1944. Andra kammaren. Nr I
ProtokollRiksdagens protokoll 1944:1
- kammare
- Andra kammaren
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 10
RIKSDAGENS PROTOKOLL
1944. Andra kammaren. Nr I.
I enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen sammanträdde
andra kammaren till lagtima möte här i huvudstaden i den uti riksdagens
hus för kammaren anordnade samlingslokalen
Måndagen den 10 januari,
kl. 11 fm.
§ I
Sammanträdet
öppnades av representanten för Gävleborgs län herr Sävström
såsom den ledamot, vilken bevistat de flesta riksdagarna, med följande ord:
Mina damer och herrar! Enligt grundlagens bud tillkommer det den ledamot,
sorni bevistat de flesta riksdagarna, att öppna detta sammanträde. Jag vill då
först hälsa Eder alla såväl förutvarande som nytillkomna ledamöter hjärtligt
välkomna.
Då vi i dag återigen mötas för att börja vårt gemensamma arbete, så ter
sig framtiden fortfarande mörk och oviss. Kriget fortsätter, och dess verkningar
bli allt mer förödande. För vår del äro vi alltjämt beslutna att hävda
vår rätt till frihet och självbestämning. Sveriges folk står fortfarande bakom
den gamla linjen fred och frihet. Kunna vi i denna prövande tid bevara vårt
lands oavhängighet och vårt demokratiska samhällssystem, så hoppas vi, att
den tid skall komma, då vi på ett mera verksamt sätt skola kunna göra vår
insats i det samhälleliga uppbyggnadsarbetet.
I kammarens sammansättning ha vissa förändringar skett sedan föregående
riksdag. Yi sakna i dag några ledamöter, som under längre eller kortare tid
deltagit i det arbete som här förekommit. Vi bringa dem vår hyllning och vårt
tack för gott arbete och gott kamratskap.
Under förhoppning örn att vårt arbete vid denna riksdag skall bidraga till
en för vårt folk lugn och god utveckling förklarar jag detta första sammanträde
öppnat.
§ 2.
Herr ordföranden tillkännagav, att han anmodat undertecknade att föra protokollet
till dess sekreterare hunnit utses ävensom att kanslibiträden och vaktbetjäning
blivit till erforderligt antal av honom för tillfället antagna; och
blevo på framställd proposition dessa åtgärder av kammaren godkända.
§ 3.
Upplästes följande lill kammaren ankomna protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen:
Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för
justitiedepartementet den 4 januari 1944.
I anledning av stadgandet i § 32 riksdagsordningen hade statsrådet och
chefen för justitiedepartementet anmodat tre bland de av riksdagen valde full
Andra
kammarens protokoll 1944. Nr 1. 1
9
Nr 1.
Måndagen den 10 januari 1944.
mäktige i riksbanken och tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret att närvara
vid den granskning av riksdagsmannafullmakter som skulle inför departementschefen
företagas innan årets lagtima riksdag sammanträdde; och infunno
sig nu av fullmäktige i riksbanken herrar I. Rooth, A. Amnér och I.
Anderson samt av fullmäktige i riksgäldskontoret herrar A. Örne, E. Eriksson
och A. W. Strand.
Till justitiedepartementet hade insänts fullmakter för 4 personer, vilka vid
nya röstsammanräkningar blivit utsedda såsom ledamöter av riksdagens andra
kammare i stället för avgångna ledamöter av samma kammare.
Vid granskning av fullmakterna framställdes icke någon anmärkning mot
desamma.
Protokoll över granskningen jämte förteckning å de granskade fullmakterna
skulle tillika med dessa överlämnas till andra kammaren.
I ämbetet:
C. G. Bruno.
Den i protokollet omförmälda förteckningen var av följande lydelse:
Förteckning
å ledamöter av riksdagens andra kammare enligt fullmakter, granskade inför
chefen för justitiedepartementet den 4 januari 1944.
Kalmar län.
1. Landstingsmannen Waldemar Olsson i Oskarshamn.
Skaraborgs län.
2. Hemmansägaren Johannes Onsjö i Larv.
Kopparbergs län.
3. Landstingsmannen Erik Pettersson i Ersbacken, Folkärna.
Västernorrlands län.
4. Hemmansägaren Alfred Åslin i Anundgård, Holm.
§ 4.
Företogs upprop av kammarens ledamöter, därvid herrar Wallén, Anderson
i Mejstad, Orgård och Lindmark befunnos frånvarande.
