1896. Andra Kammaren. N:o 5

ProtokollRiksdagens protokoll 1896:5

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1896. Andra Kammaren. N:o 5.

Onsdagen den 5 februari.

Kl. Va 3 e. m.

§ I Upplästes

följande till kammaren inkomna sjukbetyg:

Borgmästaren C. Wellander, som den 31/i 1896 insjuknade i
influenza, är ännu ej fullt feberfri och hans krafter äro nedsatta,
hvarför han under de närmaste dagarne bör hålla sig inne.
Ofvanstående intygas härmed på heder och samvete.

D. 3 febr. 1896.

Ivar Brandberg.

Leg. läkare.

§ 2.

Efter föredragning af herr John Olssons från Stockholm m. fl.
motion, n:o 210, beslöt kammaren öfverlemna densamma till behandling
af kammarens tillfälliga utskott n:o 2.

§ 3.

Till afgörande företogs härefter statsutskottets memorial n:o 12, Ang. remin af
med anledning af remiss från Första Kammaren af en utaf herr m motumBudebeck
väckt motion.

Till statsutskottet hade från Riksdagens Första Kammare
blifvit remitterad en derstädes af herr Budebeck väckt motion,
n:o 20, deri föreslagits, att Riksdagen måtte besluta en skrifvelse
till Kongl. Msj:t med anhållan, att Kongl. Msj:t täcktes låta
uppsätta och för Riksdagen framlägga förslag till inrättande af
allmänna uppfostringsanstalter för minderåriga brottslingar, men
hemstälde utskottet i föreliggande utlåtande, att berörda motion
måtte till Första Kammaren återlemnas.

Efter uppläsande af denna hemställan yttrade:

Herr talmannen: Vid öfverläggningen inom talmans konferensen

rörande denna fråga har den meningen gjort sig gällande,

Andra Kammarens Prof. 1896. N:o 6. 1

N:o 5.

2

Onsdagen den 5 Februari.

Ang. remiss af att motionen rätteligen tillhör statsutskottet. I enlighet med
en mo lön. ^enna uppfattning får jag hemställa, att kammaren ville lägga
memorialet till handlingarne med förklarande, att motionen tillhör
statsutskottets behandling.

Herr Hedin anförde: Herr talman! Jag kan icke under låta

att göra den erinran, att motionens innehåll alldeles icke är
utaf natur att omedelbart på något sätt engagera statsverket eller
stå i annat än det aflägsna samband med statsverksfrågan, att,
derest Riksdagen och Kongl. Maj:t en gång skulle komma att
besluta sådana anordningar, som motionären ifrågasätter, det då
också efteråt blir fråga om penningutgifter för ändamålet. Principen
i motionen, det hufvudsakliga deri, det är upprättandet af
särskilda anstalter för minderåriga förbrytare, det gäller således
en förändring af strafflagen och fångvårdslagstiftningen.

Denna fråga är för öfrigt icke ny. Eu alldeles enahanda
fråga väcktes genom motion i Andra Kammaren år 1873 och
föranledde då en skrifvelse till Kongl. Maj:t, som i sin ordning
remitterade den till fångvårdsstyrelsen, på hvars utlåtande Kongl.
Maj:t sedermera fick vänta i tretton år. — Frågan, såsom angående
ändringar i strafflagen och i fångvårdslagstifningen, remitterades
helt naturligt till lagutskottet, utan att, så vidt jag kan
erinra mig, det på den tiden föll någon enda ledamot af Riksdagen
in, att den hörde till något annat utskotts behandling.

