1 950 FÖRSTA KAMMAREN Nr 27

ProtokollRiksdagens protokoll 1950:27

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1 950 FÖRSTA KAMMAREN Nr 27

1—4 november.

Debatter m. m.

Onsdagen den 1 november. Sid.

Ang. Hans Maj:t Konung Gustaf V:s frånfälle .................... 3

Interpellation av herr Holmbäck om vissa samlingars skyddande vid
krigsfara .................................................. 6

Lördagen den 4 november.

Interpellation av herr Nerman ang. det diplomatiska immunitetsskyddet
.................................................... 8

1 Första kammarens jirotokoll 1950. Nr 27.

Onsdagen den 1 november 1950.

Nr 27.

3

Onsdagen den 1 november.

Kammaren sammanträdde kl. 2 eftermiddagen.

Herr talmannen anmälde, att till kammaren
överlämnats Kungl. Maj:ts skrivelse
i anledning av Hans Maj :t Konung
Gustaf V:s frånfälle.

Den kungl. skrivelsen, som nu av kammarens
sekreterare upplästes, var så lydande: Vi

GUSTAF ADOLF, med
Guds Nåde, Sveriges, Götes
och Vendes Konung, tillbjuda
Eder, ledamöter av riksdagens första
kammare, Vår ynnest och nådiga benägenhet
med Gud Allsmäktig!

Som den Högste efter sitt outrannsakliga
och allvisa råd behagat till Vår och
rikets djupa sorg och saknad den 29 oktober
1950 klockan 8.35 från detta timliga
hädankalla Hans Kungl. Maj :t, den
i livstiden stormäktigste Konung och
Herre GUSTAF V, Sveriges, Götes och
Vendes Konung, Vår högt älskade käre
Herr Fader; så give Vi Eder härmed
denna sorgliga händelse till känna, och
att Vi i kraft av gällande grundlagar,
efter av Oss förut avlagd kungaförsäkran,
rikets styrelse såsom Sveriges, Götes
och Vendes Konung nu tillträtt.

Vi förbliva Eder med all Kungl. nåd
och ynnest städse välbevågne.

Stockholms slott den 30 oktober 1950.

GUSTAF ADOLF

Herman Zetterberg

Herr TALMANNEN yttrade: Alltsedan
år 1907 har Sveriges folk haft Gustaf V
till regent. Under dessa 43 år har mycket
förändrats, och genomgripande reformer
på samhällets olika områden ha

genomförts i bästa samförstånd mellan
Konung och folk. Dessa reformer ha haft
till syfte att skapa lyckligare och bättre
levnadsförhållanden för, om möjligt,
hela folket, och det måste erkännas, att
oerhörda framsteg gjorts och att folkets
såväl andliga som materiella kultur under
denna period höjts i en takt som
kanske aldrig tidigare.

Konung Gustav V:s valspråk: »Med folket
för fosterlandet» var icke en tom
fras utan en verklig ledstjärna för hans
konungagärning. Härigenom ha värden
skapats, som svenska folket icke vill
äventyra utan som vi vilja med uppbjudande
av all vår kraft bevara och förkovra.
Med djupaste rörelse och med
oändlig tacksamhet till den avlidne Monarken
bära vi vår landssorg. Och säkert
skulle det sammanfalla med hans
önskan, om vi i denna stund föresatte
oss att under vår nye Konungs ledning
icke eftersätta våra ideal utan med uppriktigt
allvar hävda och befästa desamma.

Vi lysa frid över vår folkkäre Konungs
vackra minne.

Uppläsningen av den kungl. skrivelsen
och herr talmannens anförande
åhördes av kammarens ledamöter stående.

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN erhöll
på begäran ordet och anförde: Herr
talman! Jag hemställer, att kammaren behagade
uppdraga åt sin talman att till
Hans Maj :t Konungen, Hennes Maj:t
Drottningen samt den övriga kungliga familjen
framföra kammarens djupt kända
och varma deltagande i den sorg, som
drabbat dem.

Vad herr förste vice talmannen sålunda
hemställt bifölls enhälligt.

4

Nr 27.

Onsdagen den 1 november 1950.

