1940. Första kammaren. Nr 36
ProtokollRiksdagens protokoll 1940:36
- kammare
- Första kammaren
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 6
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
RIKSDAGENS PROTOKOLL
1940. Första kammaren. Nr 36.
Torsdagen den 13 juni.
Kammaren sammanträdde kl. 2 e. m.; och dess förhandlingar försiggingo
inom lyckta dörrar.
Företogs det i Kungl. Maj:ts skrivelse nr 306, angående muntligt meddelande
till riksdagen i viss fråga, avsedda ärendet.
Ordet lämnades till hans excellens herr ministern för utrikes ärendena
Gunther, vilken framförde det i den kungl, skrivelsen avsedda meddelandet.
Härefter ägde överläggning rum.
Kammarens sammanträde avslutades kl. 3 e. m.
In fidem
G. H. Berggren.
Första kammarens protokoll 1940.
Nr S6.
1
2
Nr 36.
Torsdagen den 13 juni 1940.
il
Torsdagen den 13 juni.
Kammaren sammanträdde kl. 4 e. m.
Äng- den Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Gunther, som enligt å
föredragningslistan gjord anteckning komme att vid detta sammanträde bei
Estland, svara herr Lindhagens interpellation angående den svensktalande befolkningen
i Estland, erhöll ordet och anförde: Herr talman! Herr Lindhagen har till
mig framställt interpellation rörande frågan örn evakuering av den svenskspråkiga
befolkningen på vissa öar utanför Estlands kust och därmed sammanhängande
svårigheter för befolkningen. Interpellanten har därvid formulerat
följande frågor:
»1. Hur förhåller det sig med de estniska svenskarnas ovannämnda nödlägen?
2.
Kan det förväntas, att svenska regeringen ville genom förhandlingar
med Estlands och Sovjets regeringar mana gott för dem och även annorledes
stå dem bi?»
Med anledning av den första frågan erinrar jag om att beslut av estniska
regeringen fattats rörande omflyttning av vissa befolkningsgrupper i Estland.
Denna omflyttning berör delar av den svenskspråkiga bonde- och fiskarbefolkning,
vilken sedan urminnes tid varit bosatt i estniska kusttrakter samt på
några utanför desamma belägna öar.
De svenska befolkningsgrupper, vilkas förflyttning till andra boplatser hittills
beslutats, äro invånarna på den lilla ön Odinsholm norr örn Wormsö och på
Stora och Lilla Rågön utanför Baltischport. Invånarna på Odinsholm bestå
av 17 familjer örn sammanlagt omkring 90 personer. Befolkningen på de bägge
Rågöarna uppgår till c:a 360 personer, fördelade på 80 hemman. Omkring
60 av dessa hemman kunna betecknas som bondgårdar, med fiske som binäring,
och omfatta vardera från 20 till 60 hektar jord. Återstående omkring 20 gårdar
äro betydligt mindre, och deras innehavare driva fiske som sin huvudnäring.
Det ungefärliga husdjursantalet är följande: 300 kreatur, 100 hästar
och 1,000 får. —- Fiskebåtar försedda med motorer äro till antalet c:a 30 och
rodd- och segelbåtar c:a 100. Garnäs sammanlagda areal är c:a 2,000 hektar,
därav c:a 300 hektar åker.
Ifråga örn befolkningen å Odinsholm har beslut fattats örn dess förflyttning
till Wormsö. Denna förflyttning har redan påbörjats och avses genomförd
inom de närmaste dagarna.
Vad beträffar Rågöborna synes avsikten vara att genomföra deras omflyttning
i etapper, varvid anstånd med genomförandet i viss utsträckning kunnat
utverkas. Invanarna på Lilla Rågö torde, enligt vad som numera blivit bekant,
komma att förflyttas till förutvarande tyska egendomar å Nuckö, medan
ifråga örn placeringen av Stora Rågöns befolkning intet definitivt beslut torde
hava fattats.
Förevarande fråga har alltifrån början noga följts genom vår beskickning i
Tallinn, som därvid upprätthållit nära kontakt med vederbörande estniska myndigheter.
Från estnisk sida har städse ådagalagts god vilja och förståelse för
Torsdagen den 13 juni 1940.
Nr 36.
3
Ang. den svensktalande befolkningen i Estland. (Forts.)
de särskilda synpunkter och önskemål, som i samband med evakueringen gjort
sig gällande för den estsvenska befolkningens del. Estniska regeringen har
sålunda visat sig angelägen att lösa bosättningsfrågan på ett tillfredsställande
sätt och sökt bereda plats för samtliga evakuerade inom själva svenskbygden
eller inom därtill gränsande områden. Utsikter synas föreligga, att detta skall
lyckas i det väsentliga.
