Riksdagens protokoll 1971:110 Tisdagen den 19 oktober
ProtokollRiksdagens protokoll 1971:110
Riksdagens protokoll 1971:110
Tisdagen den 19 oktober 1971
Kl 16.00
§ 1 Föredrogs och hänvisades Kungl. Maj:ts proposition nr 127 tiU skatteutskottet.
§ 2 Föredrogs och bifölls InterpeUationsframstäUningarna nr 160—169.
§ 3 Interpellation nr 170 ang. utbUdningen av hälsovårdsinspektörer
Ordet lämnades på begäran tUl
Herr SIGNELL (s), som yttrade:
Herr talman! Hälsovårdsinspektörer utövar en upplysande, rådgivande och kontrollerande verksamhet, som enhgt hälsovårdsstadgan från 1960 åvilar kommunemas hälsovårdsnämnder.
En av de väsenthgaste arbetsuppgiftema är att sköta den förebyggande hygieniska verksamheten, som oftast är av teknisk art. Arbetet kan I princip uppdelas i tre delar: bostadshygien, hvsmedelshygien och allmän hygien.
Hälsovårdsinspektörernas arbetsuppgifter är mycket kvahficerade.
I många kommuner råder brist på kompetenta hälsovårdsinspektörer. En av orsakema tUl bristsituationen kan vara den låga utbUdningskapaciteten,
Utbildningen av hälsovårdsinspektörer ombesörjes av statens institut för folkhälsan, Vaqe termin anordnas en kurs med 25 deltagare. Antalet sökande tiU dessa kurser var 410 hösten 1970 och 350 våren 1971,
För att bh antagen till statens Instituts för folkhälsan kurser krävs formellt avgångsbetyg från teknisk fackskola eUer motsvarande. I praktiken har dock de flesta sökande avgångsbetyg från gymnasium.
Med tanke på den nya Uvsmedelslagen, som träder I kraft den 1 januari 1972 och de alltmer komplicerade arbetsuppgifter som hälsovårdsinspek-törema i övrigt har att utföra, torde utbildningen på -vissa punkter vara otillräcklig. Statens institut för folkhälsan. Svenska kommunförbundet och representanter för yrkeskåren har också riktat kritik mot nuvarande utbildning.
Huvudmannaskapet för utbUdningen av hälsovårdsinspektörer kommer i samband med inrättandet av det nya hvsmedelsverket den 1 januari 1972 att pro-vlsoriskt överflyttas tlU statens naturvårdsverk, I samband med denna överflyttning torde det vara lämpUgt med en översyn av utbildningen i kvalitativt såväl som i kvantitativt hänseende.
Med hänvisning tiU det anförda hemstäUer jag om kammarens medgivande att tUl herr jordbruksministern få stäUa föhande fråga:
Är statsrådet beredd att medverka tUl en översyn av
nuvarande
UtbUdning av hälsovårdsinspektörer — i kvahtativt såväl som i kvantitativt
hänseende — i samband med att huvudmannaskapet för denna utbUdning o.
Nr 110 överflyttas tUl statens naturvårdsverk?
Tisdagen den
19 oktober 1971 Denna anhållan bordlades.
§ 4 Interpellation nr 171 ang, åtgärder tiU stöd för mindre och medelstora företag
Ordet lämnades på begäran tUl
Herr ANDERSSON i Örebro (fp), som yttrade:
Herr talman! De mindre företagens, och då främst Industriföretagens, problem och möjhgheter är föremål för en ökad uppmärksamhet inte bara i Sverige utan i praktiskt taget aUa länder. Nödvändigheten av en stark och hvskraftlg mindre industri, inte bara som ett komplement och som underleverantör tUl större företag utan även som företag med helt egen inriktning och profil, har ÖveraUt understrukits.
Enligt den officiella statistiken finns det ca 16 500 mdustriarbets-stäUen i Sverige, 93 procent av dessa eller 15 200 kan hänföras tUl kategorin mindre och medelstora, dvs, företag med fäne än 100 anställda, I dessa företag arbetar en tredjedel av Sveriges industrianstäUda arbetare, och de bidrar tUl drygt en tredjedel av landets industriproduktion.