Herr talmannen meddelade, att från
riksmarskalksämbetet överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till slottskapellet
fredagen den 3 i denna månad, då den
kungl. kistan komme att finnas där uppställd,
samt att tillträde till slottskapellet
vore berett för kammarens ledamöter
jämte närmaste anhöriga nämnda
dag kl. 11—11.45 förmiddagen.

Herr talmannen tillkännagav vidare,
att berörda biljetter finge efter slutet
av det nu pågående sammanträdet avhämtas
å kammarens kansli.

Vidare meddelade herr talmannen, att
med anledning av Hans Maj:t Konung
Gustaf V:s frånfälle kondoleanstelegram
ingått från Norges storting, Danmarks
riksdag, Finlands riksdag, Belgiens senat,
italienska republikens senat, argentinska
senaten samt medlemmarna av
franska parlamentets fransk-svenska
grupp.

Ifrågavarande telegram voro av följande
lydelse:

Oslo 30/10.

Sveriges riksdag, Stockholm.

Norges storting uttrykker sin dypfölte
deltagelse i den store sorg som har
rammet Sveriges folk ved dets folkekjäre
konges död.

G. Natvig Pedersen.

President.

Hellerup 29/10.

Sveriges riksdag, Stockholm.

På Danmarks rigsdags vegne önsker
vi overfor Sveriges riksdag åt udtale
vor dybe medfölelse i anledning af det
store tab riksdagen og det svenske folk
har lidt ved Kong Gustafs död.

Gustav Pedersen og Ingeborg Hansen.

Helsingfors 29/10 1950.

Riksdagens talmän, Stockholm.

Finlands riksdag deltager i den stora
sorg som drabbat Sveriges folk genom
Hans Majestät Konungens frånfälle.

K.-A. Fagerholm.

Bruxelles 30/10.

Président sénat, Stockholm.

Vous prie exprimer aux membres du
sénat de Suéde la part profonde que le
sénat de Belgique prend au deuil de
votre pays. Nous garderons en Belgique
un émouvant souvenir d’un monarque
dont la grande figure et le noble sens
du devoir se sont imposés durant un
demi-siéde au respect de 1’Europe et du
monde.

Paul Struye.

Président sénat.

Roma 31/10.

Al Presidente della prima camera
del riksdag, Stockholm.

Il senato della republica italiana esprime
sua viva partecipazione al profondo
dollore di codesta assemblea et di
tutta nazione svedese per scomparsa re
Gustavo Quinto.

Bonomi.

Presidente senato.

Buenos Aires 31/10.

Senor presidente de la primera cåmara
del parlamento de Suecia,
Estocolmo.

La ilustre personalidad del Rey Gustavo
V constituye un alto ejemplo de
soberano, identificado con su pueblo en
un indeclinable ideal de justicia patriota.
Desvelado supo infundirle los sentimientos
pacifistas y democråticos
corno base insustituible de su progreso
moral y material legando al mundo el
testimonio de un espiritu ennoblecido
por las mas puras virtudes de hombre y
de ciudadano. Al presentar, por su digno
intermedio, a ese honorable cuerpo la
adliesion del senado argentino, le ruego
acepte, con idénticas expresiones personales,
las de mi mas distinguida consideraciön.

J. H. Quijano.

Presidente del senado argentino.

/Alberto H. Reales.

Secretario.

Onsdagen den 1 november 1950.

Nr 27.

5

Paris 30/10.

MM Brusset Palewski Groupe Franco-Suédois,
Assemblée nationale,
å M. Johan Nilsson, President Premiére
Chambre Riksdag, Stockholm.

Les membres du groupe parlemen(aire
Franco-Suédois vous prient d’étre
leur interpréte pour exprimer aux représentants
de la nation suédoise leurs
trés sincéres condoléances pour la mort
du Roi Gustave V.

Justerades protokollen för den 21 och
den 25 nästlidne oktober.

Upplästes följande till kammaren inkomna
protokoll:

År 1950 den 31 oktober sammanträdde
kamrarnas valmän för att jämlikt
§§ 70 och 71 riksdagsordningen utse en
fullmäktig i riksbanken för återstående
delen av valperioden 1949—1952 efter
herr John H. Bergvall, som avsagt sig,
jämte en suppleant; och befunnos efter
valets slut hava blivit utsedda till

fullmäktig

för återstående delen av valperioden
1949—1952:

herr Kristensson, G. Filip N., ledamot
av andra kammaren med 34 röster;

suppleant för herr Kristensson:

herr Kollberg, Gustaf N., ledamot av
andra kammaren med 34 röster.

