1947. Andra kammaren. Nr 27

ProtokollRiksdagens protokoll 1947:27

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1947. Andra kammaren. Nr 27.

Fredagen den 13 juni.

Kl. 4 em.

§ 1.

Justerades protokollet för den 7 innevarande juni.

§ 2.

Herr talmannen yttrade: Efter samråd med första kammarens talman
och överläggningar i talmanskonferensen får jag beträffande riksdagsarbetet
under de närmaste veckorna meddela följande.

Arbetsplenum hålles om onsdag den 18 juni i vanlig ordning. Sista arbetsplenum
före midsommar hålles fredagen den 20 juni. Därefter sammanträder
kammaren icke förrän fredagen den 27 juni, då bordläggningsplenum hålles
kl. 4 em. Lördagen den 28 och måndagen den 30 juni avses för arbetsplena.
Allt detta under förutsättning att intet oförutsett inträffar, som påkallar eu
annan anordning.

Under tiden för kamrarnas midsommarledighet kunna givetvis utskotten
sammanträda i den utsträckning, som arbetet det påfordrar.

§ 3.

Herr statsrådet Vougt avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 321, med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av den internationella
arbetsorganisationens sjätte sjöfartskonferens år 1946 fattade beslut;
och

nr 322, angående ändrade grunder för statsbidrag till avlöning av lärare vid
folk- och småskolor.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 4-

Ordet lämnades på begäran till Svar ^ fråga.

Chefen för försvarsdepartementet, herr statsrådet Vougt, som anförde: Herr
talman! Herr Persson i Landafors har frågat mig, om jag, i anledning av den
prekära bränslesituationen, har för avsikt att vidtaga sådana åtgärder, att
värnpliktiga, som i år undergå rekrytutbildning, kunna erhålla tjänstledighet
någon tid för att deltaga i vedhuggningsarbete, därest de frivilligt anmäla
sig för sådant arbete.

Kungl. Maj:t har den 6 juni utfärdat bestämmelser i ämnet. Beslutet innebär,
att vid försvaret fast anställd personal och värnpliktiga skola frivilligt
uttagas för skogsavverkning under högst en månad. Syftet är att härigenom
i möjligaste mån tillgodose bränslebehovet vid försvarets anläggningar och
vinna motsvarande lättnad för bränsleförsörjningen i övrigt. Det förutsättes
att företrädesvis för arbetet lämpad personal skall tas i anspråk. I vad mån

Andra hammarens protokoll 19^7. Nr 27. 1

2

Xr 27.

Fredagen den 13 juni 1947.

Svar på fråga. (Forts.)

åtgärderna medföra åsyftat resultat blir beroende bl. a. av tillgången på sådan
personal och dess villighet att stå till förfogande.

Härpå yttrade

Herr Persson i Landafors: Herr talman! Jag ber att till chefen för för
svarsdepartementet få framföra mitt tack för svaret på min fråga. Svaret är
ju i hög grad positivt, och jag hoppas livligt att den vidtagna åtgärden skall
i väsentlig mån bidraga till att skapa bättre förutsättningar för förbättring
av den prekära bränslesituationen.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 5.

Svar på Herr statsrådet Mossberg erhöll på begäran ordet och anförde: Herr talman!
interpellation. \[C(] andra kammarens tillstånd har herr Hansson i Skediga till mig riktat
följande frågor:

Är herr statsrådet beredd att medverka till att ett samarbete kommer till
stånd mellan städer och köpingar å ena sidan och omgivande landsbygdskommuner
å den andra för att tillgodose behovet av arrestlokaler jämte förhörsoch
vaktrum?

Har herr statsrådet för avsikt att framlägga förslag om statsbidrag till uppförande
av arrestlokaler med tillhörande förhöTs- och vaktrum och till driftkostnaderna
för sådana lokaler?

