1878, Ändra Kammaren. N:o 3 (Riksdagens protokoll 1878:3)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1878, Ändra Kammaren. N:o 3.

Lördagen den 26 Januari 1878.

Kl. 2 e. m.

§ 1.

Justerades protokollet för den 19 i denna månad.

§ 2.

Skedde föredragning af de på Kammarens bord hyllande motioner;
hvarvid först förekom:

Herr IT. L. Rydins motion, N:o 42, angående en fastighetsskatt
för den händelse minskning af statsinkomst skulle uppstå genom grundskatternas
förändring.

I anledning af denna motion yttrade

Herr Carl Ericson: Jag har begärt ordet för att redan vid
remissen af den nu föredragna motionen, N:o 42, liksom ock af den
dernäst följande. motionen, N:o 43, uttala mitt beklagande öfver, att
dessa motioner i närvarande stund blifvit väckta. För att icke upptaga
herrarnes tid skall jag icke ingå i något vare sig gillande eller
ogillande omdöme om de åsigter, som i dessa motioner uttalas. Det
har redan förut flera gånger blifvit ganska skarpt klandradt, att med
fragan om landtförsvarets ordnande blifvit sammankopplad frågan om
grundskatternas afskrifning; och jag vill icke bestrida, att fog för ett
sadant klander kunnat förefinnas. Men i de nyss omnämnda, af Hem
Rydin afgifna, motionerna har denne motionär med grundskattefrågan
och följaktligen äfven med försvarsfrågan sammankopplat tvenne andra
frågor af stor betydelse. Denna sammankoppling af försvars- och
giundskattefrågorna är emellertid redan af Riksdagen beslutad och af
Kongl. Maj:t gillad samt bör således anses som en fält accompli. Jag
har helsat den af Herr Key med flere väckta motionen med glädje;
jag sag med glädje att den var undertecknad af en mängd ledamöter
i denna Kammare. Jag hyste då den lifliga förhoppning, att vi nu,
under förutsättning af ömsesidigt tillmötesgående de begge Kamrarne
emellan, stode närmare den stora fragans lösning än vi någonsin förut
gjort. De begge nyss nämnda, af Herr Rydin väckta motionerna och
den. sammankoppling af frågor, som motionären deruti gjort, låta emellertid
detta hopp höstlig i betydlig mån blekna.

Jag ber att få påpeka, att det förslag, som af förberedande skattejemkningskomiten
blifvit utarbetadt, undergått en mördande kritik hos

Andra Kammarens Prof. 1878. N:o 3.

Om remiss af
Herr II. L.
Rydins motion
angående en
fastighetsskatt.

K*0 B. 2 Lördagen den 26 Januari.

Om remiss af såväl Kammarrätten som de fleste Konungens Befallningshafvande.

Herr h. L. £ongi. Maj:t bär ännu icke uttalat sin åsigt i detta hänseende. Med
Rydins motion detta skattejemkningskomiténs förslag har Herr Rydins nu väckta moZugZZZ.
tioner ett väsentligt sammanhang; och jag vågar då fråga HerrRydm
(Forts.) om han allvarligen tror, att Riksdagen redan i ar kan vara beredd att
i dessa frågor afgifva för sin del definitiva beslut. Jag vågar betvifla
det. Jag skall emellertid, trots detta, icke tillåta mig några lättsinniga
beskyllningar, sådana som under de sista aren alltför ofta blifvit
utslungade. Jag vill endast uttala den förhoppningen, att det Utskott,
som kommer att behandla dessa motioner, icke måtte föreslå Riksdagen
att derom nu fatta definitiva beslut, utan att man, innan man
skrider till lösning af dessa frågor, måtte afvakta fullständigare utredning.

Sedan Herr Talmannen härefter hemstält, huruvida Kammaren behagade
hänvisa den ifrågavarande motionen till Bevillnings-Utskottet,
begärdes ordet af:

Herr Axel Bergström, som anförde: Herr Talman! Jag föreställer
mig, att, då denna motion berör samma ämnen, som. de, för
hvilkas behandling Kammaren beslutit tillsättande åt ett särskilt Utskott,
det skulle vara att söndra likartade ämnen, om icke äfven denna
motion blefve öfverlemnad till det särskilda Utskott, som på grund af
Kammarens berörda beslut kan komma att tillsättas; hvadan jag gör
förbehåll om, att ifrågavarande motion också må framdeles till sådant
Utskott remitteras.