Gust. Mosesson. Gottfrid Karlsson.

Sven J. Vigelsbo. Gustaf Veländer.

På framställning av herr talmannen
beslöts att det nu upplästa protokollet
skulle läggas till handlingarna ävensom
att riksdagens kanslideputerade skulle
genom utdrag av protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta uppsätta
och till kamrarna ingiva förslag
dels till förordnanden för de valda, dels
ock till skrivelse till Konungen med anmälan
om det förriittade valel.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda
motioner:

nr 530, av herr Cassel, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändring i lagen
den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän
sjukförsäkring; och

nr 531, av herr Norling m. fl., i samma
ämne.

Anmäldes och bordlädes en av bankoutskottet
jämlikt § 21 riksdagsstadgan
gjord anmälan, att till utskottet inkommit
framställningar från
dels fullmäktige i riksgäldskontoret
om vidtagande av åtgärder för en snabbare
publicering av riksdagens debattprotokoll
under riksdagen 1951;

dels ock fullmäktige i riksbanken om
riksbankens personalorganisation efter
utgången av år 1950.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen avlämnade
motioner:

nr 532, av herr Lundqvist, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfälliga tillägg å vissa löner och pensioner; nr

533, av herr Velander m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående
forcering av vissa materielanskaffningar
för försvaret m. m.;

nr 534, av herr Bergvall m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående
forcering av vissa materielanskaffningar
för försvaret m. in.;

nr 535, av herr Lundqvist m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående
forcering av vissa materielanskaffningar
för försvaret in. in.;

nr 530, av herr Petersson, Emil, in. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående forcering av vissa materielanskaffningar
för försvaret m. in.;

nr 537, av herr Ohlon in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående
forcering av vissa materielanskaffningar
för försvaret m. in.;

6

Nr 27.

Onsdagen den 1 november 1950.

Interpellation om vissa samlingars skyddande vid krigsfara.

nr 538, av lierr Sundberg, Carl, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning om ändrad
lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den
8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker,
m. m.;

nr 539, av herrar Ohlon och Lindblom,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag angående ändring i
lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän
sjukförsäkring; samt

nr 540, av herr Ohlon, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1950/51.

Interpellation om vissa samlingars skyddande
vid krigsfara.

Ordet lämnades på begäran till herr
HOLMBÄCK, som yttrade: Herr talman!
Den utrikespolitiska utvecklingen under
de senaste månaderna har i hög grad
aktualiserat frågan om stärkande av vår
försvarsberedskap. Bland de spörsmål,
som därvid varit under allmän diskussion,
saknar man emellertid frågan om
skapandet av ett bättre skydd för de värden,
som rymmas i våra arkiv, bibliotek
och museer. Det andra världskriget har
i vida högre grad än det första visat huru
utsatta arkiv, bibliotek och museer äro
i ett modernt krig. De förluster av kulturella
skatter som under andra världskriget
inträffat särskilt i Tyskland men även
i England, Frankrike, Italien, Polen och
andra länder — däribland säkerligen
även Ryssland — äro utomordentligt stora
och till mycket stor del oersättliga.
Det andra världskriget har emellertid
också visat, att där en i tid planlagd
och skickligt genomförd evakuering ägt
rum, förlusterna blivit mycket mindre än
som eljest torde ha blivit fallet, och frågan
om beredande av möjligheter till
skydd för kulturella skatter i händelse av
ett krigsutbrott är därför av synnerlig
vikt. De kostnader, som behöva läggas
ner på dylikt skydd, äro obetydliga i
jämförelse med de hundramiljonbelopp,
som läggas ner — och måste läggas ner

— på anskaffande av vapen och befästningar.

