1957 FÖRSTA KAMM AREN Nr 23

ProtokollRiksdagens protokoll 1957:23

RIKSDAGENS

•MSS,

Sy?,

*£$•

PROTOKOLL

1957 FÖRSTA KAMM AREN Nr 23

16—17 oktober

Debatter m. m.

Onsdagen den 16 oktober Sid.

Hälsningstal av talmannen ...................................... 3

Minnesord över herr Näsgård .................................. 3

Ang. telegramväxling med Norges storting i anledning av konung
Haakon VII:s frånfälle ...................................... 3

Interpellationer:

av fru Gärde Widemar ang. kvinnors tillträde till prästerliga tjänster
m. m................................................... 4

av herr Sveningsson om upprustning av vägväsendet .......... 5

av herr Åkesson ang. indragning av vissa tåglägenheter ........ 6

Samtliga avgjorda ärenden

Onsdagen den 16 oktober

Protokoll från justitiedepartementet ang. fullmaktsgranskning .... 3

1 Första kammarens protokoll 1957. Nr 23

Onsdagen den 10 oktober 1957

Nr 23

3

Onsdagen den 16 oktober

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Herr TALMANNEN öppnade sammanträdet
med följande ord:

Riksdagens höstsession tar i dag sin
början. Jag hälsar kammarens ledamöter
välkomna till arbetet och förklarar
sessionen öppnad.

Härefter anförde herr TALMANNEN:

Sedan vi skildes före sommarens inbrott
har ett sorgebudskap nått oss. Ledamoten
av denna kammare Bernhard
Näsgård har avlidit.

Bernhard Näsgård tillhörde vad på
riksdagsåren ankommer ingalunda de
äldsta i denna kammare. Han tog säte
här 1945 och bevistade alltså i år sin
trettonde riksdag. Trots detta spelade
han en mycket framskjuten roll i kammarens
arbete och i dess förhandlingar.
Han var före sin statsrådstid ledamot
av talmanskonferensen, av utrikesutskottet
och av statsutskottet, och han
var sedan 1953 sin partigrupps ledare
här i kammaren.

Det låg ingenting onaturligt i att han
trots sin relativt korta riksdagsmannabana
spelade denna framskjutna roll.
Han hade, när han inträdde i riksdagen,
bakom sig många år av arbete, som
givit honom en god skolning och en betydande
erfarenhet i politiska och allmänna
värv. Han hade under ett dussintal
år varit sekreterare i sitt partis
riksdagsgrupp. Han hade under några
av dessa år även varit partisekreterare.
Han hade under åren 1937—1947 varit
statssekreterare. Detta för att nämna
allenast några exempel.

Bernhard Näsgård var i sitt framträdande
en stillsam och ganska tystlåten
man. Han verkade inte genom stora åthävor
och långa tal. Men lian var en
klok och kunnig människa, som visste
att göra sitt inflytande gällande. Han

lämnar därför efter sig ett betydande
tomrum.

Vi tackar honom för vad han varit
som kamrat och människa, vi tackar honom
för hans insats i vårt offentliga liv
och vi lyser frid över hans minne.

Detta anförande åhördes av kammarens
ledamöter stående.

Vidare yttrade herr TALMANNEN:

Jag vill meddela kammarens ledamöter,
att jag tillsammans med andra kammarens
talman i anledning av konung
Haakons frånfälle till presidenten i Norges
storting framfört Sveriges riksdags
djupa deltagande i den landssorg, som
drabbat Norges folk. Från norska stortinget
har i anledning härav ankommit
följande telegram.

Til

Riksdagens Herrar Talmaenn

Sveriges Riksdag Stockholm

Paa vegne av Norges Storting fremförer
vi vår oppriktige og varme takk
for utvist deltakelse ved Kong Haakon
7’s bortgång.

Oscar Torp

Nils Langhelle

Jag hemställer, att detta måtte tas till
kammarens protokoll.

Upplästes och lades till handlingarna
följande från justitiedepartementet ankomna
protokoll.

Protokoll, hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 4 oktober 1957.

Till justitiedepartementet hade den 25
juli 1957 från länsstyrelsen i Gävleborgs
län inkommit fullmakt för landstingsmannen
Axel Andersson, österfärnebo,
vilken vid ny röstsammanräkning blivit
utsedd såsom ledamot av riksdagens

4

Nr 23

Onsdagen den 16 oktober 1957

Interpellation ang. kvinnors tillträde till
första kammare i stället för avliden ledamot
av samma kammare.

