1943. Första kammaren. Nr I (Riksdagens protokoll 1943:1)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1943. Första kammaren. Nr I.

Sedan i kraft av § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen riksdagen
sammankommit till lagtima möte här i huvudstaden måndagen den 11 januari
1943, sammanträdde riksdagens första kammare i den uti riksdagens hus för
kammaren anordnade samlingssal samma dag.

Måndagen den 11 januari,

kl. 11 f. m.

Herr Nilsson, Johan, i Kristianstad framträdde till talmansbordet och yttrade:
Ärade ledamöter! I egenskap av kammarens ålderspresident hälsar jag
Eder alla såväl förutvarande som nytillkomna ledamöter hjärtligt välkomna
till det stundande riksmötet.

Vid varje riksdags början kommer helt naturligt den frågeställningen^ fram:
Vad särskilt ha vi att ägna oss åt, och vad är det för viktiga spörsmål som
vänta på sin lösning?

Visserligen är det angeläget för riksdagen att medverka till de normala livsbetingelsernas
ordnande och avvägning så förnuftigt som rådande förhållanden
kunna medgiva men under alla omständigheter så, att vårt svenska folk har
en känsla och uppfattning av att de beslut som fattas äro förestavade av pliktkänsla
och rättvisa. Detta är principer, som lagstiftarna ständigt böra erinra
sig. Men att sedan kunna bemästra alla de svårigheter, som torna upp sig i
följd av det förhärjande världskrig som alltjämt rasar och som har olycksbringande
återverkningar på våra näringar, vår samfärdsel och folkförsörjning, är
ett svårlöst problem, som kräver lugn eftertanke och mycken hänsyn. Vi hoppas
väl dock att vi med vårt arbete skola kunna bidraga till att upprätthålla
respekt och aktning för vårt fosterland och fatta beslut, som komma att vara
grundläggande för att tillskapa arbetslust och trivsel för örn möjligt alla som
bygga och bo i vårt gamla kära Sverige.

Med denna förhoppning och varma önskan förklarar jag detta sammanträde
öppnat.

Sedan herr ordföranden därefter intagit talmansplatsen, tillkännagav herr
ordföranden, att han på grund av bestämmelsen i § 1 mom. 2 av kammarens
ordningsstadga anmodat kammarskrivaren i tullverket Eric Carlén att, till dess
sekreterare blivit utsedd, föra kammarens protokoll ävensom att herr ordföranden
för tillfället anställt kanslibiträden och vaktbetjäning till erforderligt antal.

Upplästes och lades till handlingarna följande från justitiedepartementet
ankomna

Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för justitiedepartementet
den 4 januari 1943.

I anledning av stadgandet i § 32 riksdagsordningen hade statsrådet och
chefen för justitiedepartementet anmodat tre bland de av riksdagen valda fullmäktige
i riksbanken och tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret att när Forsta

kammarens protokoll 191/3. Nr 1. 1

Nr 1.

Måndagen den 11 januari 1943.

vara vid den granskning av riksdagsmannafullmakter sora skulle inför departementschefen
företagas innan årets lagtima riksdag sammanträdde; och infunno
sig nu av fullmäktige i riksbanken herrar E. Björnsson, C. Jonsson och

I. Anderson samt av fullmäktige i riksgäldskontoret herrar A. Örne, A. Lindqvist
och E. Eriksson.

Till justitiedepartementet hade insänts fullmakter dels för 18 personer, däribland
överläraren Ernst Jungen i Göteborg, som vid val i september 1942
för vissa valkretsar utsetts till ledamöter av riksdagens första kammare för
en tid av åtta år, räknade från och med den 1 januari 1943, dels för 1 person
som — efter det Jungen avsagt sig uppdraget — vid ny röstsammanräkning
utsetts att inträda i dennes ställe, dels ock för 3 personer, vilka vid nya röstsammanräkningar
blivit utsedda såsom ledamöter av riksdagens första kammare
i stället för avgångna ledamöter av samma kammare.

Den för Jungen utfärdade fullmakten undan togs från granskning.