Jämförelsevis bäst rustade i fråga om
skydd vid krigsutbrott torde de arkiv,
bibliotek och museer vara, som äro belägna
i Stockholm. I Stockholm ha vissa
bergsutrymmen för viktiga samlingar
ställts i ordning. Huruvida de kunna anses
tillräckliga känner jag ej till. De stora
samlingar som förvaras utanför Stockholm
sakna däremot praktiskt taget
skydd. Bland dessa samlingar märkas
särskilt universitetsbiblioteken. Uppsala
universitetsbibliotek, som är landets
största bibliotek med ovärderliga skatter
från äldre och nyare tid och som
har en av landets främsta handskriftssamlingar,
har till förfogande endast ett
skyddsrum, och detta medger evakuering
av blott 3 % av samlingarna, om
kompakt packning sker. Dessutom har
biblioteket en på landsbygden belägen
mindre depålokal. Lunds universitetsbibliotek
torde sakna evakueringsutrymmen.
Vid sidan av universitetsbiblioteken
märkas bland de utanför Stockholm
belägna statliga samlingarna landsarkiven
samt stifts- och landsbiblioteken i
Linköping och Skara. Det kan även
framhållas, att vissa kommunala kulturinstitutioner
utanför Stockholm äga riksbetydelse,
t. ex. Göteborgs stadsbibliotek
och Göteborgs museum.

I frågan om skyddet för arkiv, bibliotek
och museer gäller det emellertid
icke blott att bereda och inreda utrymmen
för samlingar som evakueras. Det
gäller även att utarbeta planer för snabb
transport av samlingarna till dessa utrymmen.
Erfarenheter från utlandet ha
visat att transporterna bilda ett farligt
moment; de äro svåra att få till stånd
och sårbara. De största kulturinstitutionerna
borde därför få bombfria magasinsutrymmen
i anslutning till sina nuvarande
byggnader. En viktig fråga beträffande
skyddet för arkiv och bibliotek
är att få till stånd mikrofilmning
av dyrbara dokument, av mycket sällsynta
böcker, av tidningar och tidskrifter,
som äro svåra att flytta o. s. v. Mikrofilmning
ger säkerhet för att även om
ett dokument eller ett tryck skulle gå för -

Lördagen den 4 november 1950.

Nr 27.

7

lorat, dess innehåll dock kommer till eftervärlden,
och mikrofilmerna äro av
stor betydelse även i fredstid.

Med stöd av vad jag nu anfört utbeder
jag mig kammarens tillstånd att få
interpellera herr statsrådet och chefen
för ecklesiastikdepartementet och till
honom rikta följande spörsmål:

1. I vilket läge befinner sig frågan
om beredande av ökat skydd i händelse
av krigsfara för samlingarna i våra arkiv,
bibliotek och museer?

2. Ämnar herr statsrådet vidtaga åtgärder
för skapande av dylikt skydd?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 2.14 eftermiddagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Lördagen den 4 november.

Kammaren sammanträdde kl. 2 efter- nungen måndagen den 6 november 1950
middagen; och dess förhandlingar led- kl. 14 på Gärdet. Korten utlämnas på
des av herr förste vice talmannen. kammarens kansli.

Herr förste vice talmannen meddelade,
att med anledning av Hans Maj :t Konung
Gustaf V:s frånfälle ett kondoleanstelegram
inkommit även från franska
nationalförsamlingen.

Berörda telegram var så lydande:

Paris ’/«.

President Assemblée nationale, Paris,
å President du riksdag, Stockholm.

Le deuil qui frappe la nation suédoise
est vivement ressenti par la nation fran?aise.
L’Assemblée nationale prie le riksdag
de recevoir ses condoléances avec
1’assurance des profonds regrets que
laisse votre vénéré souverain dans un
pays auquel il avait donné tant de marques
de son attachement et de son affection.

Edouard Herriot.

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN yttrade:
.lag får även meddela, att till kammaren
överlämnats 00 inträdeskort vid
militärparaden inför Hans Majestät Ko -

Föredrogs och lades till handlingarna
den av bankoutskottet gjorda anmälan,
att till utskottet inkommit framställningar
från

dels fullmäktige i riksgäldskontoret
om vidtagande av åtgärder för en snabbare
publicering av riksdagens debattprotokoll
under riksdagen 1951;

dels ock fullmäktige i riksbanken om
riksbankens personalorganisation efter
utgången av år 1950.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
herr Lundqvists motion, nr 532,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående tillfälliga tillägg å vissa
löner och pensioner.

Föredrogos och hänvisades til statsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 533, av herr Velander in. fl.,
nr 534, av herr Bergvall in. fl.,
nr 535, av herr Lundqvist in. fl.,
nr 53(1, av herr Petersson, Emil, m. fl.,
nr 537, av herr Ohlon in. fl.,

8

Nr 27.

