Nr 21 FÖRSTA KAMM AREN 1960

ProtokollRiksdagens protokoll 1960:21

RIKSDAGENS

iPtfÄS!®!

PROTOKOLL

Nr 21 FÖRSTA KAMM AREN 1960

17—19 oktober

Debatter m. m.

Måndagen den 17 oktober Sid.

Hälsningstal av talmannen .................................... 3

Minnesord över herr Snygg.................................... 3

Minnesord över talmannen i andra kammaren Patrik Svensson .... 3

Interpellationer:

av herr Hanson, Per-Olof, ang. polisbristen i Stockholm........ 4

av herr Sveningsson, ang. högertrafikfrågan .................. 5

1 Första kammarens protokoll 1960. Nr 21

-5Y

rf

i fe

»tfo Jo it

,.ai .sb i''*

-biJS ■ ■ ii- ''•>

r >: ’

V, /i.

*•>

Måndagen den 17 oktober 1960

Nr 21

3

Måndagen den 17 oktober

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Herr TALMANNEN öppnade sammanträdet
med följande ord:

Då 1960 års höstsession nu tar sin början,
får jag hälsa kammarens ärade ledamöter
välkomna, och förklarar härmed
sessionen öppnad.

Härefter anförde herr TALMANNNEN:

Den 31 sistlidne juli avled ledamoten
av denna kammare förste uppsyningsman
Gustaf Snygg i Säter. Han tillhörde
kammaren sedan år 1950 och representerade
här Kopparbergs län. Såväl i sin
hemort som i riksdagen åtnjöt den avlidne
stort förtroende och allmän sympati.
Vi har anledning att giva uttryck
för vårt erkännande och vår tacksamhet
för troget utfört arbete samt lyser
frid över den bortgångne kamratens
minne.

Detta anförande åhördes av kammarens
ledamöter stående.

Vidare yttrade herr TALMANNEN:

Under riksdagens sommaruppehåll
nådde oss också sorgebudskapet att andra
kammarens avhållne talman Patrik
Svensson avlidit. Vi känner säkert alla
saknaden stor efter den bortgångne.
Hans vänliga sätt, hans fasta men försynta
framträdande uppskattades allmänt.
Personligen lärde jag mig att i talman
Patrik Svensson se en mycket god
vän. Första kammaren deltager i andra
kammarens sorg över förlusten av dess
aktade och avhållne talman.

Jämväl detta anförande åhördes av
kammarens ledamöter stående.

Upplästes och lades till handlingarna
följande från justitiedepartementet ankomna Protokoll,

hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 13 oktober 1960.

Till justitiedepartementet hade den 8
augusti 1960 från länsstyrelsen i Kopparbergs
län inkommit fullmakt för landstingsledamoten
Maja Nilsson, Långshyttan,
vilken vid ny röstsammanräkning
blivit utsedd såsom ledamot av riksdagens
första kammare i stället för avgången
ledamot av samma kammare.

Vid granskning av fullmakten, som företogs
inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande fullmäktige
i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakten icke
någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till första kammaren.

I ämbetet:

K. G. Grönhagen

Det antecknades, att fru Nilsson utsetts
att inträda såsom ledamot av kammaren
i stället för herr Snygg, vilken
avlidit.

Fru Nilsson infann sig nu och intog
sin plats i kammaren.

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökning:

Till riksdagens första kammare
Undertecknad skall i oktober och början
av november i egenskap av ordförande
i Fria Fackföreningsinternationalen
företaga en resa i Asien och får
med anledning härav hemställa om befrielse
från riksdagsarbetet från och

é

Nr 21

Måndagen den 17 oktober 1960

Interpellation ang. polisbristen i Stockholm

med riksdagens öppnande till och med
den 6 november 1960.

Stockholm den 6 oktober 1960

Arne Gei jer

Den begärda ledigheten beviljades.

Vidare beviljades herrar Lars Larsson,
Bertil Andersson, Bengt Gustavsson,
Palme, Aspling och Wirmark ledighet
från riksdagsgöromålen för utrikes resa,
den förstnämnde för tiden till den 20
oktober och de fem sistnämnda för
tiden till den 21 i samma månad.

