1942. Ändra kammaren. Nr 7

ProtokollRiksdagens protokoll 1942:7

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1942. Ändra kammaren. Nr 7.

Tisdagen den 10 februari.

Kl. 4 e. m.

§ 1.

Justerades protokollen för den 3, den 4 och den 7 innevarande februari.

§ 2.

Herr statsrådet Bergquist avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 36, med förslag till lag örn förbud mot bebyggelse till hinder för försvaret;
nr 37, med förslag till lag om preskription av rätt till medel som innestå hos
offentlig myndighet; och

nr 41, med förslag till lag örn ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juni 1936
(nr 373) med vissa bestämmelser örn centralkassor för jordbrukskredit, m. m.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 3.

Föredrogos var efter annan följande Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades därvid

till behandling av lagutskott propositionen, nr 21, med förslag till lag örn
ändrad lydelse av 47 § 4 mom. sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321);

till statsutskottet propositionen, nr 23, angående försäljning av kronan tillhörigt
område i Halmstad;

till behandling av lagutskott propositionen, nr 27, med förslag till lag örn
ändring i vissa delar av 8 kap. strafflagen, m. m.;

till statsutskottet propositionen, nr 28, angående anslag till elektriska lokomotiv
;

till bevillningsutskottet propositionen, nr 29, angående höjning av vissa postavgifter
m. m.;

till statsutskottet propositionerna:

nr 30, angående avhändande av vissa kronan tillhöriga fastigheter och vägmarksandelar;
och

nr 31, angående ytterligare anslag till ändringsarbeten i fastigheten nr 4 i
kvarteret Kungl. Trädgården i Stockholm;

till jordbruksutskottet propositionerna:

nr 32, angående befrielse för O. Damberg m. fl. från viss betalningsskyldighet;
och

nr 33, angående befrielse för A. Viktorsson från betalningsskyldighet till
kronan på grund av virkesköp; samt

till statsutskottet propositionen, nr 34, angående anvisande av vissa anslag
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42.

Andra kammarens protokoll 19^2. Nr 7.

1

2

Nr 7.

Tisdagen den 10 februari 1942.

Vid härpå skedd föredragning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 35, angående
befrielse för H. G. Persson från ersättningsskyldighet m. m., hänvisades
propositionen, i vad angick det under punkt 3:o framställda förslaget, till
bankoutskottet och i övrigt till statsutskottet.

Vidare föredrogos var för sig följande Kungl. Maj :ts på bordet liggande propositioner;
och remitterades därvid

till behandling av lagutskott propositionen, nr 38, med förslag till lag angående
lindring i arrendevillkoren för vissa arrendatorer av ecklesiastik jord;
samt

till jordbruksutskottet propositionen, nr 39, med förslag till förordning angående
grunder för lindring i arrendevillkoren för vissa arrendatorer av kronans
jordbruksegendomar.

Slutligen föredrogs Kungl. Maj:ts å bordet vilande proposition, nr 40, med
förslag till lag örn jämkning av arrendeavtal i vissa fall, m. m.; och hänvisades
propositionen, i vad angick anslagsfrågan, till jordbruksutskottet och i övrigt
till behandling av lagutskott.

§ 4.

Föredrogos, men bordlädes åter statsutskottets utlåtanden nr 12, 16 och 21,
bevillningsutskottets betänkande nr 1 samt bankoutskottets utlåtande nr 3.

§ 5.

Anmäldes och godkändes andra lagutskottets skrivelser till Konungen:

nr 14, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag örn vissa
ändringar i lagen den 12 juni 1925 (nr 338) örn värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter
mot värnpliktstjänstgöring; och

nr 15, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 7 § lagen den 13 juni 1921 (nr 299) örn förvaltning av
bysamfälligheter och därmed jämförliga samfällda ägor och rättigheter.

§ 6.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 4.7 e. m.

In fidem
Sune Norrman.

Onsdagen den 11 februari 1942.

Nr 7.

3

Onsdagen den 11 februari.

Kl. 11 f. m.

§ 1.

Herr talmannen lämnade på begäran ordet till

Chefen för justitiedepartementet, herr statsrådet Westman, som anförde:
Herr talman! Herr Hansson i Vännäsby har till mig ställt frågan huruvida —
i anslutning till riksdagens skrivelse nr 61 av år 1935 och därefter företagen
sakkunnigutredning ■— förslag örn en särskild lag örn djurskydd kan väntas
förelagd nu pågående riksdag.