Med anledning av den senare frågan får jag tillfoga, att man från svensk
sida liksom hittills även i fortsättningen kommer att i samförstånd med de
estniska myndigheterna ägna denna fråga ali uppmärksamhet och att man givetvis
härifrån är beredd att i mån av behov och möjlighet stå våra stamfränder
bi. Vilken form en eventuell svensk hjälp kan komma att få, är det för tidigt
att uttala sig örn. Beskickningen i Tallinn har emellertid ålagts att hålla
sig underkunnig örn varje särskilt fall av förflyttning och inkomma med förslag,
i den mån anledning härtill må uppkomma.
Herr Lindhagen: Herr talman! Jag tror, att jag kan tillåta mig att å den
svenska Rågöbefolkningens vägnar tacka för den nu betygade redobogenheten
från svenska regeringen att stå den bi, i den män regeringen kan och när det
gäller.
Vi ha här i svaret från utrikesministern omsider fått en framställning om de
geografiska och övriga förhållanden, om hur många Rågöborna äro, var de
bo och vilka utsikter de för närvarande ha. Det är för oss svenskar värdefullt
att ha fått denna sammanfattande redogörelse, om vilken man hört så många
frågor framställas till oss från olika håll.
Svaret på frågorna är också fullständigt, utom så till vida att min andra
fråga lydde: »Kan det förväntas, att svenska regeringen ville genom förhandlingar
med Estlands och Sovjets regeringar mana gott för Rågöborna och även
annorledes stå dem bi?» Detta är naturligtvis en inbördes angelägenhet mellan
Estlands och Sovjets regeringar. Men jag menar, att sådana krav, som Sovjet
bär framställt, ofta kunna vara överdrivna och att de bruka kunna reduceras,
örn man vänder sig till vederbörande i saken. Jag trodde alltså, att ifall en
sådan hänvändelse kunde göras direkt eller genom svenska beskickningen från
svenska regeringen, så skulle det mera imponera på Sovjet än de föreställ-,
ningar, som kunde komma från Estlands regering.
Jag har tillåtit mig att till Sovjets minister i Stockholm, liksom jag har
gjort ett par gånger förut i utrikespolitiska ärenden, överlämna en skrivelse för
vidare befordran till Sovjet, däri vederbörande få veta, att denna interpellation
har väckts. Madame Kollontay brukar översätta mina inlagor till ryska och
så skicka dem till sin regering. Örn nu svenska regeringen kan finna lämpligt,
att svenska beskickningen i Estland får uppdrag att förhandla med Sovjet
eller också att svenska utrikesledningen förhandlar med Sovjets beskickning i
Sverige, så är det ju inte uteslutet, att en förbättring möjligtvis kan uppnås.
Emellertid ha Rågöborna nu fått det svar, som de kunnat få. En ytterligare
ofullständighet i svaret kan ju vara att något ej sagts, huruvida åtgärder planerats
för att överföra Rågöborna, örn de så önska, till Sverige, örn det blir
nödvändigt.
Anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:
nr 3G9, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till stat för
försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1940/41;
4
Nr 36.
Torsdagen den 13 juni 1940.
nr 370, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående anslag till fortlöpande
konsumtionsundersökningar;
nr 371, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till valutakontoret;
nr
372, i anledning av Kungl. Majrts förslag till stat för riksgäldsfonden
för budgetåret 1940/41;
nr 373, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående biträdande av
ackord nied avseende å lån från statens utlåningsfonder m. m.;
nr 378, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till anordnande
av vissa farleder; samt
nr 379, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående överskridande av
vissa poster i avlöningsstaterna för universiteten och karolinska mediko-kirurgiska
institutet m. m.
Anmäldes och godkändes första lagutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:
nr 375, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om
ändrad lydelse av 1, 7 och 61 §§ strafflagen för krigsmakten;
nr 376, i ''anledning av Kungl. Majrts proposition med hemställan örn riksdagens
samtycke till utfärdande av förordnande jämlikt 1 § moratorielagen;
samt
nr 377, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med hemställan om riksdagens
samtycke till utfärdande av visst förordnande.
