Nr 1 ANDRA KAMMAREN 1964
ProtokollRiksdagens protokoll 1964:1
- kammare
- Andra kammaren
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 8
RIKSDAGENS
PROTOKOLL
4>
Nr 1 ANDRA KAMMAREN 1964
10—11 januari
Debatter m. m.
Fredagen den 10 januari
Sid.
Ålderspresidentens hälsningsanförande........................... 3
Anförande av talmannen efter talmansvalen...................... 5
Meddelande ang. sammanträdestider............................. 6
Lördagen den 11 januari
Talmannens anförande vid riksdagens öppnande.................. 7
Samtliga avgjorda ärenden
Fredagen den 10 januari
Val av talman och vice talmän...................
Val av sekreterare..............................
Andra kammarens protokoll 196b. Nr 1
47-M
J.tOJfOTOHM
; £ /. ,>| ’) /. (f | $
! ■ ■ .''* < ''
'',. &.!•>; !
1
/! 0? 1
£ A I*. K /. >1 /. V. }''! / /
.•''MtJtiJ.Ji j i i—-JfU
.Öl .Sfi
:''Hitniii «‘i a»l» Jl-izuh:it’4
, . . V i.- 1! t
-
. ;: . in.,,-,
<;• ;v;
ruxitiUtl >i nsj# ^v, nbrl». I
■ r--„? ;''i eti''n c It.» ii er
y
mbtrste uJw»^ - a ijglltiihJ.''.
IfBxnmi W- n i-jhln-i^l
‘ > 4 r (i V) hcMKji
. . . . ■- .7-n.I... /
• > »‘UV
Fredagen den 10 januari 1904
Nr 1
:i
I enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen sammanträdde
andra kammaren här i huvudstaden i den uti riksdagens hus för kammaren anordnade
samlingssalen.
Fredagen den 10 januari
Kl. 11.00
§ 1
Hälsningsanförande
Sammanträdet öppnades av representanten
för Malmöhus läns valkrets herr
SKÖLD såsom den ledamot, vilken bevistat
de flesta riksdagarna, med följande
ord:
Ärade kammarledamöter! Jag hälsar
er välkomna till årets riksdag.
Vid avslutningen av den ena riksdagen
vet man inte med säkerhet vilka av
kammarens ledamöter man inte kommer
att återse vid den nya sessionens början.
Ovissheten är givetvis störst efter
år då val inte har ägt rum. I år är det
några av kamraterna från i fjol som
inte kommer att på nytt ta plats bland
oss. För någon av dem är orsaken åldersskäl.
För övrigt har de försvunnit
därför att de föredragit eller måste ägna
sig åt annan verksamhet. Detta visar
åtminstone en god sida hos riksdagen:
den är ingen exklusiv klubb till vilken
man kommer för att stanna så länge
man får eller orkar. Cirkulationen är
inte och har aldrig varit enkelriktad,
vilket är ett hälsotecken.
Vi tackar de avgångna för gott kamratskap
och för deras medverkan i riksdagsarbetet
och önskar dem lycka till
i deras fortsatta tillvaro utanför detta
hus.
I de avgångnas ställe har vi fått andra
kamrater. Jag hälsar er nykomlingar
välkomna i vår krets och tillönskar er
trivsel med oss och med riksdagsarbetet.
Det har knappast någon gång under
de närmast gångna trettio åren hänt,
alt riksdagen kunnat samlas i ett världspolitiskt
läge med så litet oroande
aspekter som i dag. När vi gläder oss
åt detta glömmer vi säkert inte den
gamla sanningen att skenet kan bedraga.
Men den av mig antydda lugna utrikespolitiska
atmosfären ger ändå möjligheter
till koncentration på arbetet för
fredligt framåtskridande inom och utom
vårt land.
Alla människor ställs inför konflikten
mellan sina önskemål och resurserna
för deras förverkligande. Detta dilemma
uppkommer både för den som har
svårt att finna täckning för de nödtorftigaste
behoven och för den välbärgade
som vill bibehålla sill goda ställning.