Till svar härpå vill jag meddela, att arbetet på utarbetande av en proposition
till riksdagen på grundval av sakkunnigutredningen upptogs inom justitiedepartementet
men att arbetet tills vidare måste avbrytas på grund av att
andra lagfrågor under rådande tidsförhållanden krävt skyndsam behandling.
Något lagförslag kan därför icke föreläggas årets riksdag. Frågan kommer
emellertid att återupptagas till behandling så snart förhållandena medgiva.

Härefter yttrade:

Herr Hansson i Vännäsby: Herr talman! Jag ber att få tacka herr statsrådet
och chefen för justitiedepartementet för det svar, som jag fått på min
fråga. Naturligtvis skulle jag ha varit än mer tacksam och förnöjd, ifall svaret
hade innehållit, att riksdagen redan i år skulle få mottaga en proposition med
ett iagförslag i ämnet. Det är ju en allmänt utbredd mening här i landet, att
vår djurskyddslag är otillfredsställande. Dess beskaffenhet och ordalydelse
är sådan, att det är synnerligen svårt att få personer fällda, som ha bedrivit
djurplågeri. Det skall gälla ett mycket grovt och uppenbart brott, om det skall
vara möjligt att utdöma något straff. Ofta händer det också, att örn en person
blivit fälld för djurplågeri vid en underrätt, blir han sedan frikänd i högre
instans.

Det råder som sagt i landet en allmän önskan örn att få en mera tidsenlig
lagstiftning på detta område till stånd och samtidigt också en lagstiftning,
som verkligen fostrar allmänheten, så att den behandlar djuren på ett mildare
och humanare sätt. Jag vill därför uttala den önskan, att förslag till sådan
ny lagstiftning måtte föreläggas riksdagen så snart som möjligt.

Herr Wallén: Herr talman! Jag ber för min del att få understryka behovet
av att något göres på detta område. Faktiskt förekommer djurplågeri i mycket
stor skala, och man måste nog fortast möjligt se till att sådana upprörande
fall kunna stävjas på ett effektivt sätt.

Samtidigt vill jag säga, att jag visserligen är mycket tacksam för att i anledning
av en av mig väckt motion år 1934 båda kamrarna beslöto en riksdagsskrivelse
till Kungl. Majit i fråga örn skäktningen och att det tre år senare
utfärdades en förordning härom, men även därvidlag borde nog något
mera göras, så att åtgärderna bli effektiva och vi här i Sverige slippa ha kvar
skäktningen, vilken är något för vårt land enastående. Enligt nyss inhämtade

Svar på fråga.

4

Nr 7.

Onsdagen den 11 februari 1942.

Svar på fråga.

Svar på fråga. (Forts.)

uppgifter från slakthuset går icke mindre än 5,000 storboskap till skattning.
De gasbedövas visserligen först, men huruvida den bedövningen är effektiv
vill jag icke yttra mig örn. Det påstås, att åtminstone på vissa håll är bedövningen
delvis skenbar.

Jag ber därför att få rekommendera, att det vidtages effektiva kontrollåtgärder
i alla avseenden.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 2.

Chefen för handelsdepartementet, herr statsrådet Eriksson, erhöll på begäran
ordet och anförde: Herr talman! Herr Svedman har frågat mig, örn utsikt
föreligger att 1941 års isbrytarutredning skall hinna framlägga sitt betänkande
så tidigt, att därav föranledda framställningar och förslag kunna
föreläggas årets riksdag.

Enligt de direktiv för arbetet, som lämnats och som finnas i huvudsak återgivna
i årets kommittéberättelse, har isbrytarutredningen ganska omfattande
utredningsuppgifter att genomföra, innan betänkande kan framläggas. På
grund härav är, enligt vad jag inhämtat, utredningens betänkande icke att
förvänta förr än under höstens lopp. Proposition i ämnet, örn utredningens
förslag föranleder därtill, kan följaktligen, såvitt nu kan bedömas, icke framläggas
för årets riksdag.

