Nr 29 FÖRSTA KAMMAREN 1963

ProtokollRiksdagens protokoll 1963:29

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

Nr 29 FÖRSTA KAMMAREN 1963

18—23 oktober

Debatter m. m.

Tisdagen den 22 oktober Sid.

interpellationer:

av fröken Nordström ang. förläggningsförhållandena för patienter
vid statens arbetsklinik i Stockholm.............. 4

av herr Hanson, Per-Olof, om pension till personal vid Europarådets
sekretariat.................................. 4

Meddelande ang. sammanträdestider.......................... 5

Onsdagen den 23 oktober

Svar på fråga av herr Nilsson, Ferdinand, ang. 1949 års jaktut -

redning ................................................ g

Interpellationer:

av herr Svanström ang. statsbidrag till folkhögskolor ........ 8

av herr Hilding ang. statsstipendienämndernas handläggning
av låne- och stipendieansökningar ...................... 8

1 Första kammarens protokoll 1963. Nr 29

• - ,..

V - '' '' . -■

Fredagen den 18 oktober 1963

Nr 29

3

Fredagen den 18 oktober

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts
proposition nr 173, angående ytterligare
tillägg å de livräntor som utgå enligt
förordningen den 11 juni 1943 (nr
347) om vissa ersättningar vid införandet
av statsmonopol å importen av tobaksvaror.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition
nr 177, med förslag till förordning
om skattefrihet för viss ersättning till
Karlskronavarvet aktiebolag och Svenska
reproduktionsaktiebolaget.

Föredrogs och hänvisades till utrikesutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 178, om godkännande av avtal mellan
Sverige och Danmark angående
samhandeln med jordbruksprodukter
inom den europeiska frihandelssammanslutningen
m. m.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet
Kungl. Maj:ts proposition
nr 179, angående försäljning av
viss kronan tillhörig mark, m. in.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition nr
181, angående försäljning av vissa allmänna
arvsfonden tillfallna fastigheter,
in. in.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott motionerna nr
784—789.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.02.

In fidem
K.-G. Lindelöw

tl Första kammarens protokoll 1963. Nr 29

4

Nr 29

Tisdagen den 22 oktober 1963

Tisdagen den 22 oktober

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Justerades protokollet för den 16 innevarande
månad.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner: nr

174, angående godkännande av
utlämningsfördrag mellan Sverige samt
Förenade Konungariket Storbritannien
och Nordirland;

nr 175, angående godkännande av
avtal mellan Sverige och Israel om ömsesidig
utlämning för brott;

nr 180, angående överlåtelse av vissa
delar av övningsflygplatsen i Kalix;
och

nr 182, med förslag till lag om ändring
i övergångsbestämmelserna till
sjukvårdslagen den 6 juni 1962 (nr
242).

Interpellation ang. förläggningsförhållandena
för patienter vid statens arbetsklinik
i Stockholm

Fröken NORDSTRÖM (fp) erhöll på
begäran ordet och anförde:

Herr talman! Vid en kurs om vård
av handikappade har helt nyligen framkommit
att förläggningsförhållandena
för klienterna vid statens arbetsklinik
i Stockholm lämnar mycket övrigt att
önska.

Av de ca 20 klienter som regelmässigt
emottages från landsorten (ytterligare
ca 15 är från Stockholms-området)
är 10 förlagda till en av AMS ägd
barack i Huvudsta. Tre stycken, vanligen
de svåraste fallen, är förlagda till
träningsinstitutet, där emellertid personaltillgången
är så ringa, att en handikappad
inte ens kan få hjälp med

påtagning av skorna eller knäppning
av en knapp. På Norrbackas elevhem
finns en bra förläggning för några patienter
och där finns personal till deras
tjänst. Karolinska sjukhuset har lånat
ut två personalrum i baracker.

