1935. Andra kammaren. Nr 10

ProtokollRiksdagens protokoll 1935:10

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1935. Andra kammaren. Nr 10.

Lördagen den 9 februari.

Kl. 4 e. m.

Förhandlingarna leddes vid detta sammanträde av herr andre vice talmannen.

§ 1.

Justerades protokollet för den 4 innevarande februari.

§ 2.

Herr statsrådet Sköld avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 47, angående pension åt ryttmästaren i förutvarande Skånska husarregementets
reserv N. E. L. P:son Henning;

nr 61, angående befrielse för G. S. Cassel m. fl. från viss betalningsskyldighet; nr

76, angående inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteken i Uppsala
och Lund;

nr 77, angående understöd åt fiskare vid förlust av eller skada å fiskredskap; nr

78, angående avsättning till en fond av medel som influtit vid försäljning
av sparmärken;

nr 79, angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande;

nr 80, angående godkännande av ett markbytesavtal mellan kronan och
Jönköpings stad;

nr 81, angående förhöjd ersättning till M. E. Johansson i anledning av skada,
ådragen under militärtjänstgöring;

nr 82, angående anordnande av utbildningskurser i praktisk flygning för
vissa studerande vid tekniska högskolan; samt

nr 83, med anhållan örn riksdagens yttrande över förslag till förordning
med vissa bestämmelser örn arbetsförmedling m. m.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 3.

Föredrogos var för sig de å kammarens bord vilande motionerna; och hänvisades
därvid

till bevillningsutskottet motionen nr 484 av herr Lundell; samt
till jordbruksutskottet motionen nr 485 av herrar Nilsson i Antnäs och
Meyerhöffer.

§ 4.

Vidare föredrogos, men bordlädes åter statsutskottets utlåtande nr 21 och
första lagutskottets utlåtanden nr 4—6.

Andra hammarens protokoll 1985. Nr 10.

1

2

Nr 10.

Lördagen den 9 februari.

Inlerpellalion.

§ 5.

Herr Frankenberg avlämnade en av honom m. fl. undertecknad motion i anledning
av Kungl. Majlis proposition, nr 81, med förslag till lag örn vissa
ekonomiska stridsåtgärder.

Denna motion, som erhöll ordningsnumret 486, bordlädes.

§ 6.

Ordet lämnades härefter på begäran till herr Nyblom, som yttrade: Herr

talman! Jag anhåller örn kammarens tillstånd att till herr statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet få framställa följande interpellation:

De ändringar i motorfordonsförordningen, vilka trädde i kraft den 1 januari
1934, ha försatt ett flertal lastbilägare, som utöva yrkesmässig godstrafik, i
ett mycket svårt läge, och många av dem torde hotas av ekonomisk ruin därest
icke ett ingripande från statsmakternas sida i syfte att bistå dem kan komma
till stånd.

Ifrågavarande lastbilägare hade, innan den nya förordningen^ antogs, erhållit
tillstånd till länstrafik, innebärande rätt för dem att efter å stationsorten
mottagen beställning verkställa godsbefordran inom länet samt från vilken
som helst plats inom länet till plats utom detsamma. De ändrade Jrestämmelserna
ha tolkats på det sättet att städerna inom ett länstrafikområde icke
längre anses tillhöra området, och då innehavare av tillstånd till länstrafik
enligt samma bestämmelser vid godstrafik icke få avhämta gods utom länstrafikområdet
annat än för befordran till ort inom detsamma ha vissa mycket betydande
olägenheter uppstått. Tidigare kunde exempelvis en innehavare av
länstrafiktillstånd inom, låt oss säga, Södermanlands län med stationsort på
landsbygden avhämta gods i Eskilstuna för transport till Stockholm, Göteborg
eller annan ort liggande utanför Södermanlands län. Numera äro dylika
körningar icke tillåtna.

Ett stort antal åkerirörelser torde ha startats och uppbyggts på transporter
av det slag, som nu vid straffansvar förbjudits. När nu själva grundförutsättningen
för dessa åkerirörelser ryckes undan, ha deras ägare och anställda
råkat i ett synnerligen bekymmersamt läge. Många se hela sin existens hotad
och stå inför den dystra utsikten att förlora i rörelsen nedlagt kapital och värdet
av åratals arbete och strävanden. Jag vill här återge vad några sådana
yrkesutövare skrivit örn sin ställning i öppna brev till oss riksdagsmän, brev,
som i all sin enkla uppriktighet äro talande nog.

Åkeriidkaren A. G. Cederlöf i Oja per Stora Sundby skriver:

»Undertecknad, som sedan år 1921 bedrivit åkerirörelse med lastbilar, omnibusar
och personbilar i trafik med stationsort Cedersborg, St. Sundby, får
härmed relatera följande.

