Måndagen den 18 oktober. Sid (Riksdagens protokoll 1954:25)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1954

FÖRSTA KAMMAREN

Nr 25

18—20 oktober.

Debatter m. m.

Måndagen den 18 oktober. Sid.

Hälsningstal av talmannen .................................... 3

Minnesord över herr Sandberg och herr Andersson, Elon ........ 3

Interpellationer:

av herr Söderquist ang. förseglingen av valsedelspaket ........ 4

av herr Lundgren ang. publicerandet av en seglationsbeskrivning

över Stockholms skärgård .................................. 5

av herr Weiland ang. röstsammanräkningen vid stadsfullmäktigeval
...................................................... 6

Onsdagen den 20 oktober.

Interpellation av herr Ohlon om åtgärder mot lärarbristen vid de
högre skolorna ..............................................

Samtliga avgjorda ärenden m. in.

Måndagen den 18 oktober.

Protokoll från justitiedepartementet ang. fullmaktsgranskning .... 3

1 Första kammarens protokoll 1955. Nr 25.

Måndagen den 18 oktober 1954.

Nr 25.

Måndagen den

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Herr TALMANNEN öppnade sammanträdet
med följande ord:

Då 1954 års riksdags höstsession nu
tager sin början får jag hälsa kammarens
ärade ledamöter välkomna och förklarar
härmed sessionen öppnad.

Herr TALMANNEN yttrade:

Någon tid efter vårsessionens slut,
nämligen den 2 sistlidne juli, meddelades
att ledamoten av denna kammare
överlärare John Sandberg avlidit. Som
representant här för Jönköpings län bevistade
han i år sin trettonde riksdag.
Detta dödsfall kom högst oväntat och
ryckte bort en medborgare som med
stort intresse och med självständig uppfattning
deltog i vårt arbete. Något originell
föreföll denne vår kamrat, men
alltid älskvärd och plikttrogen. Vi tackar
honom för här utförda arbeten och
lyser frid över hans minne.

Den 28 sistlidne september avled
landshövdingen Elon Andersson. Han representerade
här Gävleborgs län med
Gävle stad och bevistade i år sin tjugonde
riksdag. Hans officiella gärning
präglades av försiktig klokhet. I besittning
av mångsidig erfarenhet på olika
områden var han en synnerligen värdefull
ledamot av denna kammare, som jag
tror vi alla i hög grad respekterade och
beundrade. Hans personliga älskvärdhet
kom förvisso oss alla till godo, och det
är med känsla av djup sorg och saknad
som frid lyses över hans minne.

Detta anförande åhördes av kammarens
ledamöter stående.

Upplästes och lades till handlingarna
tre från justitiedepartementet ankomna
protokoll, så lydande:

18 oktober.

Protokoll, hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 11 juni 195''t.

Till justitiedepartementet hade den 3
juni 1954 från länsstyrelsen i Gävleborgs
län inkommit fullmakt för redaktören
Yngve Möller, Gävle, vilken vid ny röstsammanräkning
blivit utsedd såsom ledamot
av riksdagens första kammare i
stället för avgången ledamot av samma
kammare.

Vid granskning av fullmakten, som företogs
inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande fullmäktige
i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakten icke
någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till första kammaren.

I ämbetet:

Oskar Adelsohn.

Protokoll, hållet inför statsrådet
och tillförordnade chefen för justitiedepartementet
den 30 augusti
195''h

Till justitiedepartementet hade den 16
augusti 1954 från länsstyrelsen i Jönköpings
län inkommit fullmakt för redaktören
Göran Karlsson, Huskvarna, vilken
vid ny röstsammanräkning blivit utsedd
såsom ledamot av riksdagens första kammare
i stället för avgången ledamot av
samma kammare.

Vid granskning av fullmakten, som företogs
inför tillförordnade chefen för
justitiedepartementet samt vidare av vederbörande
fullmäktige i riksbanken och
riksgäldskontoret, framställdes mot fullmakten
icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till första kammaren.

I ämbetet:

Oskar Adelsohn.

Nr 25.

Måndagen den 18 oktober 1954.

Interpellation ang. förseglingen av valsedelspaket.

Protokoll, hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 14 oktober 1954.

Till justitiedepartementet hade den 14
oktober 1954 från länsstyrelsen i Gävleborgs
län inkommit fullmakt för kamreraren
Einar Danmans, Edsbyn, vilken
vid ny röstsammanräkning blivit utsedd
såsom ledamot av riksdagens första kammare
i stället för avgången ledamot av
samma kammare.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till första kammaren.

I ämbetet:

Oskar Adelsohn.

Det antecknades, att herrar Yngve Möller,
Göran Karlsson och Danmans blivit
utsedda att inträda såsom ledamöter av
kammaren i stället för respektive herr
Sten, herr Sandberg och herr Elon Andersson,
vilka avlidit.