Vid granskning av de övriga fullmakterna framställdes icke någon anmärkning
mot desamma.

Protokoll över granskningen jämte förteckning å de granskade fullmakterna
skidle tillika med dessa överlämnas till första kammaren.

I ämbetet:

C. G. Bruno.

Den åberopade förteckningen, som jämväl upplästes, lydde sålunda:

“Förteckning

k ledamöter av riksdagens första kammare enligt fullmakter, granskade
inför chefen för justitiedepartementet den 4 januari 1943.

Stockholms stad.

1. Ombudsmannen Erik Olof Wiklund i Stockholm.

Stockholms län och Uppsala lån.

2. Lantbrukaren Gunnar Lodenius i Hammarby.

Kronobergs län och Hallands län.

3. F. d. fattigvårdskonsulenten Anders Andersson i Markaryd.

4. Lantbrukaren Verner Andersson i Köpinge.

5. Lantbrukaren Johan Bernhard Johansson i Fredrikslund.

6. Föreståndaren Sven Larsson i Varberg.

7. Egnahemsdirektören Vilmar Ljungdahl i Ingelstad.

8. Statsrådet Axel Gjöres i Stockholm.

9. Bruksägaren Ivar Ekströmer i Klavreström.

Göteborgs stad.

10. Redaktören Rickard Lindström i Stockholm.

11. Lektorn Edgar Sjödahl i Göteborg.

12. Direktören Henry Johansson i Göteborg.

13. Direktören Eric Ericsson i Ålsten.

14. Redaktören, filosofie doktorn Knut Petersson i Göteborg.

15. Småskollärarinnan Anna Maria Sjöström-Bengtsson i Göteborg.

Örebro län.

16. Chefredaktören Harald Åkerberg i Örebro.

17. Ombudsmannen Fritiof Ekman i Stockholm.

18. Landsfiskalen Robert Kriigel i Sköllersta.

Måndagen den 11 januari 1943.

Nr 1.

19. Direktören Ernst Åqvist i Örebro.

20. Kommlmalborgmästaren Eric Ericson i Karlskoga.

Västerbotten län och Norrbottens län.

21. Distriktskamreraren Ernst Allgust Hage i Luleå.

Enligt § 2 i ordningsstadgan för kammaren anställdes nu upprop av kammarens
ledamöter, varvid såsom frånvarande antecknades:

herr Pettersson, Johannes,

» Olofsson,

» Carlström,

» Hansson, Sven.

Följande inkomna läkarintyg upplästes:

Att riksdagsmannen Johannes Pettersson, född den 17 oktober 1882, från
Kil, på grund av sjukdom, för vilken han av mig behandlas (blodpropp j höger
underben), är oförmögen att deltaga i riksdagsarbetet under tiden /i /2
1943, intygas härmed på heder och samvete.

Kil den 7 januari 1943.

A. Eriksson,

provinsialläkare.

Vidare upplästes två till kammaren inkomna ansökningar av följande lydelse
:

Till riksdagens första kammare.

För att kunna fullgöra vissa tjänstegöromål får jag härmed vördsamt anhålla
örn ledighet från riksdagsarbetet under den 11 dennes.

Övertorneå den 8 januari 1943.

C. Fr. Carlström.

Till riksdagens första kammare.

På grund av sjukdomsfall i familjen får jag vördsamt anhålla om ledighet
från riksdagsarbetet under några dagar fr. o. m. den 11 januari.

Svartbyn den 9 januari 1943.

Sven V. Hansson.

De begärda ledigheterna beviljades, beträffande herr Sven Hansson för den
tid, det i ansökningen omförmälda hindret varade.

Företogs val av talman; och utsågs därtill:
herr Nilsson, Johan, i Kristianstad med 135 röster.

''Anställdes val av förste vice talman; och utsågs därtill:
herr Gränebo med 106 röster.

Företogs val av andre vice talman; och utsågs därtill:
herr Åkerberg med 92 röster.

Herr talmannen yttrade: För det förnyade förtroende, som genom de nu
förrättade valen tillkommit de förutvarande talmännen, ber jag att å vice talmännens
och egna vägnar få framföra vart vördsamma och hjärtliga tack.

