1892. Andra Kammaren. N:o 5

ProtokollRiksdagens protokoll 1892:5

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1892. Andra Kammaren. N:o 5.

Fredagen den 5 februari

kl. 7s3 e. m.

§ 1.

Justerades protokollen för den 27,
januari.

§ 2.

28 och 29 nästförflutno

Herr statsrådet m. m. friherre F. von Essen afiemnade Kongl.
Maj:ts propositioner till Riksdagen:

angående beredande af lånemedel till utveckling af statens
telefonväsende;

angående dispositionen af inflytande hyresinkomster från de
till svenska kronans egendom i Konstantinopel hörande bodlägenheter
;

angående öfverlåtande till Gefle stad af den så kallade
Fredriksskansholmen;

angående försäljning af åtskilliga kronan tillhöriga, till begagnande
af artilleribatteriet i Hernösand upplåtna byggnader och
lägenheter; äfvensom

Kongl. Maj:tsoskrifvelse om förordnande för statsrådet m. m.
friherre A. L. E. Akerhielm att utöfva den befattning med riksdagsärender
som enligt § 46 riksdagsordningen tillkommer en
ledamot af statsrådet.

De afiemnade propositionerna och skrifvelsen bordlädes.

§ 3.

Föredrogs till en början herr J. Bratts m. fi. i senaste
sammanträdet afiemnade motion, n:o 166, angående antagande
af grunder för ny härordning m. m.; och anförde dervid :

Herr Hedin: Mot denna motion förekomma alldeles samma
anmärkningar, som häromdagen förekommo mot den motion, som
innefattade hela innehållet af de nu väckta motionerna, mis 106,
167 och 168, nemligen att i densamma äro i strid med 55 §
af riksdagsordningen sammanblandade ärenden af olika beskaffen Andra

Kammarens Prof. 1892, N:o 9. 1

t

Ang. remiss af
motioner.

N:o 5. 2

Fredagen den 5 Februari.

Anmoiimen. af het, hvarom hvar och en kan öfvertyga sig, om kan ögnar igenom
motionen. Således faller denna motion under samma fördömelse
som den förra, det vill säga att den icke kan i strid med
grundlagen remitteras. Men jag ber att härvid få göra samma anmärkning
som förra gången, att dermed icke någon större olycka
skett.

Det går ju an att skrifva om densamma, så att den sedan ''
kan remitteras, såsom jag förmodar, att kammaren kommer att
göra med de två nästföljande motionerna. Mitt yrkande är derför,
att kammaren vägrar remiss å den första af de förevarande motionerna.

• Vidare yttrades ej. Efter det herr talmannen framstält pro positioner

dels på medgifvande af och dels på vägran af remiss
till statsutskottet af ifrågavarande motion, beslöt kammaren, att
motionen icke skulle till nämnda utskott remitteras, utan läggas
till handlingarna. /■

I fråga om herr J. Bratts m. fl. härefter föredragna motion,
n:o 167, angående antagande af ny värnpligtslag, anförde

Herr Andersson i Högkil: Då denna motion icke biifvit
väckt inom den i riksdagsordningen bestämda tid, tillåter jag
mig yrka, att kammaren icke remitterar densamma, utan lägger
den till handlingarna.

Herr Bratt: Till följd af det beslut, som kammaren fattat
i afseende på sjelfva kärnan i de motioner, som af mig blifvit
aflemnade, är det hufvudsakligen likgiltigt, hvilket öde denna motion
röner, i all synnerhet som densamma ju redan förut är under
Riksdagens behandling, alldenstund den öfverensstämmer med
hvad som är föreslaget af Kongl. Maj:t. Men jag skall be att få
erinra den talare, som senast hade ordet, att det kan vara tvifvel
underkastad!, huruvida motionstidens slut må utgöra något hinder för
denna motions behöriga behandling. Det beror utan tvifvel ganska
mycket på den goda vilja, med hvilken man tolkar grundlagen.
Och jag tillåter mig att åberopa den goda auktoritet, som
från stockholmsbänken vid förra sammanträdet lät höra sin röst,''
till stöd för den uppfattningen att en sådan grundlagstolkning
kan göras, genom hvilken motionen nu kan upptagas till behandling,
oaktadt den inlemnats efter motionstidens slut, emedan
den blifvit föranledd af en under riksdagens lopp inträffad händelse.
Jag har endast velat göra detta genmäle till svar på den
senaste talarens anförande, då han säde, att denna motion icke
skulle kunna grundlagsenlig! behandlas, derför att den vore för
sent iulemnad.

