Justerades protokollen för den 24 och 25 April (Riksdagens protokoll 1871:502)

flen 2 Maj.

Tisdagen den 2 Maj.

Kl. 13 e. m.

§ 1-

Justerades protokollen för den 24 och 25 April.

§ 2.

Föredrogs, men blef på begäran för andra gången bordlagdt Konstitutions-Utskottets
memorial N:o 7.

Kammaren beslöt, enligt Herr Talmannens förslag, att detta ärende
skulle till slutlig behandling företagas i sammanträdet nästa Lördag den
6 innevarande månad.

Vidare blefvo andra gången bordlagda Stats-Utskottets memorial och
utlåtanden N:is 55—62 samt Särskilda Utskottets utlåtande N:o 2.

§ 3.

Förekom Herr Brunbergs, i sista sammanträdet fastställda, men då
bordlagda, begäran om ledighet från riksdagsgöromålen:

Herr Gumsclius: Då jag, mot hvad eljest inom Kammaren är van ligt,

påyrkat bordläggning af en framställd ansökning om erhållande af
ledighet från riksdagsgöromålen, torde det tillåtas mig att vid detta tillfälle
få tillägga några ord i ämnet till hvad jag förra gången yttrade.

Jag ber då att först få upplysa, det jag lika litet, som flere af mina
grannar på eu långt tillbakasatt plats i salen, hörde namnet på den representant,
som först begärde ledigheten, och att det således icke kunde
ingå det aldra ringaste af personligt motiv i mitt yrkande om nämnda
ansöknings bordläggande. Jag höll mig endast till saken.

Och denna anser jag vara afvigt. Redan vår grundlag stadgar i
Riksdagsordningens 21 §, att den, som bill vit vald till riksdagsman för
Andra Kammaren, icke får undandraga sig denna befattning, vare sig att
mottagandet deraf är förenadt med fördelar eller olägenheter, med mindre
han är öfverårig eller fullgjort sin riksdagsmannapligt eller har laga förfall.
Men är man skyldig att mottaga riksdagsmannauppdrag, lär val
dermed menas icke allenast att representanten skall komma upp till Riksdagen
i behörig tid, utan äfven vara der närvarande, synnerligast under
de vigtigaste perioderna af densamma, så vidt icke giltiga skäl berättiga
till ett motsatt förhållande. Och då det stadgas i 23 § samma grundlag,
att den ledamot af Kammaren, som icke i rätt tid inställer sig vid Riks -

Den 2 Maj.

dagen, skall för hvarje dag lian uteblifver, förlora tio riksdaler af arfvodet,
samt ytterligare i 30 § säges, att Kammaren eger bestämma påföljd
af böter till obegränsadt belopp för den ledamot, som ej i rätt tid inställer
sig vid Riksdagen eller som eljest, utan Kammarens tillstånd, förfallolöst
afhåller sig från riksdagsöfverläggningarne, så vågar jag påstå,
att om detta gäller om början af riksdagen, så bör det med ännu mera
skäl gälla om slutet deraf, då större vigt ligger uppå, att man är närvarande.
Här är nu visserligen icke fråga om förfallolös frånvaro utan
om erhållandet af ledighet under en tidrymd, efter hvars utgång riksdagsgöromålen
sannolikt äro afslutade; men det sagda torde dock i viss
män härpå vara tillämpligt, och jag vill nu gå ett steg längre och tillåter
mig _ uttala den mening, att Kammaren ej eger rätt, om än makt att nu
bifalla ansökningen, om ej synnerligen vigtiga skäl dertill föranleda. Jag
anhåller, mine Herrar! i edert minne få återkalla Konstitutions-Utskottets
härstädes den 13 sistlidne Mars behandlade utlåtande, hvari Utskottet alstyrkte
en af Herr Gunnarsson väckt motion, att riksdagsman, som åtnjuter
tjenstledighet, skall under ledigheten afstå motsvarande del af sitt
arfvode. Efter en temligen vidlyftig diskussion biföll Kammaren detta
utlåtande med SO röster mot 52. (I parenthes får jag säga, att detta
röstetal, SO mot 52, hvilket gör 132 röster, visar att redan vid den tiden
icke så ringa antal ledamöter begagnar sig af ledighet.) Då Kammaren
emellertid godkände detta Utskottets afstyrkande af motionen, så synes
det mig naturligt, att Kammaren på samma gång äfven godkänt de under
öfverläggningen genomdebatterade motiv, hvarpå detta afstyrkande stödde
sig; och jag ber derföre få påpeka de hufvudsakligaste af dessa. Konstitutions-TJtskottet
erinrar, att då det ankommer på Kammaren att i
hvarje fall pröfva, huruvida eu framställd begäran om ledighet från riksdagsgöromålen
grundar sig på tillräckliga skäl, samt att i motsatt fall
afslå densamma, sä bör en dylik pröfning, der den med allvar förrättas,
innefatta säkrare garantier emot det af motionären befarade missbruket,
än som på annat sätt kan åstadkommas. Sedan Kammaren beslutat godkänna
denna motivering och det slut, hvartill Konstitutions-Utskottet på
sådan grund kommit, kan jag icke — det upprepar jag — finna, att
Kammaren eger rätt, isynnerhet vid denna period af Riksdagen, att utan
omsorgsfull pröfning bifalla framkommande permissionsansökningar. Ty
bär föreligga för de par återstående veckorna många och vigtiga frågor,
hviika jag icke behöfver för Eder, mine Herrar, påpeka, utan vill jagblott
erinra, att åtskilliga ärenden ännu vid denna riksdag komma att
blifva föremål för gemensamma voteringar mellan begge Kamrarne; och
då vi veta, hur ofta det brukar väga på några få röster, huruvida ett
högre eller ett lägre belopp skall genom sådan omröstning beviljas, så
vore det icke välbetänkt af denna Kammare, inom hvilken man dock i
allmänhet har att vänta sig de flesta rösterna för de lägre beloppen, att
vid en tidpunkt, då dylika gemensamma voteringar förestå, lemna ett
eller annat tiotal af sina medlemmar tjenstledighet, hvaraf följden kunde
blifva, att vida högre belopp beviljades, än som vore öfverensstämmande
med klokhet, skäl och rätt.