Jag skall inskränka mig till att göra denna erinran. —

Herr Jonsson i Hof: Jag får bekänna, att jag icke delar

den senaste talarens mening i denna fråga. Så vidt jag kan förstå,
förutsätter motionon icke någon ändring i strafflagen, ty
strafflagen hänvisar redan till sådana förhållanden, som här afses,
och det kommer endast an på att anstalter finnas för att dit förpassa
vanartiga ynglingar. — Motionen går ut på en utredning
och framläggande af förslag till anordnande af sådana anstalter,
och den affären är väl ovilkorligen af natur att närmast höra
till statsutskottets pröfning. Då eu gång ett förslag fråu Kongl.
Maj:t inkommer, måste detta förslag blifva af den art, att det
kommer att tillhöra statsutskottet att bedöma lämpligheten af
anstalternas inrättande och sättet för deras anordnande. Då så
är och då denna kammare alltid har hållit på, att det icke är
formen på en motion — huruvida den går ut på en skrifvelse
till Kongl. Maj:t eller ett direkt beslut — utan sjelfva arten af
frågan, som bör vara afgörande för den första behandlingen af
densamma, torde det fråu Andra Kammarens synpunkt vara högst
egendomligt, om kammaren här skulle följa utskottets antydning
och frångå den mening, den alltid har förfäktat och som på senaste
åren äfven börjat tillämpas i Första Kammaren. Enligt
min uppfattning är det statsutskottet, som rätteligen bör hand -

3 N:o 5.

Onsdagen den 6 Februari.

lagga denna fråga, och jag instämmer derför i det förslag, som
herr talmannen framlagt.

Herr Hedin: Kammarens ledamöter hafva utan tvifvel
hört, att jag icke slutade mitt anförande med något yrkande.

Äfvenledes måtte kammarens ledamöter mycket väl veta, att jag
icke i någon ringaste mån haft minsta antydan om, att detta
ärende skulle höra till ett tillfälligt utskotts behandling, då jag
tvärt om pläderade för, att ärendet vore af natur att höra till lagutskottet.

Således är den föregående talarens mot mig rigtade polemik
i detta afseende i saknad af all grund.

Att en motion, som i samma ämne förut väckts i denna
kammare, remitterats till tillfälligt utskott, derom har jag först i
detta ögonblick fått kännedom, då det icke står till att följa med
uppläsningen af motionsklämmarne eller höra, hvart hvarje motion
remitterats

Att den nu väckta motionen eller båda dessa motioner endast
skulle afse verkställighet af någonting, som förutsattes, när
nya strafflagen skrefs, nemligen tillgång på anstalter för mottagande
af minderåriga förbrytare, dertill ge ordalagen i herr Rudebecks
motion icke någon anledning.

Sedan öfverläggningen härmed förklarats slutad och efter af
herr talmannen i sådant afseende å nyo gifven proposition, beslöt
kammaren lägga memorialet till handlingarne, med förklarande,
att ifrågavarande motion vore åt beskaffenhet att tillhöra statsutskottets
behandling.

§ 4.

Föredrogs vidare statsutskottets memorial n:o 11, med anled- Ånj^ "X™.a/
ning af remiss från Audra Kammaren af en utaf herr J. Mankell
väckt motion.

Till statsutskottet hade från Riksdagens Andra Kammare bhfvit
remitterad en derstädes af herr J. Mankell väckt motion (t :o 78),
deri föreslagits, att Riksdagen måtte besluta en skrifvelse till Kongl.

Maj:t med anhållan, att Kongl. Maj:t måtte snarast möjligt framlägga
förslag till afskaffande af den personliga afgiften till presterskapets
aflöning, på sätt kunde finnas lämpligt efter föregående
utredning af dess förhållande till öfriga personliga skatter.

Då denna motion innefattade ett ämne, som enligt utskottets
åsigt icke tillhörde dess behandling, hemstälde utskottet, med stöd
af § 7 i de för Riksdagen gällande reglementariska föreskrifter,
att motionen måtte till Andra Kammaren återlemnas.

