1941. Första kammaren. Nr I

ProtokollRiksdagens protokoll 1941:1

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1941. Första kammaren. Nr I.

Sedan i kraft av § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen riksdagen
sammankommit till lagtima möte här i huvudstaden fredagen den 10 januari
1941, sammanträdde riksdagens första kammare i den uti riksdagens hus för
kammaren anordnade samlingssal samma dag,

Ereda gen den 10 januari,

kl. 11 f. m.

Herr Larsson, Viktor, framträdde till talmansbordet och yttrade: Mina
herrar! Då vi nu samlats till 1941 års lagtima riksdag för behandling av vårt
lands inrikes- och utrikespolitiska angelägenheter, måste vi tyvärr fortfarande
konstatera, att oron ute i världen ingalunda avtagit, snarare tvärtom. Kriget
mellan stormakterna pågår alltjämt med oförminskad intensitet. Ingen
vet, hur länge det kommer att räcka. I varje fall kunna icke för närvarande
några tecken till fred skönjas.

Detta krig har redan, även för vårt land, åstadkommit bekymmer och svårigheter
av olika slag, och ju längre det varar, komma säkerligen också svårigheterna
att växa. Jag hoppas dock att svårigheterna skola kunna övervinnas,
att gamla Sveriges frihet och självständighet må kunna bevaras samt att
det måtte bliva möjligt att även framdeles hålla vårt land utanför kriget.

Jag är övertygad örn att statsmakterna även härefter, liksom hittills, skola
göra allt vad som kan göras för att dessa förhoppningar skola förverkligas.
I dessa strävanden hoppas jag att statsmakterna skola finna ett verksamt stöd
hos alla svenska medborgare, icke blott hos männen, utan även hos kvinnorna.

Slutligen vill jag även uttala den förhoppningen, att de offer, som erfordras
för att lotsa landet ur krisen, må bäras med jämnmod under insikt örn vad det
här gäller för oss alla, som bygga och bo i detta land. Det gäller, att vi anstränga
oss till det yttersta, för att vi skola få leva i ett fritt och självständigt
Sverige och sålunda få möjlighet att skapa en ljusare framtid för landet
och folket.

Härmed hälsar jag kammarens ärade ledamöter välkomna till arbetet och
förklarar sammanträdet öppnat.

Sedan herr ordföranden därefter intagit talmansplatsen, tillkännagav herr
ordföranden, att han på grund av bestämmelsen i § 1 mom. 2 av kammarens
ordningsstadga anmodat kammarskrivaren i tullverket Eric Carlén att, till
dess sekreterare blivit utsedd, föra kammarens protokoll ävensom att herr
ordföranden för tillfället anställt kanslibiträden och vaktbetjäning till erforderligt
antal.

Upplästes och lades till handlingarna följande från justitiedepartementet ankomna Första

hammarens protokoll 1941. Nr 1.

1

2

Nr 1.

Fredagen den 10 januari 1941.

Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för justitiedepartementet
den 30 december 1940.

I anledning av stadgandet i § 32 riksdagsordningen hade statsrådet och
chefen för justitiedepartementet anmodat tre bland de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret att närvara
vid den granskning av riksdagsmannafullmakter, som -skulle inför departementschefen
företagas, innan nästkommande års lagtima riksdag sammanträdde;
och infunno sig nu av fullmäktige i riksbanken herrar E. Björnsson,
C. Jonsson och I. Anderson samt av fullmäktige i riksgäldskontoret herrar
K. Hildebrand, K. H. Magnusson och E. Eriksson.

Till justitiedepartementet hade insänts fullmakter för 18 personer, som vid
val i september 1940 för vissa valkretsar utsetts till ledamöter av riksdagens
första kammare för en tid av åtta år, räknade från och med den 1 januari 1941.

Vid granskning av fullmakterna framställdes icke någon anmärkning mot
desamma.

