1945. Andra kammaren. Nr35

ProtokollRiksdagens protokoll 1945:35

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1945. Andra kammaren. Nr35.

Onsdagen den 31 oktober.

Kl. 4 em.

§ I Justerades

protokollen för den 22 och den 24 innevarande oktober.

§ 2.

Herr statsrådet Wigforss avlämnade Kungl. Maj:ts proposition, nr 370, med
förslag till uppbördsförordning, m. m.

Denna proposition bordlädes.

§ 3.

Upplästes följande till kammaren inkomna skrivelse:

Till riksdagens talmän.

Under hänvisning till § 71 mom. 1 riksdagsordningen få fullmäktige i riksbanken
härmed anmäla, att statsråden Allan Vougt och Gunnar Myrdal, vilka
den 17 mars 1944, respektive den 8 juni valts till fullmäktige, Vougt för valperioden
1944—1947 och Myrdal för valperioden 1945—1948, frånträtt uppdraget
att vara fullmäktige i riksbanken den 31 juli 1945 i och med att de
utnämnts till statsråd. Stockholm den 18 oktober 1945.

Å fullmäktiges vägnar:

Dag Hammarskjöld.

IJacob Hagströmer.

Skrivelsen lädes till handlingarna: oell beslöt kammaren tillika på förslag
av herr talmannen att uppdraga åt de innevarande års riksdag tillsatta valmännen
för utseende av riksdagens fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret
jämte deras suppleanter att dels välja fullmäktige i riksbanken i
herrar Vougts och Myrdals ställe dels ock, därest därtill komme att utses en
eller två av suppleanterna för riksdagens fullmäktige i riksbanken, förrätta
val av ny suppleant eller nya suppleanter.

§ 4.

Föredrogos var efter annan och hänvisades till behandling av lagutskott
följande Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande propositioner, nämligen:

nr 371. med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942 (nr
430) örn kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.; och

nr 372, med förslag till lag örn tillägg till lagen den 28 maj 1886 (nr 46)
angående stenkolsfyndigheter m. m.

Andra kammarens protokoll 1945. Nr 35.

1

Interpellation.

Interpellation,

2 Nr 35. Onsdagen den 31 oktober 1945.

§ 5.

Herr talmannen lämnade på begäran ordet till

Herr Holmberg, som yttrade: Herr talman! Befolkningen i Norrbottens malmfältssamhällen
är för sin utkomst helt beroende av driften i gruvorna. På grund
av denna ensidighet i gruvsamhällenas näringsliv har befolkningen där vid
upprepade tillfällen kommit i mycket svåra ekonomiska förhållanden. Vid de
värsta kristillfällena har gruvdriften under många månader inskränkts nied nära
60 procent av det normala, och sedan ett halvt år tillbaka ha gruvarbetarna
i Kiruna, Malmberget och Koskullskulle sysselsättning endast fem dagar i
veckan.

Riksdagen och regeringen ha ju också tidigare behandlat dessa frågor och
försökt lindra verkningarna av sådana konjunkturförändringar genom särskilda
lån för gråbergsbrytning och genom att upprätta den s. k. 3-miljonersfonden.
Tillkomsten av Norrbottens järnverk bidrar naturligtvis också till att
hålla en viss sysselsättning vid gruvorna.

I dagarna har inträffat ytterligare en händelse Som aktualiserar anspråken
på ökade statsingripanden för att bereda gruvsamhällenas arbetare full sysselsättning.
Det har nämligen meddelats, att apatitbrytningen i Kiruna och bearbetningen
av denna malm vid Vitåforsverket i Malmberget skola upphöra. Därigenom
komma enligt uppgift 200 man i Kiruna och 400 i Vitåfors att bli avskedade.
Anledningen till driftsinskränkningen uppges vana de förändringar
Som inträtt efter krigets slut rörande tillgången på de gödningsmedel, som
framställas av apatiten. Tidpunkten för avskedandena är ännu oviss. Det har
uppgivits att driften möjligen kommer att fortsätta till våren, men en tjänsteman
vid bolaget har för en tidning förklarat att apatitverket i Vitåfors kanske
stoppar driften redan örn »någon månad».