Herr talmanuen yttrade: Vid öfverläggningen angående
denna fråga inom talmanskonferensen gjorde sig den meningen

N:o 5. 4

Onsdagen den 6 Februari.

gällande, att, då de personliga afgifter, som i motionen önskas
afskaffade, senast blifvit bestämda genom kongl. förordningen
angående ordnande af presterskapets inkomster, motionen rätteligen
borde af lagutskottet behandlas.

I enlighet härmed får jag hemställa, att kammaren, med godkännande
af statsutskottets memorial, ville hänvisa herr Mankells
motion till behandling af lagutskottet.

Vidare anförde:

Herr Hedin: Jag skall ej heller nu göra något yrkande,
men tillåter mig hemställa till kammarens öfvervägande, hvad
kammaren skall svara, derest från lagutskottet kommer ett memorial,
som säger:

»Enär emellertid denna motion icke innefattar förslag till
stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af civil-, kriminal-,
kommunal- och kyrkolag, och densamma sålunda faller utom omfånget
för lagutskottets i 53 § regeringsformen och 42 § riksdagsordningen
utstakade verksamhet, föraniåtes utskottet att till
kammaren återlemna ifrågavarande motion, hvilket utskottet för
Riksdagen anmäler.»

I fall från lagutskottet kommer en sådan anmälan, med anledning
af öfverlemnande! dit af ifrågavarande motion, en anmälan
enligt min tanke absolut sans repli que, hvad skall kammaren
då säga?

Herr Ljungman: Jag för min del tror, att man icke behöfver
befara ett sådant utlåtande ifrån lagutskottet, då det synes
mig alldeles uppenbart, att presterna kunna uppfattas såsom kommunala
tjensteman, och således författniugen i fråga kan räknas
under rubriken »kommunallag».

Härmed var öfverläggningen i detta ämne slutad. Efter det
herr talmannen förnyat sin förut framstälda proposition, beslöt
kammaren att, med godkännande af utskottets åtgärd att till kammaren
återlemna ifrågavarande motion, hänvisa densamma till
behandling af lagutskottet.

§ 5.

Slutligen föredrogs lagutskottets memorial n:o 2, i anledning
åt Andra Kammarens remiss af en utaf herr Fjällbäck väckt
motion angående ändrade bestämmelser rörande statens förvaltningsbidrag
till inregistrerade sjukkassor.

Andra Kammaren hade till lagutskottet hänvisat en af herr
Fjällbäck väckt motion, n:o 150, hvari föreslagits, att Riksdagen
ville antaga följande förändrade bestämmelser angående statens
förvaltningsbidrag till inregistrerade sjukkassor:

Onsdagen den 6 Februari.

6 N:o 5.

»Bidraget utgår med 2 kronor för hvarje medlem till och
med 50, med 1 krona för hvarje medlem derutöfver till och med
250, med 50 öre för hvarje medlem derutöfver till och med 500
samt 25 öre för hvarje medlem derutöfver.»

Enär emellertid denna motion icke innefattade förslag till
stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af civil-, kriminal-,
kommunal- och kyrkolag, och densamma sålunda folie utom omfånget
för lagutskottets i 53 § regeringsformen och 42 § riksdagsordningen
utstakade verksamhet, föranleddes utskottet att till
kammaren återlemna ifrågavarande motion, hvilket utskottet för
Riksdagen anmälde.

Herr talmannen yttrade i fråga härom: Då lagutskottets

i memorialet uttalade mening torde vara befogad, får jag hemställa,
om kammaren ville besluta att, med godkännande af lagutskottets
memorial, öfverlemna herr Fjällbäcks motion till behandling
af statsutskottet.

Med bifall till den af herr talmannen sålunda framstälda
proposition beslöt kammaren att, med godkännande af utskottets
åtgärd att till kammaren återlemna ifrågavarande motion, hänvisa
densamma till statsutskottet.

§ 6.

Herr E. Olsson i Kyrkebol aflemnade en motion, n:o 211, med
förslag till ändring i §§ 1 och 5 af tryckfrihetsförordningen, hvilken
motion bordlädes.

