Den 24 Januari.
19
lagen för Rikets Ständers Bank måtte fogas ett tillägg, innehållande vissa
bestämmelser rörande Bankens reservfond.
Denna motion bordlädes.
§ 5.
Under fortgången af detta sammanträde anmälde Herr P. Staaff att
han, som af tjensteåligganden varit hindrad att iakttaga tidigare inställelse
å riksdagsorten, förliden gårdag till hufvudstaden ankommit.
För Herr C. A. J. Wennérus anmäldes sjukdomsförfall.
Kammarens ledamöter åtskildes kl. 1 2 3 e. m.
In fidem.
//. Husberg.
Lördagen den 24 Januari.
Kl. 10 f. m.
§ I
Herr
Statsrådet in. m. K. J. Berg allemnade Kongl. Maj:ts nådiga
skrifvelse, om förordnande af en statsrådsledamot att utöfva den befattning
med riksdagsärenden, som enligt § 46 af Riksdagsordningen tillkommer
en ledamot af Stats-Rådet, äfvensom följande Kongl. Maj:ts propositioner,
nemligen:
Bo) med förslag till förordning angående förändradt sätt för offenthggörande
i kyrka af allmänna författningar och kungörelser samt enskilda
tillkännagivande!!;
2:o) med förslag till förordning angående ändring och tillägg i vissa
§§ af Sjölagen;
3:o) om antagande af en författning angående förändrade bestämmelser
i afseende å behandlingen och fullföljden af vissa mål;
4:o) med förslag till ny reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner
;
5:o) med förslag till förändrad lydelse af 35 § Regeringsformen ;
Den ‘24 Januari.
20
ii:o) med förslag till förändrad lydelse af § 80 Regeringsformen;
7:o) angående upplåtelse till Westmanlands läns hushållningssällskap
af ett till landshöfdingeindelningen i nämnda län hörande jordområde;
8:o) angående upplåtelse till Köpings stad af vissa delar utaf ki onolägenheterna
Byslätten och Köpingsön med dertill hörande Stora och
Lilla Gåskärret; , , L £, ...
9:ol angående upplåtelse till Köpings stad åt en del utåt kronolägen10:o)
med förslag till förordning angående skyldighet for kommunala
myndigheter att afgifva statistiska redogörelser: .
ll:o) angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jernvags
anläggningar;
och . , . , ,,
12:o) angående tillstånd för Norbergs jernvags nya aktiebolag att
bibehålla lemnade försträckningar af allmänna medel m. in.
Herr Talmannen förklarade, att Kammaren skulle åt de afgifna nådiga
propositionerna lemna grundlagsenlig behandling.
§ 2.
Justerades protokollen för den 16 och 17 innevarande månad.
§ 3.
Upplästes och lades derefter till handlingar™ protokollet vid det
ytterligare sammanträde, som under gårdagen blifvit hållet af de Kammarens
ledamöter, hvilka jemte Herr Talmannen haft uppdrag att tillsätta
Kammarens kansli- och vaktbetjenmg. Detta protokoll var sa
tydande:
Utdrag af Protokollet vid sammanträde med de ledamöter
af Riksdagens Andra Kammare, hvilka blifvit utsedde att tillsätta Kammarens
tjenstemän och betjening; hållet den 23 Januari 18<"4.
Sedan, enligt Herrar komiterades beslut vid sammanträde den 19
innevarande månad, ytterligare snabbskrifningsprot blifvit anstalta med
afseende å tillsättandet af ännu lediga platser inom Kammarens kansli;
samt dessa prof derefter undergått granskning, så skedde nu slutlig komplettering
af kanslipersonalen; och blefvo, på grund åt de afgifna skri -profven, de tvänne ännu otillsatta notarieplatserna
radshöfdingen Carl Otto Erickson och Hofrätts extra ordinarie Notarien
Claes von Eckermann. . , , ,,
Till bestridande af den kanslistbefattning, som återstod att tillsatta,
blef bland flere dertill anmälde sökande nu antagen Kammarskritvaren
S. Severin.
Efter sålunda fullgjordt uppdrag åtskildes komiterade.