Denna utspridning av de ofta svårt
skadade klienterna måste vara högst
olycklig. Redan i vardagslag behöver
klienten, som ofta är orolig, sliten ur
den egna miljön och pressad av sin situation,
känna trevnad och få hjälp i
praktiska bestyr, över söndagar och
helgdagar är svårigheterna att få mat
speciellt för de rörelsehämmade ett
stort problem. Om patienterna, som ofta
händer, blir akut sjuka, finns på
tre av förläggningarna ingen vårdpersonal.

Om personalen från arbetskliniken
kunde vara klienterna till hjälp även
under deras fritid, skulle detta ge vidgade
kontaktytor och större diagnosmöjligheter.

Med hänvisning till den här anförda
motiveringen hemställer jag om kammarens
tillstånd att till statsrådet och
chefen för socialdepartementet ställa
följande fråga:

Vill herr statsrådet medverka till en
omedelbar förbättring av förläggningsoch
hjälpmöjligheterna för patienterna
vid statens arbetsklinik i Stockholm?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål
finge framställas.

Interpellation om pension till personal
vid Europarådets sekretariat

Ordet lämnades på begäran till herr
HANSON, PER-OLOF, (fp), som yttrade:

Herr talman! Redan vid slutet av
1940-talet när Europarådet trädde i

Tisdagen den 22 oktober 1963

Nr 29

5

Interpellation om pension till personal vid Europarådets sekretariat

funktion var avsikten att den vid organisationens
sekretariat verksamma
personalen skulle få sina pensionsförliållanden
ordnade i anslutning till sin
tjänst.

Trots upprepade opinionsyttringar
från rådgivande församlingens sida
med krav på snabb lösning av frågan
har något resultat ännu inte uppnåtts.
Det är mot bakgrund härav inte överraskande
att inom sekretariatspersonalen
råder utbredd oro över att pensionsfrågan
ännu inte förts till någon
lösning.

Enligt uppgift har frågan om en
pensionsordning för personalen vid
Europarådets sekretariat sammankopplats
med samma frågas behandling vad
gäller OECD-sekretariatet i Paris. En
interimsrapport, som utarbetats av en
arbetsgrupp med företrädare från de
två organisationerna, skall enligt uppgift
nyligen ha överlämnats till de två
organisationernas generalsekreterare.
Ifrågavarande rapport innesluter ett utkast
till en pensionsordning.

Det står i dålig överensstämmelse
med en modern uppfattning om arbetsgivares
ansvar att personalen vid Europarådets
sekretariat ännu icke trots
att rådet varit i verksamhet under 14
år fått sin pensionsfråga ordnad. Det
synes därför vara starkt befogat att frågan
utan dröjsmål löses för Europarådets
del oberoende av om detta kan
ske eller icke ske i samverkan med
OECD.

Med hänvisning till det anförda anhåller
jag om kammarens tillstånd att
till hans excellens herr utrikesministern
få rikta följande interpellation:

Vill ers excellens medverka till att
önskemålet om en pensionsordning för
personalen vid Europarådets sekretariat
utan dröjsmål bringas till förverkligande? Det

sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Herr TALMANNEN anförde:

Jag ber att få påpeka att till kammarens
ledamöter i dag utdelats två
planer för höstens arbete. Därav framgår
bl. a. att höstens remissdebatt hålles
tisdagen den 29 oktober med eventuell
fortsättning onsdagen den 30.
Första arbetsplenum hålles onsdagen
den 6 november kl. 14.00. Därefter
hålles arbetsplenum varje onsdag, varjämte
även fredagarna den 29 november
och den 6 december samt tisdagen
den 10 december såvitt nu kan bedömas
kommer att tagas i anspråk för
arbetsplena. Om så erfordras hålles arbetsplenum
även torsdagen den 12 december.
Fredagen den 13 december
beräknas bli tagen i anspråk för plenum
endast om så erfordras på grund
av att kamrarna stannat i skiljaktiga
beslut. Skulle så ej bli fallet beräknas
höstsessionen kunna avslutas torsdagen
den 12 december.

Kammarens sammanträde avslutades
kl. 16.08.

In fidem

K.-G. Lindelöw

6

Nr 29

Onsdagen den 23 oktober 1963

Onsdagen den 23 oktober

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Justerades protokollet för den 17 innevarande
månad.