Vid granskning av fullmakten, som företogs
inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande
fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret
framställdes mot fullmakten icke
någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till första kammaren.

I ämbetet:

K. G. Grönhagen

Protokoll hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 16 oktober 1957.

Till justitiedepartementet hade den 11
och den 12 oktober 1957 från överståthållarämbetet
och länsstyrelsen i Kalmar
län inkommit fullmakter för borgarrådet
Helge Berglund och ombudsmannen Bertil
Petersson vilka vid nya röstsammanräkningar
blivit utsedda såsom ledamöter
av riksdagens första kammare i stället
för avgångna ledamöter av samma
kammare.

Sedan Berglund den 15 oktober 1957
avsagt sig riksdagsmannauppdraget undantogs
dennes fullmakt från granskningen.

Vid granskning av den för Petersson
utfärdade fullmakten, vilken granskning
företogs inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande
fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakten icke
någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till första kammaren.

prästerliga tjänster m. m.

Herr Andersson, Axel Emanuel, och
herr Petersson, Bertil, infunno sig nu
och intogo sina platser i kammaren.

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökning:

Till riksdagens första kammare

Undertecknad får härmed vördsamt
anhålla om tjänstledighet från riksdagsgöromålen
räknat från den 16 oktober
till och med den 12 november 1957 på
grund av resa till Amerika i och för studier
av mentalsjukhus (i egenskap av
ordförande för statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande).

Bönninge den 8/10 1957

E. Birke

Den begärda ledigheten beviljades.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
vidare herrar Torsten Andersson,
De Geer, Fahlander och Elmgren
för deltagande i Europarådets rådgivande
församlings sammanträde i Strasbourg,
de båda förstnämnda för tiden
till och med den 31 i denna månad och
de båda sistnämnda för tiden till och
med den 1 nästkommande november.

Slutligen beviljades herrar Sandler
och Bengtson ledighet från riksdagsgöromålen
för den tid, som åtginge för
fullgörande av uppdrag såsom ombud
vid Förenta Nationernas generalförsamling
i New York.

Interpellation ang. kvinnors tillträde till
prästerliga tjänster m. m.

I ämbetet: Fru GÄRDE WIDEMAR (fp) erhöll på

K G Grönhaaen begäran ordet och anförde:

Herr talman! 1957 års allmänna
Det antecknades, att herr Axel An- kyrkomötes beslut att avslå Kungl.
dersson utsetts att inträda såsom leda- Maj :ts proposition angående kvinnors
mot av kammaren i stället för avlidne tillträde till prästämbetet har väckt djup
statsrådet Näsgård, samt att herr Bertil förstämning inom alla folklager såväl
Petersson blivit utsedd att inträda såsom inom som utom kyrkan. Kyrkomötets
ledamot av kammaren i stället för herr behandling av denna fråga och de uttaJohn
Wiktor Jonsson, vilken avsagt sig landen som där gjorts har uppväckt
sin riksdagsmannabefattning. spörsmålet om det är lämpligt att allt -

Onsdagen den 10 oktober 1957

Nr 23

5

Interpellation om upprustning av vägväsendet

jämt bibehålla kyrkomötets vetorätt i
kyrkolagsfrågor.

Bestämmelserna i 87 § regeringsformen,
vilka innefattar kyrkomötets vetorätt
i dessa frågor, infördes i samband
med ståndsrepresentationens avskaffande
år 1866. Härvid upphörde prästerskapets
liksom de övriga ståndens representationsrätt
i riksdagen. Tidigare hade
icke funnits några särskilda bestämmelser
om stiftande av kyrkolag utan för
denna lagstiftning gällde samma regler
som för stiftande av allmän lag d. v. s.
konungen och riksdagen bestämde gemensamt.

Kort före representationsreformen
hade kyrkomötet inrättats och då det
av olika — ej närmare preciserade •—
skäl ansågs lämpligt, att prästerskapet
fick något inflytande på den kyrkliga
lagstiftningen, infördes kyrkomötets vetorätt
i dessa frågor. Därefter har fråga
om avskaffande av denna vetorätt och
eventuellt ersättande med rätt att avgiva
utlåtande i kyrkolagsfrågor vid åtskilliga
tillfällen varit föremål för riksdagens
prövning.

