Riksdagens protokoll 1971:21 Tisdagen den 9 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1971:21

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1971:21

Tisdagen den 9 februari

Kl. 16.00

§ 1 Upplästes följande till kammaren inkomna ansökningar;

Till riksdagens kammare

Härmed anhåller jag om ledighet från riksdagsarbetet den 7-13 februari 1971 på grund av tjänsteresa utomlands.

Stockholm den 4 februari 1971 Krister Wickman

TUl riksdagens kammare

Härmed begäres ledighet från riksdagsgöromål för deltagande i Nordiska rådets nittonde session i Köpenhamn för tiden 12 — 18 februari 1971 för fru     andre vice talmannen Nettelbrandt Herrar Adamsson

Antonsson

Bergman

Carlsson i Vikmanshyttan

Hammarberg

Helén

Hermansson i Stockholm

HerneUus

Holmberg

Johansson i Jönköping

Mellqvist

Mundebo

Nilsson i Tvärålund

Palm

Sundman

Johansson i Ljungby

Krönmark

Sellgren fru      Håvik „        Lundblad „        NUsson i Kristianstad ,,        Skantz

Nr 21                      för tiden 12 - 16 februari 1971 för herr Arne Geijer i Stockholm samt

T. j        A               för tiden 15 — 17 februari för herrar Richardson och Norling.

Tisdagen den

9 februari 1971      Stockholm den 5 februari

-------------------- .     Nordiska rådets svenska kansli

Gustaf Petrén

Kammaren biföll dessa ansökningar.

§ 2 Herr talmannen meddelade att herr Larsson i Lotorp enligt tUl kammaren inkommet läkarintyg vore sjukskriven under tiden den 10 februari tills vidare.

Herr Larsson i Lotorp bevUjades erforderlig ledighet frän riksdagsgöromålen.

§  3 Föredrogs,  nen bordlades åter konstitutionsutskottets betänkanden nr 3-9 och civik skottets betänkanden nr 1-3,

§ 4 Interpellation nr 42 ang. mantalsskrivningen av personer som är sysselsatta genom arbetsmarknadsverkets försorg

Ordet lämnades på begäran till

Herr BÖRJESSON i Falköping (c), som yttrade:

Herr talman! EnUgt folkbokföringsförordningen gäller huvudregeln att man skall vara kyrkobokförd i den församling och på den fastighet där man är bosatt. Var och en skall vara mantalsskriven där han är kyrkobokförd pä mantalsskrivningsdagen.

Frän denna huvudregel finns i lagen en rad undantagsbestämmelser, I 13 § sägs att den som på grund av sina arbetsförhållanden tUlbringar dygnsvilan på annan fastighet än den där hans familj är bosatt anses bosatt hos familjen om han regelbundet besöker den när hinder ej möter,

I 24 § stadgas att intagning pä sjukvärdsanstalt inte ändrar den intagnes kyrkobokföring. Motsvarande gäller också för den som intagits i förbättrings-, fångvärds-, uppfostrings- eller arbetsanstalt, ViUkorligt frigivna eller personer som överförts till öppen vård räknas i kyrkobokföringshänseende som om de vore intagna.

Tyvärr är tvister i mantalsskrivningsfrägor relativt vanliga, vilket tyder på att lagen tillämpas oenhetUgt och i vissa fall kan vara svår att tillämpa. Bl, a, har det i samband med placering på beredskapsarbetsplatser i AMS-regi förekommil tvister mellan den kommun där arbetsplatsen är belägen och arbetstagarens senaste vistelsekommun om var arbetstagaren skaU vara mantalsskriven,

I vissa fall har arbetstagaren mantalsskrivits i den kommun där arbetsplatsen är belägen. Trots att kommunen motsatt sig detta har beslutet fastställts av länsstyrelse och kammarrätt, I andra, likartade fall har begäran om ändrad mantalsskrivningsort avstyrkts.

