ljönlitgcn dels 5 Februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1870:205

141

Deri 5 Februari.

ljönlitgcn dels 5 Februari.

Kl. y26 e. m.

§ 1-

Justerades protokollen för den 27, 28 och 29 Januari.

§ 2.

Herr Talmannen tillkännagaf, att Herr Kapiten Johan Rutberg uppvisat
polett såsom riksdagsman för Norrbottens läns norra domsaga. Den
för Kapiten J. Rutberg utfärdade, af Herr Justitie-statsministern godkända
fullmakt företeddes och upplästes, hvarefter Herr Rutberg intog plats bland
Kammarens ledamöter.

§ 3.

Företogos val af nio ledamöter i hvart och ett af de fyra Tillfälliga
Utskott, som Kammaren beslutit tillsätta. Dessa val utföllo sålunda, att
till ledamöter utsågos i

Tillfälliga Utskottet N:o 1:

Herr Abraham- Rundbäck..............med 152 röster,

„ G. 11. Rundgren.....		• . . . „ 120 „
.. II. A. Witi........		...... 120 „
., .8. A. Hedin.......		---- „ HB ..
.. L. M. Alträ .......	. T . . . .	...... 88
A. Andersson i Greby, .		...... 88 _
„ S. Brolin..........		...... 88 „
., S. G. von Gei jer . . . .		... „ 88 ..
G. Ljungman . ......		...... 88 ..

§ 4-

Efter tillkännagifvande af Herr Talmannen, att Herr Statsrådet P. von
Ehrenheim anmält sig till aflemnande af åtskilliga Kong!. Maj:ts nådiga
Propositioner, framträdde Herr Statsrådet och öfverlemnade till Herr Talmannen
följande Propositioner:

l:o angående jordafsöndring från f. d. trumpetarebostället Kyrkö vid
Yestgöta regemente för anläggning af skolhus i Molla församling;

2:o

Den 5 Februari.

145

2:o, angående jordafsöndring från f. d. mönsterskrifvarebostället Namn
och f. d. hofsmedsbostället Kjedum för anläggning af »kolhus i Naums och
Kjedums församlingar uti Skaraborgs län;

3:o, angående ifrågasatt försäljning till Carlskrona stad af en Kronan
tillhörig tomt derstädes jemte andel uti en byggnad;

4:o, angående förhöjning af bränvinsbränningsafgiften och af tullen å
bränvin och sprit.

Herr Talmannen emottog dessa Propositioner under förklarande att
Kammaren skulle åt desamma egna grundlagsenlig behandling.

§ 5.

Fortsattes valen af ledamöter i de Tillfälliga Utskotten och utså gos

i

Tillfälliga Utskottet N:o 2

Herr Gustaf Jonsson................med

„ A. W. Dufva................. n

„ J W. Lundqvist............... „

„ J. Johansson i Ringshyttan...........

„ L. Norm................... M

„ P. C. Lamberg................

„ A. E. Nordenskiöld...............

„ Otto Fredrik Petersson........... „

„ J. Tranchell..................

135

118

118

101

97

96

96

96

96

röster,

V>

och

Tillfälliga Utskottet N:o 3.

Herr	J. Granlund.............	, med	140
tl	A. Andersson i Mosserudstorp.......		89
it	C. G. Berg..................		89
t«	II. Bexelius................		89
tt	A. T. Gustafsson .............		89
tt	C. A. Jönsson................		89
tt	W. Lindberg................		89
»t	Ola Nilsson i Rebbelberga........		89
tt	B. J. C. Wikström............		89
	Tillfälliga Utskottet N:o 4.
Herr	Jöns Andersson i Fränninge........	. med	103
»t	Johannes Andersson i Knarrevik......		102
tt	/. Lyttkens.................		82
	Sven Andreasson...............		81
tt	//. Bäckström................		81
it	/. M. Englander...............	tt	81
Rik-d.	Prof. 1870. 2 Afl. 1 Band

röster,

tt

n

?*

tt

tt

röster,

y>

it

it

och

10

146 Den 5 Februari.

Herr P. Tjemlund...... ..........med 81 röster,

„ L. Öhlin................... „ 81 „ och

,, R. Martin................... „ 80 „

Rörande de sålunda hållna valen blef omedelbart efter hvarje slutad
valförrättning protokollsutdrag genast uppläst och justeradt.

§ 6.