Upplästes en till kammaren inkommen
ansökning, som jämte därvid fogat
läkarintyg var så lydande:

Till riksdagens första kammare

Med stöd av bifogade läkarintyg får
jag härmed vördsamt anhålla om ledighet
från riksdagsarbetet under tiden
den 22—den 29 oktober 1963.

Björsäter den 22 oktober 1963

Carl Eskilsson

Riksdagsmannen Carl Eskil Eskilsson,
född den 30/7 1906, boende Blidsäter,
Björsäter, ledamot av riksdagens första
kammare, är på grund av ryggåkomma
oförmögen att deltaga i riksdagens arbete
från och med den 22 oktober tills
vidare till och med den 29 oktober
1963.

Vilket härmed intygas.

Ortopediska kliniken, Centrallasarettet,
Linköping, den 22 oktober 1963

Ragnar Magnusson
Med. dr, överläkare

Den begärda ledigheten beviljades.

Ang. 1949 års jaktutredning

Jämlikt § 20 av kammarens ordningsstadga
hade herr Nilsson, Ferdinand,
till herr statsrådet och chefen
för jordbruksdepartementet framställt
följande frågor: »Har statsrådet uppmärksammat
hur under många år ett
stort antal välmotiverade riksdagsmotioner
beträffande jakten begravts med

hänsyn till existensen av den år 1949
tillsatta jaktutredningen? Vill statsrådet
medverka till att utredningen snarast
avslutas och förslag framläggas i
till utredningen anförtrodda frågor
med särskilt beaktande av för jordoch
skogsbruk viktiga älgskaderegleringsspörsmål
och svårigheterna för
arrendatorer att få skälig ersättning för
älgskador på sina grödor?»

Herr statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
HOLMQVIST, som
tillkännagivit, att han hade för avsikt
att vid detta sammanträde besvara
nämnda frågor, erhöll ordet och anförde: Herr

talman! Herr Ferdinand Nilsson
har ställt vissa frågor till mig rörande
1949 års jaktutrednings arbete.

Såsom jag anförde i mitt svar på en
av herr Larsson i Norderön vid fjolårets
riksdag ställd fråga i samma
ämne har jaktutredningens uppdrag
successivt vidgats genom att en lång
rad spörsmål, ofta av komplicerad karaktär,
överlämnats till utredningen.
Senast har i enlighet med riksdagens
beslut den 24 april 1963 till utredningen
överlämnats en inom riksdagen
väckt motion angående älgjakten.

Jag har från utredningsmannen inhämtat
att han avser att omkring årsskiftet
1963/64 framlägga betänkande
med förslag rörande älgjakt och reglering
av älgskador. Förslag rörande härefter
återstående frågor beräknar utredningsmannen
framläggla under år
1964.

Herr NILSSON, FERDINAND, (ep):
Herr talman! Jag ber att till statsrådet
och chefen för jordbruksdepartementet
få framföra mitt hjärtliga

Onsdagen den 23 oktober 1963

Nr 29

7

tack för att jag så snabbt fått ett så
pass klarläggande svar som här har
skett.

Jag frågade ju närmast om herr
statsrådet hade observerat — och det
har han tydligen — att ett stort antal
riksdagsmotioner beträffande jakt har
begravts med hänvisning till existensen
av 1949 års jaktutredning. Statsrådet
svarar att jaktutredningens uppdrag
successivt har vidgats. Det kan
man säga. Jag uppehöll mig i min fråga
särskilt vid älgskadorna, och jag
konstaterade att redan 1953 väcktes
tre motioner, som just rörde älgjakten.
De överlämnades till utredningen.
År 1954 väcktes två motioner, som
överlämnades till utredningen. År 1955
väcktes tre motioner. De avslogs med
hänvisning till utredningen. År 1956
överlämnades fyra motioner till utredningen
och år 1959 två. År 1960 var
det bara en motion ■— man hade väl
börjat tröttna — och den överlämnades
till utredningen. År 1961 väcktes
eu motion, och den överlämnades. År
1962 väcktes en motion. Till omväxling
avslogs den med hänvisning till
utredningens arbete. År 1963 väcktes
den här av statsrådet nämnda motionen,
som överlämnades till utredningen.