Jag är född i Oja socken, där jag nu bedriver åkerirörelse, på ett torpställe
Lövåsen. Yi voro 10 syskon och vid 14 års ålder lämnade jag hemmet.
Böter eller annat straff har jag aldrig fått förrän jag började min åkerirörelse.
Idén att få min utkomst genom en åkerirörelse fick jag, då jag for
hem för att hälsa på mina syskon och föräldrar och måste gå den två och
en halv mil långa vägen från järnvägsstationen till mitt hem. Då tänkte jag,
här behövs bättre kommunikationer och så startade jag min rörelse.

Beträffande lastbilar var jag även den första i orten, som inriktade mig
på att köra levande djur till Eskilstuna slakthus. Slaktarna skrattade åt mig
och tyckte ’ska nu korna också få åka bil’, men det dröjde inte länge förrän
jag fick djurtransporter från alla orter omkring Eskilstuna. Numera kör
knappast en enda bonde själv in sina djur, utan anlitar lastbilar.

Lördagen den 9 februari.

Nr 10.

3

Interpellation. (Forts.)

Då det finnes offentligt slakthus i Eskilstuna införes nära nog alla slaktdjur
från Södermanland dit, men allt kan ju inte konsumeras där. Jag såg
hur slakteriidkarna packade köttet i lådor, mången gång innan det hunnit bli
riktigt avkylt, och sände det till olika mottagare. Jag föreslog dem att få
ombesörja transporten per lastbil på så sätt att lastningen skedde på natten
sedan köttet var någorlunda avkylt samt avlämna det örn morgonen i Stockholm
hos vederbörande emottagare. Detta förslag accepterades och jag har nu
i tio års tid ombesörjt dessa transporter till såväl avnämares som emottagares
belåtenhet, vilket kan bekräftas genom intyg.

Genom de nuvarande lagbestämmelserna fråntages mig denna min näring
och man måste fråga sig, vart skall det väl bära hän örn all näringsfrihet bortfaller.
Huru skola vi alla, som inriktat oss på åkerirörelser, kunna försörja
oss och våra familjer när år från år nya lagar tillkomma, som kringskära våra
utkomstmöjligheter.

Jag vågar därför vädja till Sveriges regering, riksdagsmän och lagstiftare
att någon ändring måtte åstadkommas i denna vår sorgliga belägenhet.»

Åkeriidkaren Sven Pettersson i Svalboviken skriver:

»Varför skall en del av vår åkarekår gynnas på den andras bekostnad?
Så har väl blivit fallet genom de nya bestämmelser, som utkom i slutet av 1934
i form av ett P. M. från länsstyrelsen, då städer och landsbygd skildes åt.

Från att förut ha hela länet till trafikområde och sedan få detta reducerat
till endast länets landsbygd säger sig självt vad detta innebär för åkare på
landsbygden.

Fördelen för stadsåkaren är bär lika stor som nackdelen för landsortsåkaren,
och därför kan med skäl sägas att en stor orättvisa här föreligger. Vi köpa
ju i staden så gott som allt vad vi behöva och borde väl då i någon mån gynnas
tillbaka. Vi ha förut fått taga bensin i returfrakt från Stockholm till
Eskilstuna, men nu går ju ej detta trots att vi äro årliga förbrukare av c:a
50,000 liter.

Så ha vi under flera år haft körning mellan två städer i länet och då det
alltid har varit vår strävan att göra vårt bästa ha vi ju fått en hel del nya
kunder, som vi nu måste frångå på grund av de nya bestämmelser, som kommit
till stånd. Därför ter sig framtiden synnerligen mörk för oss landsortsåkare
och chaufförer, då man givetvis ej kan fortfara att driva ett företag
under sådana former som dessa och således tvingas att ställa en hel del utan
arbete, trots att detta ej kunde behövas örn blott myndigheterna visade lite
mera förståelse för saken.»

Åkeriidkaren Axel Axelsson i Tomta, Julita, skriver:

»Undertecknad började åkerirörelse i mars 1932 och innehar sedan dess
en trafikrättighet på lastbil. Jag har haft den som mitt levebröd och har
haft mycket körningar till våren 1934, då jag blev bötfälld två gånger. Första
gången lastade jag tomfat i Eskilstuna hos den bensinfirma, där jag köper
min bensin, för att köra dem till Stockholm och där avhämta bensin. Härför
dömdes jag till 20 dagsböter ä 2 kr. Andra gången lastade jag hos en fabrik
i Eskilstuna för körning till Stockholm, denna körning företogs medan det
första målet var under utredning.

