Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1971:112

Fredagen den 22 oktober

Kl. 15.00

§ 1 Justerades protokollet för den 14 innevarande månad.

§ 2 Herr talmannen meddelade att herr Sundelin denna dag åter intagit sin plats i kammaren.

§ 3 Föredrogs och hänvisades Kungl. Maj:ts proposition nr 132 tUl skatteutskottet.

§ 4 Föredrogs och bifölls interpellatlonsframstäUningama nr 177-181.

§ 5 Interpellation nr 182 ang. Europarådets rekommendation om ökad hjälp till flyktingar från Östpakistan

Ordet lämnades på begäran tUl

Herr AHLMARK (fp), som yttrade:

Herr talman! Vid sitt sammanträde i början av oktober i år gjorde Europarådets rådgivande församling en rekommendation om biståndet tUl flyktingarna från Östpakistan, Frågan togs upp genom s, k. brådskande handläggning av en motion som tUlkommit på svenskt initiativ.

Europarådet uttrycker där sin "allvarUga oro" för händelserna i Östpakistan och särskUt "den desperata situationen för mer än 9 mihoner människor" som flytt från sina hem. Man betonar att det bistånd som givits är helt otUlräckligt också för de mest omedelbara behoven och att detsamma gäller löftena om hjälp för de kommande månaderna. Europarådet har därför rekommenderat ministerkommittén att rikta "en brådskande uppmaning till Europarådets medlemsländer" att bl. a. "avsevärt öka" flyktingstödet i ohka former.

Eftersom den svenske utrikesministem känner tUl Europarådets beslut är det av mtresse att få veta vilka praktiska föhder denna och andra hknande uppmaningar kommer att få för vårt lands hjälp tUl offren för kriget i Östpakistan. Flyktingströmmen fortsätter, dödUgheten I lägren är mycket stor, hjälpen är upprörande otillräcklig - här finns utrymme för stora, nya insatser också från Sverige.

Att öka stödet till dem som fördrivits är en mänsklig och moralisk phkt för oss, även om fiyktinghjälpen mte är den avgörande frågan för den politiska konflikten i Östpakistan. Kriget där gäher ju om östbenga-lema har rätt till en regering som vUar på fria och demokratiska val eller om de som nu skaU plågas under förtryck från främmande soldater. Här bör Sverige gång på gång slå fast östbengalernas rätt att själva forma sin framtid och sitt styrelseskick.

Med anledning av vad som anförs i InterpeUationen anhåUer jag om

Nr 112----------- kammarens tiUstånd att tiU herr utrikesministern få ställa följande fråga:
Fredagen den-- vilket sätt kommer Europarådets rekommendation tiU sina med-
22 oktober 1971 lemsländer att avsevärt öka hjälpen tUl flyktingarna från Östpakistan att
------------------- från svensk sida omsättas i praktisk handhng?

Denna anhåUan bordlades.

§ 6 Interpellation nr 183 ang. situationen i Laos

Ordet lämnades på begäran tiU

Fru DAHL (s), som yttrade:

Herr talman! Konungariket Laos självständighet och neutrahtet fastställdes genom Genlvea-vtalen av 1954 och 1962. Den amerikanska Inblandningen i Laos Inre angelägenheter, som klart strider mot dessa avtal och mot internationeU rätt, har emellertid pågått i många år. Den nuvarande regeringen, som leds av prins Souvanna Phouma, är helt beroende av USA. Den amerikanska "hjälpen" tiU milltätiuntan i Vien-tiane uppgår för närvarande tUl 400 mihoner doUar och 12 000 "specialister" och "rådgivare" per år. DärtUl kommer USA:s utgifter för de mUltära operatlonema — enbart bombningarna uppges nu kosta 2 miharder dollar per år. Våren 1971 gjorde amerikanska och sydvietnamesiska trupper ett försök att invadera Laos som slutade I fuUständigt nederlag. För närvarande pågår mycket hårda strider i både norra och södra Laos.

Befrielserörelsen Laos patriotiska front - Neo Lao Haksat — som leds av prins Souphanovong, behärskar mellan 2/3 och 3/4 av landets territorium med mer än hälften av befolkningen. Laos patriotiska front har vid flera tUlfäUen och senast våren 1971 lagt fram förslag till en fredlig pohtisk lösning av konflikten. Man har förklarat sig villig att samarbeta I en koahtionsregering på villkor att bombningarna och den amerikanska inblandningen upphör.