Herr Carl Ericson: På de skäl, jag nyss anfört, yrkar jag för
min del, att dessa motioner icke måtte till det möjligen blifvande särskilda
Utskottet hänvisas.

Herr Sven Nilsson i Efveröd: Jag ber att få fästa Herr Bergströms
uppmärksamhet derpå, att de motioner, som äro afsedda att
hänvisas till behandling al det särskilda Utskott, Andra Kammaren
för sin del beslutat, äro bestämdt angifna i den skrifvelse, som afgatt
till Första Kammaren med inbjudning att deltaga i nyssberörda åt
Andra Kammaren fattade beslut, så att den nu föredragna motionen
ej för närvarande kan remitteras till detta Utskott, hvilket ju äfven
kan vara ovisst huruvida det kommer till stånd eller ej, så länge ej
Första Kammaren deröfver beslutat. Skulle nu Herr Bergströms förslag
vinna afseende, sa blefve det val nödvändigt att här ifrån Kammaren
aflåta en ny skrifvelse till Medkammaren, hvilket jag ej för min
del anser lämpligt, utan torde Kammaren först afvakta Medkammarens
beslut, och emellertid nu remittera Herr Rydins föredragna motion till
Bevillnings-Utskottet, dit lian rätteligen hör, för behandling.

Herr Talmannen förklarade, att enär denna Kammares beslut i
fråga om det särskilda Utskottet afsåg att begränsa detsammas verksamhet
till behandlingen af vissa bestämda, i beslutet omförmälda

Lördagen den 26 Januari. g

motioner, Herr Talmannen i sakens närvarande skick ansåg sig förhindrad
gifva proposition på remiss af Herr Kydins ifrågavarande
motion till berörda särskilda Utskott.

Herr A. Rundbäck yttrade: Det må nu vara, att, efter den förklaring
Herr Talmannen afgifvit, det möter formella svårigheter att
hänvisa de ifrågavarande motionerna till det särskilda Utskott, som
Andra Kammaren för sin del beslutit att tillsätta för behandling icke
allenast af försvarsfrågan, utan äfven af skattefrågan — hvilken senare
Herr Rydins motioner dock onekligen beröra. Men det förefaller
mig besynnerligt, att det särskilda Utskottets kompetens ovilkorligen
skall vara inskränkt till behandling af de motioner, som redan blifvit
inför Första Kammaren uppräknade. Det kan ju låtas tänka sig att
t. ex. i afseende å försvarsfrågan andra motioner i dag eller i morgon
väckas; och vi veta med säkerhet, att dylika, i samma rigtning gående
motioner redan blifvit väckta i Första Kammaren. Jag undrar just,
huru det skulle gå, om det särskilda Utskottet endast finge behandla
de framställningar rörande försvarsväsendet, som gjorts i denna Kammare,
^ men icke dem, som väckts i Första Kammaren. Då det sålunda
är gifvet, att de motioner, som i detta afseende väckas i Första Kammaren,
måste hänskjutas till det särskilda Utskottet, kan jag icke inse,
att, något hinder förefinnes att dit öfverlemna jemväl Herr Rydins nu
ifrågavarande framställningar, som stå i nära sammanhang med de
förut väckta motionerna.