Som ofvan
H. Husberg.
Den 24 Januari.
21
§ 4-
Föredrogs Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående statsverkets
tillstånd och behof; och yttrade i anledning af denna proposition:
Herr Asklöf: Redan under nästlidne höst erfor man af tidningar^,
att Kongl. Maj:t från statens embetsverk infordrade utlåtanden, dels huruvida
löneförhöjning ansågs behöflig, dels och i sammanhang dermed
om arbetssättet kunde så förenklas, att indragning af tjenster, till besparing
för statsverket, kunde verkställas. Att förslaget om löneförhöjning
skulle med begärlighet emottagas, var ej svårt att förutse; huruvida deremot
benägenheten för arbetssättets förenkling och tjensters indragning
skulle, genom att sålunda möjliggöra den ifrågasatta löneförhöjningen,
motsvara Kongl. Maj:ts billiga, förväntan — derom hade man att afvakta
de inkommande förslagen. Då sedermera dessa utlåtanden från embetsverken
genom pressen delgåfvos, varseblef man alltför tydligt att löneförhöjningen
utgjorde hufvudsak, hvaremot förenkling i arbetssättet behandlades
såsom bisak. För att visa huru från embetsverkens sida dessa förslag
blifvit uppgjorda, vill jag, ur sagda uppgifter derom, i korthet erinra,
att Öfver ståthållare-embetet, utan att minska tjenstemännens antal eller
föreslå annan organisation af verket, endast, begärt en anslagsförhöjning
af 11,675 R:dr; Justitie-kansl&rs-embetet samt Styrelsen för allmänna vägoch
vattenbyggnader likaledes endast tillstyrkt löneförhöjningar; Generalpoststyrelsen
begär löneförhöjning, uppgående, utom vaktbetjeningens löneförbättring,
till 150,000 Rall- i fasta anslag samt i ålderstillägg 117,000 Rall-,
och vill dessutom medgifva , innehafvare af lägsta tjenstegrad att förena annan
tjenst, dock vid sådant förhållande utan löneförbättring; Statskontoret, som föreslagit
förändring i verkets organisation, begär löneförhöjning af 35,100 R:dr
utom ålderstillägg; Komitier s-kollegium, som medgifver inskränkning i tjenstemännens
antal, äskar dock löneanslaget förhöjdt utöfver det närvarande
med 11,200 R:dr förutom ålderstillägg; Kammarrätten, som medgifver
tjensteman i lägsta lönegraden att förena annan tjenst, samt, tillstyrker
indragning af 2:ne kammarskrifvaretjenster, har äfven uppgjort ny aflöningsstat
jemte ålderstillägg; sammalunda är förhållandet med Kammarkollegium,
som ej kan inskränka tjenstemännens antal, men medgifver
dem af lägsta lönegraden att innehafva annan tjenstebefattning; Landtmåteriet
är förutom Telegrafverket det enda embetsverk, hvarest direkte begärts
löneförhöjning för chefen, nemligen från 6,000 till 8,100 R:dr; vidare
till landtmäterifiskulen en förhöjning af 06-/., procent, samt till aktuarien
ända till 75 procent förhöjning; någon indragning af tjenster medgifves
ej; Sundhets-kollegium, också tillstyrkande löneförhöjning, medgifver
indragning af eu tjenstebefattning, notarietjensten, samt uppmanar till rättigheten
för innehafvare af tjenst i lägsta lönegrad att dermed förena
annan befattning; äfven tillstyrkes löneförhöjning jemte ålderstillägg»- till
provincialläkare, uppgående till omkring 74,000 R:dr; Jernvägs-trafikstyrelsen
och Tullverket tillstyrka äfven löneförhöjningar under olika benämningar;
det sistnämnda medgifver dock indragningar och förändringar i
tjenstebefattningar; Armé förr ältning eu samt Förvaltningen af sjöärendena
hafva tillstyrkt förhöjda löneförmåner jemte ålderstillägg, äfvensom att
Den 24 Januari.
