RIKSDAGENS PROTOKOLL
1902. Andra Kammaren. N:o 3.
Fredagen den 17 januari.
Kl. 10,30 f. m.
§ 1-
På hemställan af herr talmannen beslöt kammaren att vid
plenum nästkommande dag, lördagen den 18 januari, utse tre ledamöter
att deltaga i talmansöfverläggningarna äfvensom två ledamöter
att hafva inseende öfver Riksdagens kansli.
§ 2.
Kammaren beslöt, likaledes efter hemställan af herr talmannen,
som förmälde sig hafva om tiden för valen samrådt med Första
Kammarens talman, att nästa måndag den 20 januari företaga val
af ledamöter och suppleanter i de ständiga utskotten, samt att
suppleanternas antal skulle liksom vid föregående riksdagar vara
lika med de ordinarie ledamöternas.
§ 3.
Herr talmannen och kammarens herrar ledamöter afgingo kl.
10,50 till Storkyrkan, hvarest riksdagspredikan hölls. Efter slutad
gudstjenst begaf sig kammaren till rikssalen, der Hans Maj:t
Konungen med ett tal öppnade riksdagen. Sedan hans excellens
herr statsministern härefter uppläst Kongl. Maj:ts berättelse om
hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde
sig tilldragit samt herrar talmän framfört uttrycken af kamrarnes
undersåtliga vördnad äfvensom hvardera mottagit ett exemplar af
Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och behof,
afslutades ceremonien på rikssalen, hvarefter kammaren enligt beslut,
fattadt före afgången från dess samlingsrum, vid utgåendet
från rikssalen åtskildes.
In fidem
Herman Palmgren.
Andra Kammarens Prof. 1902. N:o 3.
2
Lördagen den 18 Januari.
Lördagen den 18 januari.
Kl 11 f. m.
§ 1.
Herr talmannen anmälde, att herrar C. J. Jacobson, A. Sundblad
och K. L. J. Larsson i Bondarfve under gårdagens plenum instält
sig i kammaren.
§ 2.
Jemlikt förut fattadt beslut företogs nu val af tre ledamöter
att deltaga i talmansöfverläggningarna, och blefvo dertill utsedde:
herr J. Johansson i Noraskog ........................... med 211 röster
» Ivar Månsson................ » 207 »
och > A. Hedin i Stockholm................................. » 206 » .
Närmast i röstetal kom herr P. Pehrson i Törneryd med
7 röster.
§ 3.
Vid derefter anstäldt val af de två ledamöter, hvilka jemte två
ledamöter af Första Kammaren skulle hafva inseende öfver Riksdagens
kansli, blefvo dertill valde:
herr L. W. S. Lothigius ....................................... med 194 röster
» N. P. B. Lindgren i Oskarshamn.................. » 193 » .
§ 4.
Justerades protokollsutdrag angående de i nästföregående två
paragrafer omförmälda val.
§ 5.
Afgåfvos följande motioner, nemligen af:
herr J. A. Einnman, n:o 1, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
angående föreskrifter rörande fartygs sjöduglighet m. m.;
herr E. O. V. Wavrinsky:
n:o 2, om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående bestämmelser
rörande bokföringsskyldighet;
n:o 3, om skrifvelse till Kongl Maj:t angående lagstiftning i
syfte att ackordsförhandling till undvikande af konkurs måtte erhålla
offentligt skydd och kontroll;
Lördagen den 18 Januari. 2
n:o 4, om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående befordringslag
för hären och flottan; och
n:o 5, om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående förslag i syfte
att bereda hären och flottan ökad tillgång på reservbefäl;
herr M. M. Höjer, n:o 6, angående ändring af 15, 18, 19 och
33 §§ i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm;
herr J. J. Byström, n:o 7, om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående
ändrad lagstiftning rörande aftal om hyra af bostad; samt
herr E. H. Sjövall, n:o 8, om tillägg till 2 § 4 mom. tryckfrihetsförordningen
.
§ 6.
Till bordläggning anmäldes:
Riksdagens år 1901 församlade revisorers berättelse angående
Riksdagens år 1901 församlade revisorers berättelse om granskningen
af riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning.
§ 7.
Bifölls, efter af herr talmannen i sådant afseende gifven proposition,
en af herr vice talmannen Swartling gjord hemställan,
att kammaren ville besluta, att det tal, som herr talmannen vid
riksdagens öppnande höll å rikssalen, måtte intagas i kammarens
protokoll; och skulle alltså det ifrågavarande talet här inflyta;
varande detsamma af följande lydelse;
Allernådigste Konung!
Bland de många stora och vigtiga ärenden, som för närvarande
stå på dagordningen, tränger sig främst fram i förgrunden
frågan om ändringar i vår nu gällande riksdagsordning.
Svensken älskar af gammalt ett fritt, men af lagen bundet
och mot sjelfsvåldets yra fredande statsskick, under hvilket alla
goda krafter ostördt kunna samverka till såväl hela samhällskroppens
som de särskilda lemmarnes välbefinnande och förkofran.
Den utomordentligt stora och ovedersägliga utveckling ifalla
rigtningar, som vårt land vunnit under de senaste 30 till 40 åren,
berättigar till uttalandet af den meningen, att det statsskick, som
under denna tiderymd varit det rådande, arbetat väl och att fördelare
af detta arbete i rikligt mått kommit också dem till del,
som äro politiskt oberättigade och som äfven i öfrigt räknas til)
samhällets minst lyckligt lottade.
Tiderna förändras och vi med dem; och det må ju vara möjligt,
att med nya krafter och under andra former ett än bättre
arbete skal) kunna utföras. Men icke utan tvekan byter man ju
4
Lördagen den 18 Januari.
i allmänhet ett gammalt, bepröfvad! godt mot någonting opröfvadt
nytt. De ändringsförslag i detta hänseende, som kunna komma
att framläggas till Riksdagens behandling, skola derför, och böra
derför helt visst, underkastas en den sorgfälligaste och allvarligaste
granskning. Ått denna ganskning jemväl skall blifva ärlig, fördomsfri
och oveldig, derom höra vi kunna hemta säker förvissning
i våra häfder, ty dessa bära stolta vittnesbörd derom att bestående,
makten innehafvande intressen, dessa må nu hafva varit mer eller
mindre enskilda intressen eller klassintressen, ofta sjelfmant hafva
makat åt sig eller offrat sig sjelfva, om och när tiden derför varit
mogen, om och när tidens kraf befunnits välgrundade och berättigade.
Med den innerligaste glädje och tacksamhet mot eu nådig försyn
hafva vi nyss af den klangfulla konungsliga stämman hört
bekräftelse på hvad vi i öfrigt redan förut trodde oss känna: Eders
Maj:ts fulla återställande till helsa och krafter.
Andra Kammaren frambär inför Eders Maj:t uttrycken af sin
djupa, undersätta vördnad, kärlek och hängifvenhet.
Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 11,41 på dagen.
In tidem
Herman Palmgren.
Centraltryckenet, Stockholm, 1902.