Lördagen den 20 november. sjd

ProtokollRiksdagens protokoll 1948:37

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1948

FÖRSTA KAMMAREN

20—24 november.

Nr 37

Debatter m. ni.

Lördagen den 20 november. sjd

Interpellation av herr Petrén ang. omprövning av bensinransoneringen
.................................................... 3

Onsdagen den 24 november.

Svar på interpellation av herr Mannerskantz ang. skattespärr i fråga
om preliminärskatt ...................................... 6

Svar på fråga av herr Lundgren ang. reformerad läkarutbildning . . 7

Samtliga avgjorda ärenden.

Onsdagen den 24 november.

Statsutskottets utlåtande nr 231, ang. utgifter å tilläggsstat I: utrikesdepartementet
..........................................

— nr 232, ang. utgifter å tilläggsstat I: försvarsdepartementet ....

— nr 236, ang. utgifter å tilläggsstat 1: handelsdepartementet ....

— nr 242, ang. vissa frågor om befrielse från betalningsskyldighet

till kronan ................................................ 8

Andra lagutskottets utlåtande nr 58, ang. ändrad lydelse av 61 § 1

mom. lagen om fattigvården, in. m........ 8

— nr 59, ang. ändring av övergångsbestämmelserna till lagen med
vissa bestämmelser om arbetsförmedling .................... 8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 69, ang. utgifter å tilläggsstat I:
jordbruksärenden .......................................... 8

1 Forsla kammarens protokoll 19''iH. Nr 37.

OC 00 ce

Lördagen den 20 november 1948.

Nr 37.

3

Lördagen den 20 november.

Kammaren sammanträdde kl. 2 eftermiddagen;
och dess förhandlingar leddes
av herr förste vice talmannen.

Herr statsrådet Mossberg avlämnade
Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 317, med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 27 § förordningen
den 20 juni 1941 (nr 577) angående bekämpande
av tuberkulos hos nötkreatur
m. m.; och

nr 318, angående ersättning till djurägare
vid bekämpande av sjukdomen paratyfus
hos höns.

De kungl. propositionerna föredrogos
var för sig och blevo därvid bordlagda.

Anmäldes och godkändes andra lagutskottets
förslag till riksdagens skrivelse,
nr 462, till Konungen i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse av 2
och 15 §§ lagen den 30 juni 1943 (nr
444) om tillståndstvång för byggnadsarbete.

Herr Forslund väckte en motion, nr
449, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till förordning angående
taxering och debitering av skatt
vid ändring i kommunal eller ecklesiastik
indelning, m. m.

Motionen bordlädes.

Interpellation ang. omprövning av
bensinransoneringen.

Herr PETRÉN erhöll på begäran ordet
och anförde: Herr talman! Under de senaste
månaderna synes av många tec -

ken att döma efterfrågan på bensin ha
nedgått. Det är knappast att förvänta,
att den nedgång i efterfrågan på bensin,
som nu förmärkts, är av tillfällig natur.
Den tycks sammanhänga med det höga
bensinpriset och med den starkt nedskurna
byggnadsverksamheten, som gör
att många transportuppdrag bortfalla.
Den förutsedda minskningen av köpkraftöverskottet
i landet kan också tänkas
verka återhållande på bensinköpen.
Efterfrågan på bensin är delvis säsongbetonad,
och man har givetvis att emotse
en ökad efterfrågan sommartid. Erfarenheten
från den gångna sommaren
visar emellertid, att samtidigt som den
genom ransoneringen tillbakahållna förbrukningen
gav valutabesparing, fördes
å andra sidan miljonbelopp ur landet
med den ökade ström av bilresenärer,
som just på grund av bensinransoneringen
under sommaren sökte sig över gränserna
till våra grannländer. Med hjälp
av tullstatistik m. m. torde det finnas
vissa möjligheter att i grova drag överblicka
hur stora belopp det rör sig om,
och det bör vara av intresse att göra en
sådan uppskattning för att rätt kunna
bedöma bensinransoneringens verkningar.

Vid interpellationsdebatten i denna
kammare den 8 juni i år angavs av folkhushållningsministern
som bakgrund till
den då införda bensinransoneringen, att
denna årligen skulle spara valuta, motsvarande
300 000—400 000 kubikmeter
bensin eller 35—50 miljoner kronor. Utvecklingen
tyder enligt min mening på
att denna förutsättning ej hållit streck.
Den valutabesparande effekten genom
ransoneringen synes nu genom den
mindre efterfrågan ha blivit mer begränsad
än som var förutsett. Då samtidigt

4

Nr 37.