Lördagen den 4 november 1950.

Interpellation ang. det diplomatiska immunitetsskyddet.

alla i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående forcering av vissa materielanskaffningar
för försvaret in. m.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
den av herr Sundberg,
Carl, väckta motionen, nr 538, i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition med
förslag till förordning om ändrad lydelse
av 2 § 1 mom. förordningen den 8
juni 1923 (nr 155) angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker,
m. in.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott den av herrar Ohlon
och Lindblom väckta motionen, nr 539,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till lag angående ändring
i lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om
allmän sjukförsäkring.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet
herr Ohlons motion, nr
540, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående utgifter å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1950/51.

Interpellation ang. det diplomatiska immunitetsskyddet.

Herr NERMAN erhöll på begäran ordet
och anförde: Herr talman! Det existerar
ännu ingen allmänt giltig folkrätt.
Den internationella diplomatien är alltjämt
ett i hög grad oreglerat område
utan fasta sedvänjor. Därmed följer helt
naturligt ojämnhet i fråga om de rättigheter
och skyldigheter den diplomatiska
immuniteten medför. I riksdagsbiblioteket
tillgänglig litteratur — t. ex.
C. J. B. Hursts: Diplomatic immunities
och M. Ogdons: Juridical bases of diplomatic
immunity — ger inga detaljerade
upplysningar i fråga om det diplomatiska
spionaget. Staternas praktik
gentemot detta tycks växla från fall till
fall och måste väl göra det alltefter
makt och möjligheter.

Allmänheten i vårt land har föga intresse
för hithörande frågor, som i stort
anses förbehållna den fackliga rutinen.
Men fall kunna förekomma, då man i
vida kretsar står undrande, så t. ex. då
utländska diplomater i immunitetens
namn medges behålla och till sin militära
ledning vidarebefordra fotografier
och anteckningar rörande värdlandets
försvarsanstalter. Jag nämner här
intet särskilt fall och uttalar intet omdöme
om något sådant. Jag förstår också,
att utrikesdepartementets ledning
inte alltid kan tala alldeles oförbehållsamt
i sådana ärenden. Men själva förhållandet,
att ojämnhet tycks förekomma
i det diplomatiska umgänget, så att
i vissa fall utländska diplomater förefalla
ha större rättigheter i Sverige än
svenska diplomater i liknande situation
skulle ha i deras land, gör ett mindre
gott intryck på allmänheten. Det måste
även verka förvillande på den personal,
som av diplomatiska hänsyn hindras utföra
ett beslag som eljest vore självklart
av en för landet viktigare hänsyn: den
till rikets säkerhet.

Det skulle enligt min mening vara till
nytta och därtill understryka förtroendet
till den svenska utrikesledningen,
om denna ville inför riksdagen — i den
utsträckning det anses möjligt och
lämpligt — lämna en kort orienterande
översikt över den svenska diplomatiens
jämbördighet i rörelsefrihet med sina
motparter.

Med denna motivering anhåller jag
om första kammarens tillstånd att till
hans excellens ministern för utrikes
ärendena få framställa följande interpellation
:

Kan första kammaren i någon form
erhålla en kort orientering beträffande
nu gällande praxis for det diplomatiska
umgänget i vad beträffar ömsesidigt immunitetsskydd
och, om ömsesidighet ej
existerar, beträffande möjligheterna att
förskaffa Sverige jämlikhet?

Det sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Lördagen den 4 november 1950.

Nr 27.

9

Anmäldes och bordlädes en av bankontskottet
jämlikt § 21 riksdagsstadgan
gjord anmälan, att till utskottet inkommit
framställningar från

dels delegerade för riksdagens verk
angående tillfälligt tillägg å löner och
pensioner under budgetåret 1950/51 till
vissa befattningshavare och pensionstagare
vid riksdagens verk enligt de föreskrifter,
som komma att gälla motsvarande
befattningshavare och pensionstagare
vid den övriga statsförvaltningen;

dels oek fullmäktige i riksbanken om
bemyndigande att för utbyggnad av pappersmaskinen
vid Tumba bruk av riksbankens
medel få taga i anspråk ett belopp
av förslagsvis 450 000 kronor.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 2.07 eftermiddagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Första kammarens protokoll 1950. Nr 27.