§ 7-

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

herr A. Hansson i Solberga under 7 dagar fr. o. m. den 7
dennes och herr J. H. E. Dieden under 10 dagar fr. o. m. den
7 dennes.

§ 8.

Justerades protokollsutdrag.

§ 9.

Under åberopande af i sådant afseende mellan herrar talmän
träffad öfverenskommelse, hemstälde herr talmannen, det kammaren
ville besluta att nästkommande onsdag, den 12 dennes,
företaga val af de tjugufyra valmän, hvilka, jemte ett lika antal
från Första Kammaren, hade att välja Riksdagens justitieombudsman
och hans efterträdare, äfvensom sex suppleanter för nämnde
valmän.

Denna herr talmannens hemställan bifölls af kammaren.

N:o 5. 6

Lördagen den 8 Februari.

§ 10.

Till bordläggning anmäldes lagutskottets utlåtanden:
n:o 3, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om upphäfvande af föreskrifterna angående borgareed; och
n:o 4, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändrade
bestämmelser rörande sammanläggning af straff.

Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 2.57 e. m.

In fidem

E. Nålborst Böös.

Lördagen den 8 februari.

Kl. 11 f. m.

§ I Justerades

protokollet för den 30 nästförflutne januari.

§ 2.

Ilerr statsrådet m. m. G. F. Gilljam aflemnade Kongl. Maj.ts
propositioner till Riksdagen:

angående godkännande af uppgjordt förslag i fråga om
uppförande vid Kristinehamns hospital för Yermlands läns räkning
af en vårdanstalt för sinnessjuke; och

med förslag till förordning angående blindundervisningen.

De sålunda aflemnade kongl. propositionerna begärdes på
bordet och bordlädes till nästa sammanträde.

§ 3.

Jemlikt förut fattadt beslut förtogos nu val af dels sex revisorer
för deltagande uti innevarande års granskning af statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning
och dels tre suppleanter för dessa revisorer; och blefvo dervid
utsedde till

revisorer:

herr K. A. Kihlberg .............................. med 194 röster

» N. Nilsson i Skärhus ..................... » 192 »

» S. O. Nyländer ......................... » 188 »

Lördagen den 8 Februari.

7 N:o 5.

herr P. G. Näslund .............................. med 151 röster

» F. 0. Larsson i Mörtlösa.................. » 148 »

och » O. V. Vahlin................................. » 146 » .

Närmast i röstetal kom herr C. W. Collander med 60 röster;

till suppleanter:

herr J. A. Sjö .................................... med 141 röster

» C. A. Andersson från Malmö ............ » 141 »

och » A. Göransson................................. » 139 » .

Närmast i röstetal kom herr A. Henricson med 15 röster.

Ordningen mellan de tvenne suppleanter, hvilka erhållit lika
antal röster, blef, sådan den finnes här ofvan angifven, bestämd
genom lottning.

§ 4.

Upplästes följande till kammaren ankomna protokoll:

Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för
kongl. justitiedepartementet den 7 februari 1896.

Hemmansegaren f. nämndemannen Carl Petter Gustafsson i
Stålberga hade aflemnat fullmagt, utvisande att han vid riksdagsmannaval,
som den 22 sistlidne januari hållits i vestra valdistriktet
af Södra Möre härads domsaga, blifvit utsedd till ledamot af
Riksdagens Andra Kammare för tiden till den 1 januari 1897.
Och sedan berörda fullmagt funnits vara i föreskrifven form utfärdad
samt vidare granskats af vederbörande fullmägtige i riksbanken
och riksgäldskontoret, utan att desse mot fullmagten
framstält någon anmärkning, beslöts, att protokoll öfver hvad sålunda
förekommit skulle meddelas Andra Kammaren, hvarjemte
fullmagten skulle till kammaren öfverlemnas för att hållas Gustafsson
till hända.

In fidem

Albert Petersson.