Fredagen den 5 Februari,

3 N:o 5.

Herr Hedin: Min åsigt är, att motionerna n:is 167 och aJ

168 böra af kammaren remitteras, och när jag i detta afseende
säger böra, menar jag skola. Jag anser nemligen, att grundlagen
bjuder, att dessa motioner skola remitteras, och jag tror, att detsamma
äfven kan blifva fallet med motionen n:o 166, om den
undergår samma behandling som den ursprungligen väckta, vidtomfattande
motionen. Så vidt jag kan förstå, kommer man, i
fall man icke tolkar föreskriften i 55 paragrafen riksdagsordningen
mycket liberalt, till de allra vidunderligaste konseqvenser. Ty ingen
har val bestridt, att, om Kongl. Maj:t skulle komma in till Riksdagen
med eu proposition efter de 10 dagarne, det vill säga efter
motionstidens utgång, hvar och en sedan har rättighet att under
hela fortgången af riksdagen väcka motioner i det ämne, som Kongl.

Maj:ts proposition berör, i fall det han har att anföra står, såsom
orden lyda i riksdagsordningen, »omedelbarligen» i sammanhang
dermed. Men om nu Kongl. Maj:t kommer in med eu proposition
t. ex. i härordningsfrågan eller något annat vigtigt ämne
under motionstiden, skall jag då icke ega samma obegränsade
rätt att med anledning af denna proposition framställa yrkanden,
som stå i omedelbart sammanhang med propositionens innehåll?

Eller skall man då svara mig: »Eftersom Kongl. Maj:t kom mit

in med sin proposition före motionstidens utgång, så har du
haft tid på dig att väcka din motion innan motionstiden gått till
ända.» Detta låter ganska plausibel!, derest den kongl. propositionen
kommer in till Riksdagen i början af motionstiden. Då
kan det sägas i de flesta fall, att man, äfven om ämnet är
vidlyftigt och svårt, kan hafva tid på sig att få en motion i ordning.
Men om den kongl. propositionen kommer in den sista
dagen, det sista plenum, under hvilket motioner få väckas — ja,
jag behöfver icke gå så långt — om den kongl. propositionen
kommer in näst sista dagen eller ett par par dagar före motionstidens
utgång, och ämnet är af den beskaffenhet, att det icke är
möjligt att hinna skrifva en motion, sådan som man vill frambära
den eller sådan man kan svara för, skall man då såga, att
rättigheten att väcka motion i ämnet ej får utsträckas öfver motionstiden?
Och hvem skall uppgöra tidsgränsen för denna rättighet?

Skulle det kanske sägas: kommer Kongl. Maj:t in med propositionen
tidigt, då har jag också tid på mig och får hålla mig inom
de 10 dagarne, men kommer han in så sent, att det är fysiskt
omöjligt att skrifva en motion i ämnet, då är det naturligt, att
jag får gå utöfver dessa 10 dagar? Nej, det är icke möjligt att
ställa upp en sådan regel att tillämpas i dessa mera skenbart än
verkligt olika fall. Och derför är det icke annan råd, än att man
i fråga om ärende, som redan är »upptaget», såsom det heter,
oberoende af om ämnet blifvit upptaget under de tio dagarne eller
först efter den tidens utgång, sedermera har rättighet att derom
väcka motion, för så vidt den uppfyller riksdagsordningens före -

4 Fredagen den 5 Februari.

af skrift att stå i omedelbart sammanhang med det redan upptagna
ärendet.

Derför fins för mig icke tvifvel, att kammaren bör remittera
motionerna n:is 167 och 168; och anhåller jag för min del,
att kammaren behagade besluta i enlighet med denna min åsigt.

Herr Andersson i Högkil: Det är naturligtvis en vansklig
sak i synnerhet för mig att inlåta mig på grundlagstolkning,
men jag har tillåtit mig att uttala den åsigt, som jag har i föreliggande
fråga, och den åsigten har jag lunnit styrkt i de statsrättsliga
afhandlingar, som finnas i Riksdagens bibliotek och der
denna fråga är berörd, t. ex. hos Naumann och Rydin. Alla äro
de ense derom, att motionstiden egentligen blott är tio dagar efter
riksdagens öppnande, att detta är regel, men att der ock finnas
åtskilliga undantag. Till dessa undantag hör nu det, som man
i delta fall vill åberopa. Derom säger t. ex. Rydin i sitt arbete
Svenska Riksdagen etc.: »likaså må motion göras med anledning
af kongl. proposition, som efter motionstiden inkommit.» Den
uppfattning jag nyss uttalat är sålunda af honom gillad.

Jag skall alltså tillåta mig att-vidhålla mitt yrkande.

Herr Ljungman: I motsats mot den senaste talaren vill

jag hemställa, att remiss måtte ega rum. Ser man efter, hvad de
statsrättslärare, som herr Andersson, åberopade yttrat, så finner man,
att de icke anfört något som helst bevis för sina påståenden, utan
äro dessa fullständigt gripna ur luften. Under sådana förhållanden
ser jag icke någon annan råd, än att man, såsom herr Hedin
gjorde, drager ut konseqvenserna af grundlagens stadgande; och
håller man sig sålunda blott och bart till sjelfva ordalydelsen i
grund lagsbudet, så tvingas man att komma till det yrkande, som
af herr Hedin framstäldes, eller att motionerna i fråga måtte remitteras.

Herr Bratt: Jag vill endast draga ut en konklusion al herr

Anderssons i Högkil sista yttrande, en konklusion, som går i
samma rigtning som det herr Hedin yttrade.

Om genom någon särskild omständighet det skulle inträffa,
att kammaren hade sitt sista sammanträde före motionstidens slut
strax före kl. 12 på natten den tionde motionsdagen, och genom
någon annan omständighet Kongl Maj t skulle komma att inlemna
eu proposition 5 minuter före 12, så skulle man enligt herr
Anderssons yttrande vara förhindrad att komma in med någon af
denna kongl. proposition framkallad motion.

Jag undrar om detta är med sund grundlagstolkning förenligt.

Sedan öfverläggniugeu härmed förklarats slutad, samt herr
talmannan till proposition upptagit de olika yrkandona, beslöt

Fredagen den 6 Februari.

5 N:0 5.

kammaren hänvisa den ifrågavarande propositionen till lagutskottet.

Slutligen hänvisades samme motionärers motion, n:o 168,
till behandling af bevillningsutskottet.

§ 4.

Till kammaren hade ankommit följande protokoll, som upplästes
:

Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för
kongl. justitiedepartementet den 3 februari 1892.

Godsegaren Carl Rydberg på Eksund hade aflemnat fullmagt,
utvisande att han vid riksdagsmannaval, som den 11 september
1891 hållits i Björkekinds och Östkinds samt Lösings, Bråbo och
Memmings härads domsaga, blifvit utsedd till ledamot af Riksdagens
Andra Kammare för tiden till den 1 januari år 1894; och
sedan berörda fullmagt funnits vara i föreskrifven form utfärdad
samt vidare granskats af vederbörande fullmägtige i riksbanken
och riksgäldskontoret, utan att desse mot fullmagten framstält
någon anmärkning, beslöts att protokoll öfver hvad sålunda förekommit
skulle meddelas Andra Kammaren, hvarjemte fullmagten
skulle till kammaren öfverlemnas för att hållas godsegaren Rydberg
tillhanda.

In fidem

Albert Petersson.

Jemte det protokollet lades till handlingarna, beslöts, att den
ifrågavarande fullmagten skulle till Herr Rydberg återställas.

I sammanhang härmed tillkännagaf herr talmannen, att
herr Rydberg denna dag intagit sin plats bland kammarens
ledamöter.

§ 5.

Upplästes följande till kammaren inkomna sjukbetyg:

Att herr major P. A. H. Stjernspetz lider af influensa, hvarför
han tills vidare ej bör lemna sina rum, intyga.

Örebro den 2 februari 1892.

Sven Almström.

Lasarottsliikare.

N:o 5. 6

Fredagen den 5 Februari.

§ 6.

Ledighet från riksdagsgöromåleu beviljades:

Herr A. Halm

» G. Persson i Stallerhult
» J, A. Aulin
» P. Waldenström

under 8 dagar fr. o. m. d. 5 d:s,

» 6 » »8 »

» 5 » » 6 »

» 6 » »8 »

§ 7-

Till bordläggning anmäldes:

lagutskottets utlåtanden:

n:o 1, i anledning af verkstad granskning af jutsitieombudsmannens
embetsförvaltning;

no 2, i anledning af Kong!. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse af 1 kap. 6 § giftermålsbalken;
och

n.-o 3, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
ändrad lydelse af 53 § i stadgan om skiftesverket i riket den 9
november 1866.

Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 2,58 e. m.

In fidem

Hj. Nelmnan.

Lördagen den G Februari.

7 N:o 5.

Lördagen den 6 februari.

Kl. 1 e. m.

§ L

Justerades protokollet för den BO nästlidne januari.

§ 2.

Herr statsrådet in. m. A. Östergren aflemnade Kong!. Maj:ts
proposition till Riksdagen med förslag till ändrad lydelse af 6,
13, 15, 16, 22 och 28 §§ riksdagsordningen.

Den kongl. propositionen bordlädes till nästa sammanträde.

§ 3.

Derefter anstäldes, jemlikt förut fattadt beslut, val af nio
ledamöter i bvartdera af de fyra tillfälliga utskott, hvilkas tillsättande
kammaren beslutat; och blefvo dervid utsedde till

ledamöter i tillfälliga utskottet n:o 1:

herr H. Hedlund.................................... med 189 röster,

» J. A. Johansson i Strömsberg............ » 189 »

» A. Svenson i Edum......................... » 189 »

* E. Hammarlund.............................. » 188 »

» J. Eklund i Högemåla..................... » 120 »

» P. A. Hornberg........................... » 120 »

» J. O. Domeij.................................. » 119 »

» D. Persson i Tällberg...................... »119 »

och » E. A. Zotterman............................ » 119 »

ledamöter i tillfälliga utskottet n:o 2:

herr A. Nilsson i Rinkaby....................... med 181 röster,

» O. W. Bedelius............................... » 181 »

» O. TF. Svensson i Rydaholm............. » 181 »

N:o 5. 8 Lördagen den 6 Februari.

herr P. Waldenström,............................... med 181 röster,

» T. W. Forsell................................. » 112 »

» G. W. Skytte................................. » 112 »

» A. Svenson i Bossgården.................. » 112 »

» G. Ericsson i Stockholm.................. » 111 »

och » C. H. Wittsell................................. » 111 »

ledamöter i tillfälliga utskottet n:o 3:

herr J. A. Johanson i Bastholmen............ med 174 röster,

» E. A. Wijkander............................. » 174 »

» A. G. Olsson i Frösvi...................... » 174 »

» E. J. Ekman................................. » 116 »

» C. Johansson i Esset........................ » 116 »

» O. Larsson i Mörtlösa...................... » 116 »

» J. Nordin...................................... » 116 »

» N. P. Wallmark i Selånger................ » 116 »

och » It. V. T. Berg.............................. » 115 »

ledamöter i tillfälliga utskottet n:o 4:

herr C. A. Andersson i Malmö................. med 177 röster,

» K. A. Kihlberg............................... » 177 »

» A. Lilljegvist.................................. » 177 * »

» P. Nilsson i Råby.......................... »177 »

» P. Svensson i Brambult.................. » 177 »

» M. G. Bruzélius............................... » 116 »

» C. M. Ekström................................ » 116 »

» Chr. Lovén......i............................. » 116 »

och O. Olson i Stensdalen.......................... » 116 »

§ 4.

Justerades protokolls utdrag angående de i nästförestående
paragraf omförmälda val.

§ 5.

Föredrogos, hvar efter annan, och hänvisades till statsutskottet
Kongl. Maj:ts i gårdagens sammanträde bordlagda propositioner
till Riksdagen:

angående beredande af lånemedel till utveckling af statens
telefonväsende;

angående dispositionen af inflytande hyresinkomster från de
till svenska kronans egendom i Konstantinopel hörande bodlägenheter; -

9 N:o 5.

Lördagen den 6 Februari.

angående öfverlåtande till Gefle stad af den s. k. Fredriksskansbolmen;
och angående försäljning af åtskilliga kronan tillhöriga,
till begagnande af artilleribatteriet i Hernösand upplåtna
byggnader och lägenheter.

§ 6.

Föredrogs och lades till handlingarne Kongl. Maj:ts skrifvelse
till Riksdagen med tillkännagifvande att, enär statsrådet
m. m. Sven Herman Wikblad enligt Kongl. Maj:ts beslut skulle
den 8 i denna månad afresa till Norge för att tjeustgöra såsom
ledamot i den afdelning af statsrådet, som enligt grundlagen bör
tillstädesvara, i händelse Hans Maj:t Konungen under sin bortovaro
skulle finna för godt att öfver något regeringsärende sjelf besluta,
Kongl. Maj:t den 4 innevarande februari förordnat statsrådet
m. m. friherre A. L. E. Åkerhielm att från och med nyssnämnda
dag,= till dess statsrådet Wikblad återkomme till Stockholm,
i statsrådet Wikblads ställe utöfva den befattning med riksdagsärenden,
som enligt § 46 af riksdagsordningen tillkommer
en ledamot af statsrådet; och skulle underrättelse om denna skrifvelses
innehåll meddelas vederbörande utskott och de ledamöter,
som hafva inseende öfver Riksdagens kansli.

§ 7.

Föredrogos, men blefvo å nyo bordlagda lagutskottets utlåtanden
n:is 1, 2 och 3.

§ 8.

För motions afgifvande både sig anmält herr P. Waldenström,
hvilken nu aflemnade en af honom m fl. undertecknad
motion, angående ändring i kongl. förordningen om handeln med
vin och maltdrycker den 24 oktober 1885.

Denna motion, som erhöll ordniugsnumret 169, begärdes på
bordet och bordlädes.

§ 9.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades

herr	N. Jönsson i Gammalstorp und.	12 dag.	fr. o. m. d.	8 d:s
»	C. Johansson i Esset	»	14 »	»	10 »
»	T W. Forsell	»	14 »	»	8 »
»	A. E. Petersson i Hamra	»	10 »	»	10 >
och	herr C. T. Lind \ Gemm	»	14 »	»	10 »
	Andra Kammarens Prat 18!)2.	N:o 5.			2

N:o 5. 10

Lördagen den 0 Februari.

§ 10.

Justerades protokollsutdrag, hvarefter kammareus ledamöter
åtskildes kl. 2,21 e. m.

In fidem
Hj. Nehrman.

»lockhulm, P. Palmquists Aktiebolags Boktr. 1892.