Nr 1 ANDRA KAMMAREN 1963

ProtokollRiksdagens protokoll 1963:1

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

Nr 1 ANDRA KAMMAREN 1963

10—11 januari

Debatter m. m.

Torsdagen den 10 januari

Sid.

Ålderspresidentens hälsningsanförande samt minnesord över avliden

ledamot av kammaren...................................... o

Anförande av talmannen efter talmansvalen..................... 6

Meddelande ang. sammanträdestider............................ 7

Fredagen den 11 januari

Talmannens anförande vid riksdagens öppnande.................. 8

Samtliga avgjorda ärenden

Torsdagen den 10 januari

Val av talman och vice talmän
Val av sekreterare...........

5

6

Andra kammarens protokoll 1963. Nr 1

Torsdagen den 10 januari 1963

Nr 1

3

I enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen sammanträdde
andra kammaren här i huvudstaden i den uti riksdagens hus för kammaren anordnade
samlingssalen.

Torsdagen den 10 januari

Kl. 11.00

§ 1

Hälsningsanförande samt minnesord

över avliden ledamot av kammaren

Sammanträdet öppnades av representanten
för Malmöhus läns valkrets herr
SKÖLD såsom den ledamot, vilken bevistat
de flesta riksdagarna, med följande
ord:

Ärade kammarledamöter! Jag hälsar
er välkomna till vårt gemensamma arbete
under 1963. Särskilt vänder jag
mig till er som för första gången tar
plats i vårt kamratskap för att deltaga i
vårt arbete. Yi som varit här förut skall
göra vad vi kan för att underlätta er anpassning
till de nya uppgifterna. Men
glöm aldrig bort, att om ni vill ernå
trivsel och framgång beror det främst
på er själva.

Några av de kamrater som tillhörde
kammaren vid förra riksdagens avslutning
saknas nu. Flera av dem har lämnat
riksdagsarbetet för annan verksamhet
eller av åldersskäl. En av dem återfinns
nu i första kammaren. Vi tackar
dem varmt för deras arbete och kamratskap
här bland oss. Våra tankar kommer
att söka dem i vänlig hågkomst,
och vi väntar att understundom kunna
träffa dem igen.

En av dem som jag inte i dag kan hälsa
välkommen i vår krets tillhör inte mera
de levande. Henrik Munktell har lämnat
det jordiska efter månaders strid
mot sjukdom. För vårt minne står kring
hans liv en särskild glans. Hans svåra
invaliditet tvingade honom bokstavligt
talat att leva i rullstol, men den stäckte
inte hans tankes kraft och hans viljas

oböjliga aktivitet. Hans liv var en heroisk
kamp på en gång mot kroppslig
svaghet och för de åsikter som han
gjort till sina. Vi lyser frid över hans
minne.

Oron inför växlingarna i den spänning
som råder mellan de stora maktblocken
har sedan årtionden tillbaka varit vår
ständige följeslagare. Så är det alltjämt
— även om ytan just nu ter sig lugn och
händelser inträffat som kanske ger oss
intryck av att denna världens store börjat
allvarligt fundera över om inte en
mager förlikning är bättre än vapenskrammel
och förstörelse. Men låt oss
inte förgäta, att tvisteämnena står kvar
och att problemen alltjämt är olösta.
Innan vi anar kan storpolitikens hav på
nytt komma i våldsamt uppror.

Hur än ängslan pressat våra sinnen
under världskrig och i efterkrigstid har
den likväl aldrig lamslagit den svenska
riksdagens vilja att göra vad på den ankommit
för tillvaratagande av de ökade
möjligheterna att ge människorna ett
andligt och materiellt rikare liv. Naturvetenskapernas
väldiga landvinningar
och teknikens härpå grundade språngvisa
utveckling har i stor utsträckning
kunnat tillvaratagas och ligger bakom
de vunna framstegen. Produktionens
ökade utbyte har höjt vår levnadsstandard
och getts en mera utbredd och
jämnare fördelning. Även om utvecklingen
i det stora hela varit lyckosam, vet
vi att den samtidigt har medfört nya
problem. Att uppnå lösningar av dessa
problem ger riksdagen en stor del av

4

Nr 1

Torsdagen den 10 januari 1963

Hälsningsanförande samt minnesord över avliden ledamot av kammaren

dess arbete, och vi möter dem säkert
under den session som börjar i dag.