Ur flera synpunkter förefaller det finnas skäl för ingripande från statsmakternas
Sida. Det gäller här ett halvstatligt företag, LKAB, vars anställda i
många månader icke haft full sysselsättning och av vilka nu flera hundra man
hotas av fullständig arbetslöshet. Därjämte är det angeläget, att planeringen av
Norrbottens näringsliv tar sikte pa att verksammare än hittills skona malmfältsbefolkningen
från konjunkturväxlingarna, och detta kan näppeligen ske
annat än genom statligt ingripande. o

Jag hemställer därför örn kammarens tillåtelse att till statsrådet och cheten
för socialdepartementet få framställa följande frågor:

Har, utöver ovannämnda lån och fondbildning jämte åtgärderna i fråga örn
Norrbottens järnverk, ytterligare någonting planerats för att bereda gruvarbetarna
i Norrbotten full sysselsättning?

Viar det nu signalerade driftstoppet vid apatitbrytningen i Kiruna och verket
i Vitåfors bekant för statsrådet, och lia med anledning därav åtgärder redan
vidtagits, och i så fall vilka, för att halla dessa arbetare skadeslösa?

Denna anhållan bordlädes.

§ 6.

Herr Jonsson i Skedsbygd erhöll på begäran ordet och anförde: Herr talman!
Produktionen av trävaror för såväl byggnadsändamål inom landet som
export har under kriget och avspärrningen i viss mån blivit tillbakasatt pa
grund av skogsägarnas av statsmakterna ålagda skyldighet att åstadkomma
största möjliga produktion av brännved och massaved. Några produktionsframjande
åtgärder när det gällt anskaffning av trävaror för dessa ändamål ha icke
heller förekommit. Emellertid ha även på detta område en del åtgärder vidia -

Onsdagen den 31 oktober 1945.

Nr 35.

3

Interpellation. (Forts.)

gits av statsmakterna, närmast i avsikt att hindra att priset på trävaror skulle
stiga i samma mån, som efterfrågan ökades.

Sålunda ha normalpriser för såväl rundvirke som sågat virke och försäljningar
å rot av skogsposter fastställts, varjämte man genom s. k. exportavgifter
hållit priset på den inhemska marknaden betydligt lägre än vad som kunnat
utvinnas genom export av trävaror.

Samtidigt ha för leverans av rundtimmer fastställts vissa mätningsbestämmelser,
grundade på virkets kvalitet, längd och dimenisioner, bestämmelser vilka
förorsaka såväl säljare som köpare betydande svårigheter och kostnader.
Under det att de större företagen, vilka inköpa rundvirke i betydande mängder,
mycket lätt kunna anskaffa och hålla kvalificerad virkesmätare, vilket bör
utgöra garanti för riktig uppmätning, sakna smärre uppköpare denna möjlighet.
Följden härav måste bli, att dessa mindre uppköpare i samråd med säljarna
överenskomma örn kvalitet och pris samt därav följande klassificering.

Då enligt allmänt omdöme — även från köpares sida — prisskillnaden mellan
rundvirke och den färdigbearbetade — sågade — varan är allt för stor,
föreligger risken, att mindre noggranna köpare genom högre klassificering betala
ett högre pris än som vore motiverat enligt mätningsbestämmelserna och
således sätta de konkurrenter, som samvetsgrant söka följa dessa bestämmelser,
ur spelet.

Den kontroll över skedda rotförsäljningar, som utövats, har även orsakat ett
osäkerhetstillstånd, som medfört att säljarna icke våga antaga ett gjort anbud,
enär de riskera åtal för att ha överskridit normalpriset utan att själva ha varit
medvetna härom.

Man kvarhåller kanske sina poster i avvaktan på att marknaden skall bli mera
fri, hellre än att riskera ett åtal för en förseelse, som man inte själv förorsakat,
åtminstone icke medvetet.