Jag har särskilt intresserat mig för
älgskaderegleringarna, som är en av
de komplicerade frågorna med betydande
räckvidd. Utredningsuppdraget
om översyn därav gavs så tidigt som
1953. Att utredningen nu kommer att
redovisa sitt resultat är glädjande.
Jag vill därvid alldeles särskilt poängtera,
att de arrendatorer, som har nöjet
att på »obekväm arbetstid» — i regel
vid soluppgången — mota bort älgar
från sin havreåker — älgar som
jordägarna sedan får skjuta — bör
kunna få möjlighet till bättre ersättning
för skadorna, även om jordbruken
är något större än de 20 hektar, som
hittills varit arealgräns.

Jag är alltså överraskad och glad
över att man kan hoppas att resultatet

Ang. 1949 års jaktutredning
av utredningens arbete ligger så nära i
tiden, och jag ber att än en gång få
tacka för svaret.

Herr statsrådet HOLMQVIST:

Herr talman! Jag har kanske inte
svarat på just de frågor, som herr Ferdinand
Nilsson har formulerat. Det är
ju litet svårt att svara på sådana frågor
som om jag lagt märke till att de
spörsmål det här gäller blivit begravda
i en utredning — det beror på vad
man lägger in i detta uttryck. Om man
använder det uttrycket för en sådan
åtgärd som att hänvisa en fråga till en
utredning, vill jag erinra om att herr
Nilsson själv här i riksdagen så sent
som i våras varit med om att rekommendera
en sådan »begravning» och
att han inte på något sätt reserverat
sig mot detta. Riksdagen har gett uppdraget,
och visst kunde vi i departementet
ha satt oss över vad riksdagen
krävt och inte brytt oss om riksdagens
klara beställning, men den var så utformad,
att vi mer än en gång läste
vad riksdagen skrivit på den punkten.
Det finns därför ingen anledning för
herr Nilsson att ställa en sådan fråga
som han gjort i detta sammanhang.

Herr NILSSON, FERDINAND, (ep):

Herr talman! Jag är ledsen, om herr
statsrådet ansåg att jag ställde en
olämplig fråga. Jag tyckte nog att den
lilla uppräkning av de 19 motionerna
jag gjorde i någon mån motiverade att
jag rubricerat utredningen som en begravningsplats
för önskemål som var
brännande nog. Om jag emellertid burit
mig illa åt, får jag försöka bättra
mig.

Överläggningen förklarades härmed
slutad.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj :ts
propositioner:

8

Nr 29

Onsdagen den 23 oktober 1963

Interpellation ang. statsbidraget till folkhögskolor — Interpellation ang. stats -

stipendienämndernas handläggning av
nr 174, angående godkännande av
utlämningsfördrag mellan Sverige samt
Förenade Konungariket Storbritannien
och Nordirland; samt

nr 175, angående godkännande avavtal
mellan Sverige och Israel om ömsesidig
utlämning för brott.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition nr
180, angående överlåtelse av vissa delar
av övningsflygplatsen i Kalix.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts
proposition nr 182, med förslag till lag
om ändring i övergångsbestämmelserna
till sjukvårdslagen den 6 juni 1962 (nr
242).

Anmäldes och bordlädes Kungl.
Maj :ts till kammaren överlämnade proposition
nr 176, med förslag till lag om
ändring i lagen den 28 maj 1886 (nr
46) angående stenkolsfyndigheter m.
in., in. m.

Anmäldes och bordlädes en av bankoutskottet
jämlikt § 21 riksdagsstadgan
gjord anmälan, att till utskottet
från fullmäktige i riksgäldskontoret inkommit
framställning angående översyn
av riksgäldskontorets organisation.