Detta i allmänhet taladt. Hvad nu särskilt den föreliggande ansökningen
beträffar, nemligen den af Herr Brunberg framställda, om 14

Den 2 Maj.

dagars ledighet från den 3 Maj, så har jag varit framme vid talmansbordet
och underrättat mig om de skal, som föranledt densamma. Jag
fann dessa skid icke giltiga eller, rättare sagdt, jag fann inga skäl alls
anförda; och vid sådant förhållande, huru obehagligt det än må vara att
tillämpa en riktig grundsats strängt i ett särskildt fall, så nödgas jag
hemställa, att Kammaren icke måtte lemna sitt bifall till Herr Brunbergs
förevarande ansökning.

Herr Brun b er g: Det är icke utan vigtiga skäl som jag framställt

min ansökning om erhållande af tjenstledighet. Jag skulle emellertid
kunna inskränka mig till tio dagar, i fall Kammaren dermed kunde finna
sig belåten.

Herr Jöns Rundbäck: Oaktadt den utredning den förste talaren

gjort, kan jag icke utfinna anledningen hvarföre han begärt frågan om
dessa permissionsansökningar på bordet. Men som det gäller en vigtig
principfråga, som Kammaren icke bör affärda utan att hafva utredt, .så
föreslår jag, att de nu föredragna permissionsansökningarne måtte, remitteras
till Kammarens Tillfälliga Utskott N:o 2, der den ledamot af Kammaren,
som föranledt att frågan kommit på tal, är ordförande.

Efter dessa yttranden gaf Herr Talmannen propositioner på de olika
meningar som förekommit och förklarade sig finna ja öfvervägande för
bifall till Herr Brunbergs anhållan. Votering blef emellertid begärd och
sedan yrkandet på afslag antagits till kontraproposition, företogs omröstning
efter en så lydande voteringsproposition:

Den som vill, att den af Herr O. F. Brunberg sökta ledighet från
riksdagsgöromålen skall af Kammaren bifallas,

röstar ja;

Den det ej vill,

röstar nej;

Vinner nej, är den sökta ledigheten af Kammaren afslagen.

Voteringen utföll med 33 ja mot 100 nej; och hade således Herr
Brunbergs begäran blifvit afslagen.

Vid upptagandet dernäst af Herr B. C. Anderssons likaledes bordlagda
begäran om ledighet tillkännagaf Herr Talmvnnen, att Herr Andersson
anmält sig till återtagande af ifrågavarande ansökning, som vid
sådant förhållande förklarades hafva förfallit.

Slutligen föredrogs den äfvenledes bordlagda ansökning, deri Herr
Bengt Bengtsson anmält sig till ledighets erhållande.

Härvid anförde

Herr Bengt Bengtsson: Jag vill åtminstone hemställa till Kam marens

ledamöter, huruvida det kan vara lämpligt att vid denna tid af

Den 2 Maj.

riksdagen neka permission, då det hittills har gått mycket lätt för sig
att få sådan beviljad, ehuru jag icke ansett mig behöfva begära det, lika
.^ denna som vid den föregående riksdagen jag bevistat. Jag har
icke försummat ett enda sammanträde hvarken vid föregående riksdagen
eller vid denna, utan har jag varit intresserad att följa Riksdagens vigtiga
förhandlingar och alltid funnits på min plats. Jag hemställer till den ledamot,
som väckt tal om denna permissionsfråga, om det kan vara så lämpligt
att detta gjorts just af honom, hvars stol jag under åtskilliga sammanträden
sett torn; det är möjligt att han kan sysselsätta sig med helt annat
än riksdagsärender hvilka jag deremot med den största uppmärksamhet
följt; och det är af sådan anledning jag nu begärt permission för de
sednare dagarne. Jag vill icke citera de skrivelser, som i detta ämne
kommit mig till hända från hemmet; de äro dock åtskilliga och har tillkommit
för sjuklighets skull. Alla uttrycka den önskan, att jag, om möjvore>
måtte kunna begifva mig af hem före riksdagens slut. Jag
vädjar nu till de af Eder, mine Herrar! som haft permission både vid
denna och föregående riksdagen, om Ni tycker det är rättvist att den
ene får njuta af hvad den andre endast får åstunda!

i/a§ Vidhåller ..m''n Påökning om permission; och blir den afslagen,
så borde jag till nästa riksdag väcka motion om inrättandet af en sådan
dei fiskal eller hvad det kallas, som skall hafva uppsigt öfver och kontrollera
om hvar och en är på sin plats och undersöka af hvad anledning
en plats befinnes tom.