I detta samband torde även domänverkets försäljningar behöva påtalas. Dessa
ské numera på så sätt, att domänverket till bestämda, förutvarande köpare
offererar utstämplingarna till ett av domänverket fastställt pris. Även örn en
utomstående köpare förklarar sig villig att betala ett avsevärt högre pris, antages
icke hans anbud.

Härigenom lämnas köparna av domänverkets utstämplingar tillfälle att göra
sig en omotiverat stor förtjänst på förädlingen.

Enligt samstämmiga uppgifter råder f. n. i vårt land en avsevärd brist på
trävaror för byggnadsändamål. De rådande bestämmelserna på detta område
stimulera inte till ökad produktion i den omfattning som skulle vara erforderlig,
utan motverka i stället denna. Enligt mitt förmenande skulle mycket vara
vunnet örn man nu avskaffade de onödiga och produktionshämmande skrankor,
varmed virkesmarknaden i angivet avseende är kringgärdad.

Såsom en första åtgärd skulle behövas avskaffande av priskontrollen å rundvirkesförsäljningar
och försäljningar å rotstående poster. Det är nämligen enligt
mitt förmenande fullständigt onödigt att upprätthålla normalpriser på
rundvirke eller rotpostförsäljningar, då den färdigbearbetade varan, sågtimret,
är åsatt normalpris. Härigenom skulle försäljningarna av rundvirke och rotstående1
utstämplingar komma i gång.

Ifrågasättas kan även mycket starkt, huruvida icke klassificeringsbestämmelserna
borde uppmjukas eller helst avskaffas, åtminstone i södra delarna av
landet. Även här åstadkommer den fria konkurrensen den fria prisbildning,
som rymmes inom ramen av normalpriset på den färdigbearbetade varan. Förhållandena
gestalta sig kanske något annorlunda i de norra delarna av landet,
där denna fria konkurrens icke förefinnes i samma utsträckning, enär kanske
endast en enda upjiköpare förekommer inom området.

1

Nr 35.

Onsdagen den 31 oktober 1945.

Interpellation. (Forts.)

Bristen på trävaror såväl för export som för inhemsk förbrukning hotar antaga
oroväckande proportioner. Genom avskaffande av direkt produktionshämnande
faktorer borde produktionen avsevärt ökafe. Detta borde så mycket hellre
kunna ske som den inhemska prisnivån icke skulle beröras av dessa åtgärder.

På grund av vad jag anfört hemställer jag örn kammarens tillstånd att till
herr statsrådet och chefen för folkhushållningsdepartementet få framställa följande
frågor:

1) Har statsrådet uppmärksammat den rådande och ännu mer hotande bristen
på trä varumarknad en?

2) Örn så är fallet, ämnar herr statsrådet vidtaga åtgärder i av mig antydd
riktning i syfte att främja ökad produktion av trävaror?

Denna anhållan bordlädes.

§ 7.

Justerades protokollsutdräg.

§ B.

Avgåvos följande motioner, nämligen av:

herr Andersson i Malmö m. fl., nr 622, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 336, angående förslag till lag örn inskränkning i rätten att förvärva
jordbruksfastighet;

herr Persson i Norrby m. fl., nr 623, likaledes i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition nr 336;

herr Onsjö m. fl., nr 624, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition, nr 339,
med förslag till förordning örn ändring i taxeringsförordningen den 28 september
1928 (nr 379) ;

herr Pettersson i Dahl, nr 625, likaledes i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 339;

herr Persson i Stockholm m. fl., nr 626, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 343. angående skattegrupperingen m. lii.;

herrar Fröderberg och Ståhl, nr 627, likaledes i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 343;