Herr Grefve Po sse begärde ordet och yttrade: I egenskap af ledamot
i Stats-Utskottet har jag i likhet med mina ärade kolleger derstädes
icke ansett lämpligt att deltaga i den diskussion, som här förekommit vid
remissen af Kongl. Maj:ts Proposition angående Statsverkets tillstånd och
behof. Jag har i likhet med dem trott att, då vi åtagit oss det ansvarsfulla
och hedrande uppdraget att i Stats-Utskottet granska de ärenden, som
med denna Proposition stå i sammanhang, vi bort undvika att, innan nödig
utredning föregått, yttra oss i ämnet. Men jemte denna uppfattning anser
jag det för mig vara en oafvislig pligt att, så vidt på mig ankommer,
samvetsgrannt söka utreda de ärenden, som tillhöra statsregleringen, för att
vid deras slutliga bedömande ega så klar uppfattning af dem som möjligt.
Men då jag vidare tror att, såsom frågan nu föreligger, man svårligen kan
ernå en sådan uppfattning af ämnet utan att dessförinnan från Regeringens sida
hafva mottagit ytterligare upplysningar i saken, anhåller jag att det må
tillåtas mig framställa ett spörjsmål till Herr Statsrådet och Chefen för
Finans-departementet.

Jag anser det vara Representationens pligt, icke mindre än Regeringens,
att väl tillse det man kan betäcka Statens utgifter i främsta rummet
med befintliga tillgångar, och att man följaktligen ej må betunga folket
med ytterligare skatter, under det att man eger tillgångar för de nödiga
utgifternas bestridande. Detta är eu grundsats, som jag antager ej
skall blifva bestridd inom Representationen, och jag vill påstå att det är
en oafvislig pligt för hvarje representant att väl påakta tillämpningen af
denna regel.

Vid granskningen af de handlingar, som jag förskaffat mig från de
olika departementen har det synts mig, att här finnas under deras förvaltning
tillgångar, hvilka för Kongl. Maj:t äro öfverflödiga och utan afsaknad
kunna öfverföras från vederbörande hufvudtitlar till statsregleringens
underlättande. Min interpellation går ut på att i detta afseende vinna
nödiga upplysningar. Jag vill exempelvis anföra, att å Fjerde Hufvudtiteln
finnes inom Arméförvaltningen en fond, Allmänna beväringsfonden,
som tillkommit genom friköpningsafgifter, hvilka årligen erläggas. Denna
fond är nu så ackumulerad, att den år 1869 utgjorde 852,929 R:dr 33
öre. På sätt den för närvarande användes ar den verkligen en död tillgång,
ty, så vidt jag kan se, har. man af densamma ej användt mer än
15 å 20,000 R:dr till aflöning åt beväringens eliter. I öfrigt är denna
fond dels utlånad mot inteckningar och andra säkerheter, dels ock bestående
af obligationer och depositioner i Riksbanken.

Den 5 Februari.

147

Om man vidare öfvergår till Femte Hufvudtiteln, så finner man äfven
der högst ansenliga disponibla belopp, hvilka, sammanställda med
de nyssnämnda obegagnade tillgångarne å Fjerde Hufvudtiteln, gestalta
sig sålunda:

fjerde Hufvudtiteln.

Allmänna beväringsfonden utgjorde den 1 Januari 1870 R:dr 852,929: 33.

Femte Hufvudtiteln.

Den 1 Januari 1869 i Sjöförvaltningen disponibla tillgångar,
t. ex. :

Behållning å reservationsanslag (sedan jag lemnat orördt
ett lika stort belopp som årsanslaget, hvaraf följer, att bibehållen
reservation jemte 1869 och 1870 års anslag motsvarar
sammanräknade tre års anslag) till:

Båtsmäns förseende med kojer och

täcken..........R:dr 36,319: 90.

Exercis af flottans bemanning
......... „ 389,655: 30.

Bageri m. fi. kostnader . „ 18,016: 19.

Durchmarchkostnader . . „ 14,331: 51. 458 322- 90

Tillfälliga fonder:

Influtna medel för uppköp

af spanmål.......R:dr 629,527: 67.

Influtna ersättnings- och

försäljningsmedel .... „ 254,562: 27.

Obegagnade extra anslag beviljade:
År 1853—i854för sjöför -

0 svaret..........R:dr

År 1856—1858. Nybyggnad
och komplettering af
en ångfregatt och 6 ång kanonslupar.

...... „

År 1859—1860. Diverse

o anslag..........

År 1862-1863. Angelägna
arbeten och anskaffningar
........

Dito till skjutförsök ...

36,642: 54.

75,449: 13.
17,206: 32.

76,244: 92.
48,082: 13.

884,089: 94.

253,625: 4.

Summa 1,596,037: 88.

Då härifrån afräknas hvad i den nådiga Propositionen
anvisats å dessa medel eller å
anslaget för:

Exercis af flottans bemanning
......... , , , R;dr 297,788: 62.__

Transport R:dr 297,788: 62. 1,596,037: 88. 852,929: 33.

Den 5 Februari.

143

Transport R:dr 297,788: 62. 1,596,037: 88. 852,929: 33.
Bageri m. fl. kostnader . . „ 30,000: —

Influtna medel för span målsuppköp.

.....„ 468,000: .....

Ersättnings- och försälj ningsmedel.

...... , » 120,000: - 915,788:62.