1920 års riksdag beslöt med anledning
av en motion att i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla om utredning, huruvida
kyrkomötets rätt att med konung och
riksdag lagstifta i kyrkolagsfrågor kunde
avskaffas och ersättas med en rätt att
i dylika frågor avgiva utlåtande, samt
hemställde, att Kungl. Maj:t därefter ville
för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen kunde föranleda. Såsom
följd därav tillkallades inom justitiedepartementet
1921 landshövdingen
Johan Widén för att verkställa utredning
bl. a. av dessa frågor. Widén avgav
ett betänkande 1923, där lian bl. a. påpekade,
att det vore uppenbart att motsättningarna
mellan de borgerliga och
kyrkliga lagstiftningsorganen vore eu
olägenhet och att det vore ett berättigat
önskemål att undanröja dessa motsättningar.

Kungl. Maj:t framlade emellertid icke
något förslag för riksdagen i frågan och
ärendet blev avskrivet i justitiedepartementet
år 1933.

Vad som nu senast har skett i fråga

om kvinnors tillträde till prästämbetet
aktualiserar frågan om borttagandet av
kyrkomötets vetorätt. Om denna vetorätt
används så att den hindrar reformer,
varom hela folket i övrigt är så
gott som enigt, vilket får anses ha kommit
till uttryck genom riksdagsbeslut,
synes något skäl att bibehålla vetorätten
icke längre föreligga.

Kvinnors tillträde till prästämbete
måste betraktas icke endast som en gärd
av rättvisa mot kvinnorna, vilkas medborgerliga
likaberättigande redan är
lagfäst, utan också som en samhällsangelägenhet
av stor betydelse. Kvinnornas
medverkan på praktiskt taget alla
områden har blivit alltmera självklar
och nödvändig.

Under åberopande av vad jag nu anfört
får jag härmed hemställa om första
kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för justitiedepartementet få
framställa följande frågor:

1) Har herr statsrådet för avsikt att
efter kyrkomötets beslut för riksdagen
framlägga en proposition om kvinnors
tillträde till prästerliga tjänster; samt

2) ämnar herr statsrådet upptaga den
fråga, som senast behandlades av 1920
års riksdag, angående avskaffande av
kyrkomötets vetorätt i kyrkolagsfrågor
och ersättande av denna med en rätt att
avgiva utlåtande i dylika frågor?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Interpellation om upprustning av vägväsendet Ordet

lämnades härefter på begäran till
herr SVENINGSSON (h), som yttrade:

Herr talman! Riksdagen godkände
1954 en femårsplan för vägväsendet. Under
åren 1954/55—1958/59 skulle sammanlagt
4 300 miljoner kronor — i 1952
års penningvärde —• användas för upprustning
och utbyggnad av vägnätet. Tages
hänsyn till penningvärdeförsämringen
torde beloppet i dag vara åtskilligt
högre.

Planen har betecknats som ett minimiprogram.
Detta gäller särskilt väg -

c

Nr 23

Onsdagen den 10 oktober 1957

Interpellation ang. indragningen av vissa
byggnadsverksamheten. Minimiplanen
bar emellertid på grund av rambegränsningar
icke genomförts, utan betydande
eftersläpningar har uppstått.

Trafiken och bilarnas antal har sedan
1954 ökat väsentligt utöver vad man då
räknade med, och det torde vara fullständigt
klart att våra alltjämt många
grusvägar icke håller för dagens tunga
trafik.

Skall utvecklingen med vårt vägväsen
hålla en med biltrafiken något jämförbar
takt så måste vägarna förbättras och
förstärkas och nybyggnad ske i mycket
större omfattning än vad som förekommit
under de senaste åren.

Sedan flera år har av berörda myndigheter
och övriga sakkunniga, av bilismens
organisationer och av näringslivets
företrädare framhållits, att den nuvarande
utvecklingen kommer att medföra
svåra komplikationer om inte effektiva
åtgärder sätts in.

Det senaste året har givit klara belägg
för att de uttalade farhågorna haft fog
för sig. Tjällossningen under våren och
den fuktiga väderleken under hösten
har med önskvärd tydlighet framhävt lägets
allvar. Förhållandena har på många
håll varit närmast krisartade, vilket med
säkerhet kan ses som en följd av eftersläpningen
i vägplanens genomförande.

Till buds stående resurser kan på
grund av bl. a. rambegränsningarna icke
utnyttjas rationellt. Detta medför naturligtvis
att folkhushållet undandrages de
betydande rationaliseringsvinster som
kan uppstå under gynnsammare förhållanden.
Folkhushållet torde ha gjort betydande
förluster i form av försämrad
transportekonomi och snabbare förslitning
av motorfordonsparken.

