1923. Första kammaren. Nr 45 (Riksdagens protokoll 1923:45)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1923. Första kammaren. Nr 45.

Onsdagen den 6 juni.

Kammaren sammanträdde kl. 8 e. m.

Justerades protokollen för den 30 och den 31 nästlidne maj.

Anmäldes och godkändes riksdagens kanslis förslag till riksdagens
skrivelser till Konungen:

nr 230, angående utredning om statens övertagande av de utav landstingen
upprättade småskoleseminarierna; och

nr 312, angående utseende av en ledamot och åtta suppleanter i utrikesnämnden.

Anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 284, i anledning av Kungl. Maj: ts proposition med förslag till
förordning om ändrad lydelse av §§ 1 och 5 i förordningen den 2 juni
1911 angående grunderna och sättet för markegångsprisens bestämmande
;

nr 286, i anledning av Kungl. Maj : ts under sjunde huvudtiteln
av statsverkspropositionen gjorda framställning angående tullverkets
utgiftsstater m. in.;

nr 287, i anledning av Kungl. Maj: ts proposition angående anslag
till underhåll av särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av
spritdrycker m. m.;

nr 295, i anledning av Kungl. Maj : ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag för vissa arbeten för telegrafverkets
samt statens järnvägars och statens vatten fallsverks räkning
för bekämpande av arbetslösheten;

nr 296, i anledning av Kungl. Maj : ts framställning angående avsättning
för budgetåret 1923—1924 till statsverkets fond av rusdrycksmedel;
samt

nr 319, i anledning av Kungl. Maj : ts proposition angående lån till
svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen.

Första kammarens protokoll 1923. Nr 45-

Nr 45. 2

Onsdagen den 6 juni.

Anmäldes och godkändes bankoutskottets förslag till riksdagens
skrivelse, nr 322, till Konungen i anledning av vissa framställningar
rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Anmäldes och godkändes riksdagens kanslis förslag till paragrafer
i riksdagsbeslutet:

nr 73, angående förslag till lag om ändrad lydelse av 8 kap. 3 §
rättegångsbalken;

nr 74, angående anslag för beredande av lokaler åt en hovrätt över
Norrland,

nr 75, angående ändringar i lagen om förvaltning av bysamfälligheter
och därmed jämförliga samfällda ägor och rättigheter,
nr 76, med förslag till lag om sparbanker m. m.;
nr 77, angående förslag till lag om ändrad lydelse av 18 § i lagen
om fattigvården den 14 juni 1918;

nr 78, rörande förslag till lag om ändrad lydelse av 9 § i lagen
den 2 juli 1915 angående anskaffande av hästar och fordon för krigsmaktens
ställande på krigsfot (hästutskrivningslag);

nr 79, rörande ändrad lydelse av § 12 i lagen den 31 maj 1889
angående dövstumundervisningen;

nr 80, angående ändring i lagen om skyddskoppympning;
nr 81, rörande förslag till lag angående fortsatt tillämpning av
lagen den 24 oktober 1919 om arbetstiden å svenska fartyg;

nr 82, angående förslag till lag om straff för olovlig varuinförsel
m. m.;

nr 83, angående förslag till förordning om motorfordon m. m.;
nr 84, angående underlättande i vissa fall av avsöndring utav mark
från ecklesiastikt löneboställe till tomt;

nr 85, angående förslag till brandstadga;

nr 86, angående åtskilliga på grund av § 89 regeringsformen väckta
frågor;

nr 87, rörande viss ändring i 5 § av förordningen den 19 november
1920 angående särskilda grunder för utgörande av 1921—1924 års allmänna
kommunalutskylder m. m.;

nr 88, angående förslag till lag om ändrad lydelse av 26 kap. 7 §
samt 27 kap. 4 § rättegångsbalken m. m.;

nr 89, angående ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften;

nr 90, rörande ändrad lydelse av 83 § 2 mom. i förordningen deri
14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker;

nr 91, angående ändrad lydelse av §§ 7 och 8 samt § 9 mani. 3 och
5 i förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet;

nr 92, angående utskänkning i riksdagsrestaurangens matsal ar
vin och Öl;

Torsdagen den 7 juni.

3 Nr 45.

nr 93, angående val av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret
ävensom suppleanter för dessa;

nr 94, angående val av två kommitterade för tryckfrihetens vård;
nr 95, angående val av en ledamot och en suppleant i styrelsen över
riksdagsbiblioteket;

nr 96, angående ändrad lydelse av 23 § i lagen den 12 maj 1897
för Sveriges riksbank;

nr 97, rörande vissa ändringar i förordningen den 6 augusti 1894
angående mantalsskrivning;

nr 98, angående förslag till skogsvårdslag och till lag angående
vård av kommunskogar, sockenallmänningsskogar samt vissa stiftelsers,
föreningars och sällskaps skogar;

nr 99, angående förslag till lag om ändrad lydelse, av § 5 i förordningen
den 21 december 1857 om ägors fredande emot skada av annans
hemdjur samt om stängselskyldighet;

nr 100, rörande förordning angående skogsvårdsstyrelser;
nr 101, angående förslag till förordning om ändrad lydelse av 4
och 5 §§ i förordningen den 11 oktober 1912 om skogsvårdsavgift;

nr 102, angående ändrad lydelse av 46 § i lagen den 11 oktober
1912 om skogsaccis och om virkestaxering;

nr 103, rörande förslag till lag angående skyddsskogar;.
nr 104, om ändrad lydelse av 31 § i lagen angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet;

nr 105, rörande ändringar i lagen den 23 oktober 1891 angående
väghållningsbesvärets utgörande på landet; samt

nr 106, angående avskaffande av mantalspenningarna, allmänna
sjukvårdsavgiften och folkskoleavgiften.