Och detta gäller i en demokratisk
ordning både för individ och kollektiv.
Som ledamöter i denna kammare kan vi
inte heller undgå denna konflikt. Därför
blir resultatet av vår strävan här
i riksdagen alltid på något sätt en kompromiss.
Att behöva leva under knapphetens
kalla stjärna ter sig alltid otillfredsställande.
Utsikten att inte genom ett trollslag
kunna åstadkomma det önskvärda
kan verka deprimerande. Men en riksdagsledamot
får — tyvärr eller kanske
gudskelov — inte många tillfällen till
principiella överblickar. Han eller hon
är såsom en murare, som står inför
uppgiften att tillsammans med sina kamrater
placera många tusen tegelstenar i
en byggnad. Muraren miströstar sällan
om möjligheten att få byggnaden färdig.
Han vet att om man bara följer
ritningen kommer det att bli ett hus.
Något liknande är det för oss här i riks
-
4
Nr 1
Fredagen den 10 januari 1964
dagen. Vi bygger på framtidens samhälle
med en mångfald detaljer, som
upptar hela vår uppmärksamhet. Visserligen
är vi inte helt ense om alla delar
av verket och därför kan vi inte
ens i vår inbillning se ända till takåsen.
Detta är dessutom omöjligt, eftersom
den som alltid är höljd i en oförutsebar
utvecklings dimma. Men i det
stora hela finner vi nog efteråt att våra
åtgärder lett till framsteg, om än tillfälliga.
De kan var för sig te sig små,
men efterhand som vi får överblick
över gångna års verksamhet ser vi att
vi ändå kommit en bit på väg mot våra
önskemåls realiserande. Naturligtvis har
vi då också ögonen på ett och annat
misstag som vi gjort. Säkert kan vi aldrig
undgå att göra misstag, men då våra
åtgärder var för sig inte är omvälvande,
blir misstagen också små och lätta att
rätta till.
Visst är det sant att i det demokratiska
samhället dånar och brusar inte
framstegets flod. Men den blir ändå
aldrig någon ankdamm — inte ens under
ett valår. Dess strömfåra har nämligen
i sin botten så många jordfasta
stötestenar, att vattnet ständigt är i stark
rörelse. Det skummar och forsar, fast
både fallhöjd och fart är måttliga.
Allt detta gör att vi politiker sällan
misströstar om möjligheterna att skapa
ett gott samhälle åt människorna. Kanske
har vi tvärtom en överdriven uppfattning
om betydelsen av vår gärning.
De ständiga kraftmätningarna de skilda
meningsriktningarna emellan, den livliga
propagandan bland allmänheten för
olika projekt skapar nog lätt i våra sinnen
en färglagd bild av verkligheten.
Därför tror jag att det är riktigt för oss
både som individer och som medlemmar
av parti och riksdag att ständigt i
sinnet bevara samma omedelbara klarsynthet
som barnet i sagan om kejsarens
nya kläder.
Härmed förklarar jag detta sammanträde
öppnat.
Detta anförande åhördes av kammarens
ledamöter stående.
§ 2
Herr ordföranden tillkännagav, att
han anmodat undertecknade att föra
protokollet till dess sekreterare hunnit
utses ävensom att kanslipersonal
blivit av honom till erforderligt antal
för tillfället antagen; och blev dessa
åtgärder på framställd proposition av
kammaren godkända.
§ 3
Upplästes följande till kammaren inkomna
protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen:
Protokoll,
hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den S januari 196
I anledning av stadgandet i § 32
riksdagsordningen hade statsrådet och
chefen för justitiedepartementet anmodat
tre bland de av riksdagen valde
fullmäktige i riksbanken och tre bland
fullmäktige i riksgäldskontoret att närvara
vid den granskning av riksdagsmannafullmakter
som skulle inför departementschefen
företagas innan årets
riksdag sammanträdde; och infunno sig
nu av fullmäktige i riksbanken herrar
Persson, Kollberg och Ahlkvist samt av
fullmäktige i riksgäldskontoret herrar
Renlund, Johansson och Fredriksson.