Protokoll över granskningen jämte förteckning å de granskade fullmakterna
skulle tillika med dessa överlämnas till första kammaren.

I ämbetet:

C. G. Bruno.

Den åberopade förteckningen, som jämväl upplästes, lydde sålunda:

Förteckning å ledamöter av riksdagens första kammare enligt fullmakter'',
granskade inför chefen för justitiedepartementet den 30 december 1940.

Östergötlands län med Norrköpings stad.

1. Seminarielektorn Oscar Ulrik Bernhardin Olsson i Djursholm.

2. Friherre Israel Christian Gustaf Lagerfelt å Lagerlunda.

3. Lokomotivföraren Oscar Gottfrid Karlsson i Vadstena.

4. F. d. smältsmeden Frans Oscar Ericson i Boxholm.

5. Statsrådet Karl Gustaf Westman.

6. Byråchefen Johan Einar Ossian Jönsson Thulin i Stocksund.

7. Bankofullmäktigen Axel Ivar Anderson i Stockholm.

8. överläraren Bengt Folke Elmgren i Norrköping.

Västernorrlands län och Jämtlands län.

9. Landshövdingen Jonas Arthur Engberg i Härnösand.

10. Hemmansägaren Nils Olsson i Rödningsberg.

11. Överläraren Jonas Ludvig Verner Söderkvist i Alnö.

12. Jordbrukaren Emil Erhard Näsström i Bjästa.

13. Rådmannen Carl Gustaf Velander i Sundsvall.

14. Handelsföreståndaren Olov Berntson i Sveg.

15. Hemmansägaren Olof Leonard Tjällgren i Multrå.

16. Redaktören Anselm Konrad Gillström i Skön.

17. Generaldirektören Axel Samuel Emanuel Larsson i Ulriksdal.

18. Landstingsmannen Sven Edin i Junsele.

Vidare upplästes och lades till handlingarna ett från justitiedepartementet
ankommet protokoll, så lydande:

Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för justitiedepartementet
den 9 januari 1941.

Till justitiedepartementet hade från länsstyrelsen i Kristianstads län den
9 januari 1941 inkommit en den 7 i samma månad dagtecknad riksdagsman -

Fredagen den 10 januari 1941.

Nr 1.

3

nafullmakt av innehåll, att, sedan landstingsmannen Hugo Witzell i Karlshamn
blivit för Blekinge läns och Kristianstads läns valkrets utsedd till ledamot
av riksdagens första kammare för en tid av åtta år, räknade från och
med den 1 januari 1940, men denna plats blivit ledig, vid förrättning enligt
26 § lagen örn val till riksdagen landstingsmannen Viktor Thörnberg i Ronneby
blivit utsedd att inträda såsom ledamot av nämnda kammare för tiden
till den 1 januari 1948.

Vid granskning av fullmakten, som företogs inför statsrådet och chefen för
justitiedepartementet samt vidare av vederbörande fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskontoret, framställdes mot fullmakten icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till första kammaren.

I ämbetet:

C. Gr. Bruno.

Enligt § 2 i ordningsstadgan för kammaren anställdes upprop av kammarens
ledamöter, varvid såsom frånvarande antecknades:

herr Nordenson,

» Larsson, Sann,

» Asplund.

Upplästes två till kammaren inkomna ansökningar, vilka jämte därvid fogade
läkarintyg voro så lydande:

Till riksdagens första kammare.

Under åberopande av bifogade läkareintyg får jag härmed vördsamt anhålla
örn ledighet från riksdagsarbetet från och med den 10 till och med den 13
januari i år.

Stockholm den 9 januari 1941.

Harald Nordenson.

Att fil. doktor Harald Nordenson, som av mig i dag undersökts, härvid befunnits
lida av lungkatarr med febertillstånd samt att han på grund av detta
sitt sjukdomstillstånd för närvarande och tillsvidare under minst 4 dagar är
förhindrad att deltaga i riksdagens arbete intygas härmed.