Anmäldes och bordlädes statsutskottets memorial nr 137, angående
statsregleringen för budgetåret 1923—1924.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens
sammanträde avslutades kl. 8,05 e. in.

In fidem
G. H. Berggren.

Torsdagen den 7 juni.

Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.

Justerades protokollen för den 1 och den 2 innevarande månad.

Nr 45. 4

Fredagen den 8 juni.

Anmäldes och godkändes bankoutskottets förslag till riksdagens
skrivelser till Konungen:

nr 11 B, angående regleringen för budgetåret 1923—1924 av utgifterna
under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen ti.l
pensions- och indragningsstaterna; och

nr 310, i anledning av Kungl. Maj: ts i statsverkspropositionen
under elfte huvudtiteln gjorda framställning rörande anslag till allmänna
indragningsstaten.

Föredrogs och företogs punktvis till avgörande statsutskottets memorial
nr 137, angående statsregleringen för budgetåret 1923—1924.

Punkterna 1—12.

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkterna 13 och 14.

Lades till handlingarna.

Punkten 15.

Utskottets hemställan bifölls.

Anmäldes och bordlädes bankoutskottets memorial nr 74, med förslag
till nytt reglemente för riksgäldskontoret.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens
sammanträde avslutades kl. 11,08 f. m.

In fidem
G. H. Berggren.

Fredagen den 8 juni.

Kammaren sammanträdde kl. 3 e. m.

Vid föredragning av bankoutskottets memorial nr 74, med förslag
till nytt reglemente för riksgäldskontoret, bifölls vad utskottet i detta
memorial hemställt.

Lördagen den 9 juni.

5 Nr 45.

Anmäldes bankoutskottets förslag till riksdagens skrivelser:

nr 320, till Konungen med reglemente för riksgäldskontoret; och
nr 321, till fullmäktige i riksgäldskontoret med reglemente för
riksgäldskontoret.

Skrivelseförslagen godkändes under förutsättning att vad utskottet
hemställt i sitt memorial nr 74 bifölles även av andra kammaren.

Anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 323, angående statsregleringen för budgetåret 1923—1924; och
nr 324, med överlämnande av riksstat för budgetåret 1923—1924.

Tillkännagavs att Kungl. Maj: t låtit genom offentligt anslag bjuda
och kalla riksdagens samtliga ledamöter att lördagen den 9 innevarande
juni kl. 11 f. m. infinna sig uti slottskapellet samt, efter förrättad gudstjänst,
begiva sig till rikssalen för att, enligt 36 § riksdagsordningen,
av Kungl. Maj: t hemförlovas.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens
sammanträde avslutades kl. 3,03 e. m.

In fidem
G. H. Berggren.

Lördagen den 9 juni.

Kammaren sammanträdde kl. 10,30 f. in.

Justerades protokollet för den 4 innevarande månad.

Anmäldes och godkändes riksdagens kanslis förslag till paragrafer
i riksdagsbeslutet:

nr 107, angående statsregleringen;

nr 108, angående utseende av en ledamot och åtta suppleanter i utrikesnämnden
;

nr 109, rörande beräkning av bevillningarna för budgetåret 1923
—1924, m. m.;

Nr 45. 6

Lördagen den 9 juni.

nr 110, angående överlämnande av reglemente för riksgäldskontoret; nr

111, angående dispositionen av besparingarna å huvudtitlarna;
nr 112, angående utbetalning av de riksdags- och revisionskostnader,
som utgå enligt riksstaten och riksgäldskontorets reglemente;

nr 113, angående bestridande av på riksdagens beslut grundade
riksdagskostnader samt sådana av riksdag föranledda utgifter, som av
Kungl. Maj: t förskottsvis anvisats till utbetalning å statskontoret;
nr 114, angående sättet för betalning å statsskulden m. m.;
nr 115, angående av riksdagen beslutade anslag, som utgå av lånemedel
;

nr 116, angående sättet för gäldandet av å riksgäldskontoret anvisade
utgifter av lånemedel; samt

nr 117, i avseende å statsregleringen och rörande med statsverket
gemenskap ägande ämnen.

Justerades ett protokollsutdrag för denna dag.

På hemställan av herr talmannen beslöt kammaren nu, kl. 10,35
f. m., att ajournera sina förhandlingar till kl. 10,45 f. m.