22
tjensteman i lägsta lönegraden dessutom få innehafva annan tjenst; det
förstnämnda verket föreslår åtskilliga indragningar, men det andra icke;
förhöjningen vid Arméförvaltningen uppgår ensamt till 51,975 R:dr;
Skogsstyrelsen har, i stället för indragning af tjänster, förslagit tillsättande
af en öfver-revisor, eu kanslist och en kammarskrifvare, samt för skogsstaten
i orterna 4 nya jägmästare jemte åtskilliga kronojägare, samt
äskar naturligtvis löneförhöjningar, hvari äfven ingår ålderstillägg, så beskaffad^
att ju högre lönegraderna äro, desto högre äfven ålderstilläggen;
Telegrafverket, som visserligen erkänner att genom 1874 års stat löneförbättringar
tillgodokorn mit i det närmaste verkets hela personal, anser
dock behofvet af eu allmän löneförhöjning qvarstå, samt medgifver dess
tjensteman i de lägsta lönegraderna att jemväl innehafva arman afiönad
befattning. Detta embetsverk, hvarest äfven chefens lön föreslås höjd
från 8,000 Rall- till 9,000 Rall'', upptager sitt normai-statsförslag till 908,400
R:dr, eller 235,840 R:dr mera än den med år 1874 inträdande och då förhöjda
lönestaten innehåller; någon inskränkning i antalet af fenster kan ej
föreslås, tvärtom förebådas ökning deraf; beträffande Hofrätterna föreslås särdeles
höga löneförmåner jemte ålderstillägg; Svea, Hofrätt tillstyrker dock
indragning af 5 ordinarie notarietjenster jemte de 5 konstituerade notariemes
tjenster vid skeende afgång; Göta klöf rätt af 5 ordinarie notarier jemte 2
fiskaler; Skånska Hofrätten anser aktuarie- och arkivarietjensterna kunna till
eu förenas; från Vetenskaps-atc-adem-ien, Kong!, Biblioteket och Riksarkivet
hafva derjemte ingått ansökningar om löneförhöjning. Från alla här uppräknade
embetsverk har dessutom begärts dyrtidstillägg för 1874, men från Arméförvaltningen
jemväl för år 1873. Då man vet, att betydliga inkomster
vid åtskilliga embetsverk uppkomma genom sportler, hade man kunnat
vänta att detta tagits i betraktande vid begäran om löneförhöjning, men
sådant synes ej hafva egt rum.
Af alla de inkomna svaren från embetsverken erfar man sålunda, att
löneförhöjningar inom nästan alla tjeustegrader blifvit förslagna, men
beträffande förenkling eller reform i sjelfva arbetssättet, hvarigenom löneförbättring
kunnat möjliggöras, der den varit behöflig, förefinnes ingen
benägenhet. De få indragningar af tjenster i lägsta lönegrad, som blifvit
föreslagna, reducera sig endast till en obetydlighet. Att regeringen, med
ringaste hopp om framgång för saken, skulle till Riksdagen inkomma med
dylika fasta löneförhöjningsförslag, var naturligtvis otänkbart; också har
regeringen inskränkt sig till att i form af dyrtidstillägg för den närmaste
framtiden föreslå förbättring i embetsmännens löneinkomster. Jag betvifla!’
emellertid att hufvudändamålet härigenom viunes. Snarare kommer
den redau mer än fem tioåriga förväntan på eu verklig reform inom embetsverken
att, i händelse löneförmånerna förbättras, undanskjutas till eu
aflägsen framtid. Eu sådan reform, om den skall lända till nytta och
besparing för staten, måste afse en genomgripande förändring i formen för
sjelfva arbetet. Det vidlyftiga och i de flesta fall onödiga mångskrifveriet
bör afskaffa, och alla utlåtanden och utslag affattas i korthet och
tydlighet. Minst hälften af det hvarje embetsverk för närvarande åliggande
arbete skulle härigenom inbesparas, och såsom följd deraf en betydlig
inskränkning af tjenster ega rum. Den oegentlighet, som nu före
-
Den 24 Januari.