Nr 1.

Måndagen den 11 januari 1943.

Pa framställning av herr talmannen beniot kammaren att nu företaga val
av sekreterare.

Valet företogs, och befanns efter valförrättningens slut hava blivit till sekreterare
utsedd:

kanslirådet G. H. Berggren med 90 röster.

Kanslirådet Berggren fick nu företräda, underrättades, att han blivit av
kammaren vald till sekreterare, och övertog protokollsföringen.

In fidem
Eric Carlen.

Tillkännagavs, att Kungl. Majit låtit genom offentligt anslag bjuda och
kalla riksdagens samtliga ledamöter att tisdagen den 12 innevarande månad
kl. li f. m. infinna sig i slottskapellet samt, efter förrättad gudstjänst, enligt
§ 34 riksdagsordningen begiva sig till rikssalen för att där inhämta vad Kungl.
Majit hade att meddela riksdagen.

Herr talmannen meddelade, att till kammarens förfogande överlämnats 75
inträdesbiljetter till rikssalen vid riksdagens öppnande, och hemställde, att fördelning
av dessa biljetter proportionellt i förhållande till ledamotsantalet i varje
valkrets finge ske genom sekreteraren.

Denna hemställan bifölls.

Justerades ett protokollsutdrag för denna dag.

Kammarens sammanträde avslutades kl. 11.57 f. m.

In fidem
G. H. Berggren.

Tiehagen den 12 januari 1943.

Nr 1.

Tisdalen den 12 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 10.30 f. m.

Herr talmannen yttrade, att lian efter samråd med andra kammarens talman
finge föreslå, det första kammaren ville besluta att vid sammanträde onsdagen
den 13 innevarande månad företaga följande val, nämligen

dels av fyra ledamöter för att jämte talmannen tillsätta kammarens kansli
och vaktbetjäning,

dels av fyra ledamöter för att deltaga i talmansöverläggningama,

dels ock av två ledamöter att hava inseende över riksdagens kansli.

Detta förslag antogs.

Herr talmannen yttrade vidare, att han, likaledes efter samråd med andra
kammarens talman, finge föreslå, det första kammaren ville besluta att företaga
vid sammanträde, som korinne att hållas fredagen den 15 i denna månad,
val av ledamöter och vid sammanträde påföljande dag val av suppleanter i de
ständiga utskotten.

Vad herr talmannen sålunda föreslagit bifölls.

Ordet lämnades härefter till herr andre vice talmannen, som anförde: Jag
ber att få hemställa, att första kammaren måtte besluta, att antalet suppleanter
i de ordinarie utskotten, förutom utrikesutskottet, vad denna kammare
beträffar måtte bestämmas till: för konstitutionsutskottet 15, för statsutskottet
20, för bevillningsutskottet 15, för bankoutskottet 10, för första lagutskottet
12, för andra lagutskottet 13 och för jordbruksutskottet 9.

Denna hemställan bifölls.

På framställning av herr talmannen beslöt kammaren nu, kl. 10.33 f. m., att
ajournera sina förhandlingar till kl. 10.45 f. m.

Till åtlydnad av Kungl. Maj:ts kallelse avgingo herr talmannen och kammarens
ledamöter kl. 10.45 f. m. till slottskapellet, där riksdagspredikan hölls
av föreståndaren för Stockholms stadsmission, pastor Joh. W. Johnsson. Efter
gudstjänstens slut begav kammaren sig till rikssalen, i vilken även andra
kammaren infann sig.

Hans Majit Konungen kom tillstädes och öppnade riksdagen med det i protokollsbihanget
införda tal.

Herr talmannen framträdde därpå och yttrade:

Allernådigste Konung, Eders Majit! När Sveriges riksdag i dag möter landets
konung, är det i en hård och prövande tid, som måste ställa stora krav på
arbete och uppoffringar av alla svenska medborgare. Dessa oundvikliga förpliktelser
bliva dock lättare att genomleva, örn nationen bär en känsla av att

Nr 1.