Till åtlydnad av Kungl. Maj ; ts kallelse avgingo herr talmannen
samt kammarens ledamöter kl. 10,45 f. m. till slottskapellet, där riksdagspredikan
hölls av t. f. kyrkoherden i Saltsjöbadens församling
C. B. Börjeson.

Efter gudstjänstens slut begav sig kammaren till rikssalen, där
jämväl andra kammaren infann sig. Sedan herr statsrådet och chefen
för justitiedepartementet Ekeberg uppläst Kungl. Maj: ts förordnande
för hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hederstierna
att å Kungl. Maj: ts vägnar avsluta riksdagen samt talmännen var för
sig framfört kamrarnas undersåtliga välönskningar och riksdagsbeslutet
blivit av herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet uppläst,
förklarade hans excellens herr ministern för utrikes ärendena i enlighet
med det honom lämnade uppdraget 1923 års lagtima riksdag vara
avslutad.

Efter det första kammarens ledamöter återkommit till samlingsrummet
och där intagit sina platser, framträdde greve Hamilton till
talmansbordet och yttrade: Mina herrar! Obestridligen har den nyss
avslutade riksdagen varit mindre besvärlig än sina närmaste föregångare,
men detta oaktat har den räckt lika länge som fjolårets. Det
sista arbetsplenum vid 1922 års riksdag ägde rum den 2 juni; sista

Lördagen den 9 juni.

1 Nr 45.

arbetsplenum vid 1923 års riksdag ägde också rum den 2 juni. 1922
års riksdag avslutades den 10 juni; denna riksdag avslutas den 9 juni.

Tämligen säkert är emellertid, att detta års riksdag nog kanske
skulle kunnat avslutas någon vecka tidigare, om icke en och annan hake
kommit emellan, såsom ministerkrisen och den lockande Göteborgsresan.
Men jag tror dock, att det vore ganska oförsiktigt, om man på grund
härav skulle draga den slutsatsen, att för framtiden under normala
förhållanden riksdagen bör kunna vara avslutad med maj månads utgång.
Man måste alltid taga till en marginal för oförutsedda händelser,
som, enligt vad erfarenheten visat, nästan alltid måste tagas i anspråk.

Emellertid är riksdagen nu slut. Jag tillönskar Eder alla en välbehövlig
vila efter Edert ansvarsfulla och ansträngande arbete. Visserligen
vet jag, att för många av Eder denna vila kanske icke blir så
lång, ty en riksdagsman nu för tiden har så många andra offentliga
uppdrag, som taga hans tid och arbete i anspråk, även när riksdagen icke
är samlad.

Jag tillåter mig dock uttala den förhoppningen, att sommarsolen
— om vi nu få någon sådan i år — måtte hinna stråla tillräckligt över
Eder i Edra hem, så att Ni måtte få en känning av, att Ni äro icke
blott politici utan även människor och familjemedlemmar, vilket för
övrigt nog även det har sin betydelse för politiken.

För min del ber jag blott att ännu en gång, som så många gånger
förut, hjärtligt få tacka för allt det förtroende och all den vänskap, som
kommit mig till del. Jag kan utan överdrift säga, att denna vänlighet
och detta förtroende har kommit mig till del mer och mer för varje
år, som gått.

Jag önskar Eder alla en god och lycklig sommar. Farväl, mina
herrar!

Detta tal besvarades av herr Lindhagen i följande ordalag:
Herr talman! Enligt en gammal god tradition bör ett riksmötes sista
ord vara en hyllning och en avskedshälsning ifrån kamrarnes menige
till deras talmän. Det är således icke fråga om någon decharge, vilken
grundlagen ju på förhand redan givit, utan fastmera om en hjärtats
naturliga utlösning till den, som burit förhandlingarnas tunga.

Till detta skulle jag vilja foga också ett uttryck av medkänsla, ja,
varför icke av skuldkänsla, till den man, på vilken vilat det ansvarsfulla
uppdraget att komma till rätta med vårt myckna talande och våra otaliga
skilda meningar.

Mitt skuldregister åtminstone är nattsvart, och jag förstår, att vår
förtroendemans tålamod ofta kan sättas på hårda prov. Detta desto
mera, som Ni, herr talman, besitter den lyckliga oförmågan att kunna
helt nedsjunka till en harmlös förrättningsman. Med Edert ännu i
ålderns dagar unga och livliga sinne känna vi med välbehag, att det är
en människa, som presiderar över oss. Och det tages icke illa upp, utan
det snarare lyser upp i salen, när understundom eu lätt molnstod av

Lördagen den 9 juni.

egna meningar svävar över Eder ordgivning och Eder fasta klubbas
obevekliga utslag.

Vi hoppas nu, att nordens korta, trolska vår skall skänka Eder
nya krafter och vederkvickelse i sinnet.

Med tack således för den gångna riksdagen hängiva vi oss åt den
förvissningen att nästa gång fortfarande komma i åtnjutande av den
förnäma skicklighet, med vilken Ni utövar Edert för oss alla osvikligt
välvilliga talmanskap.

Kammarens ledamöter åtskildes kl. 11,52 f. m.

In fidern
G. H. Berggren.

Nordiska Boktryckeriet, Stockholm 1923.