23
linnés, nemligen att en tjensteman tillätes innehafva flera tjänster, och
hvaraf tydligen framgår, att arbetet inom hvarje tjenst för sig ej måtte
vara afpassadt efter en persons arbetsförmåga, bör afskaffa^. Jag har i
detta hänseende hört tjensteman sjelfva förklara sig erkänna oriktigheten
1 nuvarande förhållande, att för en tjensts bestridande sysselsättas endast
2 å 3 timmar om dagen, och detta endast 4 dagar i veckan. Då det å
ena sidan är statens pligt att utfästa tillräckliga löneförmåner, är det
också å andra sidan tjenstemännens pligt att ikläda sig motsvarande arbetsslcyldighet,
hvarföre 4 å 5 timmars daglig sysselsättning väl ej bör
anses för mycket.
En allmän klagan har länge varit rådande deröfver att vårt till
folkmängden så obetydliga fosterland skall hafva behof af den stora
personal nu befintlige embets- och tjensteman, likasom ock öfver de
kolossala kostnader, staten derför måste vidkännas. Det är derföre hvarje
folkrepresentants pligt att verka för en sådan förändring härutinnan,
som kan lända till statens bästa, och hvilken särdeles nu, då fråga om
en betydlig förhöjning af dessa kostnader föreligger, blifver så mycket
nödvändigare.
Öfvergår jag nu till en granskning af de i den Kongl. propositionen,
hufvudsakligast under form af dyrtidstillägg, förekommande löneförbättringsförslagen,
så finner jag att regeringen ej åtnöjt sig med att vilja
förbättra lönevilkoren för endast de svagast aflönade tjenstemännen, det
vill säga dem, hvilka under nuvarande höga lefnadskostnader med bekymmer
och svårighet måste draga sig fram. Nej, de föreslagna löneförbättringarne
gälla här embets- och tjensteman i alla lönegrader, och
då såsom grund härför blifvit följd en viss procentberäkning efter nuvarande
löneförmåner, uppkommer clet orimliga förhållande, att de embetsmål
hvilka redan nu kunna föra ett bekymmerfri^ lefnadssätt, skulle
erhålla en förhöjning af ända till 1,500 R:dr. En årsaflöning på 1,000
li:dr skulle nemligen endast ökas till 1,300 R:dr, en på 2,000 R:dr till
2,600, hvaremot en på 5,000 R:dr till 6,500 E:dr, hvarefter alla löner,
sotn öfverstiga 5,000 R:dr äfven skulle få en förhöjning af 1,500 Ii:dr.
Sålunda möter redan på de första sidorna i den kungliga propositionen
eu löneförhöjning för chefen för Justitie-departementet af 1,500 R:dr;
föi'' justitieråden eu förhöjning från 8,000 ända till 10,000 R:dr; för
justitiekansleren från 7,000 till 8,500 R:dr; för protokollssekreterare och
registrator från 3,500 R:dr till 4,500 Rall’; för presidenterna i Hofrätterna
från 9,000 till 10,500 Rall’: för hofrättsråden från 5,000 till 6,500
R:dr; för generaldirektören i Fångvårdsstyrelsen från 8,000 till 9,500
Rall’; för eu ledamot derstädes från 5,000 till 6,500 K:dr. Jag har tagit
mig friheten framställa dessa sifferförhållanden endast såsom exempel.
Löneforhöjningarne förekomma naturligtvis för alla grader af tjensteman
efter enahanda procentberäkning, sålunda i ringare mått ju knappare
lönen är.