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 344, med förslag till förordning
om nöjesskatt:

fru Alvén m. fl., nr 628;
herr Johanson i Norrköping m, fl., nr 629;
herr Hansson i Skegrie m. fl., nr 630;
herr Petterson i Degerfors m. fl., nr 631 ;
herr Wallentheim m. fl., nr 632;

herrar Hansson i Skediga och Boman i Stafsund, nr 633; och
herr Larsson i Julita m. fl., nr 634;

fru Västberg m. fl., nr 635, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr
346, angående delaktighet i statens pensionsanstalt för heltidsanställda hemvårdarinnor
inom den sociala hjälpverksamheten;

herrar Enhsson i Stockholm och Pettersson i Dahl, nr 636, i anledning av
Kungl. Maj :ts proposition, nr 348, angående anslag till propaganda för bättre
deklarationsmoral;

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 352, med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 5 § förordningen den 2 juni 1922 (nr 260)
örn automobilskatt, m. m.:

Lördagen den 3 november 1945.

Nr 35.

5

herr Berke m. fl., nr 637;
herr Gustafsson i Lekåsa ra. fl., nr 638;
herr Kristensson ra. fl., nr 639; och
herr Johanson i Norrköping ra. fl., nr 640;

herr Adolfsson ra. fl., nr 641, i anledning av Kungl. Majlis proposition,
nr 354, angående vissa förmåner till värnpliktiga;

herr Ståhl ra. fl., nr 642, likaledes i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 354; samt

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 367, angående statsbidrag till
byggnader för folkskoleväsendet:
herr Larsson i Luttra ra. fl., nr 643;
herr Andersson i Malmö ra. fl., nr 644;
herr Jacobson i Vilhelmina ra. fl., nr 645; och
herr Mattsson, nr 646.

Dessa motioner bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 4.17 em.

In fidem
Sune Norrman.

Lördagen den 3 november.

Kl. 4 em.

§ I -

Justerades protokollet för den 26 nästlidna oktober.

§ 2.

Upplästes1 följande till kammaren inkomna läkarintyg:

Härmed intygas att riksdagsman Olof Evert Sandberg fr. o. m. den 29 okt.
t. v. på grund av sjukdom är förhindrad att deltaga i riksdagsarbetet.
Stockholm den 31 okt. 1945.

S. Bödén,

leg. läk., docent.

Kammaren beviljade herr Sandberg ledighet från riksdagsgöromålen tills
vidare från och med den 29 nästlidna oktober.

§ 3.

Herr statsrådet Zetterberg avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 373, med förslag till lag örn administration av vissa bolag m. m.; och
nr 374, angående utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm, m. m.

Dessa propositioner bordlädes.

G

Nr 35.

Lördagen den 3 november 1945.

§ 4.

Föredrogs Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande proposition, nr 370, med
förslag till uppbördsförordning, m. m.; och hänvisades propositionen, såvitt
angick de under 11—22 upptagna författningsförslagen, till konstitutionsutskottet
och i övrigt till bevillningsutskottet.

§ 5.

Föredrogos var efter annan följande på bordet liggande motioner; och remitterades
därvid

till behandling av lagutskott motionerna :
nr 622 av herr Andersson i Malmö m. fl.; och
nr 623 av herr Persson i Norrby m. fl.;

till bevillningsutskottet motionerna:

nr 624 av herr Onsjö m. fl.;

nr 625 av herr Pettersson i Dahl;

nr 626 av herr Persson i Stockholm m. fl.;

nr 627 av herrar Fröderberg och Ståhl;

nr 628 av fru Alvén m. fl.;

nr 629 av herr Johanson i Norrköping m. fl.;

nr 630 av herr Hansson i Skegrie m. fl.;

nr 631 av herr Petterson i Degerfors m. fl.;

nr 632 av herr Wallentheim m. fl.;

nr 633 av herrar Hansson i Skediga och Boman i Stafsund; och
nr 634 av herr Larsson i Julita m. fl.;

till bankoutskottet motionen nr 635 av fru Västberg m. fl.;
till statsutskottet motionen nr 636 av herrar Eriksson i Stockholm och Pettersson
i Dahl;

till bevillningsutskottet motionerna:

nr 637 av herr Birke m. fl.;

nr 638 av herr Gustafsson i Lekåsa m. fl.;

nr 639 av herr Kristensson m. fl.; och

nr 640 av herr Johanson i Norrköping m. fl.; samt

till statsutskottet motionerna:

nr 641 av herr Adolfsson m. fl.;

nr 642 av herr Ståhl m. fl.;

nr 643 av herr Larsson i Luttra m. fl.;

nr 644 av herr Andersson i Malmö m. fl.;

nr 645 av herr Jacobson i Vilhelmina m. fl.; och

nr 646 av herr Mattsson.