Så snart som möjligt måste kraftiga
åtgärder sättas in för att de största och
mest aktuella bristerna hos våra allmänna
vägar blir avhjälpta.

Riktlinjer måste med det snaraste dragas
upp för att åstadkomma en acceptabel
lösning av de nuvarande och framtida
problemen på vägväsendets område.

Med stöd av ovanstående hemställer
jag om kammarens tillstånd att till statsrådet
Eliasson få framställa följande
frågor:

tåglägenheter

1. Har herr statsrådet uppmärksammat
den allmänna oro som råder i landet,
med anledning av utvecklingen på
vägväsendets område?

2. Vill herr statsrådet ge kammaren
en redogörelse för när och i vilken takt
en verklig upprustning av landets vägväsende
kommer att företagas?

Det sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Interpellation ang. indragningen av vissa
tåglägenheter

Herr ÅKESSON (fp) fick nu ordet och
anförde:

Herr talman! Vid senaste tidtabellsskiftet
företogs vid statens järnvägar
tågindragningar i en större omfattning
än vid tidigare tidtabellsskiften. Nedskärningen
av antal tåg har å vissa bandelar
uppgått till 20—25 procent av
samtliga tåglägenheter. Detta i förhållande
till motsvarande vintertidtabell
1956—1957.

Att en så markant indragning av tåg
ej kan ske utan att påverka resmöjligheterna
och den berörda bygdens trafikförhållande
i övrigt är fullt naturligt.
Det är därför med oro bygdens befolkning
följer den utveckling, som här
sker, och anser att tågindragningarna är
ett led i den indragning och nedläggning
av järnvägar som f. n. pågår.

Herr talman! Jag anhåller om kammarens
tillstånd att till herr statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
få framföra följande interpellation: 1.

År herr statsrådet i tillfälle att upplysa
om vilka direktiv som har utgått
från kungl. järnvägsstyrelsen till underlydande
trafikförvaltningar angående
tågindragningar denna höst och vilka
förhållanden som har föranlett indragningar
av ovan angivna storlek?

2. Vill herr statsrådet medverka till
att, innan beslut om indragning av trafikförbindelse
inom statens järnvägar
fattas, kontakt tas med berörda kommuner,
så att sådana trafikindragningar om
möjligt kan undvikas som mera märk -

Onsdagen den 16 oktober 1957

Nr 23

7

Interpellation

bart skulle påverka bygdens normala
trafikförhållanden?

Även denna anhållan bifölls.

Anmäldes och bordlädes Ivungl. Maj ds
till kammaren överlämnade proposition
nr 180, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Ceylon för undvikande
av dubbelbeskattning och förhindrande
av skatteflykt beträffande inkomstskatter.

ang. indragningen av vissa tåglägenheter
Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 548, av herr Spetz m. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds proposition angående
folkhögskolans ställning och uppgifter;
samt

nr 549, av herrar Boman och Sundelin,
i anledning av Kungl. Maj ds proposition
angående en reform av den territoriella
pastoratsindelningen och den
församlingsprästerliga organisationen i
riket m. m.

Anmäldes och bordlädes riksdagens
revisorers särskilda berättelse om försvarssjukvårdens
centrala ledning.

Kammarens sammanträde avslutades

kl. 14.19,

In fidem

G. H. Berggren

8

Nr 23

Torsdagen den 17 oktober 1957

Torsdagen den 17 oktober

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 180, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Ceylon för undvikande
av dubbelsbeskattning och förhindrande
av skatteflykt beträffande inkomstskatter.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 548, av herr Spetz m. fl.; samt
nr 549, av herrar Boman och Sundelin.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
riksdagens revisorers särskilda
berättelse om försvarssjukvårdens centrala
ledning.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 550, av herr Wolgast m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition angående
folkhögskolans ställning och uppgifter; -

nr 551, av herr Wolgast m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition angående
folkhögskolans ställning och uppgifter; nr

552, av herr Andersson, Alvar, och
herr Mossberger, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående folkhögskolans
ställning och uppgifter;

nr 553, av fru Gärde Widemar m. fl., i
anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken
m. m.; och

nr 554, av herr Alexanderson, i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken
m. m.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
herr Lundström för tiden den
19 innevarande månad—den 9 nästkommande
november.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.03.

In fidem
G. H. Berggren

Stockholm 1957. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

571576