I de militära operationerna utnyttjas legoarméer i växande utsträckning. De thailändska legotrupperna I Laos, som betalas av USA, har gjort sig kända för exempellös brutahtet mot civilbefolkningen. Den laotiska armén består tUl mycket stor del av pojkar mellan 11 och 13 år. Dessa pojksoldater tvångsrekryteras i byarna. En del av dem tar frivilligt värvning för att inte svälta ihjäl Dessa frlvilhga pojksoldater får de särskUt farhga uppdragen. De flesta har aldrig gått i skola och fått lära sig läsa och sknva — de har bara lärt sig döda.

De militära markoperationerna kombineras med systematisk terror mot civUbefolkningen. Robert Shaplen har I tidskriften Foreign Affalrs uttalat att målet för den amerikanska krigföringen I Laos är att "förstöra den sociala och ekonomiska strukturen i de av Pathet Lao behärskade områdena".

Klarare kan det inte uttryckas. Det är inte av misstag — därför att det

skulle vara svårt att undvika att också skada civila — utan fuUt medvetet

och överlagt som USA och militärregimen riktar sitt krig mot hela folket,

4Q mot den fredliga samhällsorganisationen, produktionen och den natio-

nella kulturen och mot den mänskliga miljön, som är förutsättningen för Nr 112

"°'=*'"""- Fredagen den

Kriget mot civilbefolkningen genomförs med hjälp av massiva bomb- oktober 1971

ningar, kemiska medel, framför allt växtgift men också gas avsedd att -------

skada människor, moderna maskiner som förstör växtligheten och jorden, massutrotrungsaktioner och folkomflyttningar.

Luftkriget har kommit att spela en alltmer avgörande roll i denna krigföring. Laos har bombats sedan 1964. När USA proklamerade det s. k. bombstoppet över Nordvietnam 1968 koncentrerades flygstridskrafterna mot Laos. I januari 1969 började den systematiska bombningen av Krukslätten och andra av befrielserörelsen behärskade områden. Dessa bombningar har pågått och trappats upp så gott som oavbrutet. Bombningarna av Laos är av alla uppgifter att döma tUl och med värre än de var över Nordvietnam under den värsta perloden 1965—1968. Hittills har man vräkt 3 mUjoner ton bomber över Laos. Detta motsvarar sprängkraften hos 150 bomber av Hiroshimatyp eller 3 ton bomber för varje invånare i de befriade områdena. Nu förfogar man också över mer raffinerade vapen än någonsin, t. ex. små bomber som ser ut som löv och som exploderar när barnen trampar på dem eller tar dem I handen och elektronisk utrustning som kan spåra varje mänsklig aktivitet och styra bomberna dit.

Före bombningarna var Krukslätten en blomstrande jordbruksbygd med en mångtusenårig kulturtradition. Befrlelserörelsen hade byggt skolor och sjukhus. Nu har allting bombats sönder; bebyggelse, odlingar, sjukhus, skolor, reUgiösa byggnader, tUl och med hela städer. Av den urgamla kulturen och det bördiga jordbruket återstår nu bara grus. Bönderna har flytt upp I bergen och bor nu i grottor, I grottorna har man organiserat hälsovård och skolor, fabriker och verkstäder. Man har fått gå tUlbaks till ett primitivt svedjebrak på bergssluttningarna för att klara produktionen av Uvsmedel, Hela tiden pågår intensiva bombningar. Förhållandena är utomordentUgt svåra — särskilt barnen far Ula av att ständigt leva Instängda I grottorna och vara utsatta för bombhot.

Många flyktingar har också samlats upp i militärjuntans koncentrationsläger där de lever i yttersta misär och förnedring. Man har beräknat att minst 200 000 laotier har dödats sedan 1964 medan 800 000 människor har tvångsförflyttats. Detta motsvarar en tredjedel av hela befolkningen I Laos på 3 miljoner människor.

Under hänvisning till de fakta som här redovisats anhåller jag om kammarens medgivande att till herr utrikesministern få ställa följande frågor:

1. Vill utrikesministern klargöra den svenska regeringens syn på den aktueUa situationen i Laos?

2. Är regeringen nu beredd att väsentUgt utöka de påbörjade bistånds-Insatserna till Laos patriotiska front?