Den oklarhet som tycks råda om hur gäUande regler skall tolkas har fält till konsekvens att vissa kommuner ställer sig tveksamma till att

fortsättningsvis ta emot AMS-arbetsplatser inom kommunen. En sädan     Nr 21
ulveckling skuUe vara olycklig.                                                       Tisdagen den

De personer som anställs vid AMS-arbetsplatser har eUer har ofta haft      q februari 1971

ekonomiska besvär pä grund av arbetslöshet eller fysiska eller sociala     ------

handikapp. Detta innebär givetvis att mantalsskrivningskommunen, som ytterst är ansvarig för att inte en kommunmedlem far illa, kan drabbas av utgifter för socialvård eller andra värdkostnader.

Del måste vara mycket obehagligt för den person som blir föremål för en tvist mellan kommuner om var han rätteligen skall vara mantalsskriven. I de fall AMS-anställningen är ett led i en social rehabilitering måste en sådan tvist, som kan ge berörda personer föreställningen att de inte är önskvärda nägonslans, i hög grad motverka alla rehabiliteringsförsök.

Med hänvisning tUl det anförda anhåller jag om kammarens medgivande att till herr finansmiiustern få ställa följande fråga;

Är statsrådet beredd medverka tUl att klarhet skapas om vilka regler som skall tillämpas för mantalsskrivning av arbetskraft som är sysselsatt genom arbetsmarknadsverkets försorg, så att tvister meUan kommuner om dessa arbetstagares rätta mantalsskrivningsort kan undvikas i fortsättningen?

Denna anhållan bordlades.

§ 5 Interpellation nr 43 ang. fördelningen av kostnader för upprensning och underhäU av vattendrag

Ordet lämnades pä begäran till

Herr LARSSON i Staffanstorp (c), som yttrade:

Herr talman! Den strukturomvandling som skett i dagens samhälle innebär helt ändrade förhållanden då det gäller utnyttjandet av våra vattendrag. Sedan gammalt har vattendragens huvudsakliga uppgift varit att reglera vattennivån och säkra dräneringen av de åkermarker som finns i närheten. Som en följd av delta har ocksä kostnaderna för underhåll av vattendragen delats upp mellan markägarna i förhällande till den nytta var och en ansetts ha av vattendraget.

I dag har situationen beträffande vattendragens utnyttjande förändrats avsevärt. Vattendragen utnyttjas i allt högre grad som transportvägar för avloppsvatten frän tätorter och industrier. Detta har lett till igenslamning och, dä avloppsvattnet ofta är starkt näringsbemängt, även till ökad vegetation och igenväxning.

Den mycket starkt ökade vattenförbrukningen såväl i hushåll som i industrin har pä etl påtagligt sätt stört den balans som tidigare fanns i våra vattendrag. Den höga fosfat- och föroreningshalten i avloppsvattnet resulterar som nämnts i en betydande igenväxning, med försämrade avrinningsförhåUanden och översvämningar som följd.

Den upprensning av vattendragen som är nödvändig for att de skall fylla sin dräneringsfunktion är dyrbar, och svårigheter att företaga upprensningsätgärder  i erforderlig omfattning  har  blivit  följden. Det

Nr 21                     måste anses orimligt att kostnaderna för upprensning av vattendrag skall

Tisdagen den 9 februari 1971

belasta jordbruket även till de delar som föranletts av tätorternas och industriernas utsläpp. Särskilt hårt drabbas låglänta, tätbefolkade slättbygder. Då det gäller de negativa konsekvenserna av nuvarande förhållanden kan jag som uppmärksammade exempel från mitt eget län nämna slättbygdsvattendragen Vegeån och Segeån, Dessa synpunkter har särskUt poängterats i en skrivelse frän lantbruksnämnden i Malmöhus län till kungl. lantbruksstyrelsen.