Från herrar Anderson i Mejstad och Lindmark hade till kammaren inkommit
läkarintyg, som upplästes.
Herr Orgård hade uti ingiven, vid uppropet jämväl uppläst skrivelse anmält
sig med anledning av offentlig angelägenhet vara förhindrad att deltaga
i dagens sammanträde.
§ 5.
Anställdes val av talman; och befanns efter valets utgång hava till talman
blivit utsedd herr Sävström med samtliga avgivna eller 218 röster.
§ 6.
Vid företaget val av förste vice talman blev därtill utsedd herr Magnusson
med 170 röster.
En röst tillföll herr Carlström.
§ 7.
Anställdes val av andre vice talman; och utsågs därvid herr Carlström med
samtliga avgivna eller 142 röster.
Måndagen den 10 januari 1044.
Nr 1.
3
§ 8.
Herr talmannen yttrade: Jag ber att å egna oell vice talmännens vägnar få
tacka kammarens ledamöter för förtroendet att leda kammarens förhandlingar.
§ 9.
Upplästes ånyo och lades till handlingarna de under § 4 här ovan omförmälda
läkarintygen, vilka voro av följande lydelse:
Att riksdagsmannen herr Birger Anderson, Mejstad, på grund av benbrott
fortfarande är tills vidare förhindrad att deltaga i riksdagsabetet, intygas.
Västervik den 4 januari 1944.
Erik Michaelsson,
las.läk.
Härmed intygas att riksdagsman Evald Lindmark, Drängsmarksby, på
grund av sjukdom — sequele p. ramoll. cerebri ■— är oförmögen att deltaga i
riksdagsarbetet t. o. m. den 15 februari 1944.
Skellefteå den 4 januari 1944.
L. Abramson.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:
herr Anderson i Mejstad tills vidare fr. o. m. den 10 januari,
herr Orgård under den 10 januari och
herr Lindmark under tiden fr. o. m. den 10 januari t. o. m. den 15 februari.
§ 10.
Föredrogs åter det under § 3 här ovan intagna protokollet, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av de däri omförmälda fullmakterna, lägga
protokollet till handlingarna.
§ 11.
På hemställan av herr talmannen beslöt kammaren att genast företaga val
av sekreterare, varefter det sålunda beslutade valet företogs; och befanns efter
valsedlarnas öppnande och uppräkning valet hava så utfallit, att till sekreterare
utsetts kammarrättsrådet Sune Norrman med samtliga avgivna eller 151
röster.
Sedan sekreteraren på kallelse infunnit sig, meddelade herr talmannen honom
underrättelse örn valets utgång och hälsade honom välkommen.
Protokollsföringen övertogs härefter av sekreteraren.
Ernst Eriksson. Ernst Staxäng.
§ 12.
Till talarplats för ledamöter, som kunde vilja därav begagna sig, anvisades
på herr talmannens förslag den för ändamålet anordnade, på högra sidan om
talmansbordet befintliga platsen.
§ 13.
Tillkännagavs, att Kungl. Majit låtit genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att tisdagen den 11 innevarande månad kl. 11
fm. infinna sig i slottskapellet samt, efter förrättad gudstjänst, enligt § 34
4
Nr 1.
Måndagen den 10 januari 1944.
riksdagsordningen begiva sig till rikssalen för att där inhämta vad Kungl.
Maj :t hade att meddela riksdagen.
§ 14.
Herr talmannen meddelade, att till kammarens förfogande överlämnats ett antal
inträdesbiljetter till rikssalen vid riksdagens öppnande, och hemställde, att
fördelning av dessa biljetter finge ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöterna från var och en av rikets valkretsar avsedda biljetterna
utlämnades till valkretsens äldste närvarande representant, som sedermera
finge ombesörja den vidare utdelningen.
Detta förslag blev av kammaren bifallet.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 11.BO fm.
In fidem
Sune Norrman.
Tisdagen den 11 januari 1944.
Nr 1.
5
Tisdalen den 11 januari.
Kl. 10.30 fm.
§ 1.
Herr talmannen meddelade, att herrar Wallén och Orgard denna dag intagit
sina platser i kammaren.
§ 2.
På förslag av herr talmannen, som förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman, beslöt kammaren att vid plenum onsdagen
den 12 innevarande januari företaga val av fyra ledamöter att deltaga i
talmansöverläggningarna, två ledamöter att hava inseende över riksdagens
kansli, åtta ledamöter att jämte herr talmannen tillsätta kammarens kanslipersonal
och vaktbetjäning samt tre ledamöter att handhava vården örn kammarens
ekonomiska angelägenheter.