§6.

Föredrogs den av herr Holmberg vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan att få framställa interpellation till herr statsrådet
och chefen för socialdepartementet, angående åtgärder för beredande av
full sysselsättning åt gruvarbetarna i Norrbotten.

Kammaren biföll denna anhållan.

Lördagen den 3 november 1945.

Nr 35.

t

§ 7.

Föredrogs den av herr Jonsson i Skedsbygd vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för folkhushållningsdepartementet, angående åtgärder
till främjande av ökad produktion av trävaror.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 8.

Herr talmannen lämnade på begäran ordet till herr Hagberg i Luleå, som Interpellation.
anförde: I åtskilliga länder har det ansetts önskvärt att tillsätta parlamentariska
undersökningskommissioner för att granska den politik, som särskilt regeringarna
fört under krigsåren. I vårt land tillsatte för en tid sedan dåvarande
utrikesministern Gunther en enina risutredning, docent Thermaenius, för att för
publicering bearbeta lämpliga delar av utrikesdepartementets dokument. Sedermera
har den nuvarande utrikesministern vidtagit vissa åtgärder för att komplettera
och förändra den förre utrikesministerns dispositioner samt motiverat
detta med att han inte ansåg företrädarens åtgärder fullt tillfredsställande.

Detta är naturligtvis gjort i bästa uppsåt, men det kan ifrågasättas huruvida
det är tillräckligt.

Från olika källor börja nu upplysningar droppa in, som i viktiga avseenden
korrigera den tidigare officiella bilden av den svenska regeringspolitiken under
världskrigets inledande skede. Sålunda torde det kunna anses klarlagt, att Sveriges
regering liksom de norska och danska regeringarna i god tid före den 9
april 1940 varnats för ett förestående tyskt anfall mot Skandinavien. Någon
förstärkning av den militära beredskapen säges dock inte ha kommit till stånd
förrän tyskarna redan befunno sig i Norge och Danmark. I stället vidtog regeringen
åtgärder för att sända en deputation till Berlin med uppgift att försäkra
den tyska regeringen, att Sverige inte ämnade företa sig något i anledning
av den väntade tyska aktionen. För några veckor sedan meddelade vidare utrikesministern,
att Sverige i april 1940 tackat sovjetregeringen för att denna
ingripit till Sveriges förmån mot eventuella tyska angreppsplaner riktade mot
Sverige. Vid en fråga till statsministern vid en presskonferens varför detta
inte tidigare meddelats folket förklarade denne, att episoden tillhör de många
egendomligheterna från krigstiden.

Även åtskilliga andra uppgifter, som ställa den svenska utrikespolitiken i ett
förändrat ljus, ha cirkulerat efter krigsslutet. Den finlandssvenske medlemmen
av finska riksdagen och utrikesutskottet C. O. Frietsch uppger i en nyutkommen
bok, betitlad Finlands ödesår, att Sveriges regering den 7 oktober 1939
vände sig till den tyska regeringen i Berlin och begärde tyskt ingripande i anledning
av de ryska kraven örn säkerhet för Leningrad. I början av mars 1940.
uppger Frietsch vidare, hade den svenska regeringen hotat Moskva med svensk
intervention på Finlands sida mot Sovjetunionen därest inte en fredlig uppgörelse
kunde vinnas. Alla inse nu, att ett sådant svenskt steg hade blivit den
största olycka för vårt land. Men därtill kommer, att denna uppgift strider mot
den vanliga uppfattningen av den svenska politiken under vinterkriget.