Herrar Yngve Möller, Göran Karlsson
och Danmans infunno sig nu och intogo
sina platser i kammaren.

Ledighet från riksdagsgöromålen för
fullgörande av uppdrag såsom ombud vid
Förenta Nationernas generalförsamling i
New York beviljades herrar Undén,
Sandler, Ewerlöf, Wahlund och Bengtson
för den tid, som åtginge för uppdragets
fullgörande, samt herr Åman till den 25
innevarande månad.

Interpellation ang. förseglingen av valsedelspaket.

Herr SÖDERQUIST (fp) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman: I statistiska centralbyråns
valredogörelse »Riksdagsmannava -

len åren 1949—1952» anföres på sid.
37:

»Valförrättares försummelse i fråga
om försegling vid insändandet till länsstyrelsen
vållade större kassation nu än
vid närmast föregående val. I dylika fall
sker vanligen masskassering, i det att
alla godkända valsedlar tillhörande ett
eller flera partier kasseras, ibland till
och med samtliga valsedlar från ett valdistrikt.
Det senare inträffade i två fall
vid det senaste valet mot ett år 1948 och
nio år 1944.»

Det är troligt att statistiska centralbyrån
vid sin redogörelse över de kommunala
valen 1954 får anledning till ett
uttalande av samma innehåll som det
ovan citerade, nämligen att valförrättares
försummelse vållade större kassation
än vid närmast föregående val. I
varje fall förefaller det av i pressen
synliga uppgifter om kasserade valsedlar
att döma som om det skulle ha inträtt
en ökning. Det är emellertid ännu
inte klart, om något omval måste företagas
på grund av besvär över att kasserade
valsedlar kunnat påverka valutgången.

Det i år mest uppmärksammade fallet
gäller Västerås. Där hängde det på endast
22 röster, att kasserade valsedlar
kunnat påverka utgången av landstingsmannavalet.
Om mandat överflyttats på
grund av kasseringen och valet överklagats,
hade utan tvivel stadens omkring
30 000 väljare måst underkasta sig ett
omvals besvärligheter och detta endast
av så att säga formella skäl. Ingen har
gjort gällande, att risk förelåg, att de
valsedelspaket, som det var fråga om,
hade öppnats efter förseglingen. Faktum
var emellertid, att förseglingen inte skett
enligt lagen. I Kommunal vallag § 34 liksom
i Lag om val till riksdagen § 68 heter
det härom:

»e) De omslag, varom i b)—d) förmäles,
skola, utöver ovan föreskrivna anteckningar
förses med anteckning, utvisande
valdistrikt där förrättningen äger
rum. Omslagen skola vara av hållfast
beskaffenhet samt omsorgsfullt förseglas
under minst två närvarandes sigill,
vilka sigill avtryckas å protokollet.»

Måndagen den 18 oktober 1954. Nr 25.

Interpellation ang. publicerandet av en

Vallagarnas bestämmelser om omsorgsfull
försegling och anbringande av sigill
har varit och är av den största betydelse
för att skydda väljarnas i val avgivna
röster. I flertalet valdistrikt följes
också vallagarnas stränga bestämmelser
till punkt och pricka. Men efter
varje valtillfälle återkommer i pressen
uppgifter om att väljares godkända valsedlar
blivit till intet på grund av valförrättares
försumligheter. I regel kan
visserligen inte något omval ifrågakomma,
eftersom rösterna inte skulle ha kunnat
påverka mandatfördelningen mellan
partierna eller inom partierna mellan
skilda listor. Men risken för ett
omval, som ingen önskar och som drar
stora och, som väljarna tycker, onödiga
kostnader, kvarstår. Erfarenheten har
f. ö. visat, att ett omval inte alltid fyller
syftemålet. Valdeltagandet brukar
nämligen — bl. a. av hänsyn till att omval
kommer i fråga först under vintern
— bli mindre än vid ordinarie val. Formellt
sett sker omvalet under samma
förutsättningar som det ordinarie valet,
men reellt sett är detta inte alltid fallet.

Antingen omval behövt företagas eller
icke, är det ur allmänt demokratisk
synpunkt stötande, att väljares godkända
röster kasseras och att detta sker enbart
på grund av valförrättares försumlighet.

Särskilt efter de talrika meddelandena
om kassationer av den nämnda anledningen
vid sammanräkningarna efter
1954 års kommunala val, torde det vara
anledning ställa frågan, vad som kan göras
för att förebygga dylika händelser.
Naturligtvis borde alla valförrättare kunna
iakttaga bestämmelserna. Det övervägande
flertalet gör det ju också. Men
trots de före valen utsända mycket utförliga
instruktionerna till valförrättarna
— ingen kan säga, att han inte visste
vad lagen föreskrev -— återkommer vid
varje valtillfälle de nämnda försummelserna.
Resultatet blir alltså, att väljarna
får sitta emellan, medan det väl i regel
inte blir någon påföljd för de försumliga
valförriittarna.

seglationsbeskrivning över Stockholms

skärgård.

