För vårdande af vigtiga enskilda angelägenheter blef dylik ledighetäfvenledes beviljad Herr A. W. Uhr under 8 dagar från och med den11 innevarande Mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1874:306

Den 6 Mars.

331

För vårdande af vigtiga enskilda angelägenheter blef dylik ledighet
äfvenledes beviljad Herr A. W. Uhr under 8 dagar från och med den
11 innevarande Mars.

§ 8.

Justerades protokollsutdrag för detta sammanträde.

Kammarens ledamöter åtskildes kl. 3/t 3 e. m.

In fidem
H. Husberg.

Fredagen den 6 Mars.

Kl. 2 e. m.

§ I Justerades

protokollen för den 26 och 27 nästlidne Februari.

§ 2.

Upplästes och lades till handlingarne ett från Herr P. Staaö insända
så lydande sjukbetyg:

Att Herr Häradshöfding P. Staaff, Ledamot af Riksdagens Andra
Kammare, som eu längre tid varit opasslig, under senaste dagarne ådragit
sig en svårare lungkatarr med emphysem (bronchitis et emphysema
pulmonum) och att han derför för närvarande och tills vidare icke bör
lemna sitt hem, detta intygas å aflagd läkareed så sant mig Gud hjelpe
till lif och själ.

Stockholm den 6 Mars 1874.

Oskär Th. Sandalil.

Med. D:r. & Prof.

§ 3.

Föredrogos ånyo Kong! Maj:ts nedannämnda nådiga propositioner
till Riksdagen:

332

Den 6 Mars.

l:o med förslag till förordning angående de vilkor, hvarunder utläring
må förvärfva eganderätt till fastighet i Sverige;

Hänvisades till Lag-Utskottet;

2:o angående afsöndring af jord från f. d. qvartermästarebostället vid
Elfsborgs regemente Germundared N:o 1 till plats för folkskola för Toarps
församling af Elfsborgs län;

3:o angående afsöndring af jord från regementsskrifvarebostället vid
Första lifgrenadier-regementet Björkö till plats för skolhus för Wreta
Klosters församling i Östergötlands län; samt

4:o angående afsöndring af jord från militiebostället N:is 15 och 17
Eslöf under Skånska husarregementet till plats för ett skolhus åt Westra
Sallerups församling af Malmöhus län;

Sistberörda trenne Kongl. propositioner hänvisades till Stats-Utskottet

§ 4.

Efter föredragning dernäst af Herr A. W. Westerdals i Kammarens
senaste sammanträde bordlagda motion, N:o 179, om anvisande af anslag
till ett femklassigt läroverk i Amål, yttrade Herr Talmannen:

“Då Herr Westerdal icke väckt denna motion, som afser en statsregleringsfråga,
inom den i 55 § Riksdagsordningen stadgade tid af tio
dagar från Riksdagens öppnande, och då motionen hvarken är föranledd
af något inom någondera Kammaren lättadt beslut eller kan anses omedelbarligen
föranledd af något inom Kammaren upptaget ärende eller
annan under riksdagen inträffad händelse, så anser jag mig, i strid med
grundlagens föreskrift, sådan den af mig blifvit uppfattad, icke ega befogenhet
att framställa proposition å remiss af ifrågavarande motion;
Kammaren dock öppet lemnadt, ifall Kammaren icke delar denna min
åsigt, att yrka proposition, hvarom jag går att inhemta Kammarens
beslut**.

Med anledning af denna förklaring begärde motionären Herr Westerdal
ordet och anförde: I motsats mot den uppfattning, som, efter hvad
jag nu förnimmer, gjort^ sig hos Herr Talmannen gällande, tillåter jag
mig förklara, att min förevarande motion är omedelbart föranledd af
Kongl. Maj:ts proposition angående ny anordning af rikets elementarläroverk.
Denna Kongl. proposition blef nemligen till Riksdagen öfverlemnad
först omkring trenue veckor efter motionstidens slut, och då den korta
tid, som propositionen hvilat på Kammarens bord, ej varit tillräcklig att
bereda mig tillfälle anskaffa de materialier som erfordrats för att framställa
min motion, har jag icke kunnat afgifva densamma förr än som
skett. Vid sådant förhållande tror jag mig vara i min goda rätt, då jag,
— med anledning af oftaberörda proposition, hvilken, enligt mitt förmenande,
måste betraktas såsom ett upptaget ärende, enär den blifvit hänvisad
till vederbörligt Utskott, och under åberopande af ingressen till
min motion, hvilken antyder att jag stödjer min framställning på samma

Den 6 Mars.