Lördagen den 20 november 1948.

Interpellation ang. omprövning av bensinransoneringen.

emellertid de kostnader och allmänna
olägenheter som vidlåda ransoneringen
till stor del kvarstå, vore det av värde
att få dagsläget belyst och se om anledning
finnes ompröva bensinransoneringsfrågan.

Med tanke på att jag ansluter mig
till den ofta uttalade satsen, att en ransonering
ej bör bibehållas en dag längre
än nödvändigt, anser jag att det förhållandet,
att erfarenheten av bensinransoneringen
endast omfattar ett halvår, ej
utgör hinder för att frågan nu tages under
utredning.

Med stöd av ovanstående hemställer
jag om första kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för folkhushållningsdepartementet
framställa följande
frågor:

1. Kan statsrådet och chefen för folkhushållningsdepartementet
lämna uppgifter
om vilken valutabesparing, som i
dagens läge beräknas uppnås genom
bensinransoneringen ?

2. Kan statsrådet och chefen för folkhushållningsdepartementet
lämna uppgifter,
som belysa hur stor den valutautströmningen
är, som skett beroende
på att bensinransoneringen sommartid
ökat bilresorna till grannländerna?

3. Anser statsrådet och chefen för
folkhushållningsdepartementet att de
med anledning av bensinransoneringen
vunna erfarenheterna nu motivera en
omprövning av bensinransoneringen?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Anmäldes och bordlädes
statsutskottets utlåtanden:
nr 231, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggs -

stat I till riksstaten för budgetåret 1948/
49, i vad propositionen avser utrikesdepartementets
verksamhetsområde;

nr 232, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1948/
49, i vad propositionen avser försvarsdepartementets
verksamhetsområde;

nr 236, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1948/
49, i vad propositionen avser handelsdepartementets
verksamhetsområde; och
nr 242, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående vissa frågor om
befrielse från betalningsskyldighet till
kronan;

andra lagutskottets utlåtanden:
nr 58, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 61 § 1 mom. lagen
den 14 juni 1918 (nr 422) om fattigvården,
m. m.; och

nr 59, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition med förslag till lag om ändring
av övergångsbestämmelserna till
lagen den 18 april 1935 (nr 113) med
vissa bestämmelser om arbetsförmedling;
samt

jordbruksutskottets utlåtande nr 69, i
anledning av Kungl. Maj :ts proposition
angående utgifter å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1948/49, såvitt
propositionen avser jordbruksärenden,
jämte i ämnet väckta motioner.

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 2.08 eftermiddagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Tisdagen den 23 november 1948.

Nr 37.

5

Tisdagen den 23 november.

Kammaren sammanträdde kl. 4 eftermiddagen.

Justerades protokollen för den 1C och
den 17 innevarande månad.

Upplästes en till kammaren inkommen
ansökning, som jämte därvid fogat
läkarintyg var så lydande:

Till riksdagens första kammare.

Med hänvisning till bifogade läkarintyg
får jag vördsamt anhålla om ledighet
från riksdagsarbetet från och
med denna dag till och med den 30 november
1948.

Göteborg den 20 november 1948.

Henry Johansson.

Att riksdagsmannen Henry Johansson
på grund av hudsjukdom är oförmögen
till tjänstgöring fr. o. m. den 20 november
t. o. in. den 30 november 1948 intygas
härmed.

Göteborg den 20 november 1948.

,7. Hirvonen,
leg. läkare.

Den begärda ledigheten beviljades.

Anmäldes och godkändes statsutskottets
förslag till riksdagens skrivelser till
Konungen:

nr 454, i anledning av Kung]. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1948/
49, i vad propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde;

nr 455, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilliiggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1948/
49, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde; nr

456, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1948/

49, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde;

nr 457, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1948/
49, i vad propositionen avser inrikesdepartementets
verksamhetsområde;

nr 458, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1948/
49, i vad propositionen avser folkhushållningsdepartementets
verksamhetsområde; nr

459, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående befrielse från
skyldighet att erlägga överuttagningsavgift
för elektrisk kraft;

nr 460, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående godkännande av
internationell överenskommelse rörande
flygsäkerhetstjänsten på Island; och
nr 461, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående ersättning i anledning
av sjukdom, som drabbat vissa
elever vid tandläkarhögskolan i Stockholm.

Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet
Kungl. Maj:ts propositioner: nr

317, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 27 § förordningen
den 20 juni 1941 (nr 577) angående bekämpande
av tuberkulos hos nötkreatur
m. m.; och

nr 318, angående ersättning till djurägare
vid bekämpande av sjukdomen
paratyfus hos höns.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
herr Forslands motion,
nr 449, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
angående taxering och debitering av
skatt vid ändring i kommunal eller
ecklesiastik indelning, in. in.