Ledighet från riksdagsgöromålen för
fullgörande av uppdrag såsom ombud
vid Förenta Nationernas generalförsamling
i New York beviljades herrar Bengtson,
Undén och Sandler för den tid, som
åtginge för uppdragets fullgörande, samt
herr Boheman till och med den 26 i
denna månad.

Ytterligare beviljades herr Hagberg
ledighet från riksdagsgöromålen för tiden
till den 28 innevarande månad för
resa i samband med bevistandet av Interparlamentariska
Unionens 49 :e kongress
i Tokyo.

Härefter upplästes följande till kammaren
inkomna ansökning:

Till riksdagens första kammare

Under hänvisning till bifogade läkarintyg
får jag härmed anhålla om ledighet
från riksdagsarbetet under tiden 17
oktober—15 november 1960.

Karlstad den 15 oktober 1960

Oscar Carlsson

Det åberopade läkarintyget, som jämväl
upplästes, var så lydande:

Härmed intygas, att riksdagsman Oscar
Carlsson på grund av sjukdom (diskbråck)
är oförmögen deltaga i riksdagsarbetet
under tiden 17 oktober—15 november
1960.

Karlstad den 15 oktober 1960

Rolf Kaijser
leg. läkare

Även den av herr Oscar Carlsson sökta
ledigheten beviljades.

Slutligen beviljades herr Möller ledighet
från riksdagsgöromålen till den 15
december för att såsom Unescos stipendiat
företaga en studieresa i Japan,
Thailand, Burma och Indien,

Anmäldes och bordlädes Kungl. Maj:ts
till kammaren överlämnade proposition
nr 168, angående vissa åtgärder i anledning
av skador å 1960 års skörd.

Interpellation ang. polisbristen i
Stockholm

Herr HANSON, PER-OLOF, (fp) erhöll
på begäran ordet och anförde:

Herr talman! De i hög grad otillfredsställande
förhållandena i Stockholm i
fråga om rättstryggheten både till liv och
egendom har genom många händelser
och förhållanden skarpt belysts under
senare år. Orsakerna till det nuvarande
lägets uppkomst är många. Bland annat
spelar den omständigheten stor roll att
de ungdoms-, nykterhetsvårdande och
kriminalvårdande organen har så otillräckliga
resurser till sitt förfogande att
samhällets reaktionssystem i betydande
omfattning stannat på papperet. En av
de faktorer som i huvudstaden bidragit
starkt till det uppkomna läget är polisens
otillräckliga resurser i personellt
avseende. Stockholmspolisens möjligheter
att räcka till för de ständigt och
snabbt svällande arbetsuppgifterna har
under lång tid praktiskt taget oavbrutet
försämrats, och endast genom övertidstjänstgöring
i en på längre sikt ohållbar
omfattning har de mest trängande
arbetsuppgifterna kunnat genomföras.

Trots stora ansträngningar i fråga om
nyrekrytering under en följd av år har
endast en begränsad ökning av personalkadern
skett. Det är belysande för
svårigheterna att sedan statsrådet och
chefen för civildepartementet uttalat
sig optimistiskt om rekryteringsmöjligheter
inför riksdagens kamrar förra hösten,
då vid en bestämd tidpunkt antalet
vakanser vid Stockholmspolisen

Måndagen den 17 oktober 1960

Nr 21

5

enligt uppgift nedgått till 109, har vakanssiffran
ånyo stigit inte obetydligt.
Den reella bristen uppskattas nu till mer
än 500 man.

Den personal som anställts och utbildas
lämnar i alltför stor utsträckning sin
anställning vid Stockholmspolisen antingen
för polistjänst på annan ort eller
övergår till andra yrken. Orsakerna till
den starka avgången är flera. Man kan
peka på lönerna, vilkas konkurrenskraft
inte synes tillräcklig i jämförelse med
andra yrkens med hänsyn till de krav
som ställs. Bostadsbristen är en annan
orsak. De allmänna trivsel- och arbetsförhållandena
en tredje.

Då det emellertid är ett starkt rättsvårdsintresse
att huvudstadens polismakt
får tillräckliga resurser till sitt förfogande
hemställer jag om kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för inrikesdepartementet få rikta följande
interpellation.