333

Kongl. proposition — tillåter mig anhålla om bifall till min begäran om
hänvisning af motionen till Stats-Utskottet.

Herr Hedin: Den Kongl. proposition, som förauledt den motion,

om hvars remiss eller icke-remiss nu är fråga, är, efter mitt förmenande,
att betrakta såsom eu utbruten del af den proposition angående statsverkets
tillstånd och behof, hvilken vid riksdagens början af Kongl. Maj:t
öfverlemnades till Kamrarne. Om denna Kongl. proposition innehållit
förslag till reglering af elementarläroverken i de delar, hvilka utgöra
föremål för den senast meddelade propositionen rörande detta ämne, hade
naturligtvis motionären varit i tillfälle att inom den reguliera motionstiden
framställa sitt yrkande. Från denna möjlighet har han varit afstängd
derigenom, att eu del af frågan om läroverkens blifvande organisation
kommit Riksdagen tillhanda på en senare tid, än den Kongl.
statsverkspropositionen dit öfverlemnats. Vid sådant förhållande vill det
förefalla mig, som skulle detta ärende väl kunna betraktas såsom ett
“upptaget ärende''4, eftersom den nu åsyftade Kongl. propositionen blifvit
af Kongl. Maj:t afgifven, af Kamrarne emottagen samt hänvisad till StatsUtskottet.

Hvad i öfrigt vidkommer innehållet af åberopade grundlagsparagrafen,
der det talas om “annan under riksdagen inträffad händelse", inser
och erkänner jag, att rätta betydelsen af dessa ordalag kan gifva anledning
till ändlösa ordtvister. Dock föreställer jag mig, att, om man vill
tolka de anförda orden liberalt, stadgandet äfven i denna del bör kunna
anses tillämpligt å det här förevarande fallet såsom en händelse, hvilken
inträffat under riksdagen. På en dylik tolkning grundar jag dock icke
min mening. Jag instämmer med motionären.

Herr vice Talmannen Friherre Åkerhielm: Jag tillåter mig an hålla

att få fasta Kammarens uppmärksamhet å vigten deraf, att Kammaren
å sin sida icke må, på sätt Herr Hedin synes finna riktigt, biträda
den uppfattningen, att hvarje Kongl. proposition, hvilken under riksdagens
sammanvaro dit inkommer, skall kunna betraktas såsom en under
riksdagen inträffad händelse. Finge en dylik uppfattning göra sig
gällande, skulle hvarje riksdagsfråga då blifva att anse som en händelse,
hvilken kunde gifva anledning till väckande af motion, och den lagstadgade
motionstiden skulle sålunda komma att utsträckas i oändlighet.
För egen del vill jag blott påyrka — och det är derföre jag begärt
ordet — att Kammaren måtte godkänna den af Herr Talmannen gifna
tolkning af ifrågavarande grundlagsparagraf.

Herr Hedin: Blott ett ord för att fästa uppmärksamheten deruppå,

att hvad som af Herr vice Talmannen nu bemötts endast hade afseende
å hvad jag till slut och mera i förbigående yttrade beträffande rätta
förståndet af ordet: “händelse44. Jag trodde eljest, att jag i främsta
rummet lade vigt uppå att framhålla hvad som, enligt min tanke, bör
anses vara ett “upptaget ärende44 samt visa, att ett ärende, som blifvit
hänvisadt till ett Riksdagens Utskott, faller under denna kategori.

334

Den 6 Mars.