. ,^ei''r T örnfe It: De af den siste talaren anförda skälen för hans permissionsbegäran
. finner jag föga giltiga. Jag anser det till och med litet
opassande att i Riksdagens sista timme, då det ofta är af särdeles vigt
att vara närvarande, begifva sig af. Det förefaller mig vara detsamma
som att gå ur kyrkan innan presten läst välsignelsen.

Öfverläggningen var härmed slutad. Propositioner framställdes dels
på bifall till Herr Bengtssons ansökning och dels på afslag derå. Då ja
förklarades öfvervägande för det sednare yrkandet, begärdes votering, som
försiggick enligt följande omröstningsproposition:

Den som vill, att den af Herr B. Bengtsson sökta ledighet från riksdagsgöromålen
skall af Kammaren bifallas,

röstar ja;

Den det ej vill,

röstar nej;

Vinner nej, är den sökta ledigheten afslagen.

Röstsedlarne visade 20 ja mot 102 nej, i följd hvaraf den sökta
ledigheten afslagits.

Den 2 Maj.

§ 4.

Herr Talmannen uppläste ett inlemnadt läkarebetyg, enligt hvithet
Herr V. Rydberg var af sjukdom hindrad att bevista Kammarens förhandlingar.

§ 5.

Föredrogs och godkändes Lag-Utskottets förslag till Riksdagens underdåniga
skrifvelse N:o 19, i anledning af Kongl Maj ds nadiga proposition
med förslag till förordning angående forandrad lydelse åt - kap. 1
§ Strafflagen.

§ 6.

Till bordläggning första gången anmäldes:

Stats-Utskottets memorial och utlåtanden:

''N:o 63, om anvisande af de i Regeringsformens 63 § föreskrifna
kreditivsummor;

N:o 64, i anledning af Kongl. Maj:ts -nådiga proposition angående
ett å staden Stettins vägnar framstäldt förlikmngsanbud uti ett af =amnu
stad mot Kongl. Maj:t och Kronan instämdt skuldfordringsmäl,

N-o 65, med svar å återremisser samt förslag till sammanjemkning
eller voteringspropositioner, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut
uti åtskilliga frågor, rörande anslagen under Riksstateus Femte Hufvud N:o

66, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition, angående
erforderliga medel till bekostande af inredning utaf de tiU^embetstokae
åt Styrelsen för statens jern vägstrafik afsedda lagenheter uti nya stationshuset
vid centralbangården i Stockholm;

N:o 67, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående
erforderliga medel till anskaffande af rörlig materiel vid statens jernvägar; N:o

68, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut, äfvensom me -delade återremisser rörande vissa delar af Stats-Utskottets flätande ^
42, angående dels beviljande af anslag till stambanor, dels uppförande
och fastställande af plan för enskilda jernvägsanlaggmngar, samt anv -sande af statsbidrag till dylika anläggningar;

Bevillnings-U t skottets betänkande N:o 6, angående stämpelpappersafgiften; Banko-Utskottets

memorial:

N:o 13, angående lista, 2:dra och 3:dje, samt 5:te och 6:te artiklame
i Bankoreglementet;

Den 3 Maj.

N:o 14, angående instruktionen för nästkommande Riksdags Bankoutskott
;

Lag-Utskottets betänkande och utlåtande:

N:o 22, i anledning af återremiss af Utskottets utlåtande Nio 16,
rörande väckt motion om ändring af 2 kap. 5 och 6 §§ Giftermålsbalken;
och

N:o 23, i anledning af Kongl. Maj:t,s nådiga proposition med förslag
till förordning angående fattigvården.

Kammaren beslöt, att dessa ärenden skulle sättas främst till föredragning
i nästa sammanträde.

Kammarens ledamöter åtskiljdes kl. | 4 e. m.

In idem
II. Rusberg.

Onsdagen den 3 Maj.

Kl. 10 f. m.

§ 1-

Föredrogos, men blefvo på begäran andra gången bordlagda Statsutskottets
memorial N:o 63 och utlåtande N:o 64.

§ 2.

föredrogs Stats-Utsicottets memorial N:o 65, med svar å återremisser
samt förslag till voteringspropositioner, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga
beslut uti åtskilliga frågor, rörande anslagen under Riks-statens femte
hufvudtitel.

Punkten 1.

Lades till handlingarne.

Punkten 2.

Voteringspropositionen godkändes.

1likså. Prot. 1871 2 A/d. 4 Band.