Riksdagens protokoll 1971:24 Fredagen den 12 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1971:24

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1971:24

Fredagen den 12 februari 1971

Kl. 15.00

§  I  Justerades protokollet för den 4 innevarande månad,

§ 2 Föredrogs   och   hänvisades   motionerna   nr   1209   och   1210   till skatteutskottet.

§ 3 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningarna nr 48 och 49.

§ 4 Interpellation nr 50 ang. erfarenheterna av försöken att vidga den statliga företagsamheten

Ordet lämnades på begäran till

Herr BURENSTAM LINDER (m), som yttrade:

Herr talman! Den ekonomiska omvandlingen innebär en blandning av uppbyggande möjligheter och nedbrytande omställningar. Näringslivet och de offentliga organen ställs därvid på prov.

Regeringen har i detta läge under de senaste åren sagt sig i växande grad vilja lita till en "aktiv näringspolitik" i form av elt kraftigt ökat statligt förelagande. Pä en mångfald områden har också direkta statliga engagemang i näringslivet skett.

Från andra häll har man framfört den åsikten att den näringspolitik som förts innebär en försämring i stället för en förbättring. Regeringen har dock varit föga intresserad av att lyssna på sådana varningar utan har i Stället gjort rundhänta utfästelser om det statliga förelagandels välsignelser.

De privata företagen uppvisar olika svagheter. De råkar ibland ul för konkurs, och arbetskraft hamnar i svårigheter. Men när de statliga företagen gär illa ställs inte bara arbetskraften ät sidan ulan skattebetalarnas pengar är dessulom förlorade. Om de stattlga företagen därtill i genomsnitt går sämre än de enskilda blir delta allvarligt inte bara därför att vi i ett skattetyngt läge inte har råd alt slarva med offentliga pengar utan även därför att vi för att nå samhällellga mål mäste ha ett slagkraftigt näringsliv och en växande ekonomi.

Det finns ingen automatisk mekanism som gör att de privata företagen
samtidigt som de uppfyller de företagsekonomiska krav, vilka ställs på
dem, också tillgodoser andra samhälleliga mål. Men genom sin regerings
makt kan staten ange de regler som skall följas och kontrollera att dessa
efterlevs. Det finns inte heller någon automatik i att statsägda företag
uppfyller alla samhälleliga mål. 1 detta fall föreligger det dessulom en risk
att regeringsmakten inte lika systematiskt utövas för att via lagar och
kontroll styra företagsamheten i rätt riktning,                                                     79

Nr 24------------- I den s, k. funktionssammanblandningen ligger risken med statUgt
Fredaeen den förelagande. De ekonomiska kraven åsidosätts därför att företagen
12 februari 1971 tvingas att la partipoUtiska hänsyn lill staten-ägaren. De samhäUeliga
-------------------- ■     målen   åsidosätts   därför   att   staten-ägaren   försöker   skydda   de  egna

företagen.

Vi har nu haft nägra ärs erfarenheter av försök att utvidga det statliga

företagandet   och   att   tUlämpa   det   som   en   mera   aUmän   metod   i

näringspoUtiken, Ett sådant experiment kan välkomnas därför att del ger

erfarenhetsmaterial som gör att man kan dra slutsatser och inte bara är

hänvisad till ideologiska argument för och emot.

Mot  bakgrund av de synpunkler som utvecklats i interpeUationen

anhåUer jag om kammarens tillstånd att tiU herr industriministern få rikta

följande fräga:

Vilka slutsatser drar statsrådet av de erfarenheter som vunnits av de

senaste årens försök att vidga den statliga företagsamheten?

Denna anhåUan bordlades.

§ 5 Anmäldes och bordlades;

Konstitutionsutskotiets betänkande nr 10 i anledning av riksdagens revisorers verksamhetsberättelse för är 1970

Finansutskottets betänkande nr 2 i anledning av Kungl, Maj:ts proposition angående utgifter på tiUäggsstat II tiU riksstaten för budgetåret 1970/71 i vad avser vissa anslag inom finansdepartementets verksamhetsområde

Skatteutskottets betänkande nr 2 i anledning av motion om avdrag vid taxering för underhåll till icke hemmavarande barn i vissa fall

Socialutskottets betänkande nr I i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tUläggsstat 11 tUl riksstaten för budgetåret 1970/71 i vad avser anslag inom socialdepartementets verksamhetsområde

Kulturutskottets betänkande nr I i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tiUäggsstat II tUl riksdagen för budgetåret 1970/71 i vad avser anslag inom utbildningsdepartementels verksamhetsområde tUl radio- och televisionshus

Jordbruksutskottets betänkande nr 3 i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående utgifter på tiUäggsstat II tiU riksstaten för budgetåret 1970/71 i vad avser anslag inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde

Inrikesulskotlets betänkande nr I i anledning av Kungl. Maj:ts proposi
tion  angående  utgifter på tiUäggsstat II tUl riksstaten för budgetåret
1970/71 i vad avser anslag på driftbudgeten inom inrikesdepartementets
oQ                          verksamhetsområde

§ 6 Meddelande ang. enkla frågor Nr 24

Fredagen den
Meddelades att följande enkla frågor denna dag framstäUts, nämligen    2 febmari 1971
av                                                                                                                        

Nr 65 Herr  Werner i Malmö (m) tUl herr justitieministern angående

lagstiftningen om djurplågeri:

Avser herr statsrådet låta undersöka möjligheterna att utvidga lagstiftningen om djurplågeri tiU att avse även vårdslösa handlingar, i anledning av det tiU riksdagsskrivelse nr 97 år 1970 fogade utskottsutlåtandet?

Nr 66 Herr Svensson i Malmö (vpk) till herr industriministern angående

granskningen av verksamheten inom statUga företag:

Anser statsrådet verkstäUda granskningar av den statliga företagsamheten, bland annat den av Försvarets fabriksverk bedrivna verksamheten, ge anledning tUl en närmare översyn av dessa företags skötsel?

§ 7 Kammaren åtskildes kl. 15.02. In fidem

SUNE K. JOHANSSON

jSolveig Gemert