Stockholm den 9 januari 1941.

Folke Lindstedt,

leg. läkare.

Till riksdagens första kammare.

Med åberopande av närslutna läkareintyg får jag härmed anhålla örn ledighet
från riksdagsgöromålen under tiden från och med den 10 till och med den
31 innevarande januari månad.

Stockholm den 9 januari 1941.

Sam Larsson.

Härmed intygas, att generaldirektör Sam Larsson på grund av sjukdom
(lunginflammation) är förhindrad deltaga i riksdagsarbetet under januari
månad.

Stockholm den 8 januari 1941.

Westergren,
leg. läk.

De begärda ledigheterna beviljades.

4

Nr 1.

Fredagen den 10 januari 1941.

Vidare upplästes följande till kammaren inkomna ansökning:

Till riksdagens första kammare.

Undertecknad får härmed vördsamt anhålla örn ledighet från riksdagsgöromålen
under tiden den 10—13 januari 1941.

Luleå den 6 januari 1941.

C. I. Asplund.

Representant för Västerbottens län
och Norrbottens län.

Även den av herr Asplund sökta ledigheten beviljades.

Företogs val av talman; och utsågs därtill:

herr Nilsson, Johan, i Kristianstad ............ med 128 röster.

Anställdes val av förste vice talman; och utsågs därtill:

herr Gränebo ................................ med 96 röster.

Företogs val av andre vice talman; och utsågs därtill:

herr Åkerberg ................................ med 97 röster.

Herr Larsson, Viktor, som nu lämnade talmansplatsen, yttrade därvid till
herr talmannen: Herr talman! Sedan nu kammaren genom sitt enhälliga val
ånyo visat Eder sitt förtroende, är det med verklig tillfredsställelse jag härmed
överlämnar talmansklubban i Edra erfarna händer. Jag hälsar Eder
välkommen till talmanskapet, inte bara för egen del, utan jämväl å hela kammarens
vägnar.

Herr talmannen intog talmansplatsen och yttrade: Herr ålderspresident,
mina herrar! Efter ett mycket kort uppehåll sedan senaste urtima riksdagens
avslutning sammanträder detta årets lagtima riksdag.

Ovissa och oroliga äro tiderna. Alltjämt torde vi få vara beredda på att
stora frågor komma att framläggas, som kräva, kanske ofta snabba, men också
väl övertänkta beslut. Detta uttalande innebär emellertid inte någon större
förhoppning örn att denna riksdag bliver kortvarig. Som vanligt möter oss väl
granskning och överväganden av detaljer, men dominerande torde nog komma
att bliva förslag för landets säkerhet, folkförsörjningen och arbetslösheten
samt inte minst finansieringen av dessa ofrånkomliga omsorger örn land och
folk.

Av våra förutvarande kamrater äro nu åtskilliga borta. Nya hava kommit
i deras ställe. Dessa hälsas välkomna med de bästa förhoppningar.

För det förtroende, som ånyo lämnats talmannen och vice talmännen, framföres
ett vördsamt och hjärtligt tack.

På framställning av herr talmannen beslöt kammaren att nu företaga val
av sekreterare.

Valet företogs, och befanns efter valförrättningens slut hava blivit till sekreterare
utsedd:

kanslirådet G. H. Berggren

med 104 röster.

Fredagen den 10 januari 1941.

Nr 1.

5

Kanslirådet Berggren fick nu företräda, underrättades, att han blivit av
kammaren vald till sekreterare, och övertog protokollsföringen.

In fidem

Eric Carlén.

Tillkännagavs, att Kungl. Maj :t låtit genom offentligt anslag bjuda och
kalla riksdagens samtliga ledamöter att lördagen den 11 innevarande månad
kl. 11 f. m. infinna sig i slottskapellet samt, efter förrättad gudstjänst, enligt
§ 34 riksdagsordningen begiva sig till rikssalen för att där inhämta vad Kungl.
Maj :t hade att meddela riksdagen.

