Protokoll 1990/91:22

ProtokollRiksdagens protokoll 1990/91:22

Riksdagens protokoll
1990/91:22

Måndagen den 12 november

Kl. 15.00-15.03

Protokoll

1990/91:22

1 § Anmälan om återtagande av plats i riksdagen

Talmannen meddelade att Karl-Göran Biörsmark (fp) denna dag återtagit
sin plats i riksdagen, varigenom Börje Stenssons tjänstgöring som ersättare
upphört.

2 § Anmälan om kompletteringsval till vissa utskott

Talmannen meddelade

att socialdemokratiska riksdagsgruppen anmält

dels Alf Eriksson som suppleant i justitie- och lagutskotten under Ulla-
Britt Åbarks ledighet,

dels Märtha Berglund som suppleant i utrikes- och utbildningsutskotten
under Kristina Svenssons ledighet samt

dels Conny Fredriksson som suppleant i konstitutions- och kulturutskot-
ten under Catarina Rönnungs ledighet.

Vidare meddelade talmannen

dels att folkpartiets riksdagsgrupp anmält Lennart Eliasson som suppleant
i kultur- och jordbruksutskotten under Lars Ernestams ledighet,

dels att centerpartiets riksdagsgrupp anmält Nils Häggström som supple-
ant i arbetsmarknadsutskottet under Börje Hörnlunds ledighet samt

dels att vänsterpartiets riksdagsgrupp anmält Seija Viitamäki-Carlsson
som suppleant i utrikesutskottet under Bertil Måbrinks ledighet.

Talmannen förklarade utsedda till

suppleant i konstitutionsutskottet

Conny Fredriksson (s)

suppleant i justitieutskottet

Alf Eriksson (s)

suppleant i lagutskottet

Alf Eriksson (s)

suppleanter i utrikesutskottet

Märtha Berglund (s)

Seija Viitamäki-Carlsson (v)

1 Riksdagens protokoll 1990/91:22

Prot. 1990/91:22

12 november 1990

suppleanter i kulturutskottet

Conny Fredriksson (s)

Lennart Eliasson (fp)

suppleant i utbildningsutskottet

Märtha Berglund (s)

suppleant i jordbruksutskottet

Lennart Eliasson (fp)

suppleant i arbetsmarknadsutskottet

Nils Häggström (c)

3 § Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 5 och 6 november.

4 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Proposition

1990/91:59 till socialförsäkringsutskottet

Redogörelse

1990/91:3 till utrikesutskottet

5 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlädes åter

Konstitutionsutskottets betänkanden 1990/91:KU4, KU7, KU12 och KU13

Utrikesutskottets betänkanden 1990/91 :UU3 och UU4

Socialförsäkringsutskottets betänkanden 1990/91 :SfUl-SfU4

Socialutskottets betänkanden 1990/91 :SoU3 och SoU4

Kulturutskottets betänkanden 1990/91:KrU5 och KrU7

Jordbruksutskottets betänkanden 1990/91:JoU7, JoU8 och JoU17

6 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 9 november

1990/91:86 av Ylva Johansson (v) till statsrådet Göran Persson om läropla-
nens framtida roll i skolan:

Decentralisering och avreglering av skolsektorn gör att läroplanernas ut-
formning och innehåll blir särskilt viktiga.

Skolministern har i ett flertal tidningsintervjuer uttalat att en ny läroplan
skall bli tydligare och att baskunskaperna skall preciseras i läroplanen.

I regeringens proposition om ansvaret för skolan (1990/91:18) anförs att
läroplanerna skall vara klara och tydliga. Motiv och förklaringar skall inte
ingå i läroplanerna. Budskapen skall vara enkla.

Det vore att kraftigt sänka ambitionsnivån i grundskolan om läroplanen i
framtiden skulle inskränkas till ett dokument som räknar upp s.k. basfärdig-
heter eller lätt mätbara ”kunskapsmål”. I tidigare läroplansarbete har talet
om ”preciseringar” ofta inneburit torftighet och resulterat i en betoning av
drill och ensidig färdighetsträning i skolan.

Enligt min mening måste skolans undervisning syfta till en djupare förstå-
else hos eleverna och ge dem kunskaper som de själva kan använda. De fyra
räknesätten kan inte frikopplas från användandet och förståelsen av kunska-
perna lika litet som t.ex. läsning, rättstavning eller engelska glosor kan det.

Jag betvivlar att det går att styra skolan med kortfattade direktiv. Skolans
verksamhet och kunskapsutveckling är till sin natur och omfattning pluralis-
tisk och mångfacetterad.