Den mindre industrins andel av den svenska totalexporten torde uppskattningsvis ligga på omkring 20 procent — en siffra som tyvän inte kan beläggas statistiskt, då den svenska exportstatistiken ännu inte ger en uppdelning på företag med avseende på storlek.
För en allt större del av de mindre företagen har exporten bhvit nödvändig och en naturhg del i verksamheten. Skapandet av frihandels-områden, Sveriges begränsning som marknad och den ökade konkurrensen utifrån är faktorer som aUa bidragit tUl att företagen söker marknader utanför Sveriges gränser.
Under senare år har antalet exporterande företag dessutom stadigt ökat. Eftersom man kan utgå ifrån att så gott som samtliga större industrier redan är etablerade på utlandsmarknaden, faller en stor del av exportökningen på de mindre företagen. Detta antagande stöds t, ex, av det faktum att de traditionellt tunga exportprodukterna tappar en aUt större andel av totalexporten. Man torde därför med fog kunna antaga att de mindre företagens roll i den totala svenska exportverksamheten kommer att öka I framtiden.
Många mindre företag har redan sina kunder utanför Sveriges gränser och är väl medvetna om sin exportpotential, men de är också medvetna om behovet att på ett bättre sätt sköta sin exportmarknadsföring. Samtidigt upplever dessa företag en markant brist på både personal och kapitalresurser för att få den ökade försäljning, förbättrade lönsamhet och jämnare sysselsättning som exporten möjhggör.
Detta Ulustreras i den undersökning av företag som under 1971 varslat
om permitteringar, vilken Sveriges marknadsförbund nyligen presenterat.
Av de prehminära resultaten framgår att det i första hand är företag med
□2 mindre väl utbyggda marknadsfunktioner, som upplever sådana svårig-
heter att de resulterar i permitteringar. En viktig orsak tiU att marknads- Nr 110 sidan bll-vlt eftersatt är, att företagen i stor utsträckning ansett sig sakna Tisdaeen den ekonomiska resurser för att bygga upp och utveckla marknadsfunktioner- jg oktober 1971
na. För företag utanför storstadsområdena är en annan bidragande orsak --
svårigheten att rekrytera personal med professionell marknadsutbildning. Resultaten av Marknadsförbundets undersökning understryker betydelsen av att ytterligare åtgärder vidtas för att stärka och utveckla de mindre företagens marknadsföring, på såväl hemma- som utlandsmarknaderna.
För de mindre företagen framstår Norden som en naturlig och betydelsefuU marknad. Dess betydelse är förmodUgen större för dessa företag än för svensk industri i allmänhet. Medan 27 procent av den totala svenska exporten går tUl den nordiska marknaden är siffran trohgen ännu högre vad gäUer exporten från mindre och medelstora företag. Exporten till de nordiska länderna ger också företagen erfarenheter, som är till god hjälp vid bearbetningen av andra exportmarknader. Det är därför väsenthgt att bygga ut den exportfrämjande verksamheten på Norden för att underlätta och stödja de mindre och medelstora företagens exportansträngningar.
Med hänvisning tiU det anförda hemställer jag om kammarens tUlstånd att tiU herr handelsministern få stäUa föhande frågor;
Är herr statsrådet beredd att -vidta ytterligare åtgärder för att underlätta och främja de mlnche och medelstora företagens marknadsföring?
Är herr statsrådet beredd att ge ytterhgare stöd tUl de mindre och medelstora företagens export tiU övriga nordiska länder?
Denna anhållan bordlades.
§ 5 InterpeUation nr 172 ang. den östpakistanska konflikten
Ordet lämnades på begäran tUl
Fru andre vice talmannen NETTELBRANDT (fp), som yttrade;
Herr talman! FörhåUandena för de mUjontals östpakistanska flyktingarna I Indien kommer att försämras "dramatiskt" om man inte får in ytterligare 2,8 miharder kronor för det närmaste halvåret. Detta förklarade FN;s flyktingkommissarie Sadruddin Aga Khan nyhgen I GenSve.