Herr Grefve Sparre: Det är i allmänhet eu ytterst vansklig sak
att uppträda i strid med Talmannens uppfattning af grundlagen. Då
emellertid Herr Talmannen sjelf antydt, att Kammaren i detta afseende
hade att uttrycka sin mening, hvilken: Herr Talmannen velat inhemta,
tillåter jag mig att uttala den åsigt jag hyser.

Om en proposition afiåtes, afseende eu reglering af elementarläroverken
i hela riket — hvilket ämne ju utgör föremål för den Kong!,
proposition, som här åsyftas — och med anledning af densamma en
anmärkning göres, att bland de allmänna undervisningsanstalter, hvilka
Kongl. Maj:ts förslag omfattar, något läroverk icke blifvit behörigen till—
godosedt, måste icke då en dylik framställning anses såsom ett så beskaffad!
amendement till det Kongl. förslaget, som ej kan derifrån skiljas
eller undgå att tagas i betraktande i sammanhang dermed.

En sanning är visserligen, att motionärens förslag fått utseende af
en anslagsbegäran för elementarläroverket i Åmål, men då den Kongl.
propositionen handlar om en förändrad anordning af alla elementarläroverk
i riket och anslag dertill, så står ju i sjelfva verket frågan om
anslagen till alla dessa läroverk i och med detsamma, att jag så må
säga, på tapeten: den måste blifva föremål för diskussion. Nu har Kongl.
Maj:t ansett, att elementarläroverket i Åmål bör erhålla en mindre omfattning,
blifva blott trek-lassigt. Motionären åter önskar på angifna skäl, att
det må göras femklassigt. Måste det icke erkännas, att, då genom sagda
proposition frågan om anslagen till rikets samtliga elementarläroverk
kommit under öfverläggning, hvarje ledamot af'' Kammaren bör ega befogenhet
att jemväl bringa denna särskilda anslagsfråga under granskning.
Att han dervid vält formen af motion, i stället för ett yttrande
till protokollet, som alltid enligt antagen praxis får åtfölja remissen till
Stats-Utskottet, kan väl ej förändra sakens natur eller hindra remiss
till Stats-Utskottet af denna motion eller skriftliga yttrande, “omedelbarligen
fÖranledt af ett af Riksdagen upptaget ärende44.

Jag bör nemligen tillkännagifva, att jag icke kan biträda den
tolkning af åberopade gruudlagsstadgandet, som representanten på stockholmsbänken
tycktes förorda, och enligt hvilken den Kongl. propositionen
angående elementarläroverkens ordnande skulle betraktas såsom en under
riksdagen inträffad händelse; — men otvifvelaktigt synes mig vara, att
densamma är ett af Riksdagen “upptaget ärende44, då den blifvit hänvisad
till Stats-Utskottet och jag kan, för min del, icke inse annat, än
att det nu framställda tillägget till berörda proposition på samma grund
bör få upptagas och pröfvas af Stats-Utskottet.

Herr Philipsson: För min del måste jag instämma i de åsigter,

hvilka blifvit här uttalade af Herr Hedin och Grefve Sparre. Jag kan
icke inse annat, än att de hafva rätt, då jag läser 55 § Riksdagsordningen,
och finner, att densamma dels påbjuder, att “motion i ämne, som
tillhör ständigt Utskotts behandling, må af riksdagsman i den Kammare,
han tillhör, göras inom tio dagar från riksdags öppnande44 och dels förbjuder,
att “sedermera sådan fråga, med undantag af grundlagsförslag,
må kunna af riksdagsman väckas, utan såvida den af redan inom någondera
Kammaren fattadt beslut eller upptaget ärende eller annan un -

Den 6 Mars.