Herr Axel Bergström: Herr Talman! Man må å majoritetens

sida, huru mycket man vill beklaga, att dessa motioner blifvit af Herr
Rydin väckta, så står dock det fast, att de beröra ytterst vigtiga frågor
frågor, hvilkas lösning äfven Herr Carl Ericson anser vara
angelägen. Jag kan icke föreställa mig att den högtärade majoriteten
i denna Kammare icke skulle vilja skärskåda äfven de sidor af ämnet,
som i motionerna äro framliallna af Herr Rydin och som redan äro
fullständigt utvecklade i hans reservation mot skattejemkningkomiténs
betänkande. För mig ligger det i öppen dag, att så vida man skall
finna någon ersättning för grundskatterna i den direkta beskattningen,
så måste de grunder, efter hvilka bevillningen enligt Bevillningsstadgans
2:dra artikel för närvarande utgöras, förändras och förbättras. Ty
har man fått något klart genom den utredning i detta ämne som af
nämnda komité åstadkommits, så är det visserligen, att nu gällande
bevillningsförordning är obillig, orättvis, ja orättfärdig. Det kan derföre
icke, det tår icke antagas, att denna Kammares majoritet vill
motsätta sig ett sträfvande att erhålla en rättfärdig och billiar grund
för bevillningen.

Jag vidhåller således åsigten, att dessa motioner endast under
det förbehåll böra remitteras till vederbörligt ständigt Utskott, att om
ett särskildt Utskott blir tillsatt, de då öfverlemnas till detta Utskott.
Jag hoppas och tror, att Första Kammaren skall gilla en sådan åsigt
och kanske äfven göra hvad på den kan ankomma, för att bringa
denna, åsigt till giltighet, huru misshaglig den än må vara för majoriteten
i denna Kammare -

N:o 3.

Om remiss af
Herr II. L.
Rydins motion
angående en
fastighetsska tt.
(Forts.)

N:o 8.

Lördagen den 26 Januari.

Om remiss af
Herr H. L.
Rydins motion
angående en
fastighetsskatt.
(Forts.)

Herr Dickson: För min del kan jag icke annat finna, än att
Herr Talmannens uppfattning vid detta tillfälle är rigtig och att således
de föreliggande motionerna måste remitteras till Bevillningsutskottet.
Deri ligger icke något hinder att, om Medkammaren godkänner
förslaget om tillsättande af ett särskild! Utskott, derefter här
i Andra Kammaren göra framställning om att Herr Hydins motioner,
som onekligen stå i samband med dem, för hvilkas behandling det
särskilda Utskottet är ifrågasatt, äfven måtte öfverlemnas till detta
särskilda Utskott.

Jag tror således för närvarande ingenting annat vara att göra,
än att öfverlemna de nu ifrågavarande motionerna till det Utskott de
tillhöra, men med förbehållen rätt för mig att, sedan jag sett Riksdagen
fatta beslut om ett särskildt Utskotts tillsättande, här i Kammaren
få föreslå dessa motioners hänvisande till nämnda Utskott.
Detta är så mycket mer nödvändigt, som, om, på sätt herr Carl
Ericson tyckes vilja, man helt enkelt undansköte dessa motioner, tills
man finge se, hvilket resultat de andra motionerna komme att vinna,
det lätt skulle kunna hända, att de af Herr Rydin väckta motionerna
aldrig komme under Riksdagens pröfning, i fall nemligen den afskrifning
af grundskatterna, hvarom fråga är väckt i Herr Nils Larsons
motion, blefve helt och hållet gillad. Detta vore enligt min mening
minst sagdt orätt.

Jag måste således anhålla, det jag, sedan jag fått se att det särskilda
Utskottet blifvit tillsatt, måtte få föreslå, att de nu föredragna
motionerna äfven blifva dit hänvisade.