6

Nr 37.

Onsdagen den 24 november 1948.

Föredrogos och bordlädes ånyo statsutskottets
utlåtanden nr 231, 232, 236
och 242, andra lagutskottets utlåtanden
nr 58 och 59 samt jordbruksutskottets
utlåtande nr 69.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.03 eftermiddagen

In fidem
Eric Carlén.

Onsdagen den 24 november.

Kammaren sammanträdde kl. 11 förmiddagen.

Ang. skattespärr i fråga om
preliminärskatt.

Herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
WIGFORSS, som tillkännagivit,
att han hade för avsikt att vid
detta sammanträde besvara herr Mannerskantz
interpellation angående skattespärr
i fråga om preliminärskatt erhöll
ordet och anförde: Herr talman! I
en med första kammarens tillstånd framställd
interpellation har herr Mannerskantz
till mig framställt följande frågor:

Vad är anledningen till att den av
riksdagen begärda översynen av gällande
lagstiftning om skattebegränsning
i syfte att möjliggöra den s. k. skattespärrens
tillämpning redan i fråga om
den preliminära skatten ännu icke verkställts? Är

herr statsrådet villig att snarast
möjligt låta igångsätta denna översyn,
så att därav betingade förslag kunna föreläggas
innevarande års riksdag?

I anledning härav får jag anföra följande: Riksdagen

anhöll i skrivelse den 5
maj 1948, nr 181, att Kungl. Maj:t ville
låta verkställa en översyn av gällande
lagstiftning om skattebegränsning i syfte
att möjliggöra den s. k. 80-procentspärrens
tillämpning redan i fråga om
den preliminära skatten samt för riks -

dagen framlägga det förslag, till vilket
utredningen kunde föranleda.

Denna riksdagsskrivelse anmäldes vid
regeringssammanträdet den 30 juli 1948.
Därvid förordnades assessorn vid överståthållarämbetet
A. O. Åkesson och chefen
för debiteringsavdelningen vid
Stockholms stads uppbördsverk, uppbördskommissarien
S. V. Östlund att
verkställa den ifrågavarande utredningen.

Enligt vad jag under hand inhämtat
avse utredningsmännen att i slutet av
denna månad avlämna en promemoria
angående införande av den s. k. 80-procentspärren
vid den preliminära beskattningen.
Med hänsyn till att promemorian
därefter bör remissbehandlas i vanlig
ordning torde förslag i ämnet inte kunna
framläggas för riksdagen förrän i
början av nästa år. Detta synes emellertid
icke utesluta, att den nya spärregeln
göres tillämplig redan med avseende
å preliminärbeskattningen under
år 1949.

Herr MANNERSKANTZ: Herr talman!
Jag ber att få tacka för svaret och även
för dess positiva innehåll, som ju innebär
precis vad jag hade önskat.

Den enda kommentar jag skulle vilja
göra är, att det har tagit lång tid för de
båda utredningsmännen att lägga fram
sitt betänkande. Om ett ändrat system
skall tillämpas redan beträffande 1949
års preliminärskatt, blir det nog ganska
knappt med tiden. Jag förmodar, att

Onsdagen den 24

man i så fall får ordna saken på det sättet,
att vederbörande få begära jämkning
i sin preliminärskatt; jag kan inte
se, att det kan ske på något annat sätt.

Men det är tacknämligt, att problemet
ändå kommer att lösas. Det är nämligen
ganska många, herr statsråd, som — efter
vad jag tror — ha haft likviditetssvårigheter
på grund av sin preliminärskatt.

Ang. reformerad läkarutbildning.

Med stöd av § 20 i kammarens ordningsstadga
hade herr Lundgren till
herr statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
framställt en så lydande
fråga: »Har herr statsrådet för
avsikt att genomföra det av läkarutbildningssakkunniga
den 28 augusti 1941
avgivna och sedermera den 15 december
1945 överarbetade förslaget (SOU
1941: 27 och 1945: 57) angående reformerad
läkarutbildning i vad detsamma
avser utbildning till licentiatexamen?»

Ordet lämnades till herr statsrådet
och chefen för ecklesiastikdepartementet
WEIJNE, som tillkännagivit, att han
hade för avsikt att vid detta sammanträde
besvara nämnda fråga, och nu
anförde: Herr talman! Kammarens ledamot
herr Lundgren har till mig ställt
följande enkla fråga:

»Har herr statsrådet för avsikt att genomföra
det av läkarutbildningssakkunniga
den 28 augusti 1941 avgivna och
sedermera den 15 december 1945 överarbetade
förslaget angående reformerad
läkarutbildning, i vad detsamma avser
utbildning till licentiatexamen.»