Jemte det protokollet skulle läggas till handlingarne, beslöt
kammaren för sin del godkänna herr Gustafssons behörighet att
taga plats bland kammarens ledamöter; och skulle den aflemnade
fullmagten genom kammarens kanslis försorg till herr Gustafsson
återställas.

I sammanhang härmed skulle här antecknas, att herr Gustafsson
denna dag intagit sin plats i kammaren.

§ 5.

Vid härefter anstälda val af två revisorer och två revisorssuppleanter
för hvart och ett af riksbankens afdelningskontor i
orterna utsågos:

N:o 5. 8

Lördagen den 8 Februari.

Vid afdelning skontor et i Göteborg:

till revisorer:

grosshandlaren G. Murray ..................... med 126 röster

och f. d. riksdagsmannen J. Jonson i Fröstorp »125 » ;

till suppleanter:

f. d. riksdagsmannen H. Hedlund ............ med 48 röster

och landstingsmannen L. Larsson i Hufveröd ... » 47 » ;

Vid afdélningskontoret i Malmö:

till revisorer:

landstingsmannen M. Mårtensson i Tomelilla
och * J. Nilsson i Toarp,

hvardera med 55 röster;

till suppleanter:
konsularagenten P. Flensburg
och f. d. riksdagsmannen O. Andersson i Lyckorna,
hvardera med 50 röster;

Vid afdélningskontoret i Luleå:
till revisorer:

regementsintendenten J. J. Clausén ......... med 45 röster

och kommissionslandtmätaren A. U. Orstadius ... » 44 » ;

till suppleanter:

afvittringsstyresmannen H. W. Boström ...... med 34 röster

och postmästaren A. E. Lundin ..................... » 30 » ;

Vid afdélningskontoret i Östersund:
till revisorer:

f. d. riksdagsmannen G. Eriksson i Myekelgård med 47 röster
och * * G. Eriksson i Mörviken »43 » ;

till suppleanter:

förvaltaren O. Myrin i Östersund
och f. d. riksdagsmannen A. Andersson i Bringåsen,
hvardera med 37 röster;

Vid afdélningskontoret i Vestiö:
till revisorer:

f. d. riksdagsmannen A. F. Petersson i Ugglekull med 49
röster,

och landtbrukaren J. Andersson i Hjertanäs......med 48 röster

Lördagen den 8 Februari. 9 N:o 5.

till suppleanter:

landstingsmannen S. Johansson i Grännaforssa med 40 röster
och nämndemannen B. G. Carlsson i Bäck ......... » 38 » ;

Vid af del ningslcontoret i Jönköping:

(ill revisorer:

häradshöfdingen A. H. G. Ljunggren
och läroverksadjunkten G. A. Säve,
hvardera med 48 röster;

till suppleanter:

landtbrukaren A. Bettersson i Katrineholm med 31 röster
och direktören J. Bylander i Önnarp ............... » 30 » ;

Vid af delning skontor et i Kalmar:

till revisorer:

konsistorienotarien J. A. Johansson
och f. d. riksdagsmannen F. Beter sson i Mölltorp,
hvardera med 48 röster;

till suppleanter:

häradsskrifvaren D. O. Linden
och landtbrukaren E. Ektroth i Dörby,
hvardera med 28 röster;

Vid afdelningskontoret i Karlstad:
till revisorer:

ingeniören E. Biesért

och f. d. riksdagsmannen E. Dahlgren i Kansäter,
hvardera med 41 röster;

till suppleanter:

godsegaren C. E. L. Lennartsson i Rotnäs
med 23 röster,

och f. d. riksdagsmannen N. Behrsson i Onnerud
med 22 röster;

Vid afdelningskontoret i Hernösand:
till revisorer:

disponenten N. W. Dahlberg i Väja
och f. d. riksdagsmannen B. Westman i Rossvik,
hvardera med 31 röster;

Andra Kammarens Prof, 1896. N:o 5.