Om dessa uppgifter äro riktiga avtecknar sig följande händelseförlopp:

1) Sverige begär efter Polens nedkämpande och världskrigets utbrott tysk
intervention mot Sovjetunionen för att hindra strävandena att vinna ökad säkerhet
för Leningrad.

2) Sverige hotar i början av mars 1940 Sovjetunionen med krig.

Interpellation.

8 Nr 35. Lördagen den 3 november 1945.

Interpellation. (Forts.)

3) Sverige underlåter en månad senare att förstärka beredskapen inför ryk-,
tena om förestående tyskt angrepp mot Skandinavien.

4) Sverige tackar, omkring sex veckor efter att lia hotat Sovjetunionen med
krig, samma lands regering för att denna räddat Sverige från ett annat krig.

Dessa uppgifter ställa den svenska utrikespolitiken under världskrigets inledande
skede i en mycket egendomlig dager. De bidraga ytterligare till att skärpa
kravet örn en objektiv framställning av den förda utrikespolitiken under kriget.
Med all respekt för utrikesministerns goda vilja i detta avseende torde dock
en parlamentarisk utredningskommission, sammansatt både av anhängarna och
kritikerna till samlingsregeringens politik, vara den lämpligaste lösningen för
att vinna en objektiv framställning av den svenska utrikespolitiken under krigsåren.
När konstitutionsutskottet detta år fick göra en särskild attack för att få
ta del av vita boken örn det senaste krigsårets utrikespolitik, riktade detta ytterligare
uppmärksamheten på problemet.

Jag ber därför om kammarens tillstånd att till hans excellens ministern för
utrikes ärendena få framställa följande spörsmål:

Har regeringen övervägt att tillsätta en parlamentarisk utredning, så sammansatt,
att den kan ige en objektiv framställning av den svenska utrikespolitiken
under krigsåren?

Har herr utrikesministern något att anföra i anledning av ovan åberopade
uppgifter?

Denna anhållan bordlädes.

§ 9.

Herr Svensson i Stenkyrka erhöll på begäran ordet och yttrade: Herr talman!
Genom beslut av vederbörande myndigheter ha priserna på flera olika
slag av flytande bränsle sänkts fr. o. m. den 1 oktober i år. I flertalet fall rör
det sig om prissänkningar på omkring 40 öre. Även efter denna prissänkning
äro priserna på dessa bränslen höga, men man torde få antaga, att de nu gällande
priserna endast skola tillämpas under ett övergångsskede och att ytterligare
prissänkningar äro att vänta. Redan en sänkning med 40 öre per liter
innebär emellertid en lättnad för såväl motortrafiken som traktordriften inom
jordbruket. Särskilt för tröskning av årets spannmålsskörd har prissänkningen
varit fördelaktig. Därigenom ha kostnaderna för denna kunnat nedbringas.

De jordbrukare, som avslutat tröskningsarbetet före den 1 oktober eller inköpt
flytande bränsle för detta arbete före nämnda tidpunkt, komma emellertid
att bli missgynnade gent emot dem som uppskjutit detta arbete till höstmånaderna.
På Gotland bruka jordbrukarna i regel slutföra tröskningsarbetet
redan under september månad, och så har varit fallet även i år. På så sätt
har det gotländska jordbruket icke kunnat draga nytta av den prissänkning
på flytande bränsle som nu företagits. Analoga förhållanden gälla även i fråga
örn arbetet med beredning av jorden för höstsådden. Inköpen av flytande bränsle
för traktorerna lia skett även med tanke på denna.

Genom dessa omständigheter lia särskilt de gotländska jordbrukarna försatts
i en missgynnad ställning. I övriga delar av landet torde tröskningen icke så
allmänt verkställas redan före den 1 oktober som på Gotland. Härtill kommer,
att genom frakterna priserna på flytande bränsle ställa sig högre på Gotland
än på fastlandet. Merpriset utgör omkring 5 öre per liter. Priset på motorbrännolja
i mindre partier utgjorde på Gotland före den 1 oktober 1,09 kr. och
efter nämnda datum 0,68 kr. För motorfotogen och skifferolja utgjorde motsvarande
priser 1,09 och 0,66 kr. och för motyl 25 1,09 och 0,86 kr.