Nu kan Indien Inte längre klara hjälparbetet utan nya bidrag utifrån. HittUls utlovade och lämnade bidrag, värda sammanlagt ca 1,1 mUjarder kronor räcker inte. Enhgt indiska uppgifter finns över nio mUjoner östpakistanska flyktingar i Indien.
Av en hitintUls opubUcerad FN-rapport framgår det klart att hungersnöden redan har drabbat ca 17 mihoner av Östbengalens invånare. Rapporten säger dessutom att uppemot 25 mUjoner människor når svältgränsen i slutet av december 1 år. Bara en gigantisk massaktion kan rädda dessa människor.
Varje dag strömmar fortfarande tiotusentals flyktingar
över gränsen
tUl Indien, och nu också över gränsen till Burma. Det står för varje dag
aUtmer klart, att de länder och områden som får ta emot den enorma
flyktingvågen Inte kan klara de uppkomna sltuatlonema — trots fantastis- 93
Nr 110 ka uppoffringar. En InternationeU soUdaritet med flyktingama måste
Tisdagen den krävas genom FN,
19 oktober 1971 Rapporter om flyktingamas fruktansvärda situation når oss nu dagli-
------------------- gen. De förefaUer närmast ha en förlamande inverkan på opinionen.
Hopplösheten och lidandet har väl säUan nått sådan storleksordning tidigare. Ändå förmår nakna fakta inte skaka oss mer än att ett obetydligt belopp stäUs tlU flyktingamas förfogande. De frivilUga hjälporganisationernas insamlingar visar detta.
De hjälpaktioner FN hitintiUs satt in för flyktingarna i Indien eller för befolkningen i Östbengalen har varit helt otUlräckhga,
Vid ett opinionsmöte nyhgen tUl förmån för bildandet av en svensk opinlonsgrapp för Bangla Desh framhöU flera talare, att situationen i Östbengalen håUer på att utvecklas tUl en av mänsklighetens största katastrofer. Katastroferna har en klar pohtisk bakgrund. Det som utlöst den snart 10 mUjoner stora flyktingströmmen och kriget i Östbengalen är resultatet av fria demokratiska val. Det nu förbjudna Awamiförbundet erhöU i Östbengalen nästan total majoritet vid valet 1970, Detta medförde mUitära motåtgärder och fängslandet av Äwamiförbundets ledare. Ätt vinna ett demokratiskt val har således bedömts som ett brott.
För att de snart 10 mihoner bengaler, som nu befinner sig i flyktingläger, skall återvända tUl sina hem, måste de få förtroende för de styrande I sitt hemland. Detta Innebär de facto att bara en snabb politisk lösning, där makten återlämnas tlU dem som vunnit folkets förtroende I valet 1970, kan lösa flyktlngproblemen och på sikt stabilisera läget. Detta krav skaU ses mot bakgrunden av att det I området råder starkt krigshot, som t, o, m, kan utvecklas tUl ett krig mellan Indien och Pakistan,
Folkpartiets landsmöte har nyhgen krävt: att Sverige i FN verkar för att den pakistanska regeringen uppmanas att omedelba:rt upphöra med de militära aktionerna i Östpakistan, att InstäUa mUitärrättegångarna och frige Äwamiförbundets ledare, Muyubur Rahman och övriga politiska fångar,
att FN granskar anklagelserna om utbredd terror mot civilbefolkningen i Östpakistan samt
att frågan om Östpakistans stäUning avgöres 1 former som garanterar respekt för befolkningens i val uttalade vilja och rätt tUl självbestämmande.
Vid opinionsmötet för Bangla Desh uttrycktes också från flera talares sida en undran över den svenska tystnaden och passiviteten.
Med hänvisning tUl det anförda hemstäUer jag om kammarens tUlstånd att tUl herr utrikesministem få rikta föhande frågor:
Är utrikesministern beredd att för riksdagen lämna en redogörelse över vilka svenska och andra initiativ, som tagits i FN beträffande situationen i Östbengalen och vilka åtgärder dessa har föranlett?