Interpellation ang. statsbidraget till
folkhögskolor

Herr SYANSTRÖM (ep) erhöll på begäran
ordet och yttrade:

Herr talman! Olika företrädare för
den svenska folkhögskolan har i samband
med planläggningen av den obligatoriska
grundskolan och dess olika
frivilliga påbyggnader gång efter annan
efterlyst besked av det ansvariga
statsrådet om folkhögskolans framtida
plats i det svenska skolväsendet.

låne- och stipendieansökningar

Trots väl underbyggda krav på utredning
om folkhögskolans framtid har
sådan planering ej kommit till stånd.
Detta förhållande har tyvärr medfört
en viss osäkerhetskänsla. På många
håll har man den djupaste oro för folkhögskolans
framtid, medan andra dock
intalar sig framtidstro i förvissning om
skolformens egen inneboende livskraft
och anpassningsförmåga.

Sedan förslaget om fackskolor nu
närmare granskats av sakkunniga och
frågan om yrkesundervisningens utformning
skall utredas, förefaller det
rimligt att också folkhögskolans framtida
ställning och möjligheter blir föremål
för översyn.

Vad som i väntan på en sådan planering
förefaller vara ett rimligt ak
tuelit önskemål från de lokala huvudmännens
sida torde vara att få ett
principiellt uttalande från statsmakternas
sida, om det rent ekonomiska statliga
stödet kan beräknas i en snar
framtid ytterligare förbättras och om
garantier om sådant stöd även för
framtiden kan ges.

Med anledning av det sålunda anförda
får jag hemställa om kammarens
tillstånd att till herr statsrådet och
chefen för ecklesiastikdepartementet
få framställa följande fråga:

Är herr statsrådet villig att delge
riksdagen sin principiella syn på folkhögskolans
möjligheter till förbättrat
och för framtiden bestående ekonomiskt
bidrag från staten sida?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål
finge framställas.

Interpellation ang. statsstipendienämndernas
handläggning av låne- och stipendieansökningar Ordet

lämnades på begäran till herr
HILDING (fp), som anförde:

Herr talman! Allvarlig kritik har
framförts i den offentliga debatten mot

Onsdagen den 23 oktober 1963

Nr 29

0

Interpellation ang. statsstipendienämndernas handläggning av låne- och

stipendieansökningar

statsstipendienämndernas långa handläggningstider.
Väntetider på flera månader
har uppgivits inte vara ovanliga,
innan den stipendie- eller lånesökande
får besked om nämndens beslut. Då
stipendiet eller studielånet i de flesta
fall spelar en avgörande roll i den studerandes
ekonomi, är det självfallet av
stort intresse för vederbörande att så
snabbt som möjligt få besked. Särskilt
besvärligt blir det när beskedet inte
kommit till läsårets början, trots att
ansökan ingivits i god tid. Den studerandes
välförstådda önskan är att i
rimlig tid kunna planera sin ekonomi
för det förestående studieåret.

Olägenheterna med långa väntetider
föreligger av allt att döma främst i
Stockholm. På de andra kårorterna har
problemet inte varit fullt lika framträdande.
Det finns skäl att undersöka
i vad mån en förbättring kan åstadkommas.
Skulle organisationen vara underdimensionerad
och ärendena av
den anledningen inte hinna expedieras
utan längre dröjsmål, bör en förstärkning
övervägas. Inträffar dröjsmål av
andra organisatoriska skäl, bör det givetvis
prövas om de inte går att undvika.
Att endast med hänvisning till en
förestående reform av studiestödet underlåta
varje åtgärd för att påskynda

handläggningen, skulle te sig svårförståeligt.

Åberopande vad som ovan anförts
anhåller jag om kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet få framställa
följande fråga:

Vill herr statsrådet medverka till att
åtgärder vidtas i syfte att vid statsstipendienämnderna
möjliggöra en snabbare
behandling och expediering av
låne- och stipendieansökningar?

Det sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Anmäldes och bordlädes en av herr
Sörlin under sammanträdet till herr
talmannen avlämnad, av honom m. fl.
undertecknad motion, nr 790, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
171, angående landstingskommunernas
övertagande av statens mentalsjukvård
in. m.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.13.

In fidem
K.-G. Lindelöw