Till justitiedepartementet hade insänts
fullmakter för folkskolläraren
Ruth Forsling, Stockholm, godsägaren
Per-Eric Ringaby, Ullersäter, och möbelhandlaren
Anders Jonsson, Mora,
som vid nya röstsammanräkningar blivit
utsedda såsom ledamöter av riksdagens
andra kammare i stället för avgångna
ledamöter av samma kammare.
Vid granskning av fullmakterna framställdes
icke någon anmärkning mot
desamma.
Protokoll över granskningen skulle
jämte de granskade fullmakterna överlämnas
till andra kammaren.
I ämbetet:
K. G. Grönhagen
Fredagen den 10 januari 1904
Nr 1
5
Vid detta protokoll var fogade de däri
avsedda fullmakterna för fru Forsling
samt herrar Ringaby och Jonsson, att
inträda såsom ledamöter av kammaren
för tiden till den 1 januari år 1905 efter
respektive herrar Carlsson i Stockholm,
Hamilton och Hammar.
§ 4
Företogs upprop av kammarens ledamöter.
Vid uppropet befanns herrar Hansson
i Skegrie, Nilsson i Göteborg, Broberg,
Eliasson i Sundborn, Sundelin
och Larsson i Norderön vara frånvarande.
Herrar Hansson i Skegrie, Nilsson i
Göteborg, Eliasson i Sundborn, Sundelin
och Larsson i Norderön hade i till
kammaren ingivna ansökningar, som
nu upplästes, anhållit om ledighet från
riksdagsgöromålen, herr Nilsson i Göteborg
med åberopande av översänt läkarintyg.
Enligt till kammarens kansli sedermera
inkommet meddelande hade herr
Broberg blivit förhindrad att närvara
vid uppropet.
§ 5
Anställdes val av talman; och befanns
efter valets utgång hava till talman blivit
utsedd herr Thapper med samtliga
avgivna eller 217 röster.
§ 6
Företogs val av förste vice talman.
Efter det valsedlarna blivit öppnade
och uppräknade befanns valet hava så
utfallit, att 159 röster tillfallit herr
Malmborg, 9 herr von Seth och 1 herr
von Friesen; och hade kammaren alltså
till förste vice talman utsett herr Malmborg.
§ 7
Anställdes val av andre vice talman.
Sedan valsedlarna öppnats och uppräknats
befanns 172 röster hava tillfallit
herr von Seth och G herr Malm
-
borg, varför kammaren till andre vice
talman utsett herr von Seth.
§ 8
Herr TALMANNEN yttrade:
Herr ålderspresident, ärade kammarledamöter!
På egna och herrar vice talmäns
vägar ber jag att få framföra ett
varmt tack för det stora förtroende som
har visats oss genom det nyss förrättade
valet.
§ 9
Upplästes ånyo och lades till handlingarna
under § 4 här ovan omförmälda
ansökningar.
Ansökningarna var så lydande:
Till Riksdagens andra kammare
Härmed får jag anhålla om ledighet
från riksdagsarbetet den 10 januari för
enskilda angelägenheter.
Stockholm den 10 januari 1964
Kils G. Hansson
Till Riksdagens andra kammare
Med stöd av bifogade läkarintyg anhåller
jag om ledighet från riksdagsarbetet
t. o. in. den 16 februari 1964.
Olof Nilsson
Till Riksdagens andra kammare
Härmed får jag anhålla om ledighet
från riksdagsarbetet den 10 januari för
enskilda angelägenheter.
Sundborn den 8 januari 1964
Lars Eliasson
Till Riksdagens andra kammare
På grund av sjukdom i familjen anhålles
om ledighet fredagen den 10 januari
1964.