Fördelningen av arbetets frukter har
på många punkter inte varit tillfredsställande.
Detta leder bl. a. till önskemål
om nya sociala reformer. Ännu mer
ingripande är teknikens behov av nya
arbetsformer för att kunna effektivt utnyttja
de tekniska framstegen. Industrien
tvingas till stordrift och specialisering.
Denna tendens skapar glesbygder.
Produktionens tillväxt kräver
tillgång till mera energi. Härav följer
fortsatt utbyggnad av våra vattenkraftstillgångar.
Den ökade trafiken driver
fram nya stadsplaner och sätter grävskoporna
i gång. Mekaniseringen medför
en strukturförändring av jordbruksdriften
o. s. v.

Hur ställer sig då den enskilda människan
till denna djupgående omdaning
av vårt samhälle? Vi slits nog i allmänhet
mellan realism och romantik. Den
exemplifiering av spörsmål, som jag
nyss gjorde, ger oss illustrationer till
denna konflikt. Vid vattenregleringar
blir det indämda sjöar av åker, äng och
skog. Älvfårorna förvandlas till nakna,
grå stenrösen. Gamla bygder försvinner.
Den naturskönhet som upplyft våra sinnen
krymper samman. I staden utplånas
intressanta stadsbilder och historiska
minnen. Jordbruksbygderna har
tidigare gett en levande bild av rörelse
med människor, hästar och boskap utspridda
över tavlan. Nu blir detta landskap
mer och mer tomt och ödsligt. Här
och där puttrar en ensam traktor. Hästarna
är borta. Boskapen fåtaligare och
mer klumpvis förekommande. Nog känner
vi alla att vi håller på att förlora
något värdefullt.

Visst finns det folk som inte ser saken
på det sättet. För dem ligger kanske
romantiken i tekniken som sådan, i teknikens
väldighet och hisnande möjligheter.
De har därigenom fått god ersättning
för det som försvinner. Andra människor
har en rakt motsatt inställning.
De vill inte avstå något. De vill liksom

inte fatta dilemmat att framstegen endast
kan vinnas genom uppoffrande i
viss mån av gamla miljöer.

De flesta av oss tvingas, kanske med
tungt hjärta, att bejaka teknikens nya
möjligheter. Men vi vill inte för detta
betala mer av trivsel- och skönhetsvärden
än som är verkligt nödvändigt. Att
bedöma vart denna tes leder kan givetvis
bara ske helt subjektivt och inte med
hjälp av någon formel. Men först och
främst måste man erkänna dilemmat,
att det gäller vinster och förluster på
båda sidor. Varken realismens eller romantikens
krav kan få vara orubbliga.
Alltid går det att ta hänsyn.

Det gäller alltså att från fall till fall
lägga vinster och förluster i vågskålen
och att sedan väga och pröva dem under
hänsynstagande till både realism
och romantik.

Med dessa ord förklarar jag andra
kammarens första sammanträde under
år 1963 öppnat.

§ 2

Herr ordföranden tillkännagav, att
han anmodat undertecknade att föra
protokollet till dess sekreterare hunnit
utses ävensom att kanslipersonal
blivit av honom till erforderligt antal
för tillfället antagen; och blev dessa
åtgärder på framställd proposition av
kammaren godkända.

§ 3

Upplästes följande till kammaren inkomna
protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen: Protokoll,

hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 3 januari 1963.