335

der riksdagen inträffad händelse omedelbarligen föranledes“. Vid det
tredje skälet kan jag naturligtvis icke fästa mig, ty med en händelse
måste väl förstås ett inträffadt yttre faktum, som kan föranleda till
väckande af en motion, och ett sådant faktum föreligger ej. Men om i
åberopade paragraf Riksdags-ordningen medgifver en ledamot af Kammaren
att, på grund af ett inom Kammaren redan fattadt beslut, framställa
motion, synes det mig vara ännu tydligare, att han bör hafva en sådan
rätt på grund af en proposition, som ännu icke ioranledt något beslut.
Derest den Kongl. propositionen angående elementarläroverkens ordnande
nu förekommit till slutlig behandling och Herr Westerdal derefter framställt
det yrkande, som han här afgifvit i särskild motion, anser jag det
alltså vara obestridligt, att Herr Westerdal varit i sin goda rätt att få
nämnda yrkande under behandling. Men om detta medgifves, måste lian,
enligt min öfvertygelse, ännu mera vara i sin goda rätt, då han vill göra
samma yrkande till föremål för föregående utredning af vederbörligt
Utskott innan den Kongl. propositionen behandlats af Utskottet. En
motsatt åsigt skulle säkerligen leda till betydligt större förvecklingar, än
dom, som kunna blifva en följd af den mening jag uttalat.

Jag tillstyrker alltså remiss af motionen till Stats-Utskottet.

Häruti förenade sig Herr Grenander.

Herr Törnebladh: Jag tillåter mig endast att fästa Kammarens

uppmärksamhet å vådan att gifva en alltför utsträckt tolkning åt den
åberopade grundlagsparagrafen. Ty skulle de der förekommande orden:
“upptaget ärende''1 tolkas så, att hvarje afgifven Kongl. proposition kunde
gifva anledning till motions väckande, måste deraf logiskt följa, att jemväl
hvarje motion, som remitterats, vore att såsom ett sådant ärende
anse och kunna föranleda till motions afgifvande, och i ty fall kunde
motionstiden i sjelfva verket utsträckas genom hela riksdagen, ty i regeln
finnas väl inga ärenden, som icke behandlas eller åtminstone beröras
af någon proposition eller motion. Det synes mig fördenskull farligt att
i en så grannlaga fråga som denna medelst en grundlagstolkning på fri
hand gifva anledning att binda händerna för framtiden.

Herr Hedin: Jag nödgas till en början beklaga, att jag i dag
skall hafva så svårt att göra mig hörd, men förmodligen kommer sig detta
derutaf, att jag för tillfället är något hes. Jag skäll emellertid nu försöka
att tala tydligare och högre.

Jag har då först och främst att anmärka, att jag redan en gång
förut beriktigat den oriktiga uppfattning af mitt första anförande, som
ville hafva min åsigt i saken grundad på en af mig gifven tolkning af
orden: “annan under riksdagen inträffad händelse". Jag förklarade då
uttryckligen, att jag icke ville göra dessa ord till föremål för något slags
ordrytteri, utan stödde jag min mening och mitt yrkande på andra ord,
som förekomma i paragrafen. Trots detta uttalande från min sida, har
jag nu ändock funnit, att den ärade representanten för Wenersborg och
Amål gjort sig saker till samma missförstånd i berörda hänseende, som
nyss Herr vice Talmannen.

336

Den 6 Mars.

I öfrigt vill jag erinra om en händelse, som inträffade för några
år sedan bär i Kammaren. Herr Liss Olof Larsson afgaf nemligen den
18 Februari 1871 en motion, N:o 188, uti hvilken instämde Herrar J.
E. Eriksson och C. Johanson från Dalarne, och denna motion, som trenne
dagar derefter utan någon som helst invändning blef af Kammaren hänvisad
till Stats-Utskottet, var föranledd af en Kongl. proposition, hvilken
först efter motionstidens utgång den 3:dje i nyssnämnde månad inkommit
till Riksdagen.

