F O It S T A KAMMARE N

ProtokollRiksdagens protokoll 1949:4

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1949

F O It S T A KAMMARE N

Nr 4

29 januari—2 februari.

Debatter ni. ni.

Onsdagen ilen 2 februari.

Sid.

Interpellation av herr Näsgård om restitution av tilläggsskatten å
skogsbrukets bensin ........................................ 5

Samtliga avgjorda ärenden.

Onsdagen den 2 februari.

Konstitutionsutskottets memorial nr 1, i anledning av första kammarens
remiss av motionen nr 193 ......................... 4

Statsutskottets utlåtande nr 1, ang. utgifterna under riksstatens första
huvudtitel (hov- och slottsstaterna) ......................... 4

1 Forsla kammarens protokoll 19b9. Nr 4.

Lördagen den 29 januari — tisdagen den 1 februari 1949. Nr 4.

3

Lördagen den 29 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 2 eftermiddagen.

Justerades protokollen för den 21, 22
och 23 innevarande månad.

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
Kungl. Maj ds proposition
nr 13, med förslag till förordning
angående allmänt kyrkomöte (kyrkomötesförordning).

Anmäldes och bordlädes
konstitutionsutskottets memorial nr 1,
i anledning av första kammarens remiss
av motion nr 193 av herrar Hällgren
och Näsgård om användning av proportionell
valmetod vid landstingens val av

ledamöter och suppleanter i hushållningssällskapens
förvaltningsutskott; samt

statsutskottets utlåtande nr 1, i anledning
av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande
egentliga statsutgifter för budgetåret
1949/50 under riksstatens första
huvudtitel, avseende anslagen till hovoch
slottsstaterna.

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 2.02 eftermiddagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Tisdagen den 1 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 4 eftermiddagen.

Justerades protokollen för den 20 och
den 29 nästlidne januari.

Föredrogos och bordlädes ånyo konstitutionsutskottets
memorial nr 1 och
statsutskottets utlåtande nr 1.

Kammarens sammanträde avslutades
kl. 4.02 eftermiddagen.

In fidem
G. H. Berggren.

4

Nr 4.

Onsdagen den 2 februari 1919.

Onsdagen den 2 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 2 eftermiddagen.

Herr Linderot anmälde, att han infunnit
sig vid riksdagen.

Herr statsrådet Andersson avlämnade
Kungi. Maj:ts propositioner:

nr 12, angående täckande av vissa medelsbrister,
redovisade såsom propriebalanser
i försvarets civilförvaltnings räkenskaper; nr

14, angående fortsatt disposition av
vissa äldre reservationsanslag;

nr 15, med förslag till förordning angående
ändring i förordningen den 9
september 1938 (nr 567) om handel med
preventivmedel;

nr 16, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 16 februari
1934 (nr 19) om fullgörande i vissa
fall av betalningsskyldighet i förhållande
till utlandet in. in.; samt
nr 17, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 20 juni 1924 (nr 349)
om landsting.

Herr talmannen yttrade, att han efter
samråd med andra kammarens talman
finge föreslå, det första kammaren ville
besluta att vid sammanträde, som komme
att hållas onsdagen den 16 innevarande
månad, företaga val av

dels ledamöter och suppleanter i den
nämnd, som äger att döma, huruvida
högsta domstolens och regeringsrättens
samtliga ledamöter gjort sig förtjänta att
i deras viktiga kall bibehållas,

dels ock valmän och suppleanter för
utseende av kommitterade för tryckfrihetens
vård.

Detta förslag antogs.

Ang. återlämnande från konstitutionsutskottet
av en dit remitterad motion.

Föredrogs ånyo konstitutionsutskottets
memorial nr 1, i anledning av första
kammarens remiss av motion nr 193 av
herrar Hällgren och Näsgård om användning
av proportionell valmetod vid
landstingens val av ledamöter och
suppleanter i hushållningssällskapens
förvaltningsutskott.

Detta memorial lydde:

»Till konstitutionsutskottet har första
kammaren enligt protokollsutdrag för
den 26 innevarande januari månad hänvisat
en därstädes av herrar Hällgren
och Näsgård väckt motion, nr 193, vari
hemställes, ’att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning
och förslag till sådana bestämmelser,
att landstingens val av ledamöter och
suppleanter i hushållningssällskapens
förvaltningsutskott må kunna förrättas
enligt proportionell valmetod’.

Enär det i motionen väckta förslaget
enligt utskottets mening är av beskaffenhet
att ej böra av konstitutionsutskottet
handläggas, föranledes utskottet att till
första kammaren återlämna ifrågavarande
motion, vilket utskottet får för riksdagen
anmäla.»

Herr ANDRE VICE TALMANNEN:
Herr talman! Jag får hemställa, att kammaren
måtte besluta att lägga det nu
föredragna memorialet till handlingarna
samt hänvisa den ifrågavarande motionen
till jordbruksutskottet.

Efter härmed slutad överläggning bifölls
vad herr andre vice talmannen därunder
hemställt.