Tisdagen den 12 januari 1943.

allt sorn göres Ilar till syftemål att tillskapa trygghet och bestånd för land
och folk.

Det nyss tilländalupna året har lyckligtvis icke inneburit händelser, som
medfört brydsamma ingripanden av allvarligare karaktär, när det gällt våra
inre angelägenheter. Lyckosamt nog har modernäringen lämnat en rätt god avkastning,
som giver en viss trygghet för vår folkförsörjning, och i övrigt ha
våra näringar fått arbeta, visserligen med den anpassning, som tidsläget tvingar
till, men dock utan vidsträcktare störningar.

Riksdagen samlas dock under förhållanden, som giva anledning till oro och
bekymmer. Yi kunna inte undgå att med uppmärksamhet följa de uppskakande
händelser, som utspelas i snart sagt hela världen, och de fruktansvärda följder,
som måste komma härav. Vårt land har hittills undgått att indragas i världskampen.
Olika omdömen härom fällas, men om konung och folk äro ense örn att
förödande krig skola undvikas, måste också den inställningen upprätthållas
och försvaras.

Eders Maj :ts gedigna erfarenhet, klokhet och rättrådighet, förenad med förtroendeingivande
pondus, har säkerligen varit en ovärderlig kraftkälla för ett
orubbligt fullföljande av vårt lands neutralitetspolitik. Sveriges folk står i
denna dag enigt med tacksamma erkännanden härför. Må denna tacksamhet
taga sig det uttryck, att de allvarsamma maningar, som Eders Majit nyss uttalat,
efterkommas genom lojalt samarbete för det allmännas bästa och att
barmhärtighet mot nödlidande medmänniskor icke förgätes. En allmän önskan
är att det lugn och den frihet, som borde förunnas mänskligheten, måtte återkomma.
För att detta mål en gång skall uppnås för oss själva få inga offer,
som anses därför erforderliga, eftersättas, linder förhoppning örn att Eders
Majit får se de beslut, som riksdagen fattar, utmynna i detta fosterländskt
betryggande syfte anhåller jag nu, med varmaste välönskan till konung och
konungahus, att till Eders Majit få framföra första kammarens undersåtliga
vördnad, tillit och trohet.

Sedan andra kammarens talman därefter i denna kammares namn till Hans
Majit Konungen framfört andra kammarens undersåtliga vördnad, fingo talmännen
vardera mottaga, av herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
Wigforss ett exemplar av Kungl. Maj :ts propositioner nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1943/44, nr 2, angående utgifter
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43, och nr 3, angående fortsatt
giltighet för förskottsstaten för försvarsväsendet, samt av herr statsrådet
och t. f. chefen för justitiedepartementet Bergquist ett exemplar av Kungl,
Majits berättelse till 1943 års lagtima riksdag örn vad i rikets styrelse sig tilldragit,
varefter ceremonien å rikssalen avslutades och första kammaren enligt
beslut, fattat före avtågandet från samlingsrummet, åtskildes vid utgången
från rikssalen kl. 12.27 på dagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Onsdagen den 13 januari 1943.

Nr 1.

Onsdagen den 13 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.

Herr Olofsson anmälde, att lian infunnit sig vid riksdagen.

Herr statsrådet Bergquist avlämnade

dels Kungl. Maj:ts skrivelse nr 4, örn förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning med riksdagsärenden, som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot av statsrådet;

dels ock Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 5, angående ersättning till E. Hedblom i anledning av sjukdom ådragen
under militärtjänstgöring; och

nr 7, med förslag till lag örn ändrad lydelse av 11 § och 27 § 1 mom. D
värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967).

Upplästes och Indes till handlingarna följande från justitiedepartementet ankomna Protokoll,

hållet inför statsrådet och chefen för justitiedepartementet
den 12 januari 1943.

Till justitiedepartementet hade den 11 januari 1943 från länsstyrelsen i Södermanlands
län inkommit fullmakt för generaldirektören Thorwald Bergquist
i Stockholm, vilken vid ny röstsammanräkning blivit utsedd såsom ledamot av
riksdagens första kammare i stället för avgången ledamot av samma kammare.