Herr Philipsson: I anledning af en föregående talares anmärk ning

om betänkligheten deraf, att Kammaren uttalade sig för eu sådan
mening, som jag och några andra ledamöter sökt göra gällande, tillåter
jag mig erinra, att den fara, hvilken förväntas skola dymedelst uppkomma,
icke torde vara synnerligen stor, då i betraktande tages, att
Kammaren eger pröfningsrätt för hvarje särskildt fall och så äfven här.
Jag tror, att man af farhåga för framtida tillämpning icke bör genom
afslag å begärd remiss söka att förqväfva en motion, hvilken är ur både
materiel och formel synpunkt så val befogad som den nu ifrågavarande.
Jag föreställer mig, att Riksdagens Andra Kammare nog skall veta att
städse väl begagna den pröfningsrätt, som genom åberopade grundlagsparagrafen
blifvit åt densamma inrymd. Och hvad särskildt vidkommer
det här föreliggande fallet, kan jag icke finna annat, än att Herr Westerdals
motion står i ett alldeles odelbart sammanhang med den Kongl.
propositionen angående ny anordning af rikets elementarläroverk, ty
Herr Westerdal har i sin motion framhållit, att Kongl. Maj:t i berörda
proposition icke omförmält eller egnat någon uppmärksamhet åt en af
stadsfullmäktige i Amål rörande det dervarande elementarläroverket gjord
underdånig framställning, och det är denna förbisedda framställning lian,
på anförda skäl, yrkar att få öfverlemnad till Stats-Utskottets behandling.
Så vidt jag kan förstå, har således motionen det allra närmaste samband
med den af Kongl. Maj:t efter motionstidens utgånej aflemnade och
nu åsyftade propositionen. Jag vidhåller följaktligen min åsigt och mitt
yrkande.

Herr Grefve Sparre: Jag har begärt ordet med anledning af hvad
den ärade representanten från Valmar nyss anfört.

Om meningen vore att med stöd af en till Riksdagen aflåten Kongl.
proposition nu väcka någon ny fråga, skulle jag i allo instämma med
den nämnde talaren. Jag tror icke, att sådant vore grundlagsenligt.
Men jag har i mitt förra anförande tillåtit mig ett yttrande, som han
förmodligen icke rätt fattat, och jag skall derföre nu söka att förklara
mig tydligare. Jag anser, att, då Kongl. Maj:t afiät oftaberörda proposition
angående alla elementarläroverken i riket, äfven det i Amål
blifvit genom denna regeringshandling bragt på tal hos Riksdagen,
och gjordt till föremål för dess pröfning. Nämnda proposition afser nemligen,
såsom vi veta, ett fullständigt ordnande af de allmänna undervisningsanstalterna,
och om då motionären säger: “jag begär att få föreslå
ett tillägg till denna proposition, beträffande Amåls elementarläroverk,

hvilket

Den 6 Mars.

337

hvilket äfven finnes omnämndt i propositionen*'' — kan väl detta förslag
icke anses vara en ny fråga, utan en fråga, som är “omedelbart
föranledd11 af propositionens innehåll. Sådan är min åsigt. Jag hyser
den största respekt att genom någon äfventyrlig och extensiv lagtolkning
gifva någon annan syftning åt den ifrågavarande paragrafen. Det är
blott på grund af min uppfattning, att frågan om elementarläroverket i
Amål redan år väckt, och att motionären dertill yrkar ett tillägg, som
jag har ansett, att hans motion bör kunna medgifvas remiss till samma
Utskott, hvilket redan tagit hufvudfrågan om hand.

Öfverläggningen var slutad. Herr Talmannen hemställde först, huruvida
Kammaren yrkade att proposition å remiss af den ifrågavarande
motionen skulle framställas, hvartill svarades med blandade ja och nej.
Dernäst hemställde Herr Talmannen, huruvida Kammaren godkände den
af honom gjorda propositionsvägran; och förklarade Herr Talmannen sig
anse svaren på denna senare framställning hafva utfallit med öfvervägande
ja. Votering begärdes emellertid af Hen- Westerdal, med anledning
hvaraf en så lydande omröstningsproposition nu uppsattes, justerades
och anslogs:

Den, som godkänner Herr Talmannens vägran att gifva proposition
å remiss till Utskott af Herr Westerdals motion, N:o 179,

röstar ja;

Den, det ej vill,

röstar nej;

Vinner nej, har Kammaren förklarat sig fortfarande påyrka den
ifrågavarande propositionens framställande.

Omröstningen företogs och visade 92 ja mot 57 nej; och var alltså
Herr Talmannens propositionsvägran af Kammaren godkänd.

§ 5.