Vid förnyad, punktvis skedd föredragning
av statsutskottets utlåtande nr 1, i
anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar ro -

Onsdagen den 2 februari 1949.

Nr 4.

5

Interpellation om restitution av tilläggsskatten å skogsbrukets bensin.

rande egentliga statsutgifter för budgetåret
1949/50 under riksstatens första huvudtitel,
avseende anslagen till hov- och
slottsstaterna, bifölls vad utskottet i detta
utlåtande hemställt.

Föredrogos och bordlädes Kungl.
Maj ds denna dag avlämnade propositioner
nr 12 och 14—17.

Interpellation om restitution av tilläggsskatten
å skogsbrukets bensin.

Herr NÄSGÅRD erhöll på begäran ordet
och anförde: Herr talman! Enligt
Kungl. Maj ds bemyndigande den 12 november
1948 tillkallade finansministern
sakkunniga för utredning av frågan om
rätt till restitution av skatt för bensin,
som användes vid jordbrukets drift eller
för yrkesmässigt bedrivet fiske. I direktiven
angavs, att utredningen borde inriktas
på frågan, huruvida restitutionsförfarandet
även borde avse trädgårdsskötsel.
Försvarsväsendet och den civila
flygtrafiken omnämndes likaledes i
direktiven. Skogsbruket lämnades däremot
helt utanför.

De mycket starka skäl, som framhållits
till stöd för restitution av skatt för bensin
som användes vid jordbruket, fisket
och trädgårdsskötseln, torde i lika hög
grad kunna åberopas för skogsbrukets
vidkommande. Sakskälen tala för att restitution
borde erhållas bl. a. för de bränslekvantiteter,
som förbrukas under användningen
av traktorer för drivningar,
plantskoledrift samt skogstransporter i
den mån dessa icke försiggå på vägar
tillhörande det allmänna vägväsendet.
Åtskilliga traktorer användas dessutom i
både jordbruks- och skogsarbete, och de
skulle alltså komma att behandlas olika
ur bensinskattesynpunkt alltefter det faktiska
användningssättet.

Skogsvårdsstyrelserna ha råkat illa ut
för den hårda skärpningen av bensinskatten.
Jordbruksministern antyder under
nionde huvudtiteln, att en del av
den kostnadsstegring, som denna skärpning
medfört, skall kunna bäras av skogsägarna
genom alt biträdestaxan justeras

ytterligare något uppåt. Detta måste
dock betecknas som en egendomlig variation
av principen att skatten skall
tillåtas att slå igenom i prisbildningen.

Det behöver knappast påpekas vilken
roll lastbilstransporterna av skogsprodukter
numera spela. Åtskilliga tusental
lastbilar äro sysselsatta med transporter
av bränsle för uppvärmning och för industriändamål
av timmer och annat
rundvirke, förädlade skogsprodukter
o. s. v. Stora förut oåtkomliga områden
hålla på att göras tillgängliga för avverkning
genom motorbyggda somrnaroch
vintervägar.

Råvarukostnaden har skjutits fram i
diskussionen om exporten av skogsprodukter.
På det här området bidra statsmakterna
till att fördyra råvaran utan
att någon människa och naturligtvis inte
heller staten har någon nytta av det.

När trävarubolagen och domänverket
bygga basvägar till flottleder och landsvägar,
är detta ett viktigt bidrag till strävandena
att öka landets produktion och
möjligheterna att genom export av skogsprodukter
stabilisera vår ekonomi. Staten
hindrar emellertid dessa strävanden
genom att utöver den gamla bensinskatten
av 18 öre för liter lägga på en extraskatt
av inte mindre än 27 öre för liter.

Vad beträffar motorsågarna, så voro
i slutet av förra året 500 st. 2-manssågar
och 200 st. 1-manssågar i bruk i skogarna.
Dessutom voro ytterligare 300 motorsågar
inköpta och licensklara, färdiga att
tas i bruk inom den närmaste tiden. Bensinförbrukningen
beräknas för 2-manssågar
till ca 1 liter i timmen och för 1-manssågar till ca 0,7r> liter i timmen. En
enkel multiplikation räcker för att komma
underfund med vilken fördyring den
extra bensinskatten innebär.

Bränslekommissionen fastställde på sin
tid bensinkvot för till rent skogsbruksändamål
använda motorer, bl. a. bensindrivna
traktorer, jeepar, motorsågar,
bergborrmaskiner m. fl. Det borde alltså
inte vara så svårt att ordna restitutionsfrågan.

Med hänvisning lill det anförda får
jag hemställa om kammarens tillstånd att
lill statsrådet och chefen för finansdepartementet
framställa följande fråga:

0

Nr 4.

Onsdagen den 2 februari 1949.

Interpellation om restitution av tilläggsskatten å skogsbrukets bensin.

Har statsrådet för avsikt att vidtaga
åtgärder i syfte att bereda även skogsbruket
restitution av tilläggsskatten å
bensin?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 2.10 eftermiddagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Stockholm 1949. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

490593