I anledning av stadgandet i § 32
riksdagsordningen hade statsrådet och
chefen för justitidepartementet anmo -

Nr 1

Torsdagen den 10 januari 1963

dat tre bland de av riksdagen valde
fullmäktige i riksbanken och tre bland
fullmäktige i riksgäldskontoret att närvara
vid den granskning av riksdagsmannafullmakter
som skulle inför departementschefen
företagas innan årets
riksdag sammanträdde; och infunno sig
nu av fullmäktige i riksbanken herrar
Åsbrink, Kollberg och Svärd samt
av fullmäktige i riksgäldskontoret herrar
Renlund, Strand och Hagberg.

Till justitiedepartementet hade insänts
fullmakter för chefredaktören
Carl-Henrik Hermansson, Stockholm,
lantbrukaren Sigvard Rimås, Medevi,
industritjänstemannen Gunvor Ryding,
Göteborg, ingenjören Hans Broberg,
Karlskoga, och Erik Hammarsten, Älvsbyn,
som vid nya röstsammanräkningar
blivit utsedda såsom ledamöter av riksdagens
andra kammare i stället för
avgångna ledamöter av samma kammare.

Vid granskning av fullmakterna framställdes
icke någon anmärkning mot
desamma.

Protokoll över granskningen skulle
jämte de granskade fullmakterna överlämnas
till andra kammaren.

I ämbetet:

K. G. Grönhagen

Protokoll, hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 9 januari 1963.

Till justitiedepartementet hade den
4 och den 8 januari 1963 från länsstyrelserna
i Skaraborgs län och Uppsala
län inkommit fullmakter för landstingsmannen
Gunnar Hyltander, Töreboda,
och docenten Erik Anners, Uppsala,
vilka vid nya röstsammanräkningar blivit
utsedda såsom ledamöter av riksdagens
andra kammare i stället för avgångna
ledamöter av samma kammare.

Vid granskning av fullmakterna, som
företogs inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande
fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakterna
icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte de granskade fullmakterna
överlämnas till andra kammaren.

I ämbetet:

K. G. Grönhagen

Vid protokollen var fogade de däri
avsedda fullmakterna för herrar Hermansson
och Rimås, fru Ryding samt
herrar Broberg, Hammarsten, Hyltander
och Anners, att inträda såsom ledamöter
av kammaren för tiden till den 1 januari
år 1965 efter respektive herrar Johansson
i Stockholm, Boija, Senander,
Rydén, Wiklund i öjebyn, Carlsson i
Tibro och Munktell.

§ 4

Företogs upprop av kammarens ledamöter.

Vid uppropet befanns herrar Rimmerfors,
Kellgren och Wedén samt fru
Sjövall vara frånvarande.

Herrar Rimmerfors och Kellgren hade
i till kammaren ingivna ansökningar,
som nu upplästes, anhållit om ledighet
från riksdagsgöromålen.

Från herr Wedén hade till kammaren
inkommit läkarintyg, vilket nu upplästes.

Fru Sjövall hade genom annan ledamot
av kammaren anmält sig vara av
trafikförhållandena hindrad att närvara
vid uppropet.

§ 5

Anställdes val av talman; och befanns
efter valets utgång hava till talman blivit
utsedd herr Thapper med samtliga
avgivna eller 223 röster.

§ 6

Företogs val av förste vice talman.
Efter det valsedlarna blivit öppnade
och uppräknade befanns valet hava så
utfallit, att 183 röster tillfallit herr
Malmborg, 5 herr von Seth och 1 herr
von Friesen; och hade kammaren alltså
till förste vice talman utsett herr Malmborg.

c

Nr T

Torsdagen den 10 januari 1903

§ 7

Anställdes val av andre vice talman.

Sedan valsedlarna öppnats och uppräknats
befanns 172 röster hava tillfallit
herr von Seth och 2 herr Malmborg,
varför kammaren till andre vice
talman utsett herr von Seth.