Då reser sig frågan om det finns någon
möjlighet att utan att ge efter på
säkerhetssynpunkten ändra lagens bestämmelser
om anbringande av sigill. Är
det, som för närvarande stadgas, det enda
tänkbara? Skulle det möjligen gå att
ändra bestämmelserna på ett sådant sätt,
att säkerheten tryggas, men den fortgående
kassationen av väljarnas godkända
röster kunde tänkas upphöra?

Under hänvisning till det anförda får
jag anhålla om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för justitiedepartementet
få framställa följande frågor: 1)

Anser herr statsrådet att nu gällande
bestämmelser angående försegling
av valsedelspaket, som omförmäles i §
34 »Kommunal vallag» och § 68 »Lag
om val till riksdagen» är i behov av
översyn och kan ändras utan att erforderlig
säkerhet äventyras?

2) Har herr statsrådet i så fall för
avsikt att vidtaga åtgärder i sådant syfte,
varigenom kassation av godkända röster
skulle kunna förhindras?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Interpellation ang. publicerandet av en
seglationsbeskrivning över Stockholms
skärgård.

Ordet lämnades härefter på begäran
till herr LUNDGREN (h), som yttrade:

Herr talman! I våras utkom på Bonniers
förlag en seglationsbeskrivning
över Stockholms skärgård med titeln
»Arholma—Landsort» författad av Åke
Janhem. Det är uppenbart för alla att
denna seglationsbeskrivning innehåller
uppgifter som måste anses vara högst
olämpliga för publicering och i hög
grad underlätta obehörig kunskapstjänst
rörande skärgården.

Jag förstår mycket väl att det är synnerligen
vanskligt att avgöra vad som
utan skada för rikets säkerhet på detta
område kan och får publiceras, och det
är ingalunda min önskan att vilja åstad -

Nr 25.

Måndagen den 18 oktober 1954.

Interpellation ang. röstsammanräkningen vid stadsfullmäktigeval.

komma någon censur över svensk press
och litteratur, men uppenbart är att i
detta fall ett ingripande på tidigt stadium
hade varit önskvärt, detta särskilt
med hänsyn till den kontroll som de militära
myndigheterna tidigare utövat rörande
publicering av fotografier och kartor
av vissa anläggningar.

På grund av det sålunda anförda får
jag anhålla om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet
få rikta följande fråga:

Har de militära myndigheterna granskat
manuskripten till Janhems seglationsbeskrivning
Arholma—Landsort och
lämnat sitt medgivande till offentliggörandet? Det

sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Johan Eric Ericsson vara det vanliga,
till vilket yttrande även i övrigt hänvisas.
Emellertid tillämpas alltjämt i
somliga städer den förstnämnda metoden,
vilket kan innebära, att andra personer
blir valda än de som skulle blivit
valda, om man tillämpat metoden att betrakta
namnet på den redan valde som
obefintligt vid efterföljande sammanräkningar.

Undertecknad hemställer nu om första
kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för justitiedepartementet få
framställa följande fråga:

Är herr statsrådet villig att vidtaga åtgärder
för sådan ändring i nu gällande
bestämmelser på hithörande område att
någon villrådighet om huru man bör förfara
vid sammanräkningen under här
förut påtalade förhållanden ej behöver
förekomma?

Interpellation ang. röstsammanräkningen
vid stadsfullmäktigeval.

Herr WEILAND (fp) fick nu ordet och
anförde:

Herr talman! Vid nu senast förrättade
stadsfullmäktigevalen har nu liksom tidigare
i städer som består av mer än en
valkrets ofta förekommit att personer blivit
dubbelvalda, d. v. s. vid sammanräkningen
blivit utsedda till stadsfullmäktigeledamöter
i mer än en valkrets och
sedan blivit hänvisade att hos stadsfullmäktige
avsäga sig mandaten i den eller
de kretsar, som man icke önskade representera,
på samma sätt som avsägelse
sker, då någon under mandatperioden
önskar avgå från stadsfullmäktigeuppdraget.
Härvid har man även i övrigt
tillämpat de bestämmelser, som gäller
för utseende av ny ledamot i stället för
den som av stadsfullmäktige blivit befriad
från uppdraget. I andra städer har
man under sammanräkningen efter valet
förfarit på så sätt, att sedan en person
blivit inräknad i en krets, så har hans
namn betraktats som obefintligt vid
sammanräkningen för efterföljande valkretsar.
Detta sistnämnda förfaringssätt
torde enligt ett yttrande i första kammaren
den 4 maj 1949 av borgmästare

Även denna hemställan bifölls.