Föredrogs och hänvisades till Konstitutions-Utskottet Herr M. Huss’
på Kammarens bord hyllande motion, N:o 180, med förslag om tillägg
till 59 § Riksdagsordningen.

§ 6.

Föredrogs och lades till handlingarne Konstitutions-Utskottets memorial
N:o 4, i anledning af återremiss å Utskottets utlåtande N:o 2,
angående Kongl. Maj:ts proposition om ändring i BO § Regeringsformen.

Itiksd. Prof, 1874. 2 A/d. 1 Band. 22

338

Den 6 Mars.

§ 7.

Föredrogs, men bordlädes ånyo Stats-Utskottets utlåtanden N:is 31—34.

§ 8.

Efter skedd föredragning af Stats-Utskottets utlåtande N:o 35, i
anledning af Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse med öfverlemnande af förteckning
öfver de för statsverkets räkning utarrenderade egendomar, blef
nämnda utlåtande lagdt till handlingarne.

§ 9.

Anmäldes och bordlädes:

Stats-Utskottets utlåtanden:

N:o 36, i anledning af Kongl. Majrts nådiga proposition angående
upplåtelse till Nyköpings stad af åtskilliga delar utaf Nyköpings slotts
område; och

N:o 37, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående
tillstånd för Stockholms stad att framgent disponera en Kongl. Maj:t och
Kronan tillhörig egendom å Kungsholmen;

Banko-Utskottets memorial:

N:o 3, i fråga om eftergift af Bokhållaren A. O. Bagges betalningsskyldighet
för ett från Riksbanken på delvis falska befunna lånehandlingar
till O. Jonsson i Krafslösa utgifvet lån;

N:o 4, med hemställan om afskrifning ur Riksbankens hufvudkontors
räkenskaper af dess återstående fordringar för kassakreditiv och åtskilliga
lån med omsättningsrätt; och''

N:o 5, i fråga om afskrifning ur Afdelningskontorets i Göteborg räkenskaper
af åtskilliga lån;

Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts utlåtande N:o 2 (i samlingen
N:o 9), i anledning af väckt motion om förändrad lydelse af 9 §
i Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863 angående nämndemans rätt
till ersättning för extra förrättningar; samt

Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts utlåtande N:o 3 (i samlingen
N:o 10), i anledning af väckt förslag om underdånig hemställan
till Kongl. Maj:t rörande ändring i Kongl. Kungörelsen den 27 September
1872 angående expeditionslösen.

Dessa ärenden skulle sättas främst å den föredragningslista, som för
Kammarens nästa sammanträde komme att upprättas.

§ io.

Justerades protokollsutdrag för detta sammanträde.

Den 7 Mars.

339

§ Il Ledighet

från riksdagsgöromålen beviljades Herr Sven Nilsson i Efveröd
under 14 dagar, i anseende till inträffadt dödsfall inom hans familj,
Herr Per Nilsson i Råby under 6 dagar och Herr J. F. Edström, för
maktpåliggande enskilda angelägenheters vårdande, under 5 dagar, allt
räknadt från och med den 9 innevarande månad, samt Herr P. O. Bylander
under 8 dagar från och med den 11 dennes.

Kammarens ledamöter åtskildes kl. 3,8 e. m.

In fidem

II. Husberg.

lördagen (lön 7 Mars.

Kl. 10 f. m.

§ 1-

* Chefen för Civil-departementet Herr Statsrådet in. m. P. A. Bergström
aflemnade Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, i fråga om inskränkning
i rättigheten att till förtäring på stället försälja vin och maltdrycker;
och mottog Herr Talmannen denna nådiga proposition, under förklarande
att densamma skulle hos Kammaren blifva till grundlagsenlig
behandling föredragen.

§ 2.

Justerades det i Kammarens sammanträde den 28 nästlidne Februari
förda protokoll.

§ 3.

Föredrogos, men blefvo andra gången bordlagda:

Stats-Utskottets utlåtanden N:is 36 och 37;

Banko-Utskottets memorial Näs 3, 4 och 5; samt

Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts utlåtanden Näs 2 och.3
(i samlingen Näs 9 och 10).