Lördagen den 3 november 1945.

Nr 35.

9

Interpellation. (Forts.)

Jag Ilar här anfört förhållandena inom det gotländska jordbruket som exempel,
men givet är, att även jordbrukare i andra delar av landet, som inköpt oljor
för tröskning och höstsådd före den 1 oktober, icke kunnat tillgodogöra sig
prissänkningen på flytande bränsle.

För att jordbruket skall kunna tillgodogöra sig den prissänkning på flytande
bränsle som skett vore det önskvärt, att en återbäring kunde ske av erlagda likvider
för inköp av flytande bränsle under månaderna augusti och september.
Återbäringen bör svara mot den prissänkning på dessa bränslen, som ägde
rum den 1 oktober.

Med anledning av vad jag sålunda anfört hemställer jag örn kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen för folkhushållningsdepartementet få
framställa följande fråga:

Är herr statsrådet villig att undersöka möjligheterna att åstadkomma en återbäring
av under månaderna augusti och september erlagda likvider för inköp
av flytande bränsle för tröskning och höstsådd, så att jordbrukare, som verkställt
dylika inköp, kunna tillgodogöra sig den prissänkning på dessa bränslen,
som trädde i kraft den 1 oktober?

Denna anhållan bordlädes.

§ 10.

Justerades protokollsutdrag.

§ 11.

Avgåvos följande motioner, nämligen av:

herr Vigelsbo m. fl., nr 647, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 334,
angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46;

herr Skoglund i Doverstorp m. fl., nr 648, i anledning av Kungl. Maj:t proposition,
nr 336, angående förslag till lag örn inskränkning i rätten att förvärva
jordbruksfastighet;

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 342, med förslag till lag örn
verkställighet av frihetsstraff m. m.:
herr Nolin m. fl., nr 649;
herr Hagberg i Luleå m. fl., nr 650; och
fröken Andersson och fru Nordgren, nr 651;

_ i anledning av Kungl. Maj :ts proposition, nr 343, angående skattegrupperingen
m. m.:

herr Pehrsson-Brarnstorp m. fl., nr 652;

herr Spångberg m. fl., nr 653;

herr Malmborg i Skövde m. fl. nr 654; och

herr förste vice talmannen Magnusson m. fl., nr 655;

i anledning av Kungl. Majrts proposition, nr 344, med förslag till förordning
örn nöjesskatt:

herr Olson i Göteborg m. fl., nr 656;

herr Johnsson i Skoglösa m. fl., nr 657;

herr Malmborg i Skövde m. fl., nr 658;

herr Fahlman m. fl., nr 659;

herr Johnsson i Stockholm, nr 660;

herr Holmström m. fl., nr 661;

herr förste vice talmannen Magnusson, nr 662; och

herr Håstad, nr 663;

Andra kammarens protokoll 19^5. Nr 35. 2

10

Nr 35.

Lördagen den 3 november 1945.

herr Johnsson i Stockholm, nr 664, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition,
nr 348, angående anslag till propaganda för bättre deklarationsmoral;

herr Vigelsbo m. fl., nr 665, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr
354, angående vissa förmåner till värnpliktiga;

herr Ekdahl, nr 666, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition, nr 367, angående
statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet;

herrar Spångberg och Lindahl, nr 667, likaledes i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 367;

fröken Andersson, nr 668, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 368,
med förslag till lag om förbud mot arbetstagares avskedande i anledning av äktenskap
eller havandeskap m. m.; samt

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 369, angående anslag till abortförebyggande
åtgärder m. m.:

herr Svensson i Ljungskile m. fl., nr 669;
herr Johnsson i Stockholm, nr 670; och
fröken Andersson m. fl., nr 671.

Dessa motioner bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 4.15 em.

In fidem
Sune Norrman.

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

45*139