarbetade inom varje bransch och arbetsområde samt att dessa blir av bestämmande och ovUlkorlig karaktär?

Är slalsrådel beredd att medverka lill alt skyddsanvisningar för att äga gUtighet mäste vara utformade under direkt medverkan av inom respektive arbetsområden berörda yrkesutövare saml deras fackliga organisalioner?

Denna anhållan bordlades.


26


§  12 Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades all följande enkla frågor denna dag framställts, nämligen av

Nr 69 Herr Lorentzon (vpk) till herr kommunikationsministern om vägbyggen i sysselsättningssvaga områden i Västerbotten, Jämtland samt västra Ångermanland:

Vill slalsrådel uttala sig om förutsättningarna alt skyndsamt igångsätta planerade och behövliga vägbyggen i de av arbetslöshet drabbade områdena i Västerbotten, Jämtland saml västra Ångerman­land?

Nr 70 Fröken Sandell (s) till herr justitieministern angående telefon­avlyssning på arbetsplatser:

Anser statsrådet att telefonavlyssning — s. k, servicemätning — från

arbetsgivarens sida gentemot de anstäUda är förenlig med kravet på

rättstrygghet för den anstäUde?

§  13 Kammaren åtskildes kl, 14.11.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert