1896. Andra Kammaren. N:o 48

ProtokollRiksdagens protokoll 1896:48

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1896. Andra Kammaren. N:o 48.

Torsdagen den 14 inaj.

Kl. 1/, 3 e. m.

§ 1.

Justerades protokollet för den 7 dennes.

§ 2.

Efter föredragning till en början af statsutskottets memorial
n:o 81, angående beviljande af gratifikationer till vaktmästarne i
Andra Kammarens kansli och i klubblokalen, biföll kammaren hvad
utskottet i nämnda memerial hemstält.

§ 3.

Föredrogs vidare och bifölls jemväl sammansatta stats- och bankoutskottets
memorial n:o 16, angående anvisande af ersättning till
sammansatta stats- och bankoutskottets kansli.

§ 4.

Sammansatta stats- och lagutskottets memorial n:o 15, i anledning
af kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande väckt motion om
skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utredning i fråga om

{»resterskapets aflöning m. m., hvilket memorial härefter föredrogs,
ades till handlingarne.

§ 5.

Till behandling förelåg dernäst bevillningsutskottets betänkande
n:o 31, med förslag till den af Riksdagen faststälda bevillningssummans
utgörande.

Punkterna 1—3.

Biföllos.

Andra Kammar ene Prof. 1896. N:o 48. 1

N:o 48. 2 Torsdagen den 14 Maj.

Angående Efter föredragning vidare af punkten 4, deruti utskottet hemstält,

,jfra9 osatt att Kongl. Maj:ts proposition angående en särskild tilläggsbevillning
ning"^förgår °r 1897 icke måtte af Riksdagen bifallas, begärdes ordet af
1897.

Herr Waldenström, som anförde: Herr talman! Det är icke

för att göra något yrkande, som jag har begärt ordet.

Den tilläggsbevillning, som Kongl. Maj:t har föreslagit, kan
naturligtvis icke komma i fråga, när den icke behöfves. Men jag
har begärt ordet för att till protokollet uttala mitt beklagande deröfver,
att, då en skattelindring skulle komma i fråga vid denna riksdag,
denna skattelindring skulle blifva till fördel allenast för de jemförelsevis
mer. burgna medlemmarne i samhället. Tilläggsbevillningen
skulle med hela sitt belopp träffa endast dem, som hafva 1,800 kronor
eller deröfver i inkomst, och med sitt halfva belopp dem, som hafva
en inkomst mellan 12- och 1800 kronor, medan den deremot icke
alls skulle beröra dem, som hafva under 1200 kronor. Tilläggsbevillningens
borttagande blir således icke en skattelindring för den
klass af medborgare, som allra bäst behöfde en sådan, nemligen de
som hafva under 1200 kronors inkomst.

Hvad som ännu mer gör, att jag beklagar denna sak. är det, att
detta borttagande af tilläggsbevillningen blifvit till icke oväsentlig
del möjliggjordt derigenom, att förökad skatt lagts på ett lifsmedel,
som för eu ganska stor klass af den arbetande befolkningen är oundgängligen
nödvändigt.

Herr talman! Jag har ingenting vidare att tillägga.

Häruti instämde herrar Vahlin, Alsterlund, Styrlander, Nyström,
Kardell, Zotterman, Norman, Aulin, Ericsson i Fäsby, Ämnéus,
Fredholm från Stockholm, Nilson från Lidköping, Hammarlund, Mehn,
Liljeholm, Högstedt från Helsingborg, Persson från Arboga, Elowson
och Walter.

Herr Danielson yttrade: Ja, det uttalande, som herr Walden ström

här gjort, kan ju i och för sig låta höra sig, men jag vill också
framhålla, att denna tilläggsbevillning, om den hade blifvit behöflig,
icke allenast skulle hafva gält inkomstbevillning, utan kommit att
drabba äfven hvarje fastighetsegare, huru liten hans fastighet än må
vara. Derför tror jag, att frågan om denna tilläggsbevillning kan ses
från mera än en sida, ty vi få ej glömma, att de små fastighetsegarne
äfven hafva svårt att utgöra denna tilläggsbevillning. Oaktadt det uttalande,
som här skett, anser jag derför, att herrarne böra tänka litet
äfven på den sida af saken, som jag nu antydt.

Jag har intet yrkande att göra, jag har blott velat framhålla
detta nu sagda såsom något, som äfven bör beaktas. 1

1 detta yttrande instämde herrar Petersson i Runtorp, Ericson i
Ransta, Bengtsson i Häradsköp, Petersson i Boestad, Sjöberg, Andersson
i Löfhult, Jönsson i Mårarp, Erickson i Bjersby, Jakobson,
Larsson i Mörtlösa, Olsson i Tyllered, Dahlgren, Svensson i Bräm -

Torsdagen den 14 Maj. 3 N:o 48-

hult, Peterson i Hasselstad, Fredholm 1 Saleby, Magnusson och Anders- Angående

sou i Backgården. tilläggsbevill ,

, ,,. , , T ning för år

Herr friherre von Schwerin: Herr talman! Mme herrar! Jag 1S9?.

skall endast be att såsom ledamot af bevillningsutskottet få lemna (Forts.)
en liten upplysning. Herr Waldenström talade om, att detta borttagande
af tilläggsbevillningen har till en del blifvit möjliggjordt,
genom att ökad tull blifvit lagd på fläsk. Det är ingen, som mer
In jag beklagar, att denna tull blifvit lagd; min röst har ej blifvit
gifven0 för fläsktullens höjning och kommer troligtvis aldrig att blifva
det. Men herrarne må beräkna fläsktullens belopp så högt, herrarne
kunna, så kan jag från bevillningsutskottet lemna den upplysning,
att, äfven om fläsktullen icke blifvit ökad — hvilket jag för min del
önskat — hade man ej behöft tillgripa ett öres tilläggsbevillmng.

Som jag förut för denna kammare utvecklat, hade t. ex. sockeraccisen
kunnat höjas med 1,000,000 kronor; och den allmänna bevillningen,
som vi här i dag faststält till 5,200,000 kronor, kommer,
tror jag mig kunna påstå, att för det budgetår, som vi nu hafva före,
nemligen år 1897, uppgå till 5,700,000, ty af betänkandet här se
herrarne, att den för år 1895 har uppgått till öfver 5,500,000, och
sedan kommer ju innevarande år emellan med sin omtaxering. Så
det är mycket troligt, att den bevillningen kommer att utgöra mer
än 5,700,000 kronor.

Det var blott denna enkla, faktiska upplysning jag ville lemna.

Sedan öfverläggningen härmed förklarats slutad och efter af herr
talmannen i sådant afseende gifven proposition, biföll kammaren utskottets
hemställan.

Punkten 5.

Slutligen föredrogs och bifölls sammansatta bevillnings- och lagutskottets
memorial n:o 3, angående ersättning åt sammansatta bevillnings-
och lagutskottets sekreterare.

§ 7.

Anmäldes och godkändes Riksdagens kanslis förslag
dels till Riksdagens skrifvelse, n:o 114, till Konungen, angående
val af en suppleant för fullmägtige i riksbanken,

dels till Riksdagens förordnande, n:o 115, för en suppleant till
fullmägtige i riksbanken,

dels ock till paragrafer i riksdagsbeslutet:

n:o 20, angående ändring af §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen;
n:o 21, angående ändrad lydelse af § 17 regeringsformen;
n:o 22, angående förändrad lydelse af 2 § 4:o och 3 § 10:o tryckfrihetsförordningen
;

N:o 48.

4

Torsdagen den 14 Maj.

n:o 23, angående ändringar i vissa §§ i regeringsformen och
riksdagsordningen;

n:o 24, angående föreslagen ändring af §§ 14, 17 och 25 i riksdagsordningen; n:o

25, rörande upphäfvande af föreskrifterna angående borgareed;
n:o 26, angående ändrade bestämmelser rörande sammanläggning
af straff;

n:o 27, angående ändrad lydelse af vissa paragrafer i utsökningslagen; n:o

28, rörande vissa bestämmelser angående god man för frånvarande
delegare i dödsbo;

n:o 29, angående stämningstidernas förkortande m. m.;
n:o 30, om tillägg till lagen angående tillsyn af vissa s. k. folkbanker
m. m. den 29 juli 1892;

n:o 31, om ändrad lydelse af 69 och 71 §§ konkurslagen;
n:o 32, om upphäfvande af vissa undantagsbestämmelser rörande
tiden för anförande af besvär öfver kommunal- och kyrkostämmobeslut
i Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län;

n:o 33, angående ändrad lydelse af 56 § i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862;

nm 34, i anledning af väckt motion angående tillägg till 5 § i
förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862;

n:o 35, angående förändrad lydelse af § 17 mom. 1 värnpligtslagen; n:o

36, angående utredning rörande fiskeribefolkningens i Göteborgs-
och Bohus län nuvarande bostadsförhållanden;

n:o 37, angående Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar med afseende å delning af Hernösands stift m. m.;
n:o 38, angående lösen för gravationsbevis rörande jernväg;
n:o 39, . i anledning af väckt motion om ändring i förordningen
den 14 april 1866, angående jords eller lägenhets afstående för allmänt
behof;

n:o 40, angående tullbevillningen;

n:o 41, angående reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning; n:o

42, angående ändrad lydelse af 17 kap. 10 § handelsbalken;
n:o 43, om lag angående allmänt tingssammanträdes likställighet
i vissa fall med häradsting m. m.;

n:o 44, om ändring i gällande bestämmelser angående utöfvande
af uppfinning, hvarå patent erhållits;

n:o 45, om ändring af förordningen angående inteckning i fast
egendom den 16 juni 1875;

n:o 46, angående förbud mot vadhållning genom s. k. totalisator;
n:o 47, angående lag om rätt till fiske m. m.;
n:o 48, om ändrade bestämmelser angående förlust af medborgerligt
förtroende; samt

n:o 49, angående förordning om köttbesigtning och slagttvång
m. m.

Fredagen den 16 Maj.

6

N:o 48.

§ 8.

Till bordläggning anmäldes statsutskottets memorial n:o 82, med
förslag till de återstående stadgandena i det nya reglementet för
riksgäldskontoret.

§ 9.

Justerades protokollsutdrag, hvarefter kammarens ledamöter åtskildes
kl. 3 e. m.

In fidem

E. Nathorst Böös.

Fredagen den 15 maj

kl. */* 3 e. m.

§ 1.

Justerades protokollet för den 8 dennes.

§ 2.

Efter föredragning af statsutskottets memorial n:o 82, med förslag
till de återstående stadgandena i det nya reglementet för riksgäldskontoret,
biföll kammaren hvad utskottet i nämnda utlåtande
hemstält.

§ 3.

Anmäldes och godkändes:

dels inkomna förslag till Riksdagens skrifvelser till Konungen:
från bevillningsutskottet:

n:o 121, angående bevillning af fast egendom samt af inkomst;

och

från statsutskottet:

n:o 47, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet; -

N:o 48.

6 Fredagen den 15 Maj.

n:o 48, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel, omfattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna; n:o

108, angående beräkningen af statsverkets inkomster;
n:o 109, angående anvisande af medel för understödjande medelst
lån af enskilda jernvägsanläggningar; och

n:o 116, angående statsregleringen för år 1897 och sättet för anvisande
af vissa anslagsbelopp;

äfvensom samma utskotts förslag till Riksdagens skrifvelse
n:o 117, till fullmägtige i riksgäldskontoret, angående ändring af
gällande bestämmelser rörande förräntandet af Hjelmare kanal- och
slussverks reparationsfond;

dels ock Riksdagens kanslis förslag till §§ i riksdagsbeslutet:
n:o 50, angående kreditivsummorna;

n:o 51, angående vissa ändringar i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862;

n:o 52, angående ändrade bestämmelser rörande afgäld från jordafsöndringar; n:o

53, angående ändringar i förordningen om jordegares rätt
öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880;

n:o 54, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till
lag om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring, lag angående
ändrad lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan om skiftesverket
i riket den 9 november 1866, lag om ändrad lydelse af 6 § i förordningen
angående lagfart å fång till fast egendom den 16 juni 1875,
och lag om ändrad lydelse af 58 § i förordningen angående inteckning
i fast egendom den 16 juni 1875;

n:o 55, angående beräkningen af riksgäldskontorets utgifter och
inkomster;

n:o 56, angående bankovinsten.

§ 4.

Till bordläggning anmäldes statsutskottets nedannämnda memorial: n:o

83, angående öfverlemnande till Kongl. Maj:t af det nya reglementet
för riksgäldskontoret; och

n:o 84, angående den nya riksstaten.

Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 2,51 e. m.

In fidem

E. Nålborst JBöös.

Fredagen den 15 Maj.

7

N:o 48.

Fredagen den 15 maj

kl. 7 e. m.

§ 1.

Pöredrogos och biföllos statsutskottets memorial:
n:o 83, angående öfverlemnande till Kongl. Maj:t af det nya
reglementet för riksgäldskontoret; och
n:o 84, angående den nya riksstaten.

§ 2.

Anmäldes och godkändes Riksdagens kanslis förslag
dels till §§ i riksdagsbeslutet:

n:o 59, angående låneunderstöd för enskilda jernvägar;
n:o 61, angående val af fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret; n:o

62, angående åtgärder till befrämjande af hushållningen med
enskildes skogar;

n:o 63, om förbud mot utkörning af spirituösa mot eftertraf;
n:o 64, angående utbetalning af anslag till riksdags- och revisionskostnader
m. m.; .

n:o 65, angående bevillning af fast egendom samt af inkomst;
n:o 66, angående lån till uppförande af ny byggnad för allmänna
läroverket i Östersund;

n:o 67, angående låneunderstöd för ny reglering af viss del af
Mariestad; samt

n:o 68, angående åtskilliga på grund af § 89 regeringsformen
väckta frågor;

dels ock till Riksdagens skrifvelse, n:o 120, till Konungen, angående
vissa förändringar i lagstiftningen om försäljning af vin och
maltdrycker.

§ 3.

Justerades protokollsutdrag, hvarefter kammarens ledamöter åtskildes
kl. 7,n e. m.

In fidem

E. Nålborst Bofis.

N:o 48.

8

Lördagen den 16 Maj.

Lördagen den 16 maj.

Kl. 1li 11 f. m.

§ 1.

Justerades det i kammarens sammanträde den 9 dennes förda
protokoll.

§ 2.

Anmäldes och godkändes

dels statsutskottets förslag till Riksdagens skrifvelser till Konungen:

n.o 118, angående upprättadt nytt reglemente för riksgäldskontoret;
och

n:o 119, med ny riksstat.

dels ock Riksdagens kanslis förslag till §§ i riksdagsbeslutet:

n:o 57, angående statsregleringen;

n:o 58, i afseende på statsregleringen och rörande de med statsverket
gemenskap egande ämnen; samt

n:o 60, angående disposition af besparingarna å hufvudtitlarne.

§ 3.

Herr vice talmannen Östberg erhöll härefter ordet och yttrade:
Jag ber att få hemställa, att kammaren måtte lemna i uppdrag åt
representanterna från Stockholms stad äfvensom de ledamöter af kammaren
i öfrigt, som äro i staden, att verkställa justeringen af de
kammarens protokoll, som icke hunnit blifva godkända vid riksdagens
afsilande. °

Den af herr vice talmannen sålunda gjorda hemställan blef af
kammaren bifallen.

§ 4.

Kammarens ledamöter, som af Kongl. Maj:t blifvit kallade att
denna dag efter bevistad gudstjenst infinna sig å rikssalen, der Riksdagen
komme att afslutas, afgingo nu till Storkyrkan för att åhöra
riksdagspredikan. Efter gudstjenstens slut begåfvo sig kammarens
ledamöter till rikssalen.

Herr statsrådet och chefen för civildepartementet uppläste der
Kongl. Maj:ts förordnande för hans excellens herr ministern för utrikes
ärendena att å Kongl. Maj:ts vägnar afsluta Riksdagen.

Lördagen den 16 Maj. 9 N:o 48.

Sedan härefter kammarens undersåtliga vördnad och välönskningar
blifvit af herrar talmän inför konungatronen framförda, samt herr
statsrådet och chefen för civildepartementet uppläst riksdagsbeslutet,
förklarade hans excellens herr ministern för utrikes ärenden Riksdagen
vara afslutad.

Efter det herr talmannen och kammarens ledamöter återkommit
till kammarens samlingsrum, tog herr talmannen afsked af kammarens
ledamöter med följande ord: Mine herrar! Med den nyss på
rikssalen förrättade afslutningen af årets riksdag äro äfven, för så
vidt icke någon urtima riksdag kommer under året att erfordras, de
mandat tilländalupna, på grund af hvilka vi varit berättigade att
under de senast gångna tre riksdagarnfe deltaga i öfverläggningarna
och besluten rörande landets angelägenheter. Det afsked, vi nu bjuda
hvarandra, får derigenom en helt annan och djupare betydelse än de
föregående åren. Emellan särskilda riksdagar under samma valperiod
kunna väl partiella ombyten af ledamöter ske, men de äro i regeln
högst få, och kammaren blir i det hela densamma. Afskedet då får
karakteren af ett farväl till härnäst. Vid öfvergången från en valperiod
till en annan föreligga deremot möjligheter och sannolikheter
till betydande förändringar i kammarens sammansättning, och afskedet
kan derför på mer än ett håll blifva ett farväl för alltid.

Gäller nu detta för en hvar af oss i allmänhet, så gäller det särskilt
för dem, hvilka, liksom jag, hunnit så långt fram på lefnadsbanan
att efter naturens ordning icke rätt många steg återstå, och i
alla fall de sig hopande åren och de aftagande krafterna bjuda både
dem sjelfva och deras valmän att se till, om icke vaktombyte behöfves.

I känslan häraf bjuder jag eder nu ett varmt farväl och ett innerligt
tack för den välvilja och det förtroende, som från eder kommit mig
till del och som under mina återstående dagar, de må nu blifva flere
eller färre, skall utgöra ett mitt käraste och dyrbaraste minne.

Nedläggande den klubba, som varit anförtrodd åt mig under de
trenne gångna riksdagarne, utbringar jag ett från hjertat gående:

Gud bevare Konungen och beskydde fäderneslandet!

Härpå svarade herr Johansson i Noraskog: Såsom den till riksdagsåren
äldste bland de tillstädesvarande, må det tillåtas mig att till
eder, herr grefve och landshöfding, uttala ett upprigtigt, ett innerligt
tack icke allenast för den nu slutade riksdagen utan jemväl för hela
den gångna perioden. Men i sammanhang dermed kan jag icke underlåta
att erinra derom, att med donna riksdagsperiod icke mindre än
tio sådana perioder gått till ända, sedan representationsreformen på
sin tid genomfördes. Huruvida och i hvad mån de framtidslöften
och förhoppningar, som knöto sig vid denna reform och den nya
representationens verksamhet, blifvit uppfylda eller icke, derom tillkommer
det icke mig och icke oss att döma, så mycket hellre, som
vi under större eller mindre del af denna tid sjelfva hafva deltagit
i Riksdagens förhandlingar. Det är framtidens historia, som skall
döma derom.

Vi stå nu i begrepp att skiljas, mänga bland oss kanske för all Andra

Kammar ena Prof. 1896. N:o 48. 2

10

Lördagen den 16 Maj.

tid, ty ingen vet hvad framtiden bär i sitt sköte. För oss, herr
grefve och landshöfding, för oss, som haft den lyckan och förmånen
att under denna period lystra till talmansklubban, förd af eder, trots
de många åren, kraftiga hand, för osa är det ett behof att ännu en
gång till Eder få uttala vår synnerliga högaktning, vår djupa beundran
och tacksamhet för den outtröttliga pligttrohet, den samvetsgrannhet
och den oveld, hvarmed Ni äfven under svåra och brydsamma förhållanden
uppfylt det ansvarsfulla och vigtiga värf, som Ni haft eder
anförtrodt. jvi tillönska Eder helsa, lycka och frid i ålderdomens
dagar, och vi anhålla till sist att både nu och framgent få vara inneslutna
i eder benägna och välvilliga hågkomst.

Herr talmannen och kammarens ledamöter utbytte härefter afskedshelsningar
och åtskildes.

In fidem

F. Nålborst Böös.

Lördagen den 23 Maj.

11

N:o 48.

Lördagen den 23 maj.

Kl. 1/s 3 e. in.

§ I Sedan

Andra Kammaren, på sätt dess protokoll för den 16 innevarande
maj närmare utvisar, beslutit att åt representanterna för
Stockholms stad samt dem af kammarens öfrige ledamöter, som efter
riksdagens afslutande befunne sig qvar i hufvudstaden, uppdraga
justeringen af de kammarens protokoll, Indika vid riksdagens afslutande
återstodo ojusterade, hade tillkännagifvande om, att nämnda
justering komme att denna dag klockan 1/2 3 e. m. försiggå i kammarens
kanslirum, blifvit infördt i hufvudstadens dagliga tidningar och
tillstädeskommo nu å utsatt tid följande kammarens ledamöter:

Herrar A. Hedin,

J. Mankell.

G. Ericsson,

O. R. Themptander,

J. H. G. Fredholm,

M. Höjer,

C. Wallis,

E. Wavrinsky,

J. Olsson från Stockholm,

C. Th. Odhner,

Friherre G. Lagerbring,

R. V. Ramstedt,

J. Svensson,

D. Bergström,

J. A. Aulin,

O. Jonsson och

S. J. Kardell.

De 9 protokollen för den 10, 11, 12. 13, 14, 15 och 16 innevarande
månad upplästes och blefvo af tillstädesvarande herrar ledamöter
godkända; hvarefter sammanträdet upplöstes.

In fidem

E. Nålborst Böös.