Härpå yttrade:

Herr Svedman: Herr talman! Jag ber att få framföra mitt tack till herr
statsrådet för det snabbt levererade svaret. Jag hoppas, att även örn det för
ögonblicket icke ser vidare förhoppningsfullt ut, omständigheterna dock skola
medge ett påskyndande av det ifrågavarande utredningsarbetet.

Man kan väl förutsätta ett sammanhang mellan de bägge isvintrar, som vi
upplevde åren 1940 och 1941, och tillsättandet i juni i fjol av denna isbrytarutredning,
liksom den omständigheten, att vi nu lia den tredje — och värsta —
isvintern å rad, är den närmaste anledningen till den av mig framställda
frågan.

Isbrytarutredningens direktiv äro, som herr statsrådet påpekat, sådana, att
frågan i hela dess vidd skall tagas under omprövning, och det är klart, att
detta måste ta tid. Det gäller emellertid här en fråga, som är av allra största
vikt. Jag behöver icke här orda örn det av oss alla bekanta förhållandet med
sjutton ångare, som ha legat infrusna utanför östgötakusten och som säkerligen
skulle råkat ut för en katastrof, därest icke, som skedde häromdagen, en
omsvängning av vindförhållandena hade inträffat. Det är uppenbart, att människoliv
och stora materiella värden stå på spel under förhållanden sådana som
dessa, när en så stark kyla med isbildning plötsligt sätter in relativt tidigt på
vintern, varmed ju också följa opåräknade uppläggningar av fartyg, omöjliggjorda
eller försvårade transporter, ökade fraktkostnader o. s. v.

Det hör i detta sammanhang vara tämligen klart, att jag närmast tänker
på den landsända, som jag här representerar, då jag vill säga ett pär ord i
denna fråga. Där dväljas över 60,000 människor, och den mest naturliga och
huvudsakliga förbindelseleden, den över havet, är sedan snart tre veckor stängd.
Man måste visserligen lämna regeringen och chefen för flygvapnet allt erkännande
för deras snabba ingripande genom anordnande av flygförbindelser, som
uppskattas synnerligen högt av Gotlands folk, men man måste dock betänka
vad den nuvarande isoleringen betyder för denna landsända. Man kommer icke

Onsdagen den 11 februari 1942.

Nr 7.

5

Svar på fråga. (Forts.)

vare sig fram eller tillbaka med gods och knappast heller med passagerare.
Ett flygplan tar ju 14 och högst 16 passagerare åt gången, och även örn man
gör dubbla turer varje dag, blir det mycket litet i förbållande till att en båt
även under denna tid på året kan räkna med hundratals passagerare i vardera
riktningen per dag. På Gotland ligga nu lagrade livsmedel för export —
ägg, kött och smör — i för varje dag ökade mängder, och en hel del förnödenheter
behöva införas från fastlandet. Under dessa förhållanden är det givet,
att man är intresserad av att denna fråga — frågan om ökat och kraftigare
isbrytarmateriel — så snabbt som möjligt löses på ett tillfredsställande sätt.

Det är för övrigt icke endast de civila synpunkterna, som härvidlag framträda,
utan även de militära. Jag har emellertid ingen anledning att särskilt beröra
dessa. Jag har med min fråga velat ge uttryck för den oro, som på grund
av nuvarande klimatiska förhållanden har uppstått i den landsända, där jag
har min hemort.

Ehuru jag, herr talman, icke har befarat, att utredningen skulle frysa inne,
har jag dock ansett, att utredningsarbetet i likhet med havsisen bör forceras.

I detta anförande instämde herr Gardell.

Härmed var överläggningen slutad.

§ 3.

Föredrogos var efter annan och hänvisades till behandling av lagutskott följande
Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande propositioner:

nr 36, med förslag till lag om förbud mot bebyggelse till hinder för försvaret;
och

nr 37, med förslag till lag örn preskription av rätt till medel som innestå
hos offentlig myndighet.

Vid härpå skedd föredragning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 41, med
förslag till lag örn ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juni 1936 (nr 373) med
vissa bestämmelser örn centralkassor för jordbrukskredit, m. m. hänvisades propositionen,
i vad angick anslagsfrågorna, till jordbruksutskottet och i övrigt
till bankoutskottet.

§ 4.

Föredrogs statsutskottets utlåtande, nr 12, i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten,
För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte i ämnet väckta motioner.