I anledning av interpellantens första fråga vill jag erinra om att föreskrifter
rörande förvaring av personer i härads- och stadsfängelser samt polisarrester
utfärdades i kungl. kungörelsen nr 134 år 1934. I samband härmed lämnade
chefen för socialdepartementet i särskild ämbetsskrivelse den 4 maj 1934 närmare
direktiv till länsstyrelserna beträffande frågan om anskaffande av arrestlokaler.
I skrivelsen framhålles vikten av att länsstyrelserna beaktade att polisdistrikten
i minsta möjliga mån betungades med utgifter för detta ändamål.
Länsstyrelserna tillråddes att verka för att polisdistrikten i lämplig omfattning
förenade sig om gemensamma arrestlokaler. Det förutsattes härvid också
att polisdistrikt på landet skulle kunna träffa avtal med närbelägen stad om
häktades eller kvarhållnas förvaring i staden tillhörig förvaringslokal.

I stor utsträckning torde också mindre kommuner på landsbygden ha förenat
sig om gemensamma arrestlokaler. Landskommuner, som ligga nära stad
eller annan tätort, ha merendels träffat avtal med tätorten att mot viss avgift
få inhysa sina arrestanter i tätortens arrest.

Det synes mig angeläget, att vid inkorporering jämväl frågan om polisdistriktens
arrestlokaler vinner tillbörlig uppmärksamhet, varvid det bör tillses
att, där så är lämpligt, sådana delar av ett landsbygdspolisdistrikt, som icke
inkorporeras, beredas möjlighet att utnyttja den inkorporerande tätortens arrestlokaler.
Jag utgår emellertid från att länsstyrelserna vid handläggande av
dessa angelägenheter alltjämt tillämpa de principer, som återfinnas i 1934 års
ämbetsskrivelse. o

I sin andra fråga berör interpellanten spörsmålet om statsbidrag till uppiörandet
av arrestlokaler och till driftkostnaderna för sådana lokalen Detta spörsmål
har senast varit föremål för övervägande av 1939 års polisutredning.. Utredningen,
vilken som bekant framlade förslag till förstatligande av polisväsendet
i riket, stannade för att kommunerna även vid ett förstatligande borde
bibehållas vid skyldigheten att tillhandahålla nödiga arrestlokaler ävensom
andra polislokaler. Denna angelägenhet torde icke böra lösas separat utan upp -

Fredagen den 13 juni 1947.

Nr 27.

3

Svar på interpellation. (Forts.)

tagas till prövning i samband med frågan om polisväsendets framtida organisation.
Jag bär sålunda icke för avsikt att för närvarande framlägga förslag i
ärendet.

Vidare yttrade

Herr Hansson i Skediga: Herr talman! Jag skall be att till statsrådet Mossberg
få framföra mitt tack för svaret på min interpellation..

Svaret ger upplysning om en sak, som man tidigare inte känt till. Förut ba
vi bara ägt kännedom om kungl. kungörelsen i SFS 134/1934, där det stadgas
om skyldighet att hålla arrestlokaler. Den av statsrådet nu omnämnda ämbetsskrivelsen
till länsstyrelserna ger vid handen att det finns möjligheter att lätta
på bekymren i detta hänseende just för landskommuner invid de större städerna,
Det har nämligen i skrivelsen förutsatts att polisdistrikt på landet skulle
kunna träffa avtal med närbelägen stad om häktades eller kvarhållnas förvaring
i staden tillhörig förvaringslokal. Fordringarna på förvaringslokalerna ha
blivit större än tidigare, och det har för landsbygdens polisdistrikt varit besvärligt
att ordna med lämpliga lokaler. Vi ha haft samarbete mellan de olika
distrikten och försökt ordna det på bästa sätt, men vi ha nu kommit i det läget
att lokalerna måste ersättas med nya eller också avtal träffas med staden. Något
sådant avtal bär emellertid inte kunnat träffas, då kostnaderna blivit^ för
stora för oss. Det är därför som jag vänt mig till statsrådet med min fråga.

Polisverksamheten är ju numera inte någon kommunal angelägenhet utan en
rent statlig sådan. Uppbörds- och indrivningsverksamheten handhaves helt av
staten, och ordningens upprätthållande är inte någon intern kommunal angelägenhet
utan får ses ur vidare synpunkter.

I senare delen av sitt svar säger statsrådet att han icke tagit ställning till
frågan om fyllande av det framtida behovet. Men jag är övertygad om att även
den frågan skall få sin lösning med hänsynstagande till att det här gäller att
tillgodose ett allmänt behov, som inte bara berör kommunen.