Herr talmannen meddelade, att till kammarens förfogande överlämnats 80
inträdesbiljetter till rikssalen vid riksdagens öppnande, och hemställde, att fördelning
av dessa biljetter proportionellt i förhållande till ledamotsantalet i
varje valkrets finge ske genom sekreteraren.

Denna hemställan bifölls.

Justerades ett protokollsutdrag för denna dag.

Kammarens sammanträde avslutades kl. 11.56 f. m.

In fidem
G. II. Berggren.

6

Nr 1.

Lördagen den 11 januari 1941.

Lördagen den 11 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 10.30 f. m.

Herr talmannen yttrade, att han efter samråd med andra kammarens talman
finge föreslå, det första kammaren ville besluta att vid sammanträde måndagen
den 18 innevarande månad företaga följande val, nämligen

dels av fyra ledamöter för att jämte talmannen tillsätta kammarens kansli
och vaktbetjäning,

dels av fyra ledamöter för att deltaga i talmansöverläggningarna,
dels ock av två ledamöter att hava inseende över riksdagens kansli.

Detta förslag antogs.

Herr talmannen yttrade vidare, att han, likaledes efter samråd med andra
kammarens talman, finge föreslå, det första kammaren ville besluta att företaga
vid sammanträde, som komme att hållas onsdagen den 15 i denna månad,
val av ledamöter och vid sammanträde påföljande dag val av suppleanter i de
ständiga utskotten.

Vad herr talmannen sålunda föreslagit bifölls.

Ordet lämnades härefter till herr förste vice talmannen, som anförde: Jag
ber att få hemställa, att första kammaren måtte besluta, att antalet suppleanter
i de ordinarie utskotten, förutom utrikesutskottet, vad denna kammare beträffar
måtte bestämmas till: för konstitutionsutskottet 15, för statsutskottet
19, för bevillningsutskottet 15, för bankoutskottet 9, för första lagutskottet 12,
för andra lagutskottet 12 och för jordbruksutskottet 9.

Denna hemställan bifölls.

På framställning av herr talmannen beslöt kammaren nu, kl. 10.32 f. m., att
ajournera sina förhandlingar till 10.45 f. m.

Till åtlydnad av Kungl. Maj:ts kallelse avgingo herr talmannen och kammarens
ledamöter kl. 10.45 f. m. till slottskapellet, där riksdagspredikan hölls
av professorn vid universitetet i Lund Johannes Lindblom. Efter gudstjänstens
slut begav kammaren sig till rikssalen, i vilken även andra kammaren infann
sig.

Hans Maj :t Konungen kom tillstädes och öppnade riksdagen med det i protokollsbihanget
införda tal.

Herr talmannen framträdde därpå och yttrade: Allernådigste Konung,

Eders Maj:t! Ånyo möter Sveriges riksdag upp inför landets Konung, och
detta sker under förhållanden, som alltjämt hålla oss alla i en frågande spänning,
huru utvecklingen skall komma att gestalta sig och huruvida det skall

Lördagen den 11 januari 1941.

Nr 1.

7

bliva möjligt för vårt land att få bibehålla sin neutrala ställning i denna stridiga
tid. Klart har framstått, att denna ovärderliga förmån inte tillkommer oss
utan vidare. Klok landsfaderlig ledning, sammanhållning, när det har gällt
landets och folkets stora och heliga intressen, samt fast vilja till att i farofyllt
läge icke eftersätta några som helst åtgärder för bevarande och säkerställande
av oberoende och frihet, detta har varit och är i denna dag de faktorer,
som utgöra grundvalen för vår ställning, och denna grundval må vi endräkteligen
vara angelägna örn att bibehålla och ytterligare stärka.