Då jag för min enskilda del ej kan gilla det hos oss följda systemet, att
embetsman skola tillgodonjuta sådana löneförmåner, hvilka endast uppmuntra
till ett luxuriöst lefnadssätt; då jag deremot anser med statens
pligt förenligt att tillse, det dessa löneförmåner endast blifva tillräckliga
för en bekymmerfri utkomst, hvaremot det yppiga lefnadssättet må blifva
24
Den 24 Januari.
hvars och ens ensak, som sådant efterstafva!'', och dertill har enskilda
tillgångar: då de lägre tjenstemännen i afseende på bildning och lefnadsbehof
kunna nära nog ställas lika med de högre, och sålunda med fog
ega anspråk att åtminstone kunna lefva som bättre folk, ehuru med iakttagande
af nödig sparsamhet; faller det af sig sjelf att jag ej kan gilla
det nu föreslagna sättet för löneförbättringarne. Jag hoppas derföre på
Stats-Ltskottets omtanke och skyldighet att, vid dessa frågors förberedande,
noga ihågkomma att medlen ytterst skola tagas ur det skattdragande
folkets fickor.
Da deo emellertid tinnes grundade skäl atc antaga, det de lägre tjestemännen,
genom den dem medgifna rättigheten att förena liera tjenst er,
ej sanna tillgång vill en tarflig utkomst, och de högre tjenstemännen
kunna anses innehafva tillräckliga löneförmåner, hoppas jag för min del,
att de af regeringen nu framställda lönetörbättringsförslageii måtte af
Stats-Utskottet alstyrkas och åt Riksdagen afslås, törst och främst derxore,
att de ej visats vara oundgängligen behöäiga, alldenstund ansökning
derom ej ingått tran c mbets- och tjenstemännen sjdfve, utan endast på
direkt uppmaning tran regeringen; vidare och hufvudsakligen derföre att
Riksdagen, genom lönernas bibehållande i sitt nuvarande tillstånd, bevarar
åt sig en kraftig sporre för genomdrifvande af fullständig reform i
arbetssättet inom embetsverken, hvilken väl bebo (liga reform i motsatt
fall sannerligen kommer att tillhöra de fromma önskningarne.
Medan jag bär ordet anhåller jag äfven fn framställa min åsigt i eu
annan löneförbättriugsfraga, som förekommer under 8:de hufvudtiteln i
den kungliga propositionen, nemligen rörande lärarne vid statens elementarläroverk
och seminarier. Härvid eget'' eif helt annat förhållande ruin.
Någon förestående vidare lönereglering kommer här ej i fråga. Redan för
mer än ett År sedan ingingo lärarne sjelfve med ansökningar om en vid
behöflig löneförhöjning. Äfvenså fana sistlidne Riksdag för godt att i
skrifvelse till Kong!. Maj:t förorda densamma. Under diskussionen i
Andra Kammaren rörande läroverksfrågan betonades också, huru våra
söners lärare för närvarande lönas såsom vaktmästare. Det är sålunda
ej mer än billigt att regeringen nu framställt förbättring i deras lönevilkor
på sådant satt, att “löneförmånerna för rektorer, lektorer, adjunkter
och kolleger ökas med SOU Rall- för hvar och eu af nuvarande lönegrader“,
att ‘Messa löneförhöjningar måtte å ordinarie stat uppföras från
och med 1875“, samt att “samma löneförbättring måtte såsom tillfälligt
lönetillägg tillgodokomma vederbörande lärare för år 1874“. Att jag°i
sin helhet gillar löneförbättring åt ifrågavarande tjensteman, så mycket
mer som jag deltog i Riksdagens ofvannämnda förord, anhåller jag få
nämna, dock önskar jag för Stais-Utskottet få framställa eu enligt min
åsigt behöflig förändring i denna fråga, hvarigenom äfven, om så för godt.
finnes, dels besparing för statsverket kunde uppstå, dels eu större förbättring
i adjunkters och kollegers löneförmåner skulle blifva en följd.