Anmäldes och godkändes andra lagutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:
nr 381, i anledning av Kungl. Majrts proposition med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 14 oktober 1939 (nr 727) om förbud
mot arbetstagares avskedande med anledning av värnpliktstjänstgöring m. m.;
nr 382, i anledning av Kungl. Majrts proposition med förslag till lag om
skyldighet att bortföra varuförråd, m. m.; samt
nr 383, i anledning av Kungl. Majrts proposition med förslag till lag om
vissa ändringar i värnpliktslagen den 30 juni 1936 (nr 443).
Anmäldes och godkändes bevillningsutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:
nr 403, i anledning av väckta motioner örn ändrade bestämmelser rörande
avdrag för förlust vid beräkning av skattepliktig inkomst av fastighet, rörelse
och tillfällig förvärvsverksamhet;
_ nr 404, i anledning av väckta motioner örn sådan ändring av skattebetalningssystemet
att skatterna komma att betalas samma år som inkomsten intjänats
m. m.;
nr 405, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående åtgärder för
åvägabringande av effektivare kronouppbörd och skärpt kontroll därå;
nr 406, i anledning av Kungl. Majrts proposition med förslag till förordning
örn tilläggsskatt å bensin, m. m.;
nr 407, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående underlättande
av hjälpsändningar till krigsfångar och vissa andra krigsoffer; samt
nr 408, i anledning av Kungl. Majrts proposition med förslag till förordning
om höjning av utskiftningsskaften.
Torsdagen den 13 juni 1940.
Nr 36.
5
Anmäldes och godkändes jordbruksutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:
nr 409, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till förberedande
arbeten å vissa staten tillhöriga torvmossar;
nr 410, i anledning av Kungl. Maj:ts i proposition angående reglering av
förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. beträffande jordbruksdepartementet
gjorda framställning örn anslag till statens hingstdepåer och stuteri; samt
nr 411, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde
huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag till extra utgifter, dyrtidstillägg
och barntillägg för budgetåret 1940/41.
Anmäldes och godkändes konstitutionsutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:
nr 421, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag
till ändrad lydelse av § 54 regeringsformen samt av §§ 37 och 50 riksdagsordningen,
jämte i ämnet väckta motioner m. m.; samt
nr 422, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition till riksdagen med förslag
till ändrad lydelse av § 86 regeringsformen och § 38 riksdagsordningen samt
till införande i tryckfrihetsförordningen av en ny paragraf, betecknad såsom
§ 6, m. m.
Vid föredragning av utrikesutskottets memorial nr 8, angående ersättning
till dess tjänstemän, bifölls vad utskottet i detta memorial hemställt.
Föredrogos, men bordlädes ånyo på flera ledamöters begäran statsutskottets
utlåtanden nr 224—241, bevillningsutskottets betänkande nr 46, bankoutskottets
memorial nr 47, andra lagutskottets utlåtanden nr 43—46 och jordbruksutskottets
utlåtande nr 60.
Anmäldes och bordlädes
konstitutionsutskottets utlåtande nr 32, i anledning av väckt motion örn visst
tillägg till lagen om val till riksdagen; ävensom
statsutskottets utlåtanden:
nr 242, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredskapsstat
för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/41;
nr 243, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens
informationsstyrelse för budgetåret 1940/41;
nr 244, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anvisande av ytterligare
medel till luftskyddsanordningar i vissa kungl, slott;
nr 245, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning örn anvisande av anslag
till kassareserv åt svenska beskickningar i utlandet;
nr 246, i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag till dels
ökade medel till anskaffning och förnyelse av flygmateriel, dels ock täckning
av vissa försvarskostnader; samt
nr 250, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa av krisläget
föranledda lönespörsmål jämte i ämnet väckta motioner.
Herr förste vice talmannén erhöll på begäran ordet och yttrande: Herr talman!
Jag får hemställa, att kammaren måtte beträffande ordningen på mor
-
6
Nr 36.
Torsdagen den 13 juni 1940.
gondagens föredragningslista besluta, att samtliga i dag för första gången
bordlagda ärenden skola uppföras efter de två gånger bordlagda ärendena
ävensom att statsutskottets utlåtanden nr 231 och 232 skola uppföras näst efter
andra lagutskottets utlåtande nr 45 samt att jordbruksutskottets utlåtande
nr 60 och bevillningsutskottets betänkande nr 46 skola i angiven ordning uppföras
främst på för dragningslistan.
Vad herr förste vice talmannen sålunda hemställt bifölls.
Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.17 e. m.
In fidem
G. H. Berggren.
Stockholm 1940. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
402234
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.