Anmäldes att till kammaren överlämnats
Kungl. Maj:ts proposition nr 217,
angående statstjänstemännens sjuklöneoch
sjukvårdsförmåner efter den allmänna
sjukförsäkringens ikraftträdande
in. in.

Den kungl. propositionen blev nu föredragen
och lagd på bordet.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 552, av herr Ohlon in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa anslag för budgetåret 1954/
55 till universitetet i Göteborg och Stockholms
högskola in. m., i vad propositionen
avser den högre undervisningen i
skeppsbyggeri; samt
nr 553, av herr Huss in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående
reformering av läkarutbildningen.

Kammarens sammanträde avslutades
kl. 14.16.

In fidem
G. H. Berggren.

Tisdagen den 19 oktober 1954.

Nr 25.

Tisdagen den 19 oktober.

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr 217,
angående statstjänstemännens sjuklöneoch
sjukvårdsförmåner efter den allmänna
sjukförsäkringens ikraftträdande
m. m.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:

nr 552, av herr Ohlon m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa anslag för budgetåret 1954/
55 till universitetet i Göteborg och Stockholms
högskola m. m., i vad propositionen
avser den högre undervisningen i
skeppsbyggeri; samt

nr 553, av herr Huss m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående
reformering av läkarutbildningen.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 554, av herrar Björnberg och Hansson,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående det administrativa handhavandet
av sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna,
m. m.;

nr 555, av herr Ollén, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition angående det
administrativa handhavandet av sjukoch
yrkesskadeförsäkringarna, m. m.;
samt

nr 556, av fru Svenson, i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition angående
reformering av läkarutbildningen.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.01.

In fidem
G. H. Berggren.

Nr 25.

Onsdagen den 20 oktober 1954.

Onsdagen den 20 oktober.

Kammaren sammanträdde kl. 1G.00.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:

nr 554, av herrar Björnberg och Hansson,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
angående det administrativa handliavandet
av sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna,
m. m.; samt

nr 555, av herr Ollén, i samma ämne.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
den av fru Svenson väckta motionen,
nr 556, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående reformering
av läkarutbildningen.

Interpellation om åtgärder mot lärarbristen
vid de högre skolorna.

Herr OHLON erhöll på begäran ordet
och yttrade:

Lärarbristen vid de högre skolorna är
i år värre än någonsin. Särskilt gäller
detta de naturvetenskapliga ämnena, som
ju utgör grundvalen för de studerandes
fortsatta utbildning vid fackhögskolor
av olika slag. Samtidigt är tillströmningen
innevarande termin till de filosofiska
fakulteterna, inklusive dessas naturvetenskapliga
sektioner, större än vad
den någonsin förr varit. Det borde alltså
finnas förutsättningar för att inom
en ej alltför avlägsen framtid få till
stånd en effektiv minskning av lärarbristen.
Men en sådan förutsättning saknas,
nämligen en så stor kapacitet hos de
naturvetenskapliga sektionerna, att de
kan ta emot de växande studentkadrerna.

Det var med tanke på dessa förhållanden,
som riksdagen den 22 maj 1954
beslöt att tillstyrka i motioner framställ -

da yrkanden bl. a. om en förutsättningslös
utredning angående möjligheterna för
en utbyggnad av den nuvarande provisoriska
undervisningen i botanik och zoologi
vid Göteborgs högskola (nuvarande
Göteborgs universitet) på så sätt, att fullständig
akademisk undervisning i dessa
ämnen därstädes kunde anordnas.

Vid samma tillfälle förnyade riksdagen
sitt redan år 1952 gjorda yrkande
om en upprustningsplan för Stockholms
högskola, så att högskolan i rimlig tid
inom sitt verksamhetsområde måtte
komma i paritet med statsuniversiteten
i Uppsala och Lund. Upprustningsplanen
borde, med utgångspunkt från högskolans
nuvarande resurser, omfatta utformningen
av utbyggnaden, behovens angelägenhetsgrad
samt åtgärdernas fördelning
på olika budgetår.

Med anledning av riksdagens här ovan
anförda yrkanden hemställer jag att hos
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
få göra följande förfrågningar: 1)

Vilka åtgärder har herr statsrådet
vidtagit för att få till stånd en fullständig
biologisk-naturvetenskaplig undervisning
vid Göteborgs universitet?

2) Vilka åtgärder har vidtagits för
uppgörande av en plan för upprustningen
av Stockholms högskola?

3) När kan eventuellt redan påbörjade
utredningar i ovan berörda spörsmål
bli färdiga?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.04.

In fidem
G. H. Berggren.

Stockholm 1954. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

542677

Måndagen den 18 oktober. Sid

Kammarens protokoll