Nuvarande löneförmåner äro, som vi veta, 2,000 R:dr för lektor, men
endast 1,000 R:dr för adjunkt och kollega. Att de senares lön, utom
sin otillräcklighet i ocli för sig, äfven proportionsvis är alldeles för ringa,
torde val ej finna motsägelse, synnerligast som de fleste adjunkter och
kolleger aflagt samma akademiska lärdomsprof som lektorerne, samt i
Den 24 Januari.
25
följd af den långa akademiska kursen vanligen ådragit sig en ränteskuld
af omkring 300 R:dr årligen. Det vore väl ej heller för tidigt att, då
nu läst lönereglering för tjenstemännen vid läroverken skall bestämmas,
åtminstone en billig rättvisa vederfores adjunkter och kolleger, så att
deras löneförmåner fastställdes till minst samma belopp, hvarvid lägsta
graden tjensteman inom em betsverken vid blifvande lönereglering komma
att uppföras, hvilket lönebelopp sannolikt ej kominer att understiga 2,000
Ii:dr, och förefinnes i min tanke så mycket större skäl härför, som desse
lärare, utom det vigtiga förtroendet af våra barns intellektueia och moraliska
uppfostran, hafva att fullgöra ett arbete, hvilket i afseende på ansträngning
för både kropp och själ vida öfverstiger det arbete, som staten
pålägger sina tjensteman inom embetsverken. Enligt min åsigt borde
derföre de nya löneförmånerna komma att utgöra för lektorer 2,500 R:dr,
i likhet med regeringens förslag, men för adjunkter och kolleger 2,000
R:dr. För att uppnå detta resultat kunde derföre bestämmas, att, i händelse
denna senare lön eljest skulle anses för hög, den nu befintliga 5:te
lönegraden i stället afskaffa des, hvarigenom beträffande lektorer en löneafgift
af 500 It:dr besparades statsverket, och lönerna för adjunkter och
kolleger i sin helhet blefve till beloppet lika med regeringens förslag,
men för desse tjensteman medförde den fördel, att de tidigare komme i
åtnjutande af eu för eu tarflig utkomst väl behöflig löneförbättring. Beträffande
rektorerne torde måhända någon löneförhöjning ej vara nödvändig.
Miue Herrar! De tänkesätt jag här nu uttalat äro icke endast mina
egna. Jag vet att jag dermed uttryckt äfven mina kommittenters, och
jag tror mig kunna tillägga att de omfattas af flertalet af landets skattdragande
innevånare.
Jag anhåller att detta anförande måtte få åtfölja statsverkspropositionen
vid remissen till Stats-Utskottel.
Herr T örn felt: Man har minst 50 år tillbaka hört klagan öfver,
att de minst afiönade tjenstemännen hafva för liten aflöning i proportion
mot de högre afiönade, och att de högre tjenstemännen tilldelas för stora
löner i jemförelse med de lägre. Denna klagan är ännu befogad, ty i
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till denna Riksdag angående statsverkets
tillstånd och behof föreslås i afseende på lönetillägget till tjenstemännen
förhöjning i lönerna med vissa procent i alla grader, hvarigenom förhöjningen
i de högre lönegraderna blifver för stor i jemförelse med den i
de lägre graderna, der löneförbättringen bäst behöfves. Denna fördelning
påminner om det gamla ordspråket, som lyder: “då det regnar på prestera
dryper det på klockaren1-. Jag fordrar icke ett omvändt förhållande,
så, att det skulle regna på klockaren och drypa på presteu, men jag
vill hafva förslaget så ordnadt, att regnet måtte falla någorlunda jemn!
öfver alla, så vidt det behöfves, hvilket jag hemställer till Stats-Utskottets
behjertande.
Öfverläggningen förklarades slutad, hvarefter den nu föredragna
Kongl. propositionen hänvisades till Stats-Utskottet, dit de i anledning af
densamma afgifna yttranden skulle medfölja.