Är utrikesministem beredd att skyndsamt och kraftigt utvidga de svenska humanitära hjälpinsatserna ytterhgare?
Delar utrikesministern folkpartiets principiella syn,
enhgt vad i det
föregående angetts, beträffande de poUtiska problemen i Östbengalen
och, i sä faU, vUka ytterhgare dhektiv kommer att ges tUl den svenska
94 FN-delegationen?
Denna anhållan bordlades.
§ 6 Interpellation nr 173 ang, Viggenprojektet Nr 110
Tisdagen den
Ordet lämnades på begäran tiU jp oktober 1971
Herr MÅBRINK (vpk), som yttrade:
Herr talman! Den svenska statens största forskningsinsats genom tiderna är det s, k, Viggenprojektet, Förberedelser och beslut i fråga om Viggen har undanhålhts Sveriges folk och riksdag. Sålunda har en hten krets av personer i ledningen för storfinans, rruhtärapparat och regering i intim samverkan med de borgerhga partierna drivit fram besluten om mUjardprojektet Viggen. Huvudansvarig för projektet är det WaUenbergs-dommerade företaget SAAB i Linköping.
Enligt en artikel i tidskriften Zenit - som icke bemötts av försvarsledningen — fastställde redan 1958 flygförvaltning och dåvarande ÖB de flygtekniska prestanda, som skuUe Ugga tUl grund för SAAB;s utvecklingsarbete under 1960-talet. Samma år i oktober bildades inom SAAB en projektgrupp ansvarig för Viggenarbetet.
I september 1961 — några månader efter de formeUa försvarsbesluten i riksdagen — utan att Viggen nämns, undertecknar flygförvaltningen ett rullande ramavtal med SAAB. I korthet innebar rama-vtalet en garanterad kostnadsram för SAAB att under tre år bedriva forskning och utveckhng avseende Viggen, Regeringen underrättades först i efterhand om detta avtal och tvingades också godkänna detsamma. Först 1963 informerades riksdagens ledamöter om Viggenprojektets existens. Någon offentlig redogörelse för projektets innehåll och omfång lämnades således inte.
De hlttlUs
nedlagda forsknmgskostnadema för Attackviggen är svåra
att ange. Regering och försvarsdepartement har föredragit att hite
publicera några siffror. Enhgt tidskriften Zenit gjorde försvarsstaben
1962 den första mihtära uppskattningen av Viggens forsknlngskostnader.
Enligt 1962 års priser stannade den på 1 020 mihoner kronor. Vaqe plan
beräknades kosta 6,3 mihoner kronor. Efter riksdagsbeslutet 1963
gjordes en ny kalkyl; då var forskningskostnaden 1 293 mihoner kronor.
Kostnaden per plan hade stigit tUl 7,3 mihoner kronor. Ett år senare —
alltså 1964 — beräknades forskningskostnaderna av finansdepartementet
tiU ca 1 600 mihoner kronor. Seriekostnaden per Viggenplan hade stigit
tlU 7,7 a 8 rruhoner kronor. I en ledare I Tiden 1964 skriven av Ingemar
Ståhl ifrågasattes hela Viggenprojektet av ekonomiska skäl. Han upp
skattade kostnaden för varje plan tUl 15 mUjoner kronor. EnUgt Ståhl
kommer sluträkningen för Viggen att hgga på ungefär 27 mUjarder
kronor Inklusive drift o, d, EnUgt andra beräkningar kommer den totala
kostnaden att överstiga 30 000 miljoner kronor. I denna summa Ugger
också kostnaden för den påbötiade forskningen rörande Jakt-viggen.
Viggenprojektet fortsätter att utvecklas utan riksdagens hörand'e. HittUls
har 150 mUjoner satsats på forskning och utveckling avseende Jaktviggen.