2

N:o 5. 10

Lördagen den 8 Februari.

till suppleanter:

redaktören G. It. Peterson ........................ med 22 röster

och lektor H. It. Wåhlander ........................ > 17 » ;

Vid af delning skönt or et i Falun:
till revisorer :

handlanden 0. Uselt i Malung
och lektor E. Sundberg,

hvardera med 39 röster;

till suppleanter:

landstingsmannen A. Andersson i Jönvik ...... med 20 röster

och bergsbruksidkaren C. Andersson i Vanbo ...... » 19 » ;

Vid afdelningskontoret i Örebro:
till revisorer:

grosshandlaren K. Hallgren i Örebro
och f. d. riksdagsmannen P. M. Larsson i Loa,

hvardera med 43 röster;

till suppleanter:

nämndemannen 0. Persson i Bungsäter ...... med 29 röster

och läroverksadjunkten A. Sundblad i Örebro ...... » 27 » ;

Vid afdelningskontoret i Visby:
till revisorer:

riksdagsmannen A. P. Danielson
och » L. Norrby,

hvardera med 61 röster;

till suppleanter:

riksdagsmannen P. Larsson i Fole ............ med 50 röster

och lektor M. V. Klintberg med ..................... » 46 » .

Ordningen mellan dem, som till suppleantplatser erhållit lika
antal röster, bestämdes, sådan den finnes här ofvan angifven,
genom lottningar.

§ 7-

Härefter föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
herr E. Olssons i Kyrkobot i senaste sammanträdet bordlagda
motion, n.o 211.

Lördagen den 8 Februari. 11

§ 8.

Föredrogos och bordlädes för andra gången lagutskottets
utlåtanden n:is 3 och 4.

§ 9.

Justerades protokollsutdrag.

§ io.

Till bordläggning anmäldes

statsutskottets utlåtanden:

n:o 13, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
disposition af ett jordområde i Djeknehytteroten i Avesta socken
af Kopparbergs län; och

n:o 14, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
disposition af länsmansbostället mantal Graltabäck mo 1
Fösingsgård i Kronobergs län; samt

lagutskottets utlåtanden:

n:o 5, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående allmänt tingssammanträdes likställighet i vissa
fall med häradsting, lag angående ändring i vissa fall af tiden
för insändande af förteckning å lagfarter, lag angående ändrad
lydelse af 9 kap. 4 § ärfdabalken och lag angående ändrad lydelse
af 8 kap. 1 § giftermålsbalken; och

n:o 6, i anledning af Kong!. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse af 99, 101 och 108 §§ utsökningslagen
den 10 augusti 1877.

Dessa ärenden skulle å föredragningslistan för nästa sammanträde
uppföras framför de ärenden, som blifvit två gånger
bordlagda.

§ Il Ledighet

från riksdagsgöromålen beviljades:
herr G. W. Skatte under 8 dagar fr. o. m. den 10 dennes,
herr N. Jönsson i Gammalstorp under 12 dagar fr. o. m. den
12 dennes,

herr C. F. Petersson i Dänningelanda under 4 dagar fr. o. m.
den 11 dennes,

herr friherre W. von Schwerin under 5 dagar fr. o. m. den
10 dennes,

herr C. J. Jakobson under 8 dagar fr. o. m. den 12 dennes,
herr A. Ericson i Konsta under 2 dagar fr. o. m. den 10
dennes,

N:o 5.

N:o 5. 12

Lördagen den 8 Februari.

herr T. V. Forsell under 14 dagar fr. o. m. den 10 dennes,
herr J. Bengtsson i Gullfikra under 10 dagar fr. o. m. den
11 dennes,

och herr S. O. Nyländer under 5 dagar fr. o. m. den 10 dennes,
Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 2,ao e. m.

In fidem

E. Natliorst Böös.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS P. PALMQUISTS AKTIEBOLAG, 1896.