Herr Carl Ifvarsson: För min del har jag ännu icke käft tillfälle
att taga närmare del af ifrågavarande motion och kan således ej
yttra mig öfver dess innehåll, men jag tager för gifvet att den omständighet,
Herr A. Bergström framhöll, nemligen att Kammaren icke
skulle vilja egna uppmärksamhet åt motionen, icke kan inträffa. Jag
föreställer mig att Kammaren skall egna motionen all den uppmärksamhet,
Kammaren kan och bör, hvilket Utskott än ma komma att
behandla densamma. Efter hvad jag under diskussionen inhemtat, lärer
motionen afse ändring i bevillningsförordningen. I så fall bör den
väl remitteras till Bevillnings-Utskottet. Hvad deremot beträffar förslaget
att remittera den till det särskilda Utskottet, sa synes mig denna
utväg vara afklippa derigenom att Herr Ola Anderssons förslag rörande
området för det särskilda Utskottets verksamhet blifvit inskränkt
genom Herr Askers af förslagsställaren accepterade framställning. Hade
Herr Anderssons förslag, sådant det först framstäldes, blifvit af Kammaren
godkändt, kunde det hafva varit tillfälle, att till det särskilda
Utskottet remittera äfven Herr Rydins motion, men ej nu. Dessutom
vet man ej om Medkammaren antager Andra Kammarens inbjudning
om tillsättandet af det särskilda Utskottet. Under sådana förhållanden
är ingenting annat att göra än att remittera motionen till BevillningsUtskottet.
Kammaren kominer nog att i vanlig ordning pröfva och
besluta i frågan, utan afseende pa hvilket Utskott, som behandlat densamma.

Jag anhåller om remiss till Bevillnings-Utskottet,

Lördagen den 26 Januari. 5

Herr Rubenson: Ifrågavarande motion är ganska kort. Den
lyder sålunda: »För den händelse, att grundskatterna skulle undergå
förändring, föreslår jag med åberopande af mitt yttrande i skattejemkningskomitén,
att den minskning af statsinkomst, som kan komma att
uppstå, till en del ersättes genom en fastighetsskatt att utgå i öfverensstämmelse
med de grunder, som blifvit i samma mitt yttrande samt
deri innehållna förslag till lag om fastighetsskatt utvecklade. Stockholm
den 25 Januari 1878. H. L. Rydin.»

Med afseende å denna lydelse af motionen, hvari motionären förutsätter,
att grundskatterna skola undergå förändring, kan jag för min
del icke förstå det uttalande, den förste talaren haft. Motionären förutsätter,
att bifall i större eller mindre män skall lemnas till de 102
motionärernas framställning och gör, så att säga, ett amendement till
deras förslag, åsyftande att de medel, förslagets genomförande kommer
att kräfva, böra uttagas på ett enligt hans uppfattning rigtigare
och mindre känbar! sätt än de 102 motionärerne föreslagit. Vid sådant
förhållande kan jag omöjligen förstå, huru man, såsom den förste talaren,
kan beklaga, att Herr Rydins motion nu blifvit framlagd. Ännu
mindre kan jag förstå, huru man kan vilja på förhand förklara, att
denna motion bör helt och hållet undanrödjas och att man bör låta
vederbörande Utskott veta, att det bör hemställa, att denna Riksdag
icke skall rörande detta förslag fatta något definitivt beslut.

Med afseende å den fråga, som närmast föreligger eller hvart Herr
Rydins motion skall remitteras, tror jag, att man i sakens närvarande
skick efter Herr Talmannens förklaring icke kan i fråga sätta att nu
ens göra något förbehåll derom att motionen skall af det föreslagna
särskilda Utskottet behandlas, i händelse detsamma blir beslutadt. Vi
torde nu endast kunna besluta enkel remiss. Men jag föreställer mig,
att det Utskott, till hvilket motionen hänvisas, har öppen rätt att hemställa
till Kammaren, att det särskilda Utskottet, om det blir tillsatt,
må behandla jemväl denna motion. Jag föreställer mig också, att någon
bland Kammarens ledamöter skulle kunna såsom sin motion upptaga
ett dylikt förslag, ty jag kan omöjligen tro att ett beslut af Riksdagen,
att ett särskilt Utskott skall tillsättas för behandling af det och det
ärendet, äfven innefattar, att detta Utskott icke får behandla äfven
andra ärenden, i fall Riksdagen finner skäl att ditsända sådana.