Denna anhåUan bordlades.

jyjj.jj2 § 7 Inteipellation nr 184 ang, kampanjer för att förstärka organisa-

tioners inflytande över opinionsbildningen

Fredagen den

22 oktober 1971 Ordet lämnades på begäran tih

Herr HERMANSSON i Stockholm (vpk), som yttrade: Herr talman! I en promemoria framlagd inom Svenska arbetsgivareföreningen av direktören Sture EskUsson behandlas verksamheten vid SAF:s avdelning för samhällskontakt. Avsikten med denna PM säges vara "att dels söka skissera några huvudUnjer för verksamhetens uppläggning för de närmaste åren, dels att något mer detaherat redovisa aktuella projekt för innevarande år". Vad som behandlas är den verksamhet som Svenska arbetsgivareföreningen bedriver för att påverka och kontrollera opinionsbUdningen i Sverige. Det privata näringshvets organisationer måste öka sin ideologiska verksamhet, sägs det, eftersom det spritts "en tendens t:ill resignation och tvivel långt In I företagsledningarna". Olika målgrupper uppställes - journaUster, poUtiker, kulturarbetare. Det talas bl. a, om att "åstadkomma en motvikt tUl det stora flödet av vänsterlitteratur i form av debattböcker och tidskriftsartiklar":

"Detta är en svår uppgift främst tUl följd av knappheten på lämpliga författare. Det bör noteras att näringshvet som sig bör har en god förmåga att produktivt sysselsätta kompetenta människor och att det blir ganska dyrbart att lösgöra dem för att åstadkomma debattinlägg. Det är emellertid en väg som vi redan börjat arbeta på och under utvecklandet av rätt stor diskretion har medverkat tUl att ett antal debattböcker har kommit till stånd, I någon mån kan givetvis -vi som arbetar inom organisationerna själva bidra tUl debatten, men i stor utsträckning måste vi använda oss av utanförstående krafter. Ett viktigt och något mer lättadministrerat led av denna verksamhet är översättningen av utländsk htteratur. Det finns i de stora länderna en förhållandevis omfattande antimarxlstlsk Utteratur, som inte är översatt. Vi bör medverka till att detta kommer tUl stånd, I och med att denna debatt börjar rulla, kan man hoppas på att bokförlagen upptäcker att det finns en tUlräckligt stor grupp av i eke-marxistiska människor, som läser debatt böcker och att det därför finns en rent kommersieU marknad även för icke-vänsterUtteratur,

Ett specieUt område som kräver uppmärksamhet är det vänstersociahs-tlska Inslaget i universitetens kurshtteratur. Här har redan gjorts vissa insatser för att kartlägga situationen. Vad som bör åstadkommas är en uppföhning och motvikt i form av exempelvis motböcker på minst samma vetenskaphga nivå,"

Stor uppmärksamhet I Svenska arbetsgivareföreningens PM ägnas propagandaverksamheten i skolorna. 1 ett särskUt avsnitt behandlas frågan om "skohnformation":

"Vänstervågen har under det senaste året kommit in i en andra fas.
Skummet ryker inte så uppseendeväckande högt som i den närmast
föregående perioden, men dyningen har en desto farhgare styrka. Det
kanske viktigaste slaget utkämpas just nu inom skolan. Vänstervågen har
nått läroböcker, skolradioprogram, åtskilliga lärare och givetvis på det
sättet att eleverna drabbas av massmedia och de organiserade pohtiska
., aktiviteterna.

Vi har mött ett starkt gensvar för vår skolinformation som är den Nr 112

sektor, som vi uträttat mest på och där -vi siktar tUl en fortsatt r- j j

Fredagen den

utbyggnad. Det Ugger i utvecklingens art att vi utöver framställningen av -- , , 1071

material i ökad utsträckning måste kritiskt granska vad som försiggår i -------

skolan och reagera mot vänsterindoktrineringen.

Ett specialproblem utgör TRU och skohadlon genom de ofta ogenerat osakliga och Indoktrinerande programmen. Detta kan komma att bh ett huvudproblem om det skapas ett monopolföretag för läromedel tlU skolan genom sammansmältningen av TRU, skolradion och AUmänna förlaget. Få saker torde vara mer angelägna att söka stoppa än de planer i denna riktning, som för närvarande finns inom utbUdningsdepartementet,

Den lokala kontakten mellan skola och företag är givetvis av utomordentlig betydelse. Bland organisationerna är det I första hand Industriförbundet som har intresserat sig för ett utvecklings- och servicearbete i förhållande tUl företagen på detta område, I många faU är det önskvärt med ett samarbete mellan företagen på en ort för att uppnå lämpliga former för kontakterna med skolan och för en spridning av informationsarbetet. Någon för detta ändamål helt Idealisk lokal organisationsstruktur existerar som bekant inte, men det är inte minst därför tacknämhgt att man inom Verkstadsföreningen och dess lokalgrupper har tagit upp dessa frågor på programmet. Vi kommer givetvis att tUlsammans med Industriförbundet stödja dessa ansträngningar på att sprida lämpliga modeller för det lokala organisationsarbetets bedrivande Uksom vi viU medverka med framställningen av erforderUgt material för det lokala arbetet,"

Andra organisationer som företräder samma mtressen bedriver sedan länge en Uknande verksamhet, framför aUt riktad mot det högre utbUdningsväsendet.

