Onsdagen den 28 oktober. Sid

ProtokollRiksdagens protokoll 1953:26

kammare
Första kammaren
riksdag
tvåkammaren
session
höst
Antal sidor
4
PDF

RIKSDAGENS

W* PROTOKOLL

1953

FÖRSTA KAMMAREN

Nr 26

28 oktober.

Debatter m. m.

Onsdagen den 28 oktober. Sid.

Svar på fråga av herr Andersson, Axel, ang. rätt för nyhetsbyråerna
till anonymitetsskydd ...................................... 2

Interpellationer:

av herr Persson, Karl, ang. införselavgifterna å kraftfoder .... 3
av herr Ohlon, ang. principerna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
brobyggnadsverksamhet ........................ 4

1 Första kammarens protokoll 1953. Nr 26.

2

Nr 26.

Onsdagen den 28 oktober 1953.

Onsdagen den 28 oktober.

Kammaren sammanträdde kl. 2 eftermiddagen.

Justerades protokollen för den 19, 20
och 21 innevarande månad.

Upplästes en till kammaren inkommen
ansökning, som jämte därvid fogat läkarintyg
var så lydande:

Till riksdagens första kammare.

Med hänvisning till närslutna läkarintyg
får jag härmed vördsamt anhålla om
ledighet från riksdagsarbetet under den
tid läkarintyget utvisar.

Södergård, Hällabäck den 26/10 1953.

Gust. E. Andersson.

Riksdagsman Gustav Andersson, Södergård,
Hällabäck, är på grund av akut
bronchit oförmögen att deltaga i riksdagsarbetet
fr. o. m. den 27/10 t. o. m.
den 2/11 1953, vilket härmed intygas.

Gislaved den 26/10 1953.

Bo Ekström.

Sj ukstuguläkare.

Den begärda ledigheten beviljades.

Ang. rätt för nyhetsbyråerna till anonymitetsskydd.

Jämlikt § 20 av kammarens ordningsstadga
hade herr Andersson, Axel, till
herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
framställt följande fråga:
»Har herr statsrådet för avsikt att vidtaga
sådana åtgärder att nyhetsbyråerna
i tryckfrihetshänseende kommer att jämställas
med tidningar och periodiska tidskrifter?» Herr

statsrådet och chefen för justitiedepartementet
ZETTERBERG, som tillkännagivit,
att han hade för avsikt att
vid detta sammanträde besvara nämnda
fråga, erhöll ordet och anförde: Herr talman!
Herr Axel Andersson har frågat

om jag har för avsikt att vidtaga sådana
åtgärder, att nyhetsbyråerna i tryckfrihetshänseende
kommer att jämställas
med tidningar och periodiska tidskrifter.

Denna fråga torde närmast vara föranledd
av att Publicistklubben i en framställning,
som har inkommit till justitiedepartementet
den 13 oktober i år, gör
gällande att enligt vad som visat sig under
den senaste tiden nyhetsbyråernas
verksamhet försvåras genom att tryckfrihetsförordningen
ej bereder deras uppgiftslämnare
samma skydd som tillkommer
meddelare av uppgifter till tidningsredaktion.
Med anledning av vad Publicistklubben
anfört har jag den 23 oktober
tillkallat tre sakkunniga för att inom
departementet verkställa utredning av
frågan om skydd för meddelandet av
uppgifter till nyhetsbyrå ävensom därmed
sammanhängande frågor. Enligt direktiven
för utredningen skall till en
början göras en undersökning av de svårigheter,
som kan föreligga för nyhetsbyråerna
i det ifrågavarande avseendet.
Med utgångspunkt därifrån bör det sedan
utredas, huru dessa svårigheter
lämpligen skall kunna undanröjas, genom
att jämställa nyhetsbyrå med tidningsredaktion
eller på annat sätt.

Herr ANDERSSON, AXEL, (fp): Herr
talman! Jag ber att till herr statsrådet
och chefen för justitiedepartementet få
framföra mitt tack för det lämnade svaret.