26
Den 24 Januari.
Efter dernäst ånyo skedd föredragning af Kongl. Maj ds rid riksdagens
öppnande å Rikssalen upplästa berättelse om hvad i riket och dess
styrelse sig tilldragit sedan sista riksdag, blef sagda berättelse lagd till
handlingarne.
Förekom till behandling den af Herr Gumrelius i Kammarens senaste
sammanträde afgifna motion, N:o 3, derom att till lagen för Rikets
Ständers Bank måtte fogas ett tillägg, innehållande vissa bestämmelser
rörande Bankens reservfond, och blef denna motion hänvisad till behandling
af Banko-Utskottet.
Herr Ivar Månsson begärde ordet och yttrade: Herr Talman!
Mine Herrar! Då i den ort jag tillhör ett synnerligt stort behof af seminarier
för bildande af lärarinnor och folkskolor förmärkts, har jag äncmat
att vid denna riksdag framlemna eu motion i syfte att få detta behof
afhjelpt, och ehuru jag af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående
statsverkets tillstånd och behof funnit, det Kong!. Maj:t föreslagit inrättande
af två nya seminarier för qvinligt elever, får jag likväl, då Kongl.
Maj:t icke närmare angifvit stället, der dessa seminarier skulle förläggas,
samt med afseende å det stora behof af sådan inrättning, som
finnes för Skåne, afgifva följande motion, den jag anhåller måtte få behandlas
i sammanhang med Kongl. Maj:ts ofvanberörda förslag.
Härefter afgaf Herr loar Månsson motionen N:o 4, om förläggande
i staden Landskrona af det nya lärarinneseminarium, som kan komma
att anordnas för södra Sverige.
Vidare ingåfvos motioner af:
Herr Sven Nilsson i Efveröd, N:o 5, med förslag till förändrad lydelse
för 23 § 8 mom. af Kongl. Förordningen den 26 Juni 1871, angående
vilkoren för tillverkning af bränvin:
Herr C. Elinan:
N:o 6, med förslag till förändringar i nu gällande föreskrifter om
försäljning af spirituösa drycker; och
N:o 7, derom att handel med vin måtte till bränvinsförsäljning hänföras
:
Herr C. Johansson, N:o 8, om gästgifveri-, håll- och reservskjutsskyldighetens
skiljande från jordbruket, samt om anvisande af ett reservationsanslag
för åstadkommande af eu utredning i detta ämne;
Herr E. Linjer och Herr P. O. Hörn fel (It, N:o 9, om upphörande i
Den 24 Januari.
27
vissa fall af skyldigheten för församlingarne att bygga och underhålla
sädes- eller s. k. tiondelada;
Herr A. Philipsson, N:o 10, med förslag dels till författning om förvaltning
af egendom i makars bo och dels, i sammanhang dermed, till
åtskilliga ändringar i Giftermåls-, Ärfda- och Handels-balkarne jemte
Kongl. Förordningen om boskilnad;
Herr A. Töm felt, N:o 11, om närmare bestämmelse rörande skyldighet
eller icke skyldighet för tjensteman, som blifvit till riksdagsman utsedd,
att bekosta vikaries aflönande; och
Herr P. M. Gunnarsson, N:o 12, om förbud för landthandlande att
idka försäljning af vin.
Samtliga här ofvan antecknade motioner blefvo, hvar efter annan,
bordlagda.
§ 8.
Bordlädes de under § 1 upptagna Kongl. Maj:ts propositioner, äfvensom
den i samma § omförmälda skrifvelse.
§ 9.
För enskilda angelägenheters vårdande erhöll Herr Lars Andersson
ledighet från riksdagsgöromålen under 8 dagar från och med den 29 i
denna månad.
§ io.
Justerades protokollsutdrag rörande de i detta sammanträde fattade
beslut.
Kammarens ledamöter åtskildes kl. 3/4 H f- m
In
fidem
H. Husberg.