Ingen ansvarig medborgare, som deltager i behandlingen av de förslag, som
framläggas, bortser ifrån svårigheterna, som följa med nuvarande oroliga och
oberäkneliga förhållanden. Dessa måste emellertid utan vankelmod bemästras.
Sveriges riksdag har under senare tid med korta uppehåll varit i beredskap
och får givetvis vara inställd på oförtruten medverkan till lösningen av de
problem, som äro att motse, och jag tror mig våga försäkra Eders Maj:t, att
första kammaren kommer att med djupaste ansvarskänsla träffa de avgöranden,
som tidens allvar måste kräva och som komma att pålägga oss alla större
offer, än vi under lyckligare och lugnare flydda dagar varit vana vid. Dessa
offer få emellertid bäras, och det gäller att så rättvist som det är möjligt fördela
desamma.

Jag anhåller nu att få frambära uppriktig tacksamhet för ali ospard möda
och omsorg om land och folk, som Konung och konungahus ådagalägga, och
framför till Eders Majit första kammarens undersåtliga vördnad, tillit och
trohet.

Sedan andra kammarens talman därefter i denna kammares namn till Hans
Majit Konungen framfört andra kammarens undersåtliga vördnad, fingo talmännen
vardera mottaga, av herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
Wigforss ett exemplar av Kungl. Majits propositioner nr 1, angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1941/42, och nr 3, angående
fortsatt giltighet för förskottsstaten för försvarsväsendet m. m., samt av herr
statsrådet och chefen för justitiedepartementet Westman ett exemplar av
Kungl. Maj :ts berätteise om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags
sammanträde sig tilldragit, varefter ceremonien å rikssalen avslutades och
första kammaren enligt beslut, fattat före avtågandet från samlingsrummet,
åtskildes vid utgången från rikssalen kl. 12.15 på dagen.

In fidem
G. H. Berggren.

8

Nr 1.

Måndagen den 13 januari 1941.

Måndagen den 13 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.

Företogs val av fyra ledamöter för att jämte talmannen tillsätta kammarens
kansli och vaktbetjäning; och befunnos efter valförrättningens sint därtill hava
blivit utsedda:

herr Björnsson .................. » Friggeråker ................
» Ström, Fredrik............... » Velander ...................	............... » 87 » i

Herr statsrådet Bergquist avlämnade
dels Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 4, med förslag till lag angående förlängd giltighet av gällande indelning
i ortsgrupper .jämlikt lagen den 28 juni 1935 (nr 434) örn folkpensionering; nr

5, med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 juni
1940 (nr 484) örn undantag från gällande bestämmelser rörande arbetstidens
reglering m. m.;

nr 6, med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 december
1939 (nr 934) örn tjänsteplikt m. m.;

nr 7, med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni
1933 (nr 472) örn förbud mot politiska uniformer;

nr 8, med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 21
september 1915 (nr 362) örn behörighet att utöva läkarkonsten, m. m.;

nr 11, med förslag till lag om ändring i övergångsbestämmelsen till lagen
den 24 september 1931 (nr 327) örn ändring i vissa delar av strafflagen,
m. m.;

nr 12, med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 9 april 1937
(nr 118) med vissa bestämmelser örn rättegången i tryckfrihetsmål;
nr 13, med förslag till lag örn sterilisering, m. m.;

nr 14, med förslag till lag örn fortsatt giltighet av lagen den 26 april 1940
(nr 272) med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången
vid krig eller krigsfara m. m.;

nr 15, med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 14 juni 1940
(nr 503) angående upplösning av vissa sammanslutningar m. m.;

nr 16, med förslag till förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den
1 mars 1940 (nr 117) rörande förbud mot befordran av vissa periodiska skrifter
med statliga trafikmedel m. m.;

nr 17, med förslag till lag angående utsträckt tillämpning av lagen den 15
december 1939 (nr 856) örn utbetalande av krigsriskersättning till sjömän;

nr 20, med förslag till lag örn dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd
och barnbidrag, m. m.;

Måndagen den 13 januari 1941.