Herr Carl Anders Larsson: Vore endast fråga om de få rader,
Ilerr Rubenson uppläste, skulle saken temligen lätt kunna expedieras.
Men då man besinnar att här äfven är fråga om nästa motion,
som rör ändring af hela bevillningsförordningen, så hemställer jag,
huruvida det skulle vara lämpligt att lägga så mycket arbete på det
särskilda Utskottet. Tro Herrarne verkligen, att ett Utskott kan uträtta
sådana storverk, som utarbetandet af ny arméorganisation, ny
beväringslag, nya krigsartiklar, ny garantilag, plan för grundskatternas
afskrifning o. s. v. och derjemte medhinna en grundlig omarbetning af
bevillningsförordningen. Kastar man så mycket arbete på det särskilda
Utskottet, så är jag rädd att det blir pannkaka af alltsammans. Bevillnings-Utskottet
deremot har åtminstone ej ännu blifvit belastadt
med särdeles många remisser, hvilken omständighet gifver mig anled -

K:o 3.

Om remiss af
Herr H. L.
Rydins motion
angående en
fastighetsskatt.
(Forts.)

]ST:o 3.

Om remiss af
Herr H. L.
Rydins motion
angående en
fastighetsskatt.
(Forts.)

Lördagen den 26 Januari.

ning tro, att Herr Rydins motion der skulle få grundligare utredning
än i det särskilda Utskottet. Men om Herrarne nödvändigt vilja hafva
Herr Rydins motion behandlad af ett särskilt Utskott, så går det an
att begära ett nytt sådant ensamt för den saken. Jag tror ej någon
skall sätta sig deremot, om icke i Första Kammaren. Hvarföre öfverhopa
ett enda Utskott med så mycket arbete, att det omöjligen kan
medhinna alltsammans?

Jag anser fördenskull, att det ma ankomma pa dem, som önska
ett särskilt Utskott för behandling af Herr Rydins motioner, att begära
tillsättandet af ett sådant Utskott för detta ändamål. Men jag
vill ingalunda medgifva att remiss af dessa motioner skall ske till det
särskilda Utskott, som på grund af Herr Ola Anderssons förut gjorda
framställning kan blifva tillsatt.

Herr Clairfel t: Jag har hört en talare på stockholmsbänken

säga, att Herr Rydins ifrågavarande motion är så enkel att behandla,
att den icke bör upptaga mycket af det särskilda Utskottets tid.
Deremot yttrade Herr C. A. Larsson, att en annan af Herr Rydin afgifven
motion, som med denna sammanhänger, är af den stora vigt
och det vidlyftiga omfång, att den kräfver mycket mera tid än Utskottet
deråt kan egna. För min del får jag erkänna, att jag, lika
som jag förmodar flera med mig, ännu icke hunnit taga kännedom om
Herr Rydins motioner, så att jag om dem kan uttala något bestämdt
omdöme. I (ifrigt veta vi ju icke om det särskilda Utskottet kommer
att tillsättas, och vid sådant förhållande förefaller det mig, som om
vi nu tvistade, så att säga, om påfvens skägg.

Jag yrkar emellertid, då fråga uppstått om till hvilket Utskott motionerna
skola remitteras, att ärendet måtte bordläggas.

Herr Carl Ericson: Det är visserligen sant som Herr Rubenson
yttrat, att motionen icke är lång, men i motionen hänvisas till Herr
Rydins vid förberedande skattejemkningskomitens betänkande fogade
skiljaktiga mening, och denna är ganska vidlyftig. ^ Jag har icke underskattat
motionens betydelse, utan tvärtom framhållit dess stora vigt,
och jag har just derföre uttalat farhågor för att en sammankoppling
af denna motion med de motioner, som skulle tillhöra Utskottets behandling
eller, såsom Herr Rubenson behagade yttra, ett »amen de in en t»
till dessa förslag af sådant, som den ifrågavarande motionen skulle
kunna medföra, att frågan om försvarsväsendets ordnande icke heller
vid denna riksdag blefve löst. Att Herr Rubenson är på det klara
med huru fastighetsskatten skall ordnas, är väl möjligt, men jag och,
såsom jag tror, mången med mig är det icke, och man kan verkligen
vara oviss huru man skall afgifva sitt votum i frågan. Huru skatteförhållanden
skola ordnas, äro frågor, som icke äro att taga, såsom
man säger, på hyllan eller kunna afgöras i en handvändning. Tagen
man äfven i betraktande den kritik öfver förberedande skattejemkningskomiténs
förslag, som från Kammarrätten och de flesta Konungens
Befallningshafvande inkommit, så tror jag att man med skäl kan hysa
betänklighet, huru man skall afgöra frågan. Jag har icke anhållit att
denna fråga skall undanskjutas derföre, att den skulle sakna betydelse,

Lördagen den 26 Januari.