De svenska mlhtärstrategemas motiv för den fortsatta upprustningen
med tyngdpunkten lagd på flygvapnet motiveras med att "om vår
neutrahtetspohtik skaU tas på allvar måste -vi ha ett försvar som kostar 7
mUjarder årligen". Detta är en falsk och oriktig bild, I stället kan genom
upprustningen och bindningen tUl NATO Sveriges neutralitetspolitik
Ifrågasättas, Den gränsbevakning som det tUlkommer ett neutralt land att 95
Nr 110 upprätthåUa kan ej ges den oreaUstiska uppgiften att slå tillbaka ett
Tisdaeen den stormaktsangrepp, men den skaU genomföra poUsiär bevakning av luft-
19 oktober 1971 '"'' landgränser och territorialvatten. Förändring tUl en nivå, vapen-
------------------- tekniskt cjch kostnadsmässigt, som motsvarar dessa uppgifter bör vara
riktningsgivande.
Från borgerhgt och socialdemokratiskt håU användes sysselsättningen som argument för att fortsätta och vidareutveckla ett meningslöst projekt. Man talar om de tusentals anstäUda som om Viggenprojektet stoppas skuUe bU arbetslösa. Denna propaganda bygger på helt orimhga förutsättningar. Sysselsättningens problem skall säkerstäUas genom en med hänsyn tUl behov och kostnader meningsfuU Inriktning av produktionen. Jag skaU Inte i detta sammanhang Ingå på frågorna om en nödvändig planering för civU produktion inför perspektivet att rastnlngs-bestäUnlngar bortfaUer, Detta problem har nyhgen förts på tal i denna kammare i en Interpellation tih Industriministem, Den fråga min interpellation berör framgår av det anförda, nämligen kostnadsaspekten, som mot bakgrunden av de enorma belopp det handlar om är av hög angelägenhetsgrad mte minst i nuvarande läge, DärtUl har den samband med frågan om en annan struktur av försvaret än den stormaktsmodell, som är vägledande för projekt av typen Viggen,
Med hänvisning till det anförda hemstäUer jag om kammarens tUlstånd att tUl herr försvarsministern få rikta föhande fråga:
VUl statsrådet för sin del medverka tUl ett definlti-vt awisande av projektet Jaktviggen Uksom tlU att skyndsammast möjhgt a-weckla projektet Viggen som helhet och i enhghet härmed ta erforderhga initiativ?
Denna anhåUan bordlades.
§ 7 Interpellation lu- 174 ang. tiUgången tiU personuppgifter från databanker, m. m.
Ordet lämnades på begäran tih
Herr HAGBERG (vpk), som yttrade;
Herr talman! De nya superdatorema har skapat stor oro genom det hot mot den personhga Integriteten som de kan innebära. Datatekniken gör det nu möjhgt att sammanstäUa mycket omfattande personregister. En central databank med personuppgifter om samthga Invånare i Sverige utgör ett skrämmande perspektiv. Däri skulle uppgifter kunna Ingå inte bara om enskUda personers yrke. Inkomster, skatter, famUjeförhåUanden osv, utan också rikspoUsstyrelsens uppgifter om stora och små brott, dess spaningsregister, SÄPO:s register, försäkringskassornas datauppgifter, genom vUka 6,5 mUjoner personer är registrerade, riksförsäkringsverkets uppgifter om sjukdomar, vämphktsverkets data från t, ex, dess s, k, inteUlgensrest osv. Planer på en sådan databank föreUgger,
I de privatägda databankerna finns registrerade en rad personuppgifter
av privat natur, SynnerUgen närgångna uppgifter samlas av de s, k,
96 kreditupplysnlngsbyråerna, SkuUe dessa uppgifter sammankopplas med
dem i en central databank, skulle så omfattande uppgifter om den Nr 110 enskUde komma I händerna på databankemas "kunder", att den person- Tisdagen den hga integriteten grovt skuUe kränkas. Televerkets beslut om att upprätta 19 oktober 1971
ett särskilt datatransmissionsnät för att göra det lättare att koppla Uiop ---- '—
flera databanker med varandra och med särskUda dataterminaler framstår mot denna bakgrund som mycket oroväckande.