Vid det första åtalet vände jag mig till länsstyrelsen med förfrågan örn
jag inte hade rätt att utföra körningen i fråga. Länsstyrelsens uppfattning
var, att jag hade rätt att utföra körningar från Eskilstuna och med det beskedet
fortsatte jag med påföljd att jag åter blev bötfälld. Nog tycker man det
är konstiga lagar, som knappast myndigheterna kunna tolka, och som tillåta
polisen åtala en stackare, som inte gjort något annat än försökt att ärligt försörja
sig. I mitt trafiktillstånd står att jag har rätt att idka trafik i Söder -

4

Nr 10.

Lördagen den 9 februari.

Interpellation. (Forts.)

manlands län. Det står alltså icke Södermanlands läns landsbygd. En grosshandelsfirma,
som jag förut kört mycket åt, törs nu inte ge mig någon körning,
fastän firmans kundkrets utgöres till 75 % av lanthandlare, men av lätt förstådda
skäl är ju firmans lager förlagt i stad.»

Trafikbilägaren Erik Thunberg anför:

»År 1931 sökte undertecknad trafikrättigheter på en lastbil, vilken rättighet
utfärdades av länsstyrelsen i Södermanland för så kallad länstrafik. Den
1 januari 1933 erhöll jag transport av kött för Norra Södermanlands Slakteriförening
från Eskilstuna till Stockholm 3 gånger i veckan, och dessa transporter,
som huvudsakligen varit mitt levebröd, pågingo obehindrat till den 8 maj
1934, då jag instämdes till poliskammaren i Eskilstuna för olaga trafik och
dömdes till böter. Det känns hårt att bli straffad för att man vill försörja
sig. För att hjälpa mig anhöll Slakteriföreningen örn trafiktillstånd för att
transporten skulle få fortgå, men detta avslogs.

Jag har alltid strävat att ärligt och lagligt försörja mig och min familj,
men detta mitt strävande synes stranda till följd av de nuvarande bestämmelserna
för lastbilägarna.»

Åkaren Einar Johansson i Gotthem, Hällbybrunn, skriver:

»Undertecknad har drivit åkerirörelse och vedaffär sedan år 1927. Jag
innehar numera tre lastvagnsrättigheter för länet. Mitt bensinbehov, som
uppgår till 27,000 liter per år, köper jag hos Nynäs bensinstation i Eskilstuna.
Denna firma har ända sedan starten fraktat bensin och oljor med bil från
Nynäshamn till Eskilstuna och dessa körningar ha procentuellt efter inköpen
fått utföras av åkarna själva. Mina körningar uppgingo 1934 till nära 2,000
kr., varför jag kunnat till stor del genom mina körningar åt firman likvidera
mina bensinräkningar. Under 1934 lia vi kört lassen hem till stationsorten
för vidare befordran till bestämmelseorten. Man har nu efter statspolisens
ingripande ställts inför det faktum, att även avstängas från denna förvärvsgren.
Med ett bostadsläge ända inpå stadsgränsen och dessutom även nära
länsgränsen, så har jag, genom att Eskilstuna förklarats vara ett trafikområde,
kommit i ett mycket svårt läge. Man ser sig trängd från alla sidor och
det har följaktligen blivit svårt att kunna få affärerna att gå ihop. Vi äro
tre familjer, inalles femton personer, som uteslutande lia vår utkomst av rörelsen.
Inför de framtidsutsikter vi nu ställts måste man med bävan fråga
sig — vad skola vi ta oss till och hur skola vi på ett lagenligt sätt finna vår
utkomst, då den ena möjligheten efter den andra tages ifrån oss, något som
jag härmed vördsamt velat påvisa.»

Liknande klagomål, som de nu citerade höras från skilda håll i landet. Det
förefaller som örn dessa klagomål vore berättigade, och det synes mig, som
örn skäl borde föreligga för ett ingripande till förmån för dem, som genom den
ifrågavarande nya förordningen råkat i svårigheter.

Jag ber därför att till herr statsrådet få rikta följande frågor:

1) Finnes det någon möjlighet att genom särskilda undantagsbestämmelser
bibehålla vid deras förutvarande rättigheter de innehavare av länstrafiktillstånd,
vilka erhållit dessa innan de ändrade bestämmelserna i motorfordonsförordningen
antogos?

2) Örn detta är möjligt eller örn någon annan utväg står till buds, har herr
statsrådet då för avsikt att vidtaga några sådana åtgärder, som kunde förhjälpa
här ifrågavarande lastbilsägare ur deras genom den nya motorfordonsförordningen
uppkomna svårigheter?

Ifrågavarande anhållan bordlädes.

Lördagen den 9 februari.

Nr 10.

5

§ 7.