Jag ber ännu en gång att få tacka statsrådet för svaret, som jag är mycket
nöjd med. Svaret har givit besked om att här finnes inte bara ett åliggande
utan även möjligheter att utan alltför stora uppoffringar fullgöra detta åliggande.

Härmed var överläggningen slutad.

§ 6.

Föredrogos var efter annan följande Kungl. Maj :ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades därvid

till behandling av lagutskott propositionen, nr 319, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 13 § lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring
för olycksfall i arbete, m. m.;

till bankoutskottet propositionen, nr 320, med förslag till lag angående ändrad
lydelse av 26 och 27 §§ lagen den 29 juni 1923 (nr 286) om sparbanker,
m. m.; samt

till behandling av lagutskott propositionen, nr 323, med förslag till lag om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar, m. m.

§ 7.

Avlämnades följande motioner i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr
280, angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, nämligen

4

Nr 27.

Fredagen den 13 juni 1947.

nr 516 av herr Pehrsson-Bramstorp m. fl.; och
nr 517 av herr andre vice talmannen Carlström m. fl.

Dessa motioner bordlädes.

§ 8.

Anmäldes och godkändes följande förslag till riksdagens skrivelser till Konungen,
, nämligen

från bankoutskottet, nr 315, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
pension åt vissa förutvarande bilbesiktningsmän m. fl.; samt

. från, jordbruksutskottet:

nr 324, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående inköp av Källstorps
Södergård i Ljungby och Dörby socknar, Kalmar län;

nr 325, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till Grundförbättringar:
Lyckebyåns regleringsföretag; och

nr 331, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående dispositionen,
av vissa för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under diverse kapitalfonder
anvisade investeringsanslag.

Vidare anmäldes och godkändes andra lagutskottets förslag till riksdagens
skrivelser till Kopungen:

nr 311, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens
yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens allmänna
konferens år 1946 vid dess tjugonionde sammanträde fattade beslut;

nr 312, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till förordning
angående fortsatt giltighet av förordningen den 15 december 1944 (nr 779) om
kristillägg å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor;

nr 313, i anledning av väckt motion om utredning av frågan om full ersättning
till kringliggande bygd för skador i anledning av vattenkraftanläggningar
och vattenregleringar m. m.; och

nr 314, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition, med förslag till lag
om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni 1944 (nr 461), dels ock
i ämnet väckta motioner.

§ 9.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 4.15 em.

In fidem
Gunnar Britth.

Lördagen den 14 juni 1947.

Nr 27.

5

Lördagen den 14 juni.

Kl. 4 em.

§ 1.

Herr statsrådet Zetterberg avlämnade Kungl. Maj:ts proposition, nr 324,
med förslag till lag angående ändring i lagen den 8 juli 1904 (nr 26 s. 1) om
vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.

Denna proposition bordlädes.

§ 2.

Vid nu skedd föredragning av Kungl. Maj :ts å bordet vilande proposition,
nr 321, med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av den Internationella
arbetsorganisationens sjätte sjöfartskopferens år 1946 fattade beslut hänvisades
propositionen, såvitt angick konventionen (nr 71) angående pensionering
av sjömän, till bankoutskottet och i övrigt till behandling av lagutskott.

Härefter föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts proposition,
nr 322, angående ändrade grunder för statsbidrag till avlöning av lärare
vid folk- och småskolor.

§ 3.

Föredrogos var efter annan och hänvisades till jordbruksutskottet följande
på kammarens bord liggande motioner, nämligen
nr 516 av herr Pehrsson-Bramstorp m. fl., och
nr 517 av herr andre vice talmannen Carlström m. fl.

§ 4.

Herr Lager avlämnade en av honom och herr Adolfsson undertecknad motion,
nr 518, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 308, angående anslag
till planläggning av torvforskning m. m.

Denna motion bordlädes.

§ 5.

Herr talmannen lämnade på begäran ordet till

Herr Svensson i Ljungskile, som anförde: Herr talman! Sedan kungl. skol -Interpellation.
överstyrelsen den 20 januari 1942 framlagt ett förslag ang. lönereglering för
folkhögskolorna och 1942 års riksdag på grund av kungl. proposition beslutat
om lönereglering för nämnda lärare, har folkhögskolans lärare avvaktat åtgärder
från statsmakternas sida att få sin pensionsfråga ordnad på ett sådant sätt,
att en lämplig relation skapas mellan löner och pensioner.