Försäljningen av uppgifter från databanker växer i omfång. Flera privata företag kan göra stora vinster på att sälja intima personuppgifter. Likaså sker försähning av uppgifter ur stathga register. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det minst sagt otUlfredsstäUande att privata företag och andra intressenter kan köpa detaherade sammanställningar om enskilda personer eller samhäUsgrupper. Sådana uppgifter har redan använts av ett privat företag i verksamhet som starkt påminner om utpressning.
Att utländska beställare kan köpa uppgifter gör förhållandena än aUvarUgare, Som exempel kan nämnas att andra nationers underrättelsetjänster lätt därigenom kan komma över intima personuppgifter om svenska medborgare eller om egna medborgare bosatta i Sverige, t, ex. Vletnamkrigsvägrare. Detta förhåUande måste ändras.
Utländskt kunskapande underlättas ytterhgare därigenom att privata databanker i Sverige är i utländsk ägo. Så behärskar t, ex, ett amerikanskt storföretag 55 — 60 procent av den svenska kreditupplysningsmarknaden. Det har flera gånger avslöjats att de privata kreditupplysningsföretagen I USA är nära förknippade med säkerhetspolis och CIA,
Utvecklingen inom dataområdet i Sverige måste betecknas som farhg, 1 brist på stathg reglering fortsätter den kommersieUa handeln med intima persondata i en aUt stöne omfattning. Två utredningar förbereder lagstiftning i dessa frågor. Dessa utredningar har huvudinriktningen på sekretesskyddet. De skaU i år lägga fram delförslag, som skall kunna diskuteras av riksdagen nästkommande år. Men räcker sekretesskydd? Stölder förekommer ur databankema. En dataoperatör kan bU en bekväm nyckel för den som vUl ta sig in i ett privat eUer statUgt dataregister.
Den privata handeln med persondata måste stoppas. Man bör även ifrågasätta rätten att sammanstäUa information om enskUda medborgare i centrala dataregister — oavsett syftet. Däremot kan datatekniken komma tUl användning för att ge medborgama hisyn över de myndigheter som styr dem.
Med hänvisning tlU det anförda anhåUer jag om kammarens tillstånd att tUl herr justltleministem få stäUa föhande frågor:
Är regeringen beredd att ta omedelbara Initiativ för att
1, se över huvudprinciperna för nuvarande och planerade databanker och medverka tUl datateknikens utnyttjande I syfte att ge medborgama Insyn i och Information om myndigheter,
2, införa förbud mot sammanstäUning av detaljerad Information på data om enskUda medborgare,
3, förbjuda försähning av personuppgifter,
4, i aUmän ägo överföra privata databanker InnehåUande personuppgifter?
Denna anhållan bordlades, 7 Riksdagens protokoU 1971. Nr 108-110
97
Nr 110 § 8 InterpeUation nr 175 om ökad upprustning av äldre bostäder
Tisdagen den
19 oktober 1971 Ordet lämnades på begäran tih
------------------- ------ Hen TORWALD (c), som yttrade:
Herr talman! I dagspressen ser vi dagUgen att aUt fler byggnadsarbetare bUr sysslolösa, och i mycket stor utsträckning är det de äldre som har speciellt stora svårigheter att finna nya arbeten när deras pågående bygge är avslutat. Det är därför med stora farhågor många äldre byggnadsarbetare ser fram mot den kommande vintern, eftersom -vintrarna normalt medför ökad arbetslöshet mom byggnadsfacket även vid i övrigt god sysselsättning inom detta område.
Samtidigt noterar man, att bl a, saneringsutredningen redovisar att det behövs kraftfuUa Insatser från samhäUets sida för att inom rimhg tid modernisera de ca 500 000 omodema bostäder som finns i Sverige, Sanerlngsutnsdningen förordar därför bl, a, att amorteringstiderna för lån för upprustning och ombyggnad förlänges avsevärt samt att räntesatserna m, m, bättre anpassas till de regler som gäUer för nybyggnation,
I den rådande arbetsmarknadssituationen är det ytterst angeläget att på oUka sätt snabbt stimulera saneringsverksamheten — som för närvarande ju dess värre är av obetydhg omfattning — för att på detta sätt skapa nya arbetstUlfäUen samtidigt som man förbättrar bostadssituationen för dem som nu bebor dessa lägenheter eUer småhus.