K:o å.

utan derföre att, om den skulle sammanbindas med försvarsfrågan och, Om remiss af
såsom jag antager, den förra frågan icke skall kunna vid denna riks- Hen'' 11 ■ L:
dag vinna sin lösning, frågan om vårt försvarsväsendes ordnande der- Rydm.s Ttion
igenom undanskjutes till en aflägsen framtid. fZtigheZkatt.

(Forts.)

Herr Axel Bergström: Herr Talman! Det kan på grund af

Herr C. A. Larssons anförande och derunder andragna skenfagra skäl
synas, som om det särskilda Utskott, hvilket är i fråga att tillsättas,
icke skulle kunna medhinna att behandla Herr Rydins motion. Men
denna motion afser icke några nya frågor, utan blott olika sidor af
samma sak, som Utskottet skall taga i betraktande. Utskottet får i
sjeltva verket icke mera att göra genom Herr Rydins motion än Utskottet
har att gorå genom behandling af de motioner som, enligt
Kammarens beslut, skola tillhöra, detta Utskott, ty om Utskottet är
samvetsgrant, bör det icke obetingadt svära på dessa motioner utan
allsidigt granska och pröfva dem. Jag för min del håller före, att
sådana vigtiga skattereformer äro svåra att lösa, och det kan icke
vara lämpligt och tillständigt att införa nya skatter, innan man funnit
rättvisa grunder, på hvilka de kunna byggas. Säkert är, att en ny
skatt, som är bygd på orättfärdig grund, är mycket tyngre att bära
än en gammal skatt, om ock vid den vidlåder någon tunga. Det är
ock att märka, att, på sätt Herr Finansministern vid förra riksdagen
erinrat, grundskatterna icke kunna sägas vara tryckande för den närvarande
generationen, utan att de egentligen tyngt föregående generationer,
ty en grundskatt är, hvad verkningarne angår, i det närmaste
att jemföra med en intecknad ränta.

Herr Talmannen gjorde, om jag icke misstog mig, proposition å
denna motions hänvisande till Bevillnings-Utskottet. Med all vördnad för
Herr Talmannens insigter i grundlagarne hemställer jag likväl huruvida
icke tvifvel kan uppstå, om motionen rätteligen bör hänvisas
till Bevillnings-Utskottet. Enligt Riksdagsordningen åligger det detta
Utskott, att bereda frågor, som angå förändring uti föreskrifterna om
bevillnings utgörande, att förslagsvis beräkna inkomsterna af de särskilda
bevillningarne, o. s. v. Herr Rydins motion afser dock icke
införandet af någon bevillning, utan en skatt, som skulle ega samma
fasta och orubbliga karakter, som grundskatterna. Jag ber Herr Talmannen
att fä hemställa till Herr Talmannens öfvervägande, huruvida
icke det kan ifrågasättas, att Stats-Utskottet är det Utskott, till
hvilket motionen rätteligen borde höra. Emellertid huru än remissen
kommer att ske, förbehåller jag mig att, om det ifrågakomna särskilda
Utskottet blifver tillsatt, tå göra yrkande om motionens hänvisande
till detta Utskott.

Sedan öfverläggningen förklarats slutad hemstälde Herr Talmannen,
huruvida icke Kammaren, enär olika meningar biifvit framstälda
om förevarande motion borde hänvisas till Bevillnings- eller till StatsUtskottet
samt en ledamot yrkat att denna fråga måtte läggas på
bordet, ville anse frågan hvilande till nästa sammanträde; och lemnade
Kammaren härtill sitt bifall.

N:o 3.

Lördagen den 26 Januari.