Efter föredragning av utskottets hemställan anförde

Herr Holmdahl: Herr talman! Jag skall be att få med några ord förklara
den blanka reservation, som är fogad vid detta utlåtande.

I det utlåtande, som nu föredragits, har utskottet besvarat Kungl. Maj:ts
framställningar angående vissa med tjänsteförteckningsrevisionen sammanhängande
frågor. Dessa frågor gälla vissa övergångsbestämmelser i samband
med den nu ifrågasatta överföringen av vissa tjänster till lägre eller högre lönegrad.
Finansministern har behandlat dessa frågor gemensamt för de olika huvudtitlarna
i årets statsverksproposition i det lilla häfte, som har rubriken Utgifter
å driftbudgeten. Beträffande dessa med tjänsteförteckningsrevisionen
sammanhängande allmänna frågor har finansministern lagt fram en del, som
man skulle kunna kalla övergångsbestämmelser och som gälla genomförande
av denna reglering av vissa tjänster. En av dessa övergångsbestämmelser

Kungl. Majlis
framställningar
under Utgifter
å driftbudgeten,
För
flera huvudtitlar
gemensamma
frågor.

6

Nr 7.

Onsdagen den 11 februari 1942.

Kungl. Maj:ts framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera
huvudtitlar gemensamma frågor. (Forts.)
innehåller, att en tjänsteman, som innehar tjänst, vilken flyttas till högre
lönegrad, skall kunna övergå på den i en högre lönegrad placerade tjänsten
utan kungörelseförfarande och utan ansökan. Från denna allmänna
regel har emellertid gjorts ett litet undantag — och det är mot detta
undantag, som jag vänder mig i min blanka reservation ■—- nämligen
att om tjänstinnehavare redan före den 1 juli i år uppnått pensionsåldern
men erhållit tillstånd att kvarstå i tjänsten ännu något år, får denna
allmänna regel icke tillämpas på honom. Med andra ord, en tjänstinnehavare,
som under många år skött en tjänst, som flyttas till högre lönegrad, och som
uppnått pensionsåldern före den 1 juli, skulle icke få tillgodonjuta den förmånen
att få följa med tjänsten i en högre lönegrad. Detta finner jag från
olika synpunkter icke vara fullt förenligt med rättvisa och billighet. Man skall
komma ihåg, att denna tjänsteman under en lång följd av år skött en tjänst,
som man nu efter noggrann prövning finner höra överföras i högre lönegrad.
Han har alltså under en lång följd av år skött ett arbete, som man finner vara
mindre rättvist betalt. Därför att han uppnår pensionsåldern före den 1 juli
1942, inför man en spärr för den allmänna regeln och säger, att han får icke
åtnjuta lön enligt den högre lönegraden, ifall Kungl. Maj:t eller annan myndighet
medger honom rätt att stå kvar i tjänsten ännu ett eller två år. Jag vill
också fästa uppmärksamheten på att tjänsteförteckningssakkunnigas förslag
utgör ett komplement till den år 1939 genomförda löneregleringen, och att det
var rent tillfälliga omständigheter, som gjorde, att en justering av tjänsternas
placering i löneklass icke genomfördes i samband med löneregleringen. Det
framhölls allmänt, att det varit det riktiga. Detta med yttre omständigheter
sammanhängande förhållande skulle alltså medföra, att de, som skola avgå
före den 1 juli i år men erhålla rätt att kvarstå ännu någon tid, icke få någon
som helst glädje av denna revision.

Det är på denna punkt, som jag haft en mening, avvikande från statsutskottsmajoritetens,
vilket också gäller en annan fråga, som nära sammanhänger
med denna, nämligen frågan örn pensionering av en tjänstinnehavare,
som vid pensionsålderns inträde icke innehaft den högre tjänsten i tre år. Här
menar jag, att man bort med hänsyn till de förhållanden, som jag nyss anfört,
medge en undantagsbestämmelse, så att man i pensionshänseende skulle betrakta
ifrågavarande befattningshavare, som örn han erhållit den högre tjänsten
den 1 juli 1939.

Utskottet har nu tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag. Jag har inom utskottet
yrkat bifall till en motion, som avgivits i första kammaren av herrar Wagnsson
och Sylwan, och jag har yrkat bifall till den, därför att den i båda dessa
punkter företräder den uppfattning, som jag här gjort gällande.