§ 3.
På förslag av herr talmannen, som förklarade sig hava örn tiden för valen
samrått med första kammarens talman, beslöt kammaren att företaga val av
ledamöter i de ständiga utskotten fredagen den *14 och av suppleanter i samma
utskott lördagen den 15 innevarande månad.
Ordet begärdes nu av herr förste vice talmannen, som yttrade: Herr talman!
Jag tillåter mig hemställa, att andra kammaren måtte besluta att utse suppleanter
i de ständiga utskotten till ett antal av aderton i statsutskottet, sexton
i konstitutionsutskottet och bevillningsutskottet samt fjorton i vart och ett av
de övriga utskotten utom utrikesutskottet, där antalet grundlagsenligt skall
vara åtta.
Denna hemställan bifölls av kammaren.
§ 4.
Herr talmannen och kammarens ledamöter avgingo kl. 10.45 till slottskapellet,
varest riksdagspredikan hölls av kyrkoherden i Jönköpings Sofia församling
A. P. Blomquist. Efter slutad gudstjänst begav sig kammaren till rikssalen.
Hans Majestät Konungen öppnade där riksdagen med ett tal. Sedan
första kammarens talman härefter framfört första kammarens undersåtliga
vördnad, framträdde andra kammarens talman och yttrade:
Eders Majestät!
Fred och bevarad självständighet är den linje, på vilken vårt folk står samlat.
Denna samling beror icke på någon tillfällighet. På den demokratiska
självstyrelsens grund har vårt samhälle uppbyggts. Den nationella samlingen
är ett utflöde av en samhörighetsanda, som länge funnits, men som på senare
tid samlat sig mera fast och bestämt. Demokratiens väg har icke lett till splittring
och svaghet utan till ökad förståelse och samverkan.
0
Nr 1.
Tisdagen den 11 januari 1944.
I nuvarande betryckta tidsläge äro vi tacksamma för att fortfarande få åtnjuta
fredens välsignelser. Men den allmänna otryggheten i världen manar
oss att ständigt vara på vår vakt, att hålla oss beredda att möta alla eventualiteter.
Krigets slutskede ban komma att av vår statsledning kräva den största vaksamhet.
Krishushållningen sätter alltjämt sin prägel på vårt folks liv. Svårigheter
av olika slag ha ställt stora krav på företagsamhet och arbetsvilja. Vårt försörjningsläge
är dock gynnsamt. Vi äro också villiga att efter vår förmåga
bidraga till att hjälpa andra folk, som lida av krigets följder.
Andra kammaren framför till Eders Majestät sin undersåtliga vördnad.
Talmännen fingo härefter vardera mottaga ett exemplar av dels Kungl.
Maj :ts proposition, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1944/45, dels Kungl. Maj :ts proposition, nr 2, angående utgifter å tillläggsstat
II till ribsstaten för budgetåret 1943/44, dels Kungl. Maj:ts proposition,
nr 3, angående fortsatt giltighet för förskottsstaten för försvarsväsendet
ävensom allmänna förskottsstaten, dels ock Kungl. Maj:ts berättelse till 1944
års lagtima riksdag örn vad i rikets styrelse sig tilldragit, varefter ceremonien
på rikssalen avslutades; och åtskildes kammaren vid utgåendet från rikssalen,
enligt beslut fattat före avgången från dess samlingsrum.
In fidem
Sune Norrman.
Onsdagen den 12 januari 1944.
Nr 1.
7
Onsdagen den 12 januari.
Kl. 11 fm.
§ I
Upplästes
följande till kammaren inkomna ansökan:
Till riksdagens andra kammare.
Undertecknad får härmed vördsamt anhålla om ledighet från riksdagsarbetet
på grund av sjukdom under den tid, bifogat läkarintyg utvisar.
Stockholm den 11 januari 1944.
O. Malmborg.
Det vid ansökan fogade läkarintyget var av följande lydelse:
Att riksdagsman Oskar Malmborg, f. 15 juni 1892 från Skövde, på grund
av sjukdom (tumör i övre svalgrummet) är i behov av tjänstledighet från
riksdagsarbetet tills vidare intygas härmed.
Stockholm den 11 januari 1944.
Sven Hultberg,
t. f. Överläkare.
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 2.