Återstår å Femte Hufvudtiteln R:dr 680,249: 26.

eller sammanräknadt å båda Hufvudtitlarne disponibelt

belopp............................ 1,533.178: 59.

Om nu, som jag förmodar, intet hinder möter mot att använda åtminstone
någon del af dessa disponibla summor för den nuvarande statsregleringen,
så, huru förtviflad ställningen än ser ut i den Kongl. Propositionen,
anser jag dock att vi med lugn kunna hoppas att reglera staten,
utan att, såsom i den Kongl. Propositionen föreslås, hvarken höja
tillverkningsskatten å bränvin eller öka den allmänna bevillningen.

På grund af hvad jag nu haft äran anföra, anhåller jag att till
Herr Statsrådet och Chefen för Finans-departementet få, framställa följande
spörsmål:

Under förutsättning att den ärade Herr Finansministern medgifver,
att för bestridande af Statens utgifter måste användas i främsta rummet
befintliga tillgångar samt att, endast i saknad deraf, ökade skatter böra
anlitas till fyllande af oundvikliga statsbehof; och med anledning deraf,
att Herr Statsrådet och Chefen för Landtförsvars-departementet sednast
vid diskussion i Riksdagens Första Kammare sistlidne Måndag förklarat
sig på skäl, livilka, till följd af dess natur, måste antagas vara redan
länge kända, vilja hos Kongl. Maj:t i underdånighet hemställa, att andra
klassens beväringsskyldige innevarande år befrias från vapenöfning, hvarigenom
besparing till ett betydligt belopp uppstår och kan bidraga till fyllande
af befintlig brist i nästkommande års statsreglering, anhåller jag
vördsamt, att den ärade Herr Finansministern, till ledning för Statsutskottet
vid behandling af budgetfrågan, täcktes upplysa dels om anledningen,
hvarför Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående Statsverkets
tillstånd och behof hvarken beräknar eller antyder denna af Herr Krigsministern
erbjudna besparing, dels ock huruvida den ärade Herr Finansministern
vill i samråd med vederbörande Departementschefer närmare
utreda om och i hvad mån under de särskilda hufvudtitlarne befintliga
fonder, besparingar och reservationer kunna, med Kongl. Maj:ts begifvande,
till undvikande af ökad beskattning få användas till betäckande
af den statsbrist, som i ofvan åberopade nådiga Proposition blifvit för
Riksdagen anmäld.

Herr Talmannen hemställde härefter till Kammaren, huruvida Kammaren
medgåfve, att Herr Grefve Posses spörjsmål Ange framställas.
Kammaren lemnade härtill sitt bifall; och skulle alltså Herr Statsrådet
och Chefen för Finansdepartementet ofördröjligen af spörjsmålet
undfå del.

Dell 5 Februari.

149

§ 7.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

Herr Petter Pettersson från Kronobergs län under 14 dagar från i
dag räknadt, och

Herr Gustaf Jansson från Stockholms län under 8 dagar, äfven från
denna dag.

§ 8.

De under § 4 omförmälda Kongl. Propositioner bordlädes. Vidare
bordlädes följande inkomna ärenden:

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1, med uppgift å hvilande
förslag till ändringar i grundlagarne, och

N:o 2, med förslag att till nästkommande riksdag uppskjuta behandlingen
af det från sistlidna riksdag hvilande förslag till ny Föreningsakt
mellan Sverige och Norge;

Stats-Utskottets Memorial N:o 1, med den till innevarande Riksdag
af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret afgifna berättelse;

N:o 2, angående till Stats-Utskottet remitterade motioner om aflåtande
till Kongl. Maj:t af underdåniga skrivelser rörande dels utarbetande
af fullständig plan för rikets befästningsväsende och dels utredning
af frågan om indelningsverkets aflösande och upprättande af en ny
stam ;

N:o 3, angående en till Stats-Utskottet remitterad motion rörande
rikets försvarsväsende;

N:o 4, angående en till Stats-Utskottet remitterad motion om upphörande
af friköp eller lega för beväringen;

N:o 5, angående till Stats-Utskottet remitterade motioner om underdånig
framställning till Kongl. Maj:t i fråga om utarbetande af förslag
till lörändrad organisation af civila embetsverk och embeten; och

N:o 6, angående en till Stats-Utskottet remitterad motion i fråga
om förändrad reglering af landssekreterarnes aflöning;

Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 1, med återlemnande afen inom
Riksdagens Andra Kammare af Herr Törnfelt väckt motion;

Banko-Utskottets Memorial N:o 1, med öfverlemnande af Bankofullmäktiges
till Utskottet afgifna berättelse; och

N:o 2, med återlemnande af Herr J. Wedbergs i Andra Kammaren
väckta motion N:o 135;

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1, i anledning af Andra Kammarens
remiss af motion, åsyftande, att taxeringsvärdet måtte tjena såsom grund
för fördelningen af räntor och andra onera emellan särskilda delegare i
ett och samma hemman;