Vid granskning av fullmakten, som företogs inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakten icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till första kammaren.

I ämbetet :

C. G. B nino.

Företogs val av fyra ledamöter för att jämte talmannen tillsätta kammarens
kansli och vaktbetjäning; och befunnos efter valförrättningens slut därtill
hava blivit utsedda :

herr Björnsson ................................ med 97 röster,

» Friggeråker ............................... » 97 » ,

» Ström, Fredrik................... » 97 » ,

» Velander ................................. » 97 » .

Nr 1.

Onsdagen den 13 januari 1943.

Anställdes val av fyra ledamöter för att deltaga i talmansöverläggningarna,;
och befunnos efter valförrättningens slut därtill hava blivit utsedda:

herr Bärg, Johan .............................. med 87 röster,

» Johansson, Johan Bernhard.................. » 87 » ,

» Larsson, Sam.............................. » 87 » ,

» Tjällgren ................................. » 87 » .

Företogs val av två ledamöter att hava inseende över riksdagens kansli;
och befunnos efter valförrättningens slut därtill hava blivit utsedda:

herr Nilsson, Bernhard .......................... med 60 röster,

» Wahlmark ................................ » 60 »

Föredrogs och lades till handlingarna Kungl. Maj:ts nästlidna dag på rikssalen
överlämnade berättelse till 1943 års lagtima riksdag örn vad i rikets
styrelse sig tilldragit.

Vid föredragning av Kungl. Maj:ts under gårdagen på rikssalen överlämnade
propositioner nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1943/44, nr 2, angående utgifter å tilläggsstat- till riksstaten för budgetåret
1942/43, och nr 3, angående fortsatt giltighet för förskottsstaten för försvarsväsendet,
blevo dessa propositioner på begäran bordlagda.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet riksdagens år 1942 församlade
revisorers berättelse örn verkställd granskning av riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning för tiden 1 juli 1941—30 juni 1942 m. m.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott justitieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna ämbetsberättelse.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott militieombudsmannens
vid innevarande riksmöte avgivna ämbetsberättelse.

Föredrogs och lades till handlingarna Kungl. Maj:ts skrivelse nr 4. med tillkännagivande,
att Kungl. Maj :t förordnat statsrådet Thorwald Erik Natanael
Bergquist att under innevarande lagtima riksdag utöva den befattning
med riksdagsärender som jämlikt § 46 riksdagsordningen tillkommer en ledamot
av statsrådet;

och skulle underrättelse örn denna skrivelses innehåll genom utdrag av protokollet
meddelas vederbörande utskott samt de ledamöter, som hava inseende
över riksdagens kansli.

Föredrogos och bordlädes Kungl. Maj :ts denna dag avlämnade propositioner
nr 5 och 7.

Herr Ström, Fredrik, väckte en motion, nr 1, om utredning angående upprättande
i Göteborg eller dess närhet av ett nordiskt universitet.

Motionen bordlädes.

Onsdagen den 13 januari 1943.

Nr 1.

Herr Andersson, Alfred, erhöll på begäran ordet och anförde: Herr talman! Interpellation
På många håll bland jordbrukare och kristidsnämnder ute i landet råder ett anherakmycket
starkt missnöje med gällande bestämmelser angående uttagning av jordt eukaria*
fodersäd till det allmännas behov. Det har nämligen visat sig att tillämpning- fodersädsen
kan leda till stora orättvisor och ibland till rena orimligheter. leveranser

Livsmedelskommissionen har som bekant bestämt hur mycket fodersäd varje hU stat*nkristidsdistrikt
skall avstå till staten, varefter respektive kristidsstyrelser räknat
ut hur mycket varje kommun skall leverera. Till sist har den lokala kristidsnämnden
haft att räkna ut hur mycket varje brukningsdel skall prestera.
Kristidsnämnden har härvidlag till rättesnöre livsmedelskommissionens cirkulär
nr 960. som alltjämt torde vara i gällande kraft. Detta betonades också
av jordbruksministern i första kammaren den 2 november 1942, varvid han
tillfogade en erinran örn att mindre jordbrukare, som inte hade tillräckligt med
fodersäd av egen skörd, skulle ha rätt att köpa av befintliga lager.