Herr statsrådet Bergquist avlämnade
dels Kungl. Maj:ts skrivelse, nr 11, med tillkännagivande, att Kungl. Majit
förordnat statsrådet Nils Jacob Eberhard Quensel att under innevarande lagtima
riksdag utöva den befattning med riksdagsärender som jämlikt § 4G
riksdagsordningen tillkommer en ledamot av statsrådet;
dels ock Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 5, med förslag till lag örn aktiebolag, m. ,m.;
nr 6, med förslag till lag om ändring i vissa delar av utsökningslagen;
nr 7, med förslag till lag angående ändrad lydelse av 20 § lagen den 9 april
1937 (nr 119) örn verkställighet av bötesstraff;
nr 8, med förslag till lag örn eftergift av åtal mot vissa underåriga m. m.;
nr 10, med förslag till lag angående ändring i lagen den 26 november 1920
(nr 796) om val till riksdagen;
nr 12, med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr
367) örn fri rättegång, m. m.;
nr 13, med förslag till lag om ändring i 18 och 25 kap. strafflagen, m. lii.;
och
nr 14, med förslag till lag om kastrering, m. m.
Kammaren beslöt lägga skrivelsen till handlingarna samt meddela vederbörande
utskott och riksdagens kanslideputerade underrättelse om innehållet
i densamma.
De avlämnade propositionerna bordlädes.
8
Nr 1.
Onsdagen den 12 januari 1944.
§ 3.
Upplästes följande till kammaren inkomna skrivelse:
Till riksdagen.
Sedan Kungl. Majit den 17 december 1943 utnämnt mig att från och med
den 7 januari 1944 vara justitieråd, får jag härmed vördsamt avsäga mig
förtroendet att vara riksdagens justitieombudsman från och med sistnämnda
dag.
Stockholm den 5 januari 1944.
Nils Ljunggren.
Den föredragna skrivelsen lades till handlingarna.
Därefter yttrade herr talmannen: På grund av denna avsägelse har jämlikt
§ 98 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen justitieombudsmannens ställföreträdare
häradshövdingen Folke Rudewall övertagit justitieombudsmannaämbetet,
och skall enligt stadgande i samma paragrafer riksdagen förrätta nytt
val av justitieombudsman. Efter samråd med första kammarens talman far jag
föreslå, att andra kammaren ville besluta att vid sammanträde onsdagen den
19 innevarande januari företaga val av 24 valmän jämte 6 suppleanter för utseende
av riksdagens justitieombudsman och hans ställföreträdare.
Detta förslag bifölls.
§ 4.
Företogs val av fyra ledamöter att deltaga i talmansöverläggningarna; och
blevo därtill utsedda:
herr Bergvall,
» Skoglund i Doverstorp,
» Svensson i Grönvik och
» Vougt,
en var med 143 ruster.
§ 5.
Anställdes val av två ledamöter, vilka jämte två ledamöter av första kammaren
skulle hava inseende över riksdagens kansli; och blevo därtill valda:
herr Eriksson i Stockholm och
» Persson i Falla,
en var med 129 röster.
§ 6.
Vid nu företaget val av åtta ledamöter att jämte herr talmannen tillsätta
kammarens kanslipersonal och vaktbetjäning blevo därtill utsedda:
herr Hall,
» Hermansson,
» Kilbom,
» Mosesson,
» Pettersson i Rosta,
» Svensson i Grönvik,
» Thorell och
» Westerdahl,
en var med 104 röster.
Onsdagen den 12 januari 1944.
Nr 1.
9
§ 7.
Anställdes val av tre ledamöter att handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter; och blevo därtill valda:
herr Andersson i Malmö,
» Lundell och
» Nilson i Eskilstuna,
en var med 100 röster.
§ 8.
Justerades protokollsutdrag angående de i §§ 4—7 här ovan omförmälda
valen.
§ 9.
Herr talmannen lämnade på begäran ordet till herr Hallén, som anförde: Interpellation.
Herr talman! I sitt memorial med förslag till utredning angående riksdagens
arbetsformer den 2 december 19431 uttalade konstitutionsutskottet, att det ansåg
skyldighet böra införas för regeringen att vid riksdagens början förelägga denna
en plan över de propositioner som äro att vänta under riksdagen. En sådan
plan skulle enligt utskottets mening i första hand få betydelse för riksdagen
själv och för dess utskott samt underlätta riksdagsarbetets organisation. Utskottet
antog tillika, att därmed skulle erhållas en garanti för att regeringsledamöterna
bättre än hittills varit fallet planlägga arbetet beträffande de ärenden
som de lia för avsikt att föreslå Kungl. Maj :t att framlägga för riksdagen.