Herr talman! Det är ju alldeles otänkbart, att en enskild reservant i statsutskottet
skall kunna vinna någonting med ett yrkande gent emot ett så samlat
utskott. Jag skall därför icke framställa något yrkande utan har endast
velat till protokollet avge denna kommentar till den reservation, jag anfört.

Vidare yttrades ej. Utskottets hemställan bifölls.

§ 5.

Föredrogos vart efter annat:

statsutskottets utlåtanden:

nr 16, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angånde utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42, i vad propositionen avser
socialdepartementets verksamhetsområde; och

Onsdagen den 11 februari 1942.

Nr 7.

7

nr 21, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande kapitalinvestering för budgetåret 1942/43 i statens allmänna
fastighetsfond, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde; bevillningsutskottets

betänkande, nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning angående rätt för Konungen att åsätta
särskild tullavgift; samt

bankoutskottets utlåtande, nr 3, i anledning av väckt motion örn dyrtidstillägg
till den hos riksdagens kamrar, utskott och kansli tillfälligt anställda
personalen.

Kammaren biföll vad utskotten i nämnda utlåtanden och betänkande hemställt.

§ 6.

Justerades protokollsutdrag.

§ 7.

Herr Werner avlämnade en av honom m. fl. undertecknad motion, nr 249, i
anledning av Kungl. Maj :ts proposition, nr 29, angående höjning av vissa postavgifter
m. m.

Denna motion bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 11.32 f. m.

In fidem
Sune Norrman.

8

Nr 7.

Lördagen den 14 februari 1942.

Lördagen den 14 februari.

Kl. 4 e. m.

Förhandlingarna vid detta sammanträde leddes av herr andre vice talmannen.

§ I Herr

statsrådet Rosander avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 43, med förslag till förordning örn rätt att använda obligationer med
3 procent ränta tillhörande svenska statens tredje försvarslån såsom betalningsmedel
vid erläggande av arvsskatt ;

nr 45, angående anslag ur kyrkofonden för budgetåret 1942/43 för biträde
vid handläggning av boställsärenden och vad därmed äger samband;

nr 46, med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster för budgetåret
1942/43;

nr 48, angående avsättande till nationalpark av viss del av det s. k. Muddusområdet
i Norrbottens län;

nr 49, angående disposition av Härnösands stifts byggnadskassa; och
nr 52, med förslag till förordning örn viss tillämpning i fråga örn kött av
älg med flera djur av lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning
och slakthus, m. m.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 2.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet den på kammarens bord
liggande motionen nr 249 av herr Werner m. fl.

§ 3.

Till bordläggning anmäldes:

statsutskottets utlåtanden:

nr 3, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1942/43 under riksstatens
tredje huvudtitel, avseende anslagen inom utrikesdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner;

nr 9, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande kapitalinvestering i statens affärsverksfonder för budgetåret
1942/43 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och
statens vattenfallsverk;

nr 13, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42, i vad propositionen avser
hov- och slottsstaterna;

nr 14, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående utgifter å tililäggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42, i vad propositionen avser
utrikesdepartementets verksamhetsområde;

Lördagen den 14 februari 1942.

Nr 7.

9

nr 15. i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaden för budgetåret 1941/42, i vad propositionen avser
försvarsdepartementets verksamhetsområde;

nr 17, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42, i vad propositionen avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde;

nr 19, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42, i vad propositionen avser
handelsdepartementets verksamhetsområde;

nr 20, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42, i vad propositionen avser
folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde;

nr 22, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under elfte
huvudtiteln gjorda framställning örn anslag till förberedande arbeten å torvmossar
i enskild ägo;

nr 23, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tililäggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 till fortsatt utbyggnad av
fjärralarmeringsnätet m. m.; och

nr 24, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 till förstärkning av åttonde
huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

§ 4.

Justerades protokollsutdrag.

§ 5.

Herr Sundström i Vikmanshyttan avlämnade en av honom m. fl. undertecknad
motion, nr 250, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 29, angående
höjning av vissa postavgifter m. m.

Denna motion bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 4.4 e. m.

In fidem
Sune Norrman.

Andra kammarens protokoll 1942. Nr 7.

‘2