Jag har därutöver bara att uttala min
tillfredsställelse över att en utredning nu
skall ske och med den sammansättning
av sakkunniga som utredningen har fått.
Det har ju på senare tid blivit mycket
modernt med enmansutredningar som i
allmänhet anförtros åt jurister. Såsom
jag har sett den här saken är den inte så
mycket ett juridiskt som ett journalistiskt
problem, och det är därför med tillfredsställelse
man ser att representanter
för Publicistklubben och TT har kommit
med i utredningen.

Onsdagen den 28 oktober 1953.

Nr 26.

3

Interpellation ang. införselavgifterna å kraftfoder.

Med de förhållanden, som hittills har
rått på detta område, har det onekligen
varit litet besvärligt inte bara för nyhetsbyråerna,
utan också för tidningsmännen,
framför allt ute i landsorten. Där
har ju tidningarna genom kontrakt, särskilt
med TT, varit skyldiga att ställa
sitt material till TT :s förfogande, och det
har alltså gällt olika regler för det material,
som medarbetarna har lämnat till
tidningen, och det som har lämnats till
TT. Jag hoppas att resultatet av utredningen
skall bli sådant att de missförhållanden
som nu onekligen råder skall försvinna.

Överläggningen förklarades härmed
slutad.

Föredrogs och lades till handlingarna
den av bankoutskottet jämlikt § 21 riksdagsstadgan
gjorda anmälan, att till utskottet
från fullmäktige i riksgäldsltontoret
inkommit framställning angående
pension för f. d. städerskan vid riksdagshuset
Karin Andersson, född Hedlund.

Interpellation ang. införselavgifterna å
kraftfoder.

Herr PERSSON, KARL, (bf) erhöll på
begäran ordet och yttrade: Herr talman!
I årets jordbruksproposition begärde
chefen för jordbruksdepartementet
att få införa införselavgifter och inblandningstvång
i kraftfodret för rapsoch
senapsmjöl. Detta för att trygga avsättningen
av avfallsprodukterna från
den svenska oljeväxtodlingen. I statsrådets
motivering framskymtade även avsikten
att införa införselavgifter på vissa
andra fodermedel. Sålunda skrev statsrådet
att om det visade sig behövligt att
uttaga införselavgifter på fodermedel
den del av de därigenom influtna medlen,
vilken beräknas falla på fodermedel
som använts för produktion av exporterade
ägg, efter förslag av jordbruksnämnden
bör restitueras och överföras
till Sveriges export- och importförening
för ägg. Jordbruksutskottet
ändrade det så till vida, att Kungl. Maj:t

skall äga att under regleringsåret av
importavgifterna på fodermedel till
äggregleringen anvisa vad som kan befinnas
behövligt och skäligt med hänsyn
till hur stor del av dessa medel som
kan beräknas falla på äggproduktionen.

Detta var en viss förbättring gentemot
propositionen, men kvar står dock att
äggproducenterna inte kan få någon ersättning
för det genom införselavgifterna
eventuellt stigande priset på inhemska
fodermedel, och detta i ett läge med
ett för produktionsåret sänkt äggpris.

Den 30 juni har Kungl. Maj:t utfärdat
kungörelse och givit statens jordbruksnämnd
fullmakt att införa införselavgifter
med högst 8 kr. per 100 kg på alla
slag av fodermedel med undantag av sådana
av animaliskt ursprung samt mineralfoder.

Den 3 augusti liar statens jordbruksnämnd
fastställt införselavgifter med 8
kr. per 100 kg för durra och hirs samt
foderkakor och fodermjöl av raps, rybs
och senap, med 4 kr. per 100 kg för
kakor eller mjöl av andra oljeväxter
samt med 5 kr. per 100 kg för kli, majs
och annan fodersäd.

Bland de mindre jordbrukarna har det
väckt förvåning och misstämning med
denna, som det anses, onödiga fördyring
av så gott som alla fodermedel. Visserligen
har införselavgifterna knappast
ännu inverkat på priset på inhemsk fodersäd
på grund av överskottet på fodersäd
inom landet, men avsikten är givetvis
att den svenskodlade fodersäden skal!
på detta sätt fördyras i jämnhöjd med
importerad plus införselavgifterna. Småbrukarna
är sedan gammalt vana vid att
inköpa såväl fodersäd som framför allt
annat kraftfoder och med hjälp härav
producera animalier och kan icke undvara
denna näringsgren för sin existens.
Genom de nämnda avgifterna får de betala
på två sätt för sin rörelse, dels genom
införselavgifterna och dels genom
de något senare genomförda slaktdjursavgifterna.
Till skillnad från slaktdj ursavgifterna,
som bland svin- och slaktdjursproducenterna
drabbar alla i förhållande
till deras produktion, blir det
de, som behöver köpa proportionsvis

4 Nr 26. Onsdagen den 28 oktober 1953.

Interpellation ang. principerna för väg- och

verksamhet.

mest foder, som får betala mest i form
av införselavgifter, och detta är de mindre
jordbrukarna.

Högvärdigt äggviterikt kraftfoder torde
inte helt kunna undvaras om mjölkproduktionen
skall kunna drivas rationellt.
Ungefär detsamma torde under
vissa förhållanden kunna sägas om majs
i hönsfoderblandningarna. Det är långt
ifrån säkert att avsättningen av hemmaodlad
fodersäd gynnas genom att man
fördyrar produktionen genom införselavgifter
på sådant foder som för kompletteringsändamål
ändå i viss utsträckning
måste importeras. Om produktionen
går med sämre ekonomiskt resultat
och måste minskas, kan det motsatta inträffa.
Det är inte heller utan vidare
klart att en fullt effektivt driven produktion
som lämnar så stort utbyte att en
del kan exporteras — låt vara till något
lägre pris — är ur jordbruksekonomisk
eller nationalekonomisk synpunkt sämre
än en genom fördyring strypt produktion,
som endast är tillräcklig för konsumtionen
inom landet.

Frånsett orättvisan blir det för den
enskilde småbrukaren en försämrad lönsamhet,
om han inte genom en hög produktion
kan nyttiggöra sin och familjens
arbetskraft, vilket på relativt kort
lid kan leda till att det uppväxande släktet
försvinner från och kan för alltid
förloras för jordbruket.

Går vi ut ifrån att vi måste acceptera
ett exportöverskott, är det bara fråga om
ett sätt att rättvist fördela kostnaden för
att få ut detta överskott. En bättre fördelningsgrund
kan man säga att förmalningsavgiften
på brödsäd och slaktdjursavgiften
är, därför att dessa drabbar alla
producenter av varan lika i förhållande
till deras produktion. Detsamma kan
man tyvärr ej säga om införselavgifterna
på importfoder, där det endast är de,
som behöver köpa foder, som får betala.

Eftersom det inte blivit tillräckligt
klarlagt hur det förhåller sig med de
hithörande spörsmålen och det ute i
bygderna råder stor oklarhet, har jag
tagit mig friheten att framställa interpellation
i ämnet.

vattenbyggnadsstyrelsens brobyggnads Med

hänvisning till det anförda anhåller
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
få framställa följande
spörsmål:

Vill statsrådet lämna en redogörelse
för omständigheterna kring de införda
införselavgifterna på kraftfoder och motiveringen
för desamma?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Interpellation ang. principerna för väg och

vattenbyggnadsstyrelsens brobyggnadsverksamhet.

Ordet lämnades härefter på begäran till
herr OHLON (fp), som anförde: Herr talman!
På senaste tiden har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
av professor S. O.
Asplund vid Chalmers tekniska högskola
utsatts för stark kritik beträffande de,
enligt kritikerns mening, alltför stränga
krav, som uppställts för kronans brobyggnader,
krav som medfört onödiga
merkostnader för statsverket av betydande
storleksordning. Kritiken har besvarats
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
enligt min uppfattning dock ej på
ett tillfredsställande sätt. Med anledning
av de motsättningar, som sålunda framträtt,
får jag hemställa om första kammarens
tillstånd att till statsrådet och
chefen för kommunikationsdepartementet
få ställa följande fråga:

Har herr statsrådet för avsikt att ombesörja
en undersökning, huruvida de
principer, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
tillämpar vid sin brobyggnadsverksamhet,
kan anses vara tillfredsställande? Det

sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 2.14 eftermiddagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Stockholm 1953. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

532695