Under hänvisning till vad jag anfört anhåUer jag om kammarens tiUstånd att tUl herr inrikesministem få stäUa föhande fråga:
VUka åtgärder kommer statsrådet att vidtaga för att snabbt åstadkomma en ökad uppmstning av äldre omodema bostäder?
Denna anhåUan bordlades.
§ 9 InterpeUation nr 176 ang. åtgärdema mot föroreningen av Ide-Qorden
Ordet lämnades på begäran tUl
Hen MATTSSON i Skee (c), som yttrade;
Herr talman! Under de senaste 20—30 åren har föroreningarna i Idefjorden från Industriema och bebyggelsen i Haldenområdet ökat I sådan omfattning, att växt- och djurhvet upphört i stora delar av fjorden.
FörhåUandena beskrivs I en rapport från den 15 oktober 1970 på föhande sätt;
"Längs kajerna utmed Tista mynnar en rad avloppsledningar direkt ut i älven. Den största kommer från Saugbrugsföreningen och utanför densamma Ugger en kraftig bank av bark, fhs och fiber. Nedanför detta utlopp är vattnet i Tlsta brunt och siktdjupet begränsat tUl endast någon decimeter,
I hamnbassängen utanför Halden var siktdjupet av samma storleksord-nmg.
Från slam- och fibersedimenten bubblade det av svavelväte.
På sina
98 StäUen lyftes kvadratmeterstora
svarta svampiga sjok av slam och fiber
upp tUl ytan av gasbildningen. Nr 110
Båtar som kom från Svmesund lämnade
vita skumspår efter sig hela Tisdagen den
vägen in mot Halden." 19 oktober 1971
De här beskrivna förorenlngsmängdema är t, o, m. så omfattande att --------
de utgör hinder för sjöfarten tlU Haldens hamn, Hamnmyndighetema måste därför genom århga muddringar håUa insegUngsleden öppen. Muddermassoma uppskattas tiU 30 000—50 000 m/år. Innevarande år väckte muddringama särskUt stor uppmärksamhet, eftersom muddermassoma släpptes i ytvattnet och vållade ytterUgare olägenheter.
"Lov om vem mot vannforarensning" har antagits av norska myndigheter, att gälla från och med I januari 1971.
Fjorden har varit föremål för otahga undersökningar. Förslag till handhngsprogram för att begränsa föroreningarna genom minskade utsläpp och reningsanläggningar har upprättats.
Genom att lagstiftning mot förorening Införts borde möjUgheter föreligga att nu genomföra handhngsprogrammet. Eftersom kontakter etablerats mellan centrala svenska och norska myndigheter anhåUer jag om kammarens tiUstånd att till herr jordbruksministern få ställa föhande frågor:
1, VUka möjUgheter har svenska myndigheter att påverka norska myndigheters handläggning av föroreningsproblemen i Idefjorden, t, ex, val av reningsmetoder?
2, Om möjligheter att påverka förehgger, vilka åtgärder har i så fall vidtagits av eUer planeras -vidtagas från svenska myndigheter?
Denna anhåUan bordlades,
§ 10 Anmäldes och bordlades Kungl. Maj:ts proposition nr 124 angående organisation m, m, av försvarets materielverk.
§ 11 Meddelande ang. enkel fråga
Meddelades att föhande enkla fråga denna dag framställts, nämhgen av
Nr 311 Herr Wikström (fp) tiU hen utbUdningsmlnistem angående omprövrung av fUmgransknlngsrådets ställning:
Avser statsrådet att ompröva filmgranskningsrådets ställning?
§ 12 Kammaren åtskUdes kl, 16,09,
In fidem
SUNE K, JOHANSSON
/Solveig Gemert