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidtaga
för att inom överskådlig tid uppnå
en sådan förstärkning av polisens resurser
i huvudstaden, att den blir i stånd
att på ett ur medborgarnas synpunkter
tillfredsställande sätt fullgöra sina arbetsuppgifter
i ordningens och rättsäkerhetens
intresse?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Interpellation ang. högertrafikfrågan

Ordet lämnades på begäran till herr
SVENINGSSON (h) som yttrade:

Herr talman! Frågan om övergång från
vänster- till högertrafik har vid många
tillfällen, från början av 19B0-talet fram
till 1955, varit föremål för behandling i
riksdagen. Redan på 30-talet, då bilismen
icke var av så stor omfattning, hade
riksdagen en ganska positiv inställning
till saken.

När biltrafiken började öka i hastig
takt under de första åren på 1950-talet,
steg också intresset i riksdagen för en
övergång till högertrafik. Man hävdade

Interpellation ang. högertrafikfrågan
allt starkare att en sådan förändring av
vårt trafiksystem borde genomföras så
snart möjligheter härtill förelåg.

Vid 1953 års riksdag beslutades att i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t ville utreda förutsättningarna
för vårt land att under den närmaste
framtiden genomföra en övergång
till högertrafik samt för riksdagen framlägga
de förslag vartill utredningen kunde
giva anledning. Vid den folkomröstning
som anordnades 1955 uttalade sig
emellertid en stark majoritet bland de
röstande mot en förändring av vårt nuvarande
trafiksystem. Personligen delar
jag den uppfattning som vid riksdagens
beslut om folkomröstning 1955 framkom
i en reservation av ett par ledamöter i
denna kammare, vilka ansåg att riksdagen
i frågan om införandet av högertrafik
borde fatta beslut utan folkomröstning.

Oavsett folkomröstningens resultat kan
man nu konstatera att utvecklingen efter
1955 påkallar ett nytt ställningstagande
till ifrågavarande spörsmål. Personbilarnas
antal har sedan 1955 ökat
med mer än 100 000 om året. Denna
väldiga expansion av bilismen förutsåg
man inte i mitten på 1950-talet.

Systemet med vänstertrafik förorsakar
varje år ett betydande antal svåra
trafikolyckor. Dessa sker framför allt
under turistmånaderna. Under den gångna
sommaren aktualiserades därför på
nytt frågan om övergång till högertrafik.
En stark opinion härför kom till
uttryck i uttalanden i tidningspressen
och i framställningar direkt till regeringen.

Det förhållandet att Sverige alltjämt
har kvar vänstertrafik har även varit
föremål för uppmärksamhet i internationella
sammanhang, där man gjort bestämda
och enträgna uttalanden om det
önskvärda i att Sverige lämnar den trafikfarliga
vänstertrafiken och går över
till högertrafik. Kravet på större enhetlighet
i de internationella trafikreglerna
har alltså skärpts. Omläggningen till
högertrafik är emellertid inte bara eu
fråga om trafiksäkerhet utan måste över
huvud taget ses som ett led i. strävan -

6

Nr 21

Måndagen den 17 oktober 1960

Interpellation ang. högertrafikfrågan
dena att samordna landsvägtrafiken och
kommunikationerna i Europa. En integration
på detta område skulle få avgörande
betydelse ur såväl ekonomisk
synpunkt som turistsynpunkt.

Av de länder i Europa som även har
landgränser är Sverige det enda som
fortfarande kör till vänster. Ingen kan
väl ändå mena, att vi under sådana förhållanden
för all framtid skall kunna ha
kvar vår nuvarande trafikordning. Om
man delar den uppfattning som ofta
kommit till uttryck både det senaste året
och tidigare, nämligen att en övergång
till högertrafik förr eller senare måste
ske, så måste man konstatera, att ju mer
tiden går och ju mer en redan stor trafik
med motorfordon ökar, desto kostsammare
måste en omläggning av trafiksystemet
bli den dag då en sådan
ändring skall genomföras. Enligt min
mening är det därför högst angeläget att
frågan om övergång till högertrafik aktualiseras
på nytt och att nya utredningar
så snart som möjligt igångsättes för
att dels beräkna kostnaderna för en trafikomläggning
och dels fastställa vid
vilken tidpunkt en sådan omläggning
lämpligen bör ske.