Nr 1.

9

nr 22, nied förslag till lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 18
juni 1937 (nr 382) om barnbidrag, m. m.;

nr 24, angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller
upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan marki

nr 25, angående medgivande för Kungl. Maj :t att i vissa fall försälja kronoegendom
m. m.; samt

nr 26, angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att biträda ackordsuppgörelser
i fråga om kronans fordringar för försålda kronoegendomar;

dels ock Kungl. Maj:ts skrivelse nr 19, örn förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning med riksdagsärenden, som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot av statsrådet.

Anställdes val av fyra ledamöter för att deltaga i talmansöverläggningarna;
och befunnos efter valförrättningens slut därtill hava blivit utsedda:

herr Bärg, Johan............. med 71 röster,

» Johansson, Johan Bernhard.................. » 71 » ,

» Larsson, Sam.............................. » 71 » ,

» Tjällgren ................................ . » 71 » .

Företogs val av två ledamöter att hava inseende över riksdagens kansli;
och befunnos efter valförrättningens slut därtill hava blivit utsedda:

herr Tamm ...................................med 66 röster,

» Wahlmark . . ............................. » 66 » .

Föredrogs och lades till handlingarna Kungl. Maj :ts den 11 innevarande
månad på rikssalen överlämnade berättelse örn vad i rikets styrelse sedan sista
lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vid föredragning av Kungl. Maj:ts den 11 i denna månad på rikssalen överlämnade
propositioner nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1941/42, och nr 3, angående fortsatt giltighet för förskottsstaten för
försvarsväsendet m. m., blevo dessa propositioner på begäran bordlagda.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet riksdagens år 1940 församlade
revisorers berättelse angående riksbanken.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet riksdagens år 1940 församlade
revisorers berättelse om verkställd granskning av riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning för tiden 1 juli 1939—30 juni 1940 m. m.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott justitieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna ämbetsberättelse.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott militieombudsmannens
vid innevarande riksmöte avgivna ämbetsberättelse.

Wärsta kammarens protokoll 1941. Nr 1.

2

10

Nr 1.

Måndagen den 13 januari 1941.

Föredrogos och bordlädes på begäran Kungl. Maj:ts denna dag avlämnade
propositioner nr 4—8, 11—17, 20, 22 och 24—26.

Föredrogs och lades till handlingarna Kungl. Maj :ts skrivelse nr 19, nied
tillkännagivande, att Kungl. Majit förordnat statsrådet Thorwald Erik Natanael
Bergquist att under innevarande lagtima riksdag utöva den befattning
med riksdagsärenden, som jämlikt § 46 riksdagsordningen tillkommer en ledamot
av statsrådet;

och skulle underrättelse örn denna skrivelses innehåll genom utdrag av protokollet
meddelas vederbörande utskott samt de ledamöter, som hava inseende
över riksdagens kansli.

Ordet lämnades på begäran till herr förste vice talmannen, som anförde:
Herr talman! Jag ber att få hemställa, att kammaren måtte besluta, att Kungl.
Maj :ts propositioner nr 1 och 3 sättas sist på föredragningslistan för onsdagens
sammanträde.

Denna hemställan bifölls.

Interpellation Herr Elofsson, Gustaf, erhöll på begäran ordet och yttrade: Herr talman!
‘de^av^avsätt P°tatisodlare inom brännvins distrikten blevo våren 1940 utlovade en total råning
för över- brännvinstillverkning av 28 milj. lit. Önskemål framfördes från statsmakterskottspotatis.
nas sida, att för fabriksändamål även odlades potatissorter, som i händelse av
låg potatisskörd skulle kunna användas som matpotatis, och dessutom uppmanades
odlarna även utöka arealen, vilket också skett.