§ 8

Herr TALMANNEN yttrade:

På egna och herrar vice talmäns vägnar
ber jag att få tacka för det förtroende
som visats oss genom det nyss förrättade
valet.

§ 9

Upplästes ånyo och lades till handlingarna
under § 4 här ovan omförmälda
ansökningar och läkarintyg.

Av det för herr Wedén utfärdade
läkarintyget inhämtades att herr Wedén
till följd av sjukdom vore förhindrad
att deltaga i riksdagsarbetet; och beviljades
herr Wedén ledighet från riksdagsgöromålen
tills vidare.

Ansökningarna var så lydande:

Till Riksdagens andra kammare

Undertecknad anhåller härmed vördsamt
om befrielse från riksdagsuppdragets
fullgörande under cirka tio dagar
från vårriksdagens början, med anledning
av ett uppdrag i Tanganyika, i
samband med ledamotskapet av styrelsen
för Nämnden för Internationellt
Bistånd.

Congo-Brazzaville den 29 dec. 1962

Einar Rimmerfors

Till Riksdagens andra kammare

Jag anhåller härmed om ledighet från
riksdagen under tiden 10 januari—10
februari 1963 för fullgörande av offentligt
uppdrag i OECD:s tjänst i USA.

Stockholm den 27 december 1962
Nils Kellgren

Kammaren biföll dessa ansökningar.

I detta sammanhang beviljades fru
Sjövall ledighet från riksdagsgöromålen
innevarande dag.

s 10

Föredrogs åter de under § 3 här ovan
intagna protokollen, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av de
däri avsedda fullmakterna, lägga protokollen
till handlingarna.

§ 11

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren att genast företaga val
av sekreterare, varefter det sålunda beslutade
valet företogs; och befanns efter
valsedlarnas öppnande och uppräknande
valet ha så utfallit, att till
sekreterare utsetts sekreteraren Sune
K. Johansson med samtliga avgivna eller
168 röster.

Sedan sekreteraren på kallelse infunnit
sig, meddelade herr talmannen honom
underrättelse om valets utgång och
hälsade honom välkommen.

Protokollföringen övertogs härefter
av sekreteraren.

Ernst V. Staxäng Nancy Eriksson
§ 12

Tillkännagavs, att Kungl. Maj:t låtit
genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att fredagen
den 11 innevarande månad kl.
11 infinna sig i slottskapellet samt, efter
förrättad gudstjänst, enligt § 34
riksdagsordningen begiva sig till rikssalen
för att där inhämta vad Kungl.
Maj :t hade att meddela riksdagen.

§ 13

Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge
ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöterna från
var och en av rikets valkretsar avsedda
biljetterna utlämnades till valkretsens
äldste närvarande representant, som sedermera
finge ombesörja den vidare utdelningen.

Fredagen den 11 januari 1963

Nr 1

7

Detta förslag blev av kammaren bifallet.

§ 14

Meddelande ang. sammanträdestider

Herr TALMANNEN anförde:

Till kammarens ledamöter har utdelats
en stencilerad plan över sammanträdena
under tiden den 10 januari—1
mars. Därav framgår bland annat att val
av ledamöter och suppleanter i de stän -

diga utskotten m. m. avses skola äga
rum vid sammanträdet onsdagen den 16
januari kl. 11.00 och att remissdebatten,
såsom tidigare preliminärt meddelats,
kommer att taga sin början tisdagen den
22 januari kl. 10.00.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 12.16.

In fidem

Sune K. Johansson

Fredagen den 11 januari

Kl. 10.30

§ 1

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökningar:

Till Riksdagens andra kammare

Undertecknad anhåller härmed om ledighet
från riksdagsarbetet under tiden
14—19 januari 1963 på grund av utrikesresa.

Stockholm den 9 januari 1963

Tage Erlander

Till Riksdagens andra kammare

För deltagande i Europarådets januarisession
anhålles om ledighet från
riksdagsgöromålen under tiden 14—19
denna månad.