Derefter hänvisades:

Herr H. L. Rydins motioner, N:is 43 och 44, till Bevillningsutskottet
samt N:is 45 och 46 till Lag-Utskottet;

Herr Anders August Anderssons motion, N:o 7, till Bevillningsutskottet; Herr

J. M. Svenssons motioner, N:o 48 till Lag-Utskottet och
N:o 49 till Tillfälligt Utskott:

Herr $. Johnsons motion, N:o 50, till Tillfälligt Utskott;

Herr W. Farups motion, N:o 51, till Lag-Utskottet;

Herr Jonas Jonassons i Gullaboas motion, N:o 52, till Statsutskottet; Herr

Lars Erssons motion, N:o 53, till Lag-Utskottet;

Herr Per Nilssons i Espö motion, N:o 54, till Stats-Utskottet;

Herr L. Peyrons motion, N:o 55, till Banko-Utskottet;

Herr P. Engmans motion, N:o 56, till Lag-Utskottet;

Herr Jonas Jonassons i Rasslehygd motion, N:o 57, till Bevillnings-Utskottet; Herr

J. Grapes motioner, N:o 58 till Lag-Utskottet och N:o 59
till Tillfälligt Utskott;

Herr Olof Jonssons motion, N:o 60, till Banko-Utskottet;

Herr J. N. Bieserts motion, N:o 61, till Stats-Utskottet;

Herr A. Hedins motion, N:o 62, till Stats-Utskottet;

Herr Ij. J. Fahlanders motion, N:o 63, till Stats-Utskottet; samt

Herr A. P. Linds motion, N:o 64, till Tillfälligt Utskott.

§ 3.

Följande nya motioner afgåfvos, nemligen af:

Herr F. Asker, N:o 65, om underdånig skrifvelse angående förvärfvande
till statsdomän af egendomen Hammarby;

Herr A. Helander, N:o 66, om ny lönestat för Landtmäteristyrelsen
och dess tjenstemän;

Herr L. Torpadie, N:o 67, om förändrad lydelse af 17 kap. 4 §
Rättegångsbalken;

Herr Ivar Månsson:

N:o 68, om ändring af 26 kap. 4 § Byggningabalken; och

N:o 69, om anslag för inlösen af enskilde rusthållare vid Kongl.
Skånska husarregementet tillhöriga kasserade sablar;

Herr P. O. Hörnfeldt, N:o 70, om ändring af 2 § 1 mom. i Bevillningsstadgan; -

N:o 3.

Lördagen den 26 Januari.

^,en Anders Nilsson, N:o 71, om förändrad lydelse af 14 kap
12 § Strafflagen: r

Herr Jöns Rundbäck:

N:o 72, om förändrad lydelse af 25 kap. 9 § Rättegångsbalken;

N:o 73, om nedsättning i afgiften för postanvisningar, ei uppgående
öfver fem kronor; r

N:o 74, om underdånig skrifvelse, rörande ändring af 3 kap 22
§ i Fiskeristadgan; samt

_N:o 75, om förhöjning af föreslagen pension åt Landtbruks-akademiens
sekreterare, J. P. Arrhenius;

„^eir J-Nrickzon, N:o <6, angående afsöndring afjord från öfverstebostället
vid Smalands husarregemente Brevik, till byggnadsplats för
skolhus; r

Hen A. Bäckström, N:o 77, om underdånig skrifvelse rörande
ändring och, för vissa delar af Norrbottens län, upphäfvande af Kon»!.
Förordningen den 29 Juni 1866, angående dispositionsrätten öfver skogen
å sadana skattehemman, som uppkomma af nybyggen, hvilka hädanefter
från kronan upplåtas m. m.;

Herr E. Dofsén, N:o 78, om ändringar i SS 27, 32, 33. 34. 37
och 55 i Riksdagsordningen;

Herr A. Adlercreutz:

N:o 79, om reglering af grundskatterna;

N:o 80, om förändrade grunder för fastställandet af bevillnin<>en
för ar 1879; e

yo 81, om undeidanig skrifvelse rörande förändrade bestämmelse!
i flaga om ersättningsskyldighet för embets- och tjensteman, som
har befattning med kronans uppbörd eller förvaltningen af statens
medel;