Stockholm den 9 januari 1964
R. Snndelin
Till Riksdagens andra kammare
På grund av inträffat dödsfall i familjen
anhåller jag om ledighet från
riksdagsarbetet fr. o. m. den 10 januari
1964 tills vidare.
Norderön den 8 januari 1964
Erik Larsson
6
Nr 1
Fredagen den 10 januari 1964
Kammaren biföll dessa ansökningar.
I detta sammanhang beviljades herr
Broberg ledighet från riksdagsgöromålen
innevarande dag.
§ 10
Föredrogs åter det under § 3 här
ovan intagna protokollet, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av
de däri avsedda fullmakterna, lägga
protokollet till handlingarna.
§ 11
På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren att genast företaga val
av sekreterare, varefter det sålunda beslutade
valet företogs; och befanns efter
valsedlarnas öppnande och uppräknande
valet ha så utfallit, att till
sekreterare utsetts sekreteraren Sune
K. Johansson med samtliga avgivna eller
169 röster.
Sedan sekreteraren på kallelse infunnit
sig, meddelade herr talmannen honom
underrättelse om valets utgång och
hälsade honom välkommen.
Protokollföringen övertogs härefter
av sekreteraren.
Ernst V. Staxäng Xancy Eriksson
§ 12
Tillkännagavs, att Kungl. Maj :t låtit
genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att lördagen
den 11 innevarande månad kl.
11 infinna sig i slottskapellet samt, efter
förrättad gudstjänst, enligt § 34
riksdagsordningen begiva sig till riks
-
salen för att där inhämta vad Kungl.
Maj:t hade att meddela riksdagen.
§ 13
Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge
ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöterna från
var och en av rikets valkretsar avsedda
biljetterna utlämnades till valkretsens
äldste närvarande representant, som sedermera
finge ombesörja den vidare utdelningen.
Detta förslag blev av kammaren bifallet.
§ 14
Meddelande ang. sammanträdestider
Herr TALMANNEN anförde:
Till kammarens ledamöter har utdelats
en stencilerad plan över sammanträdena
under januari och februari
månader. Därav framgår bl. a. att val
av ledamöter och suppleanter i de ständiga
utskotten m. in. avses skola äga
rum vid sammanträdet torsdagen den
16 januari kl. 11.00 och att remissdebatten,
såsom tidigare preliminärt meddelats,
kommer att taga sin början onsdagen
den 22 januari kl. 10.00.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 12.06.
In fidem
Sune K. Johansson
Lördagen den 11 januari 1964
Nr 1
7
Lördagen den 11 januari
Kl. 10.30
§ 1
Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökan:
Till Riksdagens andra kammare
För sammanträde inom Europarådet
anhåller undertecknad om ledighet från
riksdagsarbetet under tiden 13—17 januari
1964.
Stockholm den 10 januari 1964
Hans Hagnell
Kammaren biföll denna ansökan.
§ 2
På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig ha om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum onsdagen
den 15 innevarande januari företaga
val av fyra ledamöter i talmanskonferensen,
två kanslideputerade jämte
suppleanter, sex ledamöter att jämte
talmannen och vice talmännen tillsätta
befattningshavare hos kammaren
samt fyra ledamöter att handhava vården
om kammarens ekonomiska angelägenheter.
§ 3
På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig ha om tiden för jämväl
dessa val samrått med första kammarens
talman, beslöt kammaren att vid
plenum torsdagen den 16 i denna månad
företaga val av dels ledamöter och
suppleanter i de ständiga utskotten,
dels revisorer och revisorssuppleanter
för granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning, dels ock medlemmar
och suppleanter i Nordiska rådet.