Kungl. skolöverstyrelsen upptog i sitt ovan nämnda förslag även frågan om
folkhögskollärarnas pensionsförhållanden och avgav ett särskilt yttrande angående
dessa. Detta ledde icke till några åtgärder från Kungl. Maj :ts sida, då det
ansågs att en utredning här vore nödvändig. Från folkhögskollärarhåll fram -

6

Nr 27.

Lördagen den 14 juni 1947.

Interpellation. (Forts.)

hölls härvid, att det var nödvändigt att denna utredning skedde så snart som
möjligt. För denna lärarkategori var särskilt frågan om förbättrade familjepensioner
väsentlig, då dessa pensioner äro sådana, att de icke kunna anses
motsvara befogade krav. I oktober 1945 har Svenska folkhögskolans lärarförenings
styrelse hos Konungen gjort eu förnyad framställning för att få sin
pensionsfråga ordnad och därvid hemställt att rektorer och lärare vid folkhögskolor
må komma i åtnjutande av samma pensionsförmåner som statstjänstemän
i motsvarande löneställning, vilket ju äi rimligt med hänsyn till att folkhögskollärarnas
löner fastställas genom beslut av Kungl. Maj:t.

På grund av vad som ovan anförts får jag anhålla om andra kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen för finansdepartementet rikta följande
interpellation:

Kan det förväntas att Kungl. Maj :t för nästa års riksdag framlägger förslag
rörande pensionsfrågans ordnande för lärarna vid folkhögskolorna?

Denna anhållan bordlädes.

§ 6.

Till bordläggning anmäldes:

utrikesutskottets utlåtande, nr 9, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående godkännande av en mellan Sverige och Jugoslaviska Federativa
Folkrepubliken träffad handelsöverenskommelse m. m.;

konstitutionsutskottets utlåtanden:

nr 20, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till ändrad lydelse
av § 12 regeringsformen;

nr 21, i anledning av väckta motioner om överflyttning till utrikesutskottet
av granskningen av statsrådsprotokollen i utrikesärenden;

nr 22, i anledning av väckt motion angående åtgärder för stärkande av riksdagens
kontrollmakt över regering, förvaltning och rättskipning;

nr 23, i anledning av väckta motioner om inrättande av en riksdagens ombudsmannabefattning
för övervakning av frihetsberövanden;

nr 24, i anledning av väckta motioner angående vidgad medbestämmanderätt
för riksdagen beträffande författningar, som innebära väsentliga ingrepp i
medborgares frihet och egendom; och

nr 25, i anledning av väckta motioner om intensifiering av utrikesnämndens
verksamhet och behandlingen i riksdagen av handelspolitiska frågor;

statsutskottets utlåtanden:

nr 170, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1947/48 till överstyrelsen för yrkesutbildning jämte i ämnet väckta
motioner;

nr 171, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1947/48 till domkapitlen och stiftsnämnderna m. m. jämte i ämnet väckta
motioner;

nr 172, i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående närmast erforderliga
åtgärder för tillgodoseende av Sveriges behov av matematikmaskiner;

nr 173, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. m. jämte i ämnet väckta motioner;

nr 174, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1947/48 till nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm;

nr 175. i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till jordbrukets
byggnadsstudiekommitté;

Lördagen den 14 juni 1947.

Nr 27.

7

nr 176, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1947/48 till täckning av vissa vid skifferoljeverket vid Kinne-Kleva
uppkomna driftsförluster och avvecklingskostnader;

nr 177, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1947/48 till statens provningsanstalt;

nr 178, i anledning av väckt motion angående anslag för budgetåret 1947/48
till bidrag till upprättande av en livräddningsstation på Hanö;

nr 179, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig regleringav
riksstaten för budgetåret 1946/47 m. m., i vad propositionen avser justitiedepartementets
verksamhetsområde;

nr 180, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig regleringav
riksstaten för budgetåret 1946/47 m. m., i vad propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde;

nr 181, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig reglering
av riksstaten för budgetåret 1946/47 m. m., i vad propositionen avser finansdepartementets
verksamhetsområde;

nr 182, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning
om anslag till kristillägg till erkända arbetslöshetskassor;

nr 183, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående bidrag till undervisnings-
och upplysningsverksamhet rörande arbetarskydd;

nr 184_, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för ålderdomshemsvårdens
ordnande och utbyggnad m. m. jämte i ämnet väckt motion; nr