N:o 82, om ändring i den kommunala beskattningen; och

N:o 83, angående förvaltningen af kronans privatdomäner samt
anslag för sådant ändamål;

Hell A. J. Lyth, N:o 84, om anslag till tva flygelbyggnader vid
högre elementarläroverket i Visby; ''

Herr P. Hilbinette, N:o 85, om användande af bankovinsten;

Herr P. J. Bilsson, N:o 86, om ändring i stadgande!] rörande tiden,
dä damlucka skall hållas öppen;

Herr Johan Jönsson, N:o 87, om den ändring i 4 § inom 2 af
Folkskolestadgan den 18 Juni 1842, sådan den lyder i Kongl. Kungörelsen
^ den 29 December 1860, att den folkskolelärare tillerkända
löneförmån »sommarbete och vinterfoder för en ko» utbytes mot visst
belopp i penningar eller spanmål;

Andra Kammarens Pro!. 1878. N:o ,''t. s>

K:o 3.

Lördagen den 26 Januari.

Herr Johannes Andersson i Ryssby, N:o 88, om afstående åt
Forserums kommun af kronans rätt till danaarf efter enkan Sara Lisa
Danielsdotter;

Herr J. G. Granlund, N:o 89, om underdånig skrifvelse rörande
ändring af § 2 i Kongl. Kungörelsen angående förändrade instruktioner
för direktioner, läkare och syssloman vid länens lasarett och
kurhus den 21 Oktober 1864;

Herr Samuel Johnson, N:o 90, om underdånig skrifvelse rörande
inspektion öfver uppfostringsanstalter för vanartad ungdom;

Herr P. N. Bergström:

N:o 91, angående ålderstillägg för sex tjensteman i Kongl. Statskontoret
;

N:o 92, om anslag för uppbyggande af Helgeandsholmens södra
kajmur; och

X:o 93, om underdånig skrifvelse rörande undersökning af stödjemuren
vid Helgeandsholmens norra strand;

Herr C. W. Linder, N:o 94, om underdånig skrifvelse rörande
rättighet för lärare vid folkhögskola till lönetur i och för anställning
vid statens elementarläroverk;

Herr G. Mcechel, N:o 95, angående pension för Postmästaren m. in.
L. Strålenhjelms enka, Amalia Strålenhjelm, född Hagander;

Herr H. Magerman:

N:o 96, om förändrad lydelse af § 8 mom. 1 i Bevillningsstadgan;

N:o 97, derom att, då korpral eller hans vederlike befordras till
underofficer, kronan åt honom må anskaffa och bekosta första uniformen;
och

N:o 98, om förändrad lydelse af 2 kap. 19 § 1 och 2 mom. Strafflagen
;

Herr Jöns Persson, N:o 99, dels om upphäfvande af den kommunerna
åliggande skyldighet att bygga och underhålla bostäder åt provincialläkare,
dels om anslag till hyresersättning åt provincialläkare,
dels ock om lön åt en provincialläkare inom södra delen åt Sunnerbo
härad;

Herr J. Gröpe, N:o 100, om anslag för undersökning af jernvägsanläggning
från Bottniska viken förbi Gellivara malmfält och malmfälten
i Torneå lappmark till lämplig punkt vid norska gränsen; samt

Herr Piss Olof Larsson, N:o 101, angående Kongl. Hofstallets
förflyttning från Helgeandsholmen samt anslag för utredning af frågan
derom.

Alla dessa motioner blefvo bordlagda.

§ 4.

På derom af Herr Talmannen anmäld begäran beviljades Herr

Lördagen den 26 Januari.

N:o 3

Joh. Emanuel Jansson ledighet från riksdagsgöromålen under 8 dagar
från och med den 30 innevarande månad.

§ 5.

Till bordläggning anmäldes Stats-Utskottets memorial N:o 1, med
den till innevarande Riksdag af fullmäktige i Riksgäldskontoret afgifna
berättelse.

Kammarens ledamöter åtskildes kl. 3 e. m.

In fidem

Gustaf Westdahl.