För att klara underhållet av vattendragen händer det ofta att småbruk belastas med årliga avgifter pä flera hundra kronor medan stora fabriksanläggningar kommer undan med ett par tior. En förutsättning för att rättvisare kostnadsfördelning skall komma till stånd är att metoder utarbetas som möjliggör en bedömning av hur kostnaderna skäligen bör fördelas mellan markägare, kommuner och industrier som drar nytta av vattendragen.

Med hänvisning till det som anförts anhåller jag om kammarens medgivande att tUl herr jordbruksministern få ställa följande frågor:

Finns det inom ramen för nuvarande lagstiftning möjligheter att få till stånd en mera rättvis fördelning av kostnaderna för upprensning ooch underhåll av vattendrag där förutom markägarna även tätorter och industriförelag är intressenter?

Är statsrådet beredd medverka tUl att metoder utarbetas som möjliggör en bedömning av hur nämnda kostnader skäligen bör fördelas mellan intressenterna?

Denna anhållan bordlades.

§ 6 Interpellation nr 44 ang. giftorätten i pensionsförsäkring

Ordet lämnades pä begäran till

Herr WINBERG (m), som yttrade:

Herr talman! Frägan om beskattningen av efterlevande makes pensionsförsäkring har varit aktuell vid oUka tillfäUen. Avlider försäkringstagares make anses rätten till försäkringen ingå i giftorättsgodset, om försäkringen inte är försäkringstagarens enskilda egendom. Oberoende av om förmånstagare finns eller om något försäkringsbelopp utfallit, behandlas sålunda hälften av försäkringsvärdet som arvfallen egendom. I de fall bröstarvingar ej finns, kan försäkringstagaren själv bli arvsskatteskyldig för halva värdet av sin egen försäkring.

Kapitalskatteberedningen, som behandlade hithörande spörsmål, påpekade att den beskattning som här sker har starkt kritiserats i skUda sammanhang. Beredningen fann för egen del att "en beskattning av efterlevandes egen pensionsförsäkring synes uppenbart oskälig" och framhöll att problemet borde lösas genom en ändring i giftermålsbalken innebärande att efterlevande makes pensionsförsäkring inte skulle ingå i giftorättsgodset,

I proposiiionen 71 år 1970 (s, 120) uttalar chefen för finansdepartementet angående frägan om den efterlevande makens pensionsförsäkring

att   det   bör   undersökas   om   en   lösning   kan   ske   genom   ändring  i    Nr 21
giftermålsbalken. Med anledning av dessa pensionsförsäkringars mycket    Tisdagen den
stora försörjningsvärde är en reform av den innebörd som kapitalskatte-     febmari 1971
beredningen antydde i hög grad angelägen,                                                     

Med stöd av det anförda hemställer jag om kammarens tillstånd att tUl herr justitieministern fä ställa följande fräga;

Är herr statsrådet beredd att tUl årets vårriksdag framlägga förslag om ändring i giftermålsbalken av innebörd att efterlevande makes pensionsförsäkring inte skall ingå i giftorättsgodset?

Denna   anhållan   bordlades.

§ 7 Anmäldes och bordlades Kungl, Maj :ts propositioner: Nr  12  med förslag till bostadsrättslag, m. m. Nr  14 med förslag till lag om skatterätt och länsrätt, m. m.

§ 8 Anmäldes   och  bordlades   fullmäktiges  i  riksbanken förslag om dispositionen av riksbankens vinstmedel för år 1970.

§ 9 Anmäldes och bordlades följande motioner;

Nr  1201   av henar Boo och Jonasson

Nr  1202 av herr Börjesson i Falköping m. fl.

Nr  1203 av herr Fågelsbo

Nr  1204 av herr Nordgren m. fl.

Nr  1205 av herr Oskarson m. fl.

Nr 1206 av herr Schött

Nr  1207  av herr Sjöholm m. fl.

avlämnade i anledning av Kungl, Maj: ts proposition nr 10 med förslag tUl skattebrottslag, m. m.

§  10 Kammaren åtskildes kl. 16,04.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert