Nr 5 FÖRSTA KAMMAREN 1961

ProtokollRiksdagens protokoll 1961:5

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

Nr 5 FÖRSTA KAMMAREN 1961

3—7 februari

Debatter m. m.

Fredagen den 3 februari Sid.

Interpellationer:

av fröken Andersson ang. arbetsgivares skyldighet att i visst fall
för tillfälligt anställd erlägga avgift enligt lagen om försäkring

för allmän tilläggspension, m. .............................. 4

av herr Sjönell ang. arbetsgivaruppgifterna för den allmänna tillläggspensioneringen
...................................... 5

Tisdagen den 7 februari

Kamrarnas remiss av motionerna 1:111 och II: 139 .............. 7

Samtliga avgjorda ärenden

Tisdagen den 7 februari

Konstitutionsutskottets memorial nr 1, i anledning av första kammarens
remiss av motionen nr 111, ang. upplåtande av kyrka för annat
ändamål än gudstjänst, samt andra kammarens remiss av den
likalydande motionen nr 139 ..................................

1 Första kammarens protokoll 1961. Nr ö

> !

v;;.''ii- ji

.''TV,;''

Fredagen den 3 februari 1961

Nr 5

3

Fredagen den 3 februari

Kammaren sammanträdde kl. 14.00. dels ock till riksdagens förordnanden:

_ nr 17, för herr Axel Strand att vara

Justerades protokollen för den 26 nästlidne
januari.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 11, med förslag till förordning om
försäljning av obeskattade varor på tullflygplats.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts propositioner: nr

28, med förslag till lag om ändring
i skattestrafflagen den 11 juni 1943 (nr
313); och

nr 29, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 21 december
1949 (nr 655) med särskilda bestämmelser
om utskrivning från sinnessjukhus.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj :ts skrivelse nr 30, med
redogörelse för behandlingen hos Kungl.
Maj :t av riksdagens skrivelser.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj :ts proposition
nr 32, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den
30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång
för byggnadsarbete.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott motionen nr 541.

Anmäldes och godkändes riksdagens
kanslis förslag

dels till riksdagens skrivelse, nr 16,
till Konungen, angående val av medlemmar
och suppleanter i Nordiska rådet;

medlem i Nordiska rådet;

nr 18, för herr Rickard Sandler att
vara medlem i Nordiska rådet;

nr 19, för herr Birger Andersson att
vara medlem i Nordiska rådet;

nr 20, för herr Hugo Osvald att vara
medlem i Nordiska rådet;

nr 21, för herr Anselm Gillström att
vara medlem i Nordiska rådet;

nr 22, för herr Knut Ewerlöf att vara
medlem i Nordiska rådet;

nr 23, för herr John Ericsson att vara
medlem i Nordiska rådet;

nr 24, för herr Sven Sundin att vara
medlem i Nordiska rådet;

nr 25, för herr Birger Lundström att
vara medlem i Nordiska rådet;

nr 26, för herr Bertil Ohlin att vara
medlem i Nordiska rådet;

nr 27, för herr Lars Eliasson i Sundborn
att vara medlem i Nordiska rådet;

nr 28, för herr Sigfrid Jonsson i Strömsund
att vara medlem i Nordiska rådet;

nr 29, för fru Sigrid Ekendahl att vara
medlem i Nordiska rådet;

nr 30, för herr Hans Gustafsson i
Stockholm att vara medlem i Nordiska
rådet;

nr 31, för herr Leif Cassel att vara
medlem i Nordiska rådet;

nr 32, för herr Gunnar Helén att vara
medlem i Nordiska rådet;

nr 33, för herr Axel Johannes Andersson
att vara suppleant i Nordiska rådet;

nr 34, för herr Emil Ahlkvist att vara
suppleant i Nordiska rådet;

nr 35, för herr Georg Pettersson att
vara .suppleant i Nordiska rådet;

nr 36, för herr Arne Geijer att vara
suppleant i Nordiska rådet;

nr 37, för fröken Ebon Andersson att
vara suppleant i Nordiska rådet;

nr 38, för fröken Dagmar Ranmark att
vara suppleant i Nordiska rådet;

4

Nr 5

Fredagen den 3 februari 1961

Interpellation ang. arbetsgivares skyldighet att i visst fall för tillfälligt anställd erlägga
avgift enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension, m. m.

nr 39, för fru Ingrid Segerstedt Wiberg
att vara suppleant i Nordiska rådet;

nr 40, för herr Fridolf Thapper att
vara suppleant i Nordiska rådet;

nr 41, för fru Ingrid Gärde Widemar
att vara suppleant i Nordiska rådet;

nr 42, för herr Jan-Ivan Nilsson i
Tvärålund att vara suppleant i Nordiska
rådet;

nr 43, för herr Arvid Andersson i Ryggestad
att vara suppleant i Nordiska
rådet;

nr 44, för herr Jean Braconier att vara
suppleant i Nordiska rådet;

nr 45, för herr Sven Mellqvist att vara
suppleant i Nordiska rådet;

nr 46, för herr Henning Gustafsson i
Skellefteå att vara suppleant i Nordiska
rådet;

nr 47, för herr Stig Alemyr att vara
suppleant i Nordiska rådet; och

nr 48, för herr Einar Gustafsson i Kårby
att vara suppleant i Nordiska rådet.

Anmäldes och bordlädes Kungl. Maj :ts
till kammaren överlämnade proposition
nr 33, angående fortsatt disposition av
visst äldre reservationsanslag, avseende
justitiedepartementets verksamhetsområde.

Anmäldes och bordlädes konstitutionsutskottets
memorial nr 1, i anledning av
första kammarens remiss av motionen
nr 111 av herrar Einar Persson och Birger
Andersson angående upplåtande av
kyrka för annat ändamål än gudstjänst
samt andra kammarens remiss av den
likalydande motionen nr 139 av herr
Persson i Tandö.

Interpellation ang. arbetsgivares skyldighet
att i visst fall för tillfälligt anställd
erlägga avgift enligt lagen om försäkring
för allmän tilläggspension, m. m.

Fröken ANDERSSON (li) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! Årets arbetsgivaruppgifter
rörande bl. a. allmänna tilläggspensioneringen
har förorsakat stort bekym -

mer och besvär såväl hos allmänheten
som bland de myndigheter som har att
göra den första granskningen av blanketterna.
En av orsakerna härtill torde vara
att blanketter och anvisningar inte
sänts ut i tid. Anvisningarnas bristfällighet
och svårbegriplighet har även i hög
grad bidragit härtill.

Enligt punkt 1 av anvisningarna är arbetsgivare,
som under 1960 utgivit lön
till någon hos honom anställd arbetstagare
med minst 300 kr., skyldig att utan
anmaning lämna uppgift härom till ledning
för beräkning av arbetsgivaravgift.
Till följd av denna bestämmelse har uppgifter
lämnats beträffande ett stort antal
personer som blott tillfälligt haft anställning
och vars sammanlagda inkomster
inte uppgår till det s. k. basbeloppet
enligt lagen om ATP. Inte minst gäller
detta personer, som några timmar eller
någon dag per vecka utfört arbete hos
enskilda, t. ex. hjälpt husmödrar med
olika göroinål i hemmet.

ATP-systemet bygger på fördelningsprincipen.
På grund härav föreligger
inte något direkt samband mellan de avgifter
som inbetalas för viss arbetstagare
och den pensionsförmån han en gång
kommer i åtnjutande av. Meningen är
dock inte att avgift skall inbetalas för
sådan person som icke kan erhålla allmän
tilläggspension. Undantagna är sålunda
arbetstagare födda 1895 eller tidigare.
Efter det att arbetstagare kommit i
åtnjutande av tilläggspension, skall vidare
icke betalas pensionsavgift för honom,
oavsett om han även fortsättningsvis
har anställning. Enligt min mening
borde ett absolut villkor för avgiftsskyldighet
för arbetsgivaren vara att den utgivna
lönen kan bli pensionsgrundande.
Så är uppenbarligen inte förhållandet
beträffande ett stort antal arbetstagare
som utför tillfälligt arbete, t. ex. i form
av städning eller biträde med hemgöromål
i annan form åt husmödrar. Någon
möjlighet för de myndigheter som har
att granska de insända arbetsgivaruppgifterna
att beträffande viss arbetstagare
samordna uppgifter från olika arbetsgivare
föreligger nämligen inte.

Fredagen den 3 februari 1961

Nr 5

O

Interpellation ang. arbetsgivaruppgifterna

Åberopande det anförda får jag anhålla
om kammarens tillstånd att till herr
statsrådet och chefen för socialdepartementet
få ställa följande frågor:

1) Anser herr statsrådet, att det är i
överensstämmelse med syftet i lagen om
försäkring för allmän tilläggspensionering
att arbetsgivare — t. ex. husmödrar
— skall betala pensionsavgift för tillfälligt
anställd oavsett att den utgivna
lönen inte kan komma att bilda pensionsgrundande
inkomst för arbetstagaren?

2) Anser herr statsrådet, att blanketterna
för arbetsgivaruppgift för år 1960
och de i anslutning därtill utfärdade anvisningarna
fyller de anspråk på klarhet
och lättfattlighet som allmänheten
har rätt att ställa på dylika blanketter
och anvisningar?

3) Om så inte är fallet, vill herr statsrådet
medverka till att en förbättring i
detta avseende kommer till stånd i framtiden? På

gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Interpellation ang. arbetsgivaruppgifterna
för den allmänna tilläggspensioneringen

Ordet lämnades på begäran till herr
SJÖNELL (fp), som yttrade:

Herr talman! Uppgifter för beräkning
av arbetsgivaravgift och pensionsgrundande
inkomst för allmän tilläggspension
skall för första gången ha varit inlämnade
vid utgången av januari månad
i år. De första erfarenheterna har tyvärr
givit vid handen, att administrationen
inte fungerat tillfredsställande. Samstämmiga
uppgifter ger vid handen att allmänheten
på grund av bristfällig information
haft betydande besvär och svårigheter
att fullgöra sina uppgiftsskyldigheter.
Även myndigheter, till vilka
allmänheten vänt sig för vägledning, har
haft svårigheter att lämna begärda upplysningar.
Anledningen härtill uppgives
bl. a. vara att officiella anvisningar för
ifyllande av blanketterna för arbetsgivaruppgifterna
kom ut först i mitten av

för den allmänna tilläggspensioneringen
december 1960. Anvisningarna liksom
blanketterna har dessutom varit svårtolkade.

Det är i och för sig naturligt att en så
omfattande reform som den allmänna
tilläggspensioneringen inte kan sättas i
verket utan ett visst administrativt »gnissel»
vid starten. Men redan de erfarenheter
som nu yppats torde aktualisera
åtgärder från samhällets sida för att för
kommande år förenkla uppgiftsskyldiglieten.

Främst har man då att uppmärksamma
att i och med ATP:s genomförande
har den obligatoriska uppgiftsskyldigheten
i särskilt hög grad utvidgats för ett
betydande antal enskilda personer, vilka
förut inte varit i nämnvärd utsträckning
berörda härav. Även när det gäller
större företag, som har tillgång till särskild
kameral personal för att fullgöra
den uppgiftsskyldighet som åvilar företaget,
har den oklara blanketten medfört
en kännbar administrativ merbelastning.
Och för en mindre företagare, som har
att sköta dessa åligganden vid sidan av
skötseln av företaget på s. k. fritid, har
den ökade uppgiftsskyldigheten utan tvekan
blivit besvärande. Dessutom har
uppgiftsskyldigheten nu kommit att omfatta
enskilda personer, som tidigare i
mycket ringa utsträckning haft anledning
att syssla med sådana uppgifter. Hit
hör främst den stora gruppen husmödrar,
som antingen har hembiträde eller
annan mera regelbunden hemhjälp.

Med den utvidgning av uppgiftsskyldigheten,
som genomförts, är det nödvändigt
att anvisningar och blanketter
blir tydliga och enkla. Det torde stå
klart, att i detta avseende behövs ytterligare
ansträngningar från vederbörande
myndigheters sida. Med hänsyn till arten
och omfattningen av den utvidgade uppgiftsskyldigheten
kan det vara befogat
att resa frågan, om inte en information
genom televisionen skulle ha gett allmänheten
en värdefull ledning, i varje fall
vad gäller några mera vanliga exempel.

Det bör vidare undersökas om inte antalet
blanketter i varje enskilt fall kan
nedbringas. Om vi tar det inte ovanliga
fallet med en husmor som skall lämna

6

Nr 5

Fredagen den 3 februari 1961

Interpellation ang. arbetsgivaruppgifterna för den allmänna tilläggspensioneringen

uppgift avseende sin hemhjälp, så måste
hon enligt de nu utfärdade förekrifterna
fylla i två olika typer av blanketter
-— dels arbetsgivaruppgift, dels kontrolluppgift
-— i sammanlagt sju exemplar,
förutsatt att hon önskar ha kopior av
båda blanketterna för egen del. Den nu
fastställda blanketten för arbetsgivaruppgift
är avsedd att gälla för alla slag
av arbetsgivare. Den har därigenom
kommit att bli alltför komplicerad och
överbelastad för mindre arbetsgivare
t. ex. husmödrarna. En rationalisering
till en enda blankett av schablontvp borde
vara möjlig att åstadkomma för denna
grupp och skulle medföra en väsentlig
förenkling och arbetsbesparing för
den uppgiftsskyldige.

Enligt uppgift som meddelats i pressen
från häradsskrivarhåll kan det befaras
att antalet oriktigt ifyllda arbetsgivaruppgifter
för ATP blir mycket stort
på grund av den bristfälliga informationen
och vägledningen. Samtidigt riskerar
den som lämnar en arbetsgivaruppgift
med bristfälligt innehåll att bli straffad
med böter. Då orsaken till de befarade
bristfälligheterna i arbetsgivaruppgifterna
i så betydande utsträckning står
att finna i den ansvariga myndighetens
egna åtgöranden, synes en sådan konsekvens
i rådande läge stötande. Det bör
vara rimligt att särskild hänsyn tas till

de förhållanden, som nu inträffat för det
första året.

Under hänvisning till det anförda anhålles
om kammarens tillstånd att till
statsrådet och chefen för socialdepartementet
få framställa följande fråga:

Vill herr statsrådet skyndsamt ta initiativet
till åtgärder som kan förenkla
och underlätta för arbetsgivare att avlämna
de uppgifter som erfordras för
ATP?

Det sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 542, av herr Bengtson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
8, med förslag till ny ölförsäljningsförordning,
m. m.; och

nr 543, av herr Bengtson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
8, med förslag till ny ölförsäljningsförordning,
m. m.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.12.

In fidem

Fritz af Petersens

Tisdagen den 7 februari 1961

Nr 5

7

Tisdagen den 7 februari

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Herr Bergman anmälde, att han åter
infunnit sig vid riksdagen.

Justerades protokollet för den 31 nästlidne
januari.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition nr 33,
angående fortsatt disposition av visst
äldre reservationsanslag, avseende justitiedepartementets
verksamhetsområde.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
motionerna nr 542 och
543.

Ang. kamrarnas remiss av motionerna
I: 111 och II: 139

Föredrogs konstitutionsutskottets memorial
nr 1, i anledning av första kammarens
remiss av motionen nr 111, av
herrar Einar Persson och Birger Andersson,
angående upplåtande av kyrka för
annat ändamål än gudstjänst, samt andra
kammarens remiss av den likalydande
motionen nr 139, av herr Persson i
Tandö.

Till konstitutionsutskottet hade den
25 januari hänvisats från första kammaren
en av herr Persson, Einar, och herr
Andersson, Birger, väckt motion, nr 111,
samt från andra kammaren en av herr
Persson i Tandö väckt likalydande motion,
nr 139.

I förevarande memorial hade utskottet
anmält, att, enär i motionerna väckt förslag
enligt utskottets mening vore av beskaffenhet
att ej böra av konstitutionsutskottet
handläggas, utskottet föranletts
att återlämna ifrågavarande motioner till
respektive kamrar.

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Herr talman! I de likalydande motionerna
nr 1:111 och 11:139 har hemställts
»att riksdagen måtte besluta att
upplåtelse av kyrka för annat ändamål
än gudstjänst överlåtes på församlingens
kyrkoråd samt att vederbörande
riksdagsutskott måtte utarbeta härför erforderlig
lagtext».

Frågan om upplåtande av kyrka för
annat ändamål än gudstjänst upptogs till
behandling i samband med förarbetena
till den lag om församlingsstyrelse, varom
proposition avses skola föreläggas
riksdagen under innevarande vårsession.
Propositionen torde komma att hänvisas
till konstitutionsutskottet. Berörda motioner
har därför remitterats till nämnda
utskott. Emellertid torde, enligt vad numera
från ecklesiastikdepartementet inhämtats,
den i motionerna berörda frågan
icke komma att upptagas i den nu
under utarbetande varande propositionen
utan först i ett senare sammanhang
och torde då komma att hänvisas till
behandling av lagutskott. Med hänsyn
härtill och sedan konstitutionsutskottet
genom sitt memorial nr 1 återlämnat de
i ämnet väckta motionerna, får jag hemställa
att kammaren måtte besluta lägga
memorialet till handlingarna och hänvisa
motionen 1:111 till behandling av
lagutskott.

Efter härmed slutad överläggning bifölls
vad herr förste vice talmannen därunder
hemställt.

Anmäldes och bordlädes Kungl. Maj:ts
till kammaren överlämnade proposition
nr 35, med förslag till viss ändring av
lagen om fiskevårdsområden.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.04.

In fidem
K.-G. Lindelöw