Jag skall nu med exempel visa varthän det kan bära vid tillämpningen av
nu gällande bestämmelser, och jag kan då lämpligen nämna min egen kommun.

Bromma socken i Malmöhus län. I denna kommun finnas 93 brukningsdelar, i
storlek varierande mellan 1j2 hektar och upp till 50 hektar. Åtta brukningsdelar
äro i storleksordningen mellan 30 och 50 hektar, fem brukningsdelar ha
17 hektar vardera, medan alla de övriga ligga under 13 hektar. Bromma är
alltså en typisk småbrukarekommun. Under år 1942 besåddes 205 hektar med
fodersäd, korn inberäknat, och gåvo enligt uppskattning och tröskrapporter en
skörd av 688,775 kg fodersäd.

Djurbeståndet enligt räkningen den 1 september 1942 framgår av följande
tabell, som även upptar de till utfodring medgivna kvantiteterna fodersäd. för
gödsvin allenast till den 1 januari 1943 och för övriga djur under hela utfod -

ringsåret :

163 draghästar . ..''........................... 130,400 kg

37 unghästar .............................. 11.100 »

469 kor .................................... 35,175 »

153 kalvar .................................. 7,650 »

85 modersuggor ............................ 19,125 »

592 grisar över 20 kg vikt .................... 118,400 »

Höns, får och getter .................... . . ._. . .__9,480_

Summa 331,330 kg

Örn samma djurantal behålles efter den 1 januari 1943 åtgå till gödsvinen
ytterligare 313,150 kg fodersäd. Till utsäde för den nya odlingen av fodersäd
behövas enligt deklarationerna 61,265 kg.

I överensstämmelse med de i cirkulär nr 960 angivna utfodringsnormerna
skulle alltså jordbrukarna i Bromma kommun ha rätt till 705,745 kg fodersäd.
Då skörderesultatet stannade vid 688,775 kg, finnes en brist på 16,970 kg.

Malmöhus läns södra kristidsstyrelse i Malmö har emellertid begärt att
Bromma skall leverera 226,580 kg fodersäd till staten. Socknens kristidsnämnd
har förklarat och med journalerna styrkt, att det är absolut omöjligt att åstadkomma
denna kvantitet, då något överskott inte finns utan tvärtom brist. Då
kristidsstyrelsen trots detta vidhållit sitt krav, har kristidsnämnden skrivit ut
nya leveransbeskad med 25 procents tillägg på varje brukningsdel. Nämnden
är medveten örn att detta är ett slag i luften, incn förklarar: För att tillfredsställa
kristidsstyrelsen lia vi måst göra detta, och sen får val’ och en klaga!
Följden blir att samtliga 93 jordbrukare tvingas att klaga, då ingen kan
prestera det omöjliga — eller med andra ord: Bromma kan icke prestera denna
leverans av fodersäd till staten med mindre än att ffödsvinen försvinna nr denna
Ironi ninn.

Första hammarens protokoll Nr 1

Nr 1.

Onsdagen den 13 januari 1943.

Interpellation
äng. beredande
av större
trygghet för
de svenska
lejdbåtarna
rn. m.

Interpellation ang. beräkningen av jordbrukarnas fodersådsleveranser till
staten. (Forts.)

I vissa andra kommuner ligger frågan till på ett helt annat sätt. En grannkommun
t. ex. Ilar ålagts att leverera 600 deciton fodersäd till staten. När utsädet
och fodermedelsbehovet var uträknat och staten fått sitt, blev det omkring
400 deciton över, som den kommunens jordbrukare troligen ha rätt att
behålla själva, eftersom staten inte begärt mer. I en annan kommun i grannskapet
har nämnden kunnat befria alla brukningsdelar under 5 hektar från leverans
av fodersäd till staten. Men i Bromma socken måste man, såsom redan är
sagt, vid beräkningarna gå ned så långt som till 1/2 hektar utan att ändå kunna
prestera det begärda.