185, i anledning av väckta motioner angående statsbidrag till bekostande
av hörapparater för döva och lomhörda m. m.; och

nr 186, i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående omorganisation
av djurgårdskommissionen m. m. jämte i ämnet väckt motion;

bevillningsutskottets betänkanden:

nr 37, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sockernäringen
i riket m. m.; och

nr 38, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
om avveckling av den allmänna omsättningsskatten för vissa motorfordon;

bankoutskottets utlåtande, nr 44, i anledning av ifrågasatta åtgärder för
rationalisering av riksdagstrycket m. m.;

första lagutskottets utlåtanden:

nr 49, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag
om fortsatt giltighet av lagen den 1 november 1940 (nr 924) med särskilda
bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara m. m., dels ock Kungl.
Maj:ts proposition angående godkännande av en den 8 februari 1947 avslutad
internationell överenskommelse rörande bibehållande och återställande av rättigheter
på den industriella äganderättens område, m. m.;

nr 50, i anledning av väckt motion angående utredning i syfte att trygga
patenthavares rätt även under tider av krig eller krigsfara; och

nr 51, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag
angående ändring i utlänningslagen den 15 juni 1945 (nr 315) samt om fortsatt
giltighet av samma lag, dels ock väckt motion om åtgärder till förstärkande
av rätten för utlänning, som är gift med svensk kvinna, att vistas här
i riket;

andra lagutskottets utlåtanden:

nr 39, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag
om kommunernas bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen, dels ock i
ämnet väckta motioner;

8

Nr 27.

Lördagen den 14 juni 1947.

nr 40, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående
upphävande av 61 § 2 mom. lagen den 14 juni 1918 (nr 422) om fattigvården
;

nr 42, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag angående
ändring i lagen den 22 juni 1928 (nr 254) om arbetsdomstol, m. m.;

nr 43, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 8 april 1927 (nr 77) om försäkringsavtal,
m. m.; och

nr 44, i anledning av väckta motioner om skärpt lagstiftning rörande uthyrning
av bostäder;

jordbruksutskottets utlåtanden och memorial:

nr 47, i anledning av väckt motion angående obligatorisk ansvarighetsförsäkring
för jägare;

nr 48, i anledning av väckt motion om utredning rörande skyldigheten för
arrendatorerna att erlägga brandförsäkringsavgifterna för kronan tillhöriga
byggnader å de norrländska kronoparkerna;

nr 49, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen: bil. 30: kapitalbudgeten:
jordbruksdepartementet under punkten 10, Egnahemslånefonden,
gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner;

nr 50, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig reglering
av riksstaten för budgetåret 1946/47 m. m., såvitt angår nionde huvudtiteln;

nr 51, i anledning av väckta motioner om statsbidrag till Rånebygdens kalkbruksförening
u. p. a. för uppförande av en kalkbruksanläggning;

nr 52, i anledning av väckta motioner om anslag till fraktlindring för frukt
till Norrbottens och Västerbottens län;

nr 53, i anledning av väckta motioner angående utredning om utvidgning
och effektivisering inom växtskyddets område, m. m.;

nr 54, i anledning av väckta motioner angående obligatorisk försäkring av
mindre nötkreatursbesättningar;

nr 55, i anledning av väckta motioner om revision av kungörelserna angående
lån från frukt- och potatislagerhusfonden samt angående statsbidrag för
uppförande av frukt- och potatislagerhus; och

nr 56, angående departementsvis uppgjorda förteckningar över försäljningar
m. m. av viss kronan tillhörig fast egendom; samt

andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 11, över motion om
organiserandet av en statlig produktion av byggnadsmaterial m. m.

§ 7.

Anmäldes och godkändes konstitutionsutskottets förslag till riksdagens
skrivelse, nr 339, till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till byggnadslag m. m., i vad den hänvisats till konstitutionsutskottet.

§ 8.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 4.05 em.

In fide(m
Gunnar Britth.

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

472357