Utskottet var beträffande dessa uttalanden enhälligt, och någon gensaga restes,
såvitt jag vet, ej under kamrarnas debatter mot dem.
Uppenbarligen vore det ur riksdagsarbetets synpunkt av stort värde att redan
vid innevarande riksdag erhålla en sådan redogörelse som konstitutionsutskottet
åsyftat med angivande tillika av den ungefärliga tidpunkt, då de olika propositionerna
väntas komma att avlämnas. Givetvis är det med avseende på åtskilliga
frågor omöjligt att nu med säkerhet bedöma, huruvida de komma att
bliva föremål för propositioner eller ej. Likaledes måste det vara förenat med
vissa svårigheter att nu angiva vid vilken tidpunkt planerade propositioner
bliva färdiga att avlämnas. Det ligger sålunda i sakens natur, att en redogörelse
för regeringens planer måste bliva försedd med åtskilliga reservationer.
Men även så beskaffad borde en dylik redogörelse kunna bliva av stor betydelse.
För att fullt ut göra åsyftad nytta borde emellertid redogörelsen komma riksdagen
till handa snarast möjligt.
Med stöd av vad nu anförts anhåller jag om kammarens tillstånd att till hans
excellens herr statsministern framställa följande fråga:
Är Eders Excellens i tillfälle att med det snaraste lämna kammaren en redogörelse
för de propositioner som äro att vänta under riksdagen?
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 10.
Till bordläggning anmäldes:
Kungl. Majlis under gårdagen på rikssalen avlämnade
proposition, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1944/45;
proposition, nr 2, angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44:
proposition, nr 3, angående fortsatt giltighet för förskottsstaten för försvarsväsendet
ävensom allmänna förskottsstaten; och
berättelse till 1944 års lagtima riksdag örn vad i rikets styrelse sig tilldragit;
Andra kammaren» protokoll lOJ/J/. Nr I. 2
10
Nr 1.
Onsdagen den 12 januari 1944.
riksdagens år 1948 församlade revisorers berättelser:
om granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för tiden 1 juli 1942—30 juni 1943;
angående riksbanken; och
örn granskning av riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning för tiden 1
juli 1942—30 juni 1943 m. m.;
justitieombudsmannens ämbetsberättelse samt tryckfrihetskommitténs berättelse;
och
militieombudsmannens ämbetsberättelse.
§ 11.
Herr förste vice talmannen erhöll på begäran ordet och yttrade: Herr talman!
Jag hemställer, att kammaren ville besluta, att Kungl. Maj:ts propositioner,
nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1944/
45, nr 2, angående utgifter i tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/
44 och, nr 3, angående fortsatt giltighet för*förskottsstaten för försvarsväsendet
ävensom allmänna förskottsstaten måtte i nu nämnd ordning uppföras sist
på föredragningslistan för nästa sammanträde.
Denna hemställan bifölls.
§ 12.
Justerades protokollsutdrag.
§ 13.
Avlämnades följande motioner, nämligen av:
herrar Wallentheim och Lundberg i Uppsala, nr 1, angående utredning om
rätt för kommun att bevilja stipendier eller andra bidrag för studieändamål;
herr Holmgren, nr 2, om anslag till anläggande av en idrottshall vid Karlskrona
örlogsstation ;
herr Åkerström m. fl., nr 3, angående utredning av frågan örn avgiftsfri
anstaltsvård för lungtuberkulösa;
herr Åkerström, nr 4, angående viss ändring i grunderna för statsbidrag till
den enskilda väghållningen;
herr Holmgren, nr 5, örn införande av kommunal skatt för kattor;
herr Hallén, nr 6, om årligt understöd åt folkskolläraren Axel Anderssons
änka Alma Charlotta Andersson;
herr Åkerström, nr 7, angående utredning rörande lagstiftning om företagarepension
;
fru Nordgren, nr 8, angående utredning av frågan örn ersättning av allmänna
medel åt av allmän åklagare åtalad person, som frikännes, för hans
kostnader för inställelsen vid domstol;
fru Rydh Munck af Rosenschöld m. fl., nr 9, örn försäljning av kronan tillhöriga
1li mantal Enbogen nr 1 i Åre socken; och
fru Nordgren, nr 10, angående skapande av skydd för trafikchaufförer, under
deras yrkesutövning, mot överfall och våld från passagerares sida.
Dessa motioner bordlädes.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 11.41 fm.
In fidem
Sune Norrman.
Slockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
440278