Med hänvisning till det anförda anhåller jag om kammarens tillstånd att till herr utbildningsministern få stäUa följande frågor:

Vad anser utbildningsministern om kampanjer för att förstärka de privata kapitaUstiska företagens och organisationernas inflytande över och styrning av opinionsbildningen, särskUt vad gäUer skolorna?

VUka åtgärder avser regeringen vidta?

Denna anhållan bordlades.

§ 8 Interpellation nr 185 ang. bostadstilläggen till barnfamiljer

Ordet lämnades på begäran tUl

Herr LINDKVIST (s), som yttrade: .

Herr talman! Det har förekommit faU då barnfamiljer med mycket höga inkomster uppburit bostadstillägg utan att detta med stöd av gällande bestämmelser kunnat förhindras. Orsaken härtUl är att bidragsbestämmelserna är knutna till det föregående årets beskattningsbara Inkomst, vilket I sin tur innebär att bidragsgivningen grundas på inkomstläget två år före bidragsåret.

Nuvarande bestämmelser antogs av 1968 års riksdag, I propositionen
härom - 1968:42 - anfördes inledningsvis: "Det nya statUga bostads- .,

Nr 112 tUlägget utformas på ett sådant sätt, att det utgår till aUa barnfamiljer

Fredagen den 22 oktober 1971

som med hänsyn tUl Inkomster och bamantal behöver ett ökat ekonomiskt stöd,"

I sitt yttrande över propositionen och i anledning därav avgivna motioner anförde statsutskottet (SU 1968:101): "Enighet råder om behovet av en famihepoUtik som syftar till en ekonomisk omfördelning tUl barnfamUjernas förmån och om att därvid skaU beaktas de skillnader I stödbehovet som föranleds av barnantal, familjeinkomst och särskUda vård- och tiUsynskostnader på grund av föräldrarnas förvärvsarbete."

Det synes således Inte föreligga någon tvekan om att förhållandet att stora inkomsttagare helt legitimt kan utfå bostadstiUägg inte överensstämmer rned riksdagens mening utan beror på "kryphål" I kungörelsetextens utformning. Som bekant har det förekommit att t. o. m en mångmlhonär helt legitimt utfått bostadstillägg.

Kungörelsen 1968:425 om stathga bostadstillägg tUl bamfamUjer, 7 §, Innehåller bestämmelser som möjhggör för kommunen att ompröva frågan om bostadstillägg I det faU familjeinkomsten minskat i förhållande till senast tUlgängliga uppgifter om taxerad inkomst. Någon motsvarande bestämmelse som möjliggör för förmedUngsorganet att ompröva bidragsfrågan vid avsevärt höjda famiheinkomster finns inte,

FörhåUandet att väl besuttna familjer kan utfå bostadstUlägg som är avsedda för barnfamiher i begränsade inkomstlägen har väckt berättigad uppmärksamhet. Uppbärande av bostadstUlägg i de faU då famUjein-komsten air avsevärt högre än det som i normalfallet kvaUflcerar för bidrag bör kunna förhindras. För att motverka sådana händelser bör en återbetalningsregel införas.

Med hänvisning tUl vad som anförts anhåller jag om tillstånd att till herr socialministem få framställa föhande frågor;

1, Ämnar statsrådet föreslå åtgärder med syfte att förhindra att familjer med faktiska Inkomster, ■ som avsevärt överstiger den som berättigar tUl bostadstillägg, I vissa faU kan utfå bostadstillägg?

2, Ämnar statsrådet för sådana fall föreslå någon form av återbetalningsskyldighet?

Denna anhållan bordlades,

§ 9 Anmäldes och bordlades Kungl, Maj:ts propositioner;

Nr 129 med förslag tUl lag om ändring I skattebrottslagen (1971:69)

Nr 130 med förslag tUl lag om registrering av aktieinnehav

Nr 133 med förslag till lag om ändring i lagen (1959:517) om

förlängning av tiden för vissa servltut, m. m.