Jag tror mig med detta ha påvisat att de beräkningsmetoder, som nu tillämpas,
äro felaktiga och drabba synnerligen ojämnt och orättvist, varför en ändring
bör göras snarast möjligt.

Vill man åstadkomma rättvisa kommunerna och jordbrukarna emellan i fråga,
örn fodersädsleveranserna till staten, torde detta knappast kunna ske med
mindre än att sockengränserna slopas ur beräkningarna. Det riktiga är att varje
brukningsdel får svara för sig själv på grundval av de faktiska förhållandena,
så att när var och en blivit tillerkänd erforderliga kvantiteter till utsäde
och utfodring till djuren, skall han vara leveransskyldig till staten för resten
eller, örn brist finnes, berättigad att köpa den fodersäd han saknar. Säkerligen
skulle ingen klaga på en sådan sakernas enkla och rättvisa ordning. Jag tror
också att man genom en direktberäkning av den verkliga individuella prestationsförmågan
skulle få fram mera foderspannmål till statsleveranserna än genom
nuvarande irriterande bestämmelser.

Jag vill nu vördsamt anhålla örn kammarens tillstånd att till herr statsrådet
och chefen för folkhushållningsdepartementet få rikta följande interpellation:

1) Har herr statsrådet för avsikt att inskrida för att åstadkomma en mera
rimlig och rättvis ordning vid beräkningen av fodersädsleveranserna till staten?

2) Kunna vi vänta att nya och klara direktiv utfärdas snarast möjligt till
ledning för de krisreglerande organen och till gagn för jordbrukarna?

På gjord proposition medgav kammaren, att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Ordet lämnades på begäran till herr Ström, Fredrik, som yttrade: De upprepade
förlusterna av lejdbåtar. deras sjöfolk och laster genom s. k. krigsförlisningar
uppröra det svenska folket på det djupaste. Man frågar sig örn verkligen
allt göres för att undvika dessa förluster. Skulle det icke vara möjligt
att ernå en säkrare route för båtarna, då ju eljest fördelen med dessa båtar med
tilltagande förluster helt elimineras. Man frågar sig varför båtarna ej använda
paravaner eller varför svenska minsvepare icke åtfölja båtarna. Även
undras örn icke säkrare livbåtsmateriel kan åstadkommas.

Man frågar sig också vilka ekonomiska garantier, som av staten lämnas anhöriga
och efterlevande till våra krigsförlista fartygs offer för krigföringen.
Med rätta anser svenska folket att ekonomisk trygghet bör beredas genom
krigsförlisningen omkomna svenska sjömäns efterlevande. Och denna trygghet
bör vara av en karaktär som motsvarar å ena sidan riskerna och farorna för
sjöfolket och å andra sidan de fördelar som sjöfarten under krig medför för
vårt land.

I anslutning till vad jag sålunda framfört hemställer jag örn kammarens
benägna tillstånd att till statsrådet och chefen för handelsdepartementet få
framställa följande frågor:

1) Anser herr statsrådet att särskilda åtgärder med anledning av de ökade

Onsdagen den 13 januari 1943.

Nr 1.

Interpellation äng. beredande av större trygghet för de svenska lejdbåtarna

m. m. (Forts.)

krigsförlisningarna böra vidtagas till åstadkommande av större trygghet för
de svenska båtarna och deras personal? I sa fall vilka överväganden anser herr
statsrådet böra ifrågakomma?

2) Anser herr statsrådet att större ekonomisk trygghet bör beredas anhöriga
till offren för krigsförlisningar av svenska fartyg?

Det sålunda begärda medgivandet lämnades av kammaren.

Herr förste vice talmannen erhöll på begäran ordet och anförde: Herr talman!
Jag ber att få hemställa, att kammaren måtte besluta, att Kungl. Maj:ts
propositioner nr 1—3 sättas sist på föredragningslistan för kammarens nästa
sammanträde.

Denna hemställan bifölls.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 11.41 f. m.

In fidem
G. H. Berggren.

1943. Första kammaren. Nr I

Kammarens protokoll