Med stöd av vad sålunda anförts anhåller
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
få framställa följande
fråga:

Avser herr statsrådet att inom den
närmaste tiden låta verkställa de utred -

ningar som erfordras för ett nytt ställningstagande
till frågan om övergång
från vänster- till högertrafik i vårt land?

Det sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Anmäldes och bordlädes en av herr
Schött under sammanträdet till herr
talmannen avlämnad motion, nr 692, i
anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 163, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 10 § 1 mom.
förordningen den 1 december 1959 (nr
507) om allmän varuskatt.

Herr TALMANNEN anförde:

Jag vill meddela att plena kommer
att hållas i morgon tisdag kl. 15.00 och
onsdagen den 19 oktober kl. 10.00. Dessa
plena är bordläggningsplena.

Under återstoden av oktober månad
hålles bordläggningsplena i mån av behov.

En allmän debatt — höstens »remissdebatt»
— hålles onsdagen den 2 november;
plenum börjar då kl. 10.00.

Kammarens sammanträde avslutades
kl. 14.15.

In fidem

K.-G. Lindelöw

Tisdagen den 18 oktober 1960

Nr 21

7

Tisdagen den 18 oktober

Kammaren sammanträdde kl. 15.00.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet
Kungl. Maj:ts proposition
nr 168, angående vissa åtgärder i anledning
av skador å 1960 års skörd.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
motionen nr 692.

Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna

Protokoll, hållet vid sammanträde
med herr talmannen och
herrar vice talmän i riksdagens
första kammare samt de kammarens
ledamöter, som blivit utsedda
att jämte dem tillsätta befattningshavare
hos kammaren, den
n oktober 1960.

Efter därom gjord ansökan entledigades
fru Gunvor Blinke fr. o. m. höstsessionens
början från tjänst som kanslist
(kansliskrivare) hos kammaren och
antogs i hennes ställe som kanslist (kansliskrivare)
fr. o. m. den 1 november 1960
tills vidare fru Lilian Stark. Att under
tiden den 17—31 oktober 1960 uppehålla
tjänsten anställdes mot ersättning
per timme fru Gertie Göransson.

År och dag som ovan

In fidem
K.-G. Lindelöw

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 693, av herr Hedblom, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 17,
med förslag till lag om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk, m. m.;

nr 694, av fröken Mattson, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 17, med
förslag till lag om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk, m. m.;

nr 695, av herr Stefanson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
17, med förslag till lag om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga verk,
m. m.;

nr 696, av herr Jacobsson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
159, med förslag till riktlinjer för regionsjukvårdens
utbyggande m. m.;

nr 697, av herr Gezelius och herr Johansson,
Robert, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 161, med förslag
till lag om byggnadsminnen;

nr 698, av herrar Kaijser och Ringaby,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 161, med förslag till lag om byggnadsminnen; nr

699, av herr Hansson, Gustaf Henry,
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 162, med förslag till förordning
med provisoriska bestämmelser om
beskattningen av aktiebolags och ekonomisk
förenings inkomst i vissa fall;

nr 700, av herr Hanson, Per-Olof, m.fl.,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 162, med förslag till förordning med
provisoriska bestämmelser om beskattningen
av aktiebolags och ekonomisk
förenings inkomst i vissa fall; samt
nr 701, av herr Elmgren och herr
Elowsson, Nils, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 163, med förslag
till förordning angående ändrad lydelse
av 10 § 1 mom. förordningen den 1 december
1959 (nr 507) om allmän varuskatt.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 15.06.

In fidem
K.-G. Lindelöw

8

Nr 21

Onsdagen den 19 oktober 196Ö

Onsdagen den 19 oktober

Kammaren sammanträdde kl. 10.00.

Föredrogos och hänvisades
motionerna nr 693—695 till behandling
av lagutskott,

motionen nr 696 till statsutskottet,
motionerna nr 697 och 698 till behandling
av lagutskott samt

motionerna nr 699—701 till bevillningsutskottet.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 10.02.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Stockholm 1960. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

601692