Stockholm den 10 januari 1963

Ingemar Andersson

Kammaren biföll dessa ansökningar.

§ 2

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig ha om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum tisdagen
den 15 innevarande januari företaga
val av fyra ledamöter i talmans -

konferensen, två kanslideputerade jämte
suppleanter, sex ledamöter att jämte
talmannen och vice talmännen tillsätta
befattningshavare hos kammaren
samt fyra ledamöter att handhava vården
om kammarens ekonomiska angelägenheter.

§ 3

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig ha om tiden för jämväl
dessa val samrått med första kammarens
talman, beslöt kammaren att vid
plenum onsdagen den 16 i denna månad
företaga val av dels ledamöter och
suppleanter i de ständiga utskotten,
dels revisorer och revisorssuppleanter
för granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning, dels ock medlemmar
och suppleanter i Nordiska rådet.

§ 4

Herr talmannen och kammarens ledamöter
begav sig kl. 10.45 till slottskapellet,
där riksdagspredikan hölls av
kyrkoherden i örnsköldsviks pastorat,
prosten Jan Berndes. Efter slutad guds -

<s

Nr 1

Fredagen den 11 januari 1963

tjänst begav sig kammaren till rikssalen.
Hans Maj:t Konungen öppnade
där riksdagen med ett tal. Sedan första
kammarens talman härefter framfört
första kammarens undersåtliga vördnad,
framträdde ANDRA KAMMARENS TALMAN
och yttrade:

Eders Majestät!

Motsättningarna mellan stormakterna
ger alltjämt anledning till bekymmer
och oro för världsfreden. Även om det
gångna året givit glädjande exempel på
att uppkommande allvarliga kriser kan
avvecklas på fredlig väg, är det därför
ofrånkomligt att ansträngningarna att
åstadkomma nedrustning och avspänning
ytterligare intensifieras. Vårt lands
medverkan i Förenta Nationernas insatser
i detta syfte, bland annat genom
deltagande i nedrustningskonferensen i
Geneve, har utan tvekan det svenska
folkets helhjärtade stöd. Detsamma gäller
strävandena att vidmakthålla ett
starkt försvar samt det förslag om utökning
av det svenska biståndet till utvecklingsländerna,
som Eders Majestät
ämnar förelägga riksdagen.

Vi följer med tillfredsställelse de åtgärder
som vidtages för att nå en friare
handel och ett vidgat ekonomiskt samarbete
mellan alla stater, likaså förberedelserna
för en svensk association med
den europeiska gemenskapen.

Den ekonomiska utvecklingen i Sve -

rige har under det gångna året kännetecknats
av goda konjunkturer och hög
sysselsättning. Om detta gynnsamma läge
skall kunna bibehållas synes det —
icke minst med hänsyn till de alltmer
stigande kraven på förmåga till anpassning
efter förändrade villkor på världsmarknaden
— angeläget att den hittills
förda aktiva ekonomiska politiken och
den inledda framtidsplaneringen fortsättes.

Med glädje hälsas Eders Majestäts
meddelande att reformarbetet på skilda
områden kan fullföljas på bred front,
oaktat nödvändigheten av stark återhållsamhet
med nya utgiftsåtaganden.
Den kammare jag företräder kommer
att i positiv anda pröva Eders Majestäts
framställningar.

Andra kammaren betygar Eders Majestät
sin undersåtliga vördnad.

Till envar av talmännen överlämnades
nu ett exemplar av dels Kungl.
Maj:ts proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1963/64, dels ock Kungl. Maj:ts
berättelse till 1963 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit, varefter
ceremonien på rikssalen avslutades;
och åtskildes kammaren vid utgåendet
från rikssalen, enligt beslut fattat före
avgången från dess samlingsrum.

In fidem

Sune K. Johansson

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLM 63

312046