Vid den inventering, som på initiativ av Sveriges bränneriidkareförening
och A. B. Vin- och spritcentralen på hösten 1940 företogs, visade det sig, att
odlingen av sådana sorter, som även duga till matpotatis, hade större omfattning
än vad myndigheterna vågat tro.

Oaktat potatisskörden år 1940 blev något större än föregående år samt
dessutom arealerna betydligt utökats, beslöto likväl myndigheterna att nedsätta
den på våren bestämda tillverkningen av råbrännvin från 28 milj. till
20 milj., vilken minskning betyder, att över 500,000 hl potatis måste finna
avsättning på annat håll.

Och då betydande överskott finnes utöver det här ovan angivna, så komma
avsättningsmöjligheterna särskilt inom bränneridistrikten att bliva mycket
små.

Någon möjlighet till avsättning till de av staten fastställda priserna synes
icke föreligga, utom i mycket begränsade kvantiteter.

Visserligen hava stärkelsefabrikerna fått avsevärt utökad tillverkningsrätt,
som enligt statsmakternas syn skulle kompensera den minskade brännvinsframställningen,
men för flera potatisområden har detta endast teoretiskt
intresse.

För det första ligger huvudparten av stärkelsefabrikerna i Blekinge, medan
de flesta brännerier ligga i Skåne, och många stärkelsefabriker äga icke
en kapacitet motsvarande beviljade licenser utan att tillverkningen droges för
långt ut på vårsidan, och med den dåliga hållbarheten hos årets potatis skulle
mängder ej kunna tillvaratagas.

Vad vi hade anledning förmoda angående potatisens hållbarhet har också
visat sig inträffa i praktiken; på många håll inrapporteras avsevärda skador
å potatis på grund av förruttnelse, och skadad potatis kan, som bekant är, icke
användas för stärkelseproduktion. Avsättningsförhållandena inom potatisdi -

Måndagen den 13 januari 1941.

Nr 1.

11

Interpellation ang. beredande av avsättning för överskottspotatis.

(Forts.)

strikten äro mycket svåra, ock långväga transporter av denna vara äro förenade
med stora kostnader.

Att inte utfodring med potatis under dessa förhållanden fått större omfattning,
beror på flera orsaker. Potatisen måste kokas för att kunna utfodras i
större kvantiteter, och genom det rådande bränsleförhållandet ställer sig kokningen
kostsam och går i många fall upp till 5 öre per foderenhet.

För många lantbrukare har potatisen blivit den viktigaste handelsväxten,
som ger dem kontanter rätt snabbt. Dessa befinna sig därför nu i ett mycket bekymmersamt
läge genom de restriktioner, som av statsmakterna vidtagits på
detta område.

Jag får därför vördsamt anhålla örn kammarens tillstånd att till herr statsrådet
och chefen för folkhushållnings departementet framställa följande frågor:

1) Har herr statsrådet för avsikt att skyndsamt förordna örn inventering
av potatisförråden inom landet och deras hållbarhet?

2) Har herr statsrådet för avsikt att vidtaga sådana åtgärder, att odlarna,
då behovet av matpotatis är tillgodosett, kunna finna snabb avsättning för sin
överskottspotatis till de av staten fastställda priserna?

3) Kan det förväntas, att en utökning av råbrännvinstillverkningen kan komma
att ske, örn avsättningen på annat sätt blir svår att skyndsamt genomföra?

På gjord proposition medgav kammaren, att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Herr statsrådet Domö avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 21, med förslag till lag angående ändrad lydelse av 213 och 215 §§ lagen
den 25 maj 1917 (nr 257) örn försäkringsrörelse;

nr 27, angående upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutningsbara
mineralfyndigheter å kronojord; och

nr 28, med förslag till förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den
17 juni 1932 (nr 245) angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift.

De kungl, propositionerna föredrogos var för sig och blevo därvid på begäran
bordlagda.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 11.36 f. m.

In fidem
G. Ii. Berggren.