§ 4
Herr talmannen och kammarens ledamöter
begav sig kl. 10.45 till slottskapellet,
där riksdagspredikan hölls av
pastorn och föreståndaren för Ersta
diakonissanstalt, hovpredikanten Yngve
Iverson. Efter slutad gudstjänst begav
sig kammaren till rikssalen. Hans Maj :t
Konungen öppnade där riksdagen med
ett tal. Sedan första kammarens talman
härefter framfört första kammarens undersåtliga
vördnad, framträdde ANDRA
KAMMARENS TALMAN och yttrade:
Eders Majestät!
Med glädje och tacksamhet hälsar
vårt folk den avspänning, som på sistone
kunnat konstateras i förhållandet
mellan stormakterna. Ett bevis härpå är
väl den överenskommelse som uppnåtts
om viss inskränkning i kärnvapenproven.
När vi ansluter oss till denna överenskommelse
är det med förhoppningen
att det skall vara möjligt att nå
framsteg även beträffande en internationell
nedrustning. Tills så skett är det
alltjämt nödvändigt att för vårt lands
trygghet upprätthålla ett starkt försvar.
Sverige är säkerligen allt framgent
redo att efter måttet av sina krafter
bidraga till vidmakthållandet av ett
funktionsdugligt Förenta Nationerna
och som ett led i denna strävan ställa
en permanent svensk beredskapsstyrka
till förfogande.
Det av Eders Majestät bebådade förslaget
till partiella grundlagsändringar
emotses med stort intresse.
Vårt lands ekonomiska förutsättningar
är i hög grad beroende av vår export
till andra länder. Det måste därför vara
ett svenskt intresse av första ordningen
8
Nr 1
Lördagen den 11 januari 1964
att söka åstadkomma friare lian delsförbindelser
och vidgat ekonomiskt samarbete
med andra nationer.
En annan väsentlig uppgift för statsmakterna
är att tillse, att den fulla
sysselsättningen i vårt land bibcliålles
samtidigt som den ekonomiska politiken
gives en sådan utformning att en inflatorisk
utveckling förhindras.
Vår höga sysselsättning och stigande
produktion utgör grunden för en fortsatt
expansiv reformpolitik. Det budgetförslag,
som Eders Majestät nu förelägger
riksdagen, synes också glädjande
nog innebära fortsatta framsteg på samhällets
skilda områden.
Väsentliga förbättringar föreslås i
fråga om stödet till folkpensionärer, invalider,
handikappade och åldringar.
De planerade ökade samhälleliga investeringarna
till det uppväxande släktets
fromma kommer förvisso att bli av
stor betydelse för framtiden. Utan tvekan
är det också synnerligen angeläget
att insatserna för olika former av kulturell
verksamhet intensifieras. En ytterligare
ökning av bostadsproduktionen
framstår som utomordentligt önskvärd.
Stor uppmärksamhet måste därvid ägnas
frågan hur en fortgående höjning av
boendekostnaderna skall kunna undvikas.
En given följd av den expansiva reformpolitiken
är att statens utgifter
kraftigt stegras. Om vi skall kunna åstadkomma
ett bättre samhälle för alla är
det ofrånkomligt att statskassan tillföres
ökade resurser. De enskilda medborgarna
— särskilt de ekonomiskt svagare
— bär icke möjlighet att var för
sig göra de insatser som erfordras för
att skapa ökad trygghet och utkomst.
Andra kammaren kommer att med
sedvanlig omsorg och i starkt medvetande
om sitt stora ansvar pröva de
förslag som Eders Majestät förelägger
riksdagen.
Andra kammaren betygar Eders Majestät
sin undersåtliga vördnad.
Till envar av talmännen överlämnades
nu ett exemplar av dels Kungl.
Maj :ts proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1964/65, dels ock Kungl. Maj:ts
berättelse till 1964 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit, varefter
ceremonien på rikssalen avslutades;
och åtskildes kammaren vid utgåendet
från rikssalen, enligt beslut fattat före
avgången från dess samlingsrum.
In fidem
Sune K. Johansson
ESSELTE AB, STHLM 64
412028