Att utelämna förklaringar och motiv ur läroplanen är en märklig ambition
från regeringens sida. Lärarna är inga robotar som enbart behöver instruk-
tioner och mål. När man vänder sig till en grupp professionella yrkesutövare
som lärarkollektivet, så borde det vara självklart att förklaringar och motiv
till olika målsättningar och riktlinjer klart skall framgå. Det räcker inte med
att skriva in dem i andra, till intet förpliktigande, dokument. För att målsätt-
ningarna för undervisningen och skolans verksamhet skall vara användbara
i det dagliga arbetet så måste även förklaringar och motiv finnas med i läro-
planen.

De problem som finns i skolan i dag beror inte på otydligheter i nu gäl-
lande läroplan. Att katederundervisning som riktar sig till en hel klass mer
eller mindre passiva elever på en gång fortfarande är dominerande i skolan
eller att elevinflytandet är minimalt på många håll beror inte på att lärare
eller skolledare är oförmögna att förstå vad som står i Lgr80.

Jag anser att det är nödvändigt att läroplanen anger den inriktning som
arbetssättet i skolan bör ha. Utifrån dessa riktlinjer och mål skall sedan ele-
verna och läraren tillsammans välja undervisningsmetoder. Lärarens frihet
att själv välja arbetssätt kan inte vara ovillkorlig. Frågan om vilka principer
som skall vara vägledande för hur undervisningen bedrivs är lika viktig som
det ämnesmässiga innehållet i undervisningen.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till skolministern:

1. Vilka bedömningar ligger till grund för regeringens förslag om ”tydligare”
läroplaner utan motiv och förklaringar?

2. Delar skolministern uppfattningen att principerna för hur undervisningen
bedrivs inte kan ses som underordnade målen för ämneskunskaperna?

3. Är det regeringens avsikt att sänka ambitionsnivån i grundskolan för att
uppnå önskvärd tydlighet i läroplanen?

Prot. 1990/91:22

12 november 1990

Prot. 1990/91:22

12 november 1990

den 12 november

1990/91:87 av Kjell Ericsson (c) till industriministern om sysselsättningen i
Värmland:

Värmland hade under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet stora
bekymmer med sysselsättningen bl.a. på grund av de stora strukturföränd-
ringar som ägde rum inom basnäringarna.

Under senare delen av 1980-talet förbättrades situationen på arbetsmark-
naden högst avsevärt. Detta berodde dels på den omstrukturering som skett
av värmländskt näringsliv, dels på den kraftiga högkonjunktur som då rådde.
Denna högkonjunktur gjorde att många industrier gick bra eller i varje fall
hyfsat.

Men det gjorde också att den sårbarhet som fanns inom näringslivet på
olika håll i länet inte märktes av. När nu konjunkturen börjar att svänga har
även sårbarheten snabbt kommit i dagen. Under det senaste halvåret har det
därför lagts många varsel om både nedläggningar och neddragningar. Dessa
varsel kan man finna inom flera olika branscher, men kanske främst inom
bilindustrin och underleverantörer till denna, samt inom verkstadsindustrin
i övrigt. Även skogsindustrin har i dag uppenbara problem, liksom en rad
andra branscher.

Bilindustrin har som bekant fått vidkännas en kraftig minskning i sin för-
säljning. Detta har då lett till att ett län som Värmland, som har många före-
tag med tillverkning åt bilindustrin, har fått vidkännas orderminskning i
samma omfattning.

Detta i sin tur har lett till att Saab lagt ner sin tillverkning i Kristinehamn.
Under förra veckan varslade TVAB om nedläggning av sin tillverkning av
kablage i Koppom och Säffle. Töcksfors mister också arbetstillfällen till följd
av denna minskning. Totalt förlorar 275 personer i denna omgång sina arbe-
ten. Här måste det till snabba åtgärder så att företaget kan vara med om
att ta fram produkter och produktionsmetoder som kan konkurrera i den
framtida bilbranschen.

En ort som Säffle t.ex. har också bekymmer på andra håll. T.ex. har Svan-
board Masonit i Svanskog varslat om uppsägningar. Även andra företag i
Säffleregionen har bekymmer med ett försämrat orderläge. Det finns många
fler exempel att peka på, bl.a. den raska takt som avvecklingen inom jord-
brukssektorn sker med i länet.

För att förhindra en stor arbetslöshet i länet måste det nu till både snabba
och effektiva åtgärder. Ett sådant exempel är en medverkan för en utveck-
ling på underleverantörssidan av bilindustrin så att den kan vara med och
konkurrera om framtidens produkter.