Anmäldes och godkändes följande förslag till riksdagens skrivelser till
Konungen, nämligen:

från bankoutskottet, nr 17, i anledning av Kungl. Majrts proposition med
förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 30 maj 1873 örn
rikets mynt; och

från andra lagutskottet, nr 16, i anledning av väckta motioner angående
viss ändring i lagen om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot
värnpliktstjänstgöring.

§ 8.

Till bordläggning anmäldes:

statsutskottets utlåtande, nr 22, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor»
gjorda framställning angående avlöningsförhållandena för föredragande i regeringsrätten; bevillningsutskottets

betänkande, nr 2, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
angående disposition av vinstmedel hos Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet; första

lagutskottets utlåtanden:

nr 7, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn
ändrad lydelse av 11 kap. 37 och 38 §§ rättegångsbalken;

nr 8, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn
ändrad lydelse av 10 kap. 1 § rättegångsbalken; och

nr 9, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 31 maj 1932 (nr 156) örn anstånd i särskilt
fall med gälds betalning;

andra lagutskottets utlåtanden:

nr 6, i anledning av väckt motion angående ändring av 5 § m) i lagen örn
arbetarskydd;

nr 7, i anledning av väckt motion örn upphävande av lösdrivarlagen;

nr 8, i anledning av väckt motion angående begränsning av arbetstiden
för i skeppstjänst anställda; och

nr 9, i anledning av väckt motion örn utredning angående en modern hyreslagstiftning;
samt

jordbruksutskottets utlåtanden:

nr 4, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av
statens spannmålslagerhus i Eskilstuna;

nr 5, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för arrendatorn
O. Karlssons stärbhusdelägare från skyldigheten att betala viss
husröteersättning m. m.;

nr 6, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående avskrivning av Gustaf
Cedergrens, Gärdslösa, skuld till kronan på grund av vissa virkesköp; nr

7, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse från betalningsskyldigheten
för visst till ett torrläggningsföretag inom Svedja by i
Åsele socken av Västerbottens län utgivet statsbidrag m. m.;

6

Nr 10.

Lördagen den 9 februari.

nr 8, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avstående i vissa
fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt
till sådan mark;

nr 9, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medgivande för
Kungl. Majit att i vissa fall försälja kronoegendom m. m.;

nr 10, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående försäljning av ett
kronan tillhörigt markområde i Åkers socken av Södermanlands län;

nr 11, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående nedsättning av räntan
å köpeskilling för vissa från kronojord försålda lägenheter m. m. jämte i
ämnet väckta motioner; och

nr 12, i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen under utgifter
för kapitalökning gjorda framställningar örn anslag till kapitalökning för
arrendeegnahemsfonden och arrendelånefonden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

§ 9.

Upplästes följande till kammaren inkomna sjukbetyg:

Riksdagsman Anton Eklund, Karlsviksgat. 9™, är på grund av Bronchitis
acuta tills vidare förhindrad deltaga i riksdagens arbete under tiden fr. o. m.
den 8 febr. t. o. m. den 16 febr. 1935, intygas.

Stockholm den 8 febr. 1935.

Olle Ottander,
leg. läk.

§ 10.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

herr Johanson i Hallagården	under	4 dagar	fr. o. m.	den	11 fehr.,
» Bengtsson i Kullen		6		»		12
» Jacobsson		2	»		»	11	»
» Johansson i Bro	2>	5	»	»		11
> Hansson i Vännäsby	>	5	>	>	>	10
» Frankenberg		2				11
» Svedman		8	>			11
> Elmroth	»	4	>	>	*	11	>
> Wiklund	»	8				11
i Svensson i Landskrona	2>	5				11
» Strindlund	T>	2				10
* Johansson i Djursnäs		5			»	10	»
> Hansson i Örebro	»	2				10	2>
> Paulsen	2>	4			»	10
> Gustafsson i Lekåsa	T>	6	2>	»		11
» Malmgvist		6	»		»	11	>
f Andersson i Surahammar	>	4	2>	2>	2>	9	»
s Laurén	)>	6	2>	»	2>	11
fru Eklund		4	»	»	»	9	2>
herr Gustavson i Västerås		4		2>	2>	9	>
» Berg		6	»			12	>
> Fält	2>	6	T>			11
» Osterström	»	3	7>	»		9	>
» Lundbom	2»	6	V			11	>
» Johansson i Hälleforsnäs		5	2-			11

herr Werner i
» Beck

> Ericson i

> Herou

Kammarens

■

Lördagen den 9 februari. Nr 10. 7

Hultsfred under 2 dagar fr. o. m. den 10 fehr.,

» 6 » » t 12 »

Boxholm » 7 » » > 12 » och

» 4 » > > 9 » .

ledamöter åtskildes härefter kl. 4.23 e. m.

In fidem
Per Cronvall.