Nr 134 angående godkännande av överenskommelse med Finland om

reglering av betalningen av vissa till Finland lämnade svenska krediter Nr 136 med förslag tUl lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring

§ 9 Anmäldes och bordlades

Finansutskottets betänkanden:

Nr 35 i anledning av motion om en sedel av valören 500 kronor Nr 36 I anledning av motion om nedskärning av tiksbankens kontors-organisation

Skatteutskottets betänkanden:

Nr 43 I anledning av motion angående statens vattenfallsverks redovisningsprinciper

Nr 44 i anledning av motion angående beskattningen av kungahuset

Nr 45 i anledning av motion om rätt tUl avdrag vid beskattningen för gåvor till u-landshjälp m. m.

Nr 46 I anledning av motion om avdrag vid taxeringen för kommunala förtroendemäns omkostnader

Nr 47 i anledning av motion angående den statliga skatteutjämningen tiU kommunerna

Nr 48 i anledning av motioner angående vissa ändringar i folkbokföringsförordningen, m. m.

Nr 49 i anledning av motion om särskUd luftförskämningsavgift på tobaksvaror

Nr 50 i anledning av motioner om ändrad drivmedelsbeskattning i miljöpolitiskt syfte

Nr 51 I anledning av motioner angående -vissa uppbördsfrågor m, m.

Nr 52 i anledning av motioner om skatt på utlandsturism

Nr 53 i anledning av motioner angående vissa regionalpohtiska skattefrågor

Nr 54 i anledning av motioner angående beskattningen av fiskare

Nr 55 i anledning av motioner angående resuhatutiämnlng vid beskattningen m, m.

Nr 56 I anledning av motioner angående avdrag för låneränta vid inkomstbeskattningen

Nr 57 i anledning av motioner om vidgad rätt till avskrivning för kostnader inom jordbruket för vatten- och luftvårdande åtgärder m, m.

Nr 112

Fredagen den 22 oktober 1971

Trafikutskottets betänkanden;

Nr 14 I anledning av motioner om förlängning av ostkustbanan samt om åtgärder för att förkorta restiden på järnväg mellan övre Norrland och Mellansverige

Nr 15 i anledning av motion om fördjupning av Mälarleden

Nr 16 i anledning av motion angående indrivningen av obetald parkeringsbot

Nr 17 I anledning av motion om ett statligt charterflygbolag

Nr 18 I anledning av motion om förbättrade resevillkor för studerande m. fl.

Nr 19 I anledning av motion om charterflyg för utländska turister till Sverige

Nr 20 i anledning av motion om förbud mot vissa typer av motortävlingar

Nr 112 Jordbruksutskottets betänkanden;

Fred op d Nr 47 i anledning av motioner angående vissa fiskefrågor

22 oktober 1971 ' anledning av motion angående fisket med parryssjor vid

-------------------- Blekingekusten

Nr 49 i anledning av motioner angående vården av landets vattentillgångar, m. m.

Nr 50 i anledning av motion angående utnyttjandet av grundvatten-tillgångarna

Nr 51 i anledning av motioner angående åtgärder mot luftförorening genom motorfordon

§ 11 Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades att föhande enkla frågor framställts, nämligen

den 21 oktober av

Nr 319 Herr Henmark (fp) tUl herr handelsministern angående verkningarna av den danska importavgiften;

1. Är statsrådet medveten om att den danska importavgiften drabbar vissa företag och samhäUen med på export till Danmark Inriktad tillverkning särskilt hårt - i vissa fall katastrofalt?

2. VUka åtgärder avser statsrådet i så fall vidtaga för att Undra föhderna härav?

den 22 oktober av

Nt 320 Fru Berglund (s) tUl herr utbildningsministern angående behovet av skolläkare;

Avser herr statsrådet ta Initiativ till åtgärder som syftar tUl att bättre än nu tillgodose behovet av skolläkare?

Nr 321 Herr Svensson i Malmö (vpk) tUl herr jordbruksministern angående gift- och mUjöproblemen;

VUka åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av de av forskaren Björn GiUberg påpekade gift- och miljöproblemen?

Nr 322 Herr Svensson i Malmö (vpk) till herr socialministern angående åtgärderi samband med arbetstidsförkortningen Inom vårdsektorn:

Har statsrådet uppmärksammat med vilka åtgärder arbetsgivarsidan möter arbetstidsförkortningen inom vårdsektorn?

§ 12 Kammaren åtskildes kl. 15.06.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1971:112 Fredagen den 22 oktober

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1971:112