Det av herr Lundgren åsyftade förslaget
blev även i sitt överarbetade
skick föremål för delvis mycket hård
kritik vid remissbehandlingen. Starka
krav restes på eu förnyad översyn. Jag
fann för egen del denna kritik i väsentliga
avseenden befogad och utverkade
därför i konseljen den 29 oktober 1948
Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla
sakkunniga för att göra en ny översyn
av den viktiga frågan om läkarut -

november 1948. Nr 37. 7

Ang'', reformerad läkarutbildning,
bildningen. Direktiven för denna nya
översyn äro klara och komma att publiceras
så snart den nya kommitténs
sammansättning är klar, vilket torde
bli fallet endera dagen.

Av vad jag sagt följer, att jag inte
funnit det av herr Lundgren åsyftade
förslaget vara så beskaffat att det skulle
kunna genomföras utan ytterligare
bearbetning.

Herr LUNDGREN: Herr talman! Jag
ber att till herr statsrådet få framföra
mitt vördsamma tack för det lämnade
svaret på min fråga.

Anledningen till att jag tillät mig ta
upp detta problem var, att i dagarna
snart fyra år förflutit, sedan de sakkunniga
avgåvo sitt överarbetade förslag
till rationaliserad läkarutbildning,
utan att detta förslag hittills veterligen
föranlett några åtgärder. Såsom inte
minst statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
vid upprepade tillfällen
framhållit i denna kammare, råder brist
på läkare redan med den nuvarande organisationen
av vår hälso- och sjukvård.
Det är meningslöst, att riksdagen
beslutar t. ex. att inrätta nya provinsialläkartjänster,
när man inte kan
få några sökande till dessa tjänster. Vi
ha ju i vårt land det minsta antalet läkare
per invånare i något land med undantag
för Finland. För att öka tillgången
på läkare är det av största betydelse,
att utbildningen rationaliseras.
Genom en sådan rationalisering borde
det vara möjligt att utan att eftersätta
fordringarna på fullgod utbildning kanske
något förkorta utbildningstiden.

Jag förstår väl, att herr statsrådet är
tveksam inför att fastställa ett förslag,
vilket — såsom herr statsrådet uttrycker
det — även i sitt överarbetade skick
blivit föremål för delvis mycket hård
kritik, och att herr statsrådet anser, att
detsamma bör underkastas förnyad
översyn. I fråga om vissa delar av betänkandet
äro dock meningarna samstämmiga,
och i dessa delar skulle möjligen
förslaget kunna genomföras. Jag
är emellertid tacksam för att statsrådet

8

Nr 37.

Onsdagen den 24 november 1948.

Ang. reformerad läkarutbildning,
velat ta upp detta viktiga spörsmål till
förnyad behandling, och jag hoppas, att
denna nya utredning skall kunna utföras
så hastigt, att ett positivt beslut
snart skall kunna föreligga.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden: nr

231, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret
1948/49, i vad propositionen avser utrikesdepartementets
verksamhetsområde; nr

232, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret
1948/49, i vad propositionen avser försvarsdepartementets
verksamhetsområde; nr

236, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret
1948/49, i vad propositionen avser handelsdepartementets
verksamhetsområde;
och

nr 242, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående vissa frågor om
befrielse från betalningsskyldighet till
kronan.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Föredrogos ånyo andra lagutskottets
utlåtanden:

nr 58, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 61 § 1 mom.

lagen den 14 juni 1918 (nr 422) om fattigvården,
m. m.; och

nr 59, i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till lag om ändring
av övergångsbestämmelserna till
lagen den 18 april 1935 (nr 113) med
vissa bestämmelser om arbetsförmedling.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Vid förnyad, punktvis skedd föredragning
av jordbruksutskottets utlåtande
nr 69, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret
1948/49, såvitt propositionen avser jordbruksärenden,
jämte i ämnet väckta motioner,
bifölls vad utskottet i detta utlåtande
hemställt.

Herr statsrådet Wiffforss avlämnade
Kungl. Maj:ts proposition nr 319, med
förslag till förordning om särskilt anstånd
med inbetalning av kvarstående
skatt på grund av 1948 års taxering,
in. m.

Den kungl. propositionen föredrogs
och blev därvid bordlagd.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 11.15 förmiddagen.

In fidem
G. //. Berggren.

Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

482882