En annan åtgärd är en kraftig satsning på förbättring av infrastrukturen.
Värmland har i många fall ett undermåligt vägsystem. En förbättring av
kommunikationerna skulle vara värdefullt inför framtiden.

Detsamma gäller på utbildningssidan där det finns mycket att tillföra - inte
minst när det gäller forskningsresurser till högskolan i Karlstad. Forskning
för skogsindustrin kunde t.ex. vara ett värdefullt tillskott.

Även i övrigt är det viktigt att regeringen nu är lyhörd och medverkar till
lösningar som har en positiv effekt för länet.

Med anledning av vad som ovan framförts vill jag ställa följande frågor till
industriministern:

1. Är regeringen villig att medverka till att underleverantörer inom bilindu-
strin, t.ex. TVAB och Scanmek, stöttas i sitt arbete att ta fram nya pro-
dukter och produktionsmetoder?

2. Är regeringen villig att medverka till en satsning på infrastrukturen i lä-
net?

3. Är regeringen villig att medverka till att ytterligare forskningsresurser till-
förs länet?

4. Är regeringen villig att i övrigt medverka med åtgärder i t.ex. Säffle och
Koppom för att underlätta att nya arbetsplatser tillskapas?

7 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 9 november

1990/91:180 av Ingbritt Irhammar (c) till justitieministern om fängelsestraff-
kommitténs betänkande:

Helt nyligen har Svea hovrätt meddelat dom i ett ärende som gäller en
somaliers införsel till Sverige av den narkotikaklassade växten kat. Hovrät-
ten friade mannen bl.a. med hänvisning till fängelsestraffkommitténs slutbe-
tänkande, SOU 1988:7. Hovrätten anför att kriminaliseringen av kat måste
ha framstått som helt främmande för somaliern mot bakgrund av rättsupp-
fattningen i hans eget hemland. Av fängelsestraffkommitténs betänkande
framgår att större generositet bör visas i dessa situationer. Domen har ännu
inte vunnit laga kraft.

Det är för det allmänna rättsmedvetandet stötande att okunnighet om den
svenska lagen skall kunna medföra straffbefrielse. Skillnaden i bedömningen
i tingsrätt och hovrätt visar också på behovet av klara och tydliga lagregler.

Jag vill med hänvisning till ovanstående ställa följande fråga till justitiemi-
nistern:

Delar justitieministern den uppfattning som kommittén företräder vid be-
dömning av ursäktsrekvisitet, och ämnar regeringen i så fall inom en snar
framtid lägga fram en proposition med anledning av fängelsestraffkommit-
téns betänkande?

1990/91:181 av Gudrun Schyman (v) till statsrådet Anita Gradin om EES-
avtalet och grundlagen:

Frågan om ett EES-avtal kommer att förutsätta grundlagsändringar håller
nu på att remissbehandlas. Många drar sig för att ge ett entydigt svar på den
frågan. Det beror på att frågan är svår, men framför allt på att man skall ta
ställning till ett avtal som ännu inte är färdigt.

Tanken är också att riksdagen skall ta ställning i frågan efter remissbe-

Prot. 1990/91:22

12 november 1990

Prot. 1990/91:22

12 november 1990

handlingen, dvs. riksdagen skall fatta beslut om EES-avtalet kommer att för-
anleda grundlagsändring eller inte, innan EES-avtalet är klart.

Min fråga till utrikeshandelsministern är:

Avser regeringen vidta några åtgärder för att förhindra denna märkliga
beslutsordning?

8§ Kammaren åtskildes kl. 15.03.

Förhandlingarna leddes av talmannen.

Vid protokollet

TOM T:SON THYBLAD

/Gunborg Apelgren

Innehållsförteckning

Prot. 1990/91:22

12 november 1990

Måndagen den 12 november

1 § Anmälan om återtagande av plats i riksdagen............... 1

2 § Anmälan om kompletteringsval till vissa utskott............. 1

3 § Justering av protokoll................................. 2

4§ Hänvisning av ärenden till utskott........................ 2

5§ Förnyad bordläggning................................. 2

6 § Anmälan om interpellationer

1990/91:86 av Ylva Johansson (v) om läroplanens framtida roll

i skolan....................................... 2

1990/91:87 av Kjell Ericsson (c) om sysselsättningen i Värm-

land .......................................... 4

7 § Anmälan om frågor

1990/91:180 av Ingbritt Irhammar (c) om fängelsestraffkom-
mitténs betänkande.............................. 5

1990/91:181 av Gudrun Schyman (v) om EES-avtalet och
grundlagen.................................... 5

gotab 97256. Stockholm 1990