Upphävande av lagen (1923:116) om hundskatt

Proposition 1995/96:18

Regeringens proposition
1995/96:18

Upphävande av lagen (1923:116) om hundskatt

Prop.

1995/96:18

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 21 september 1995

Mona Sahlin

Göran Persson

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att lagen (1923:116) om hundskatt skall upphöra
att gälla vid utgången av år 1995.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 18

Innehållsförteckning

Prop. 1995/96:18

1     Förslag till riksdagsbeslut..................... 3

2    Lagtext................................ 4

Förslag till lag om upphävande av lagen

(1923:116) om hundskatt..................... 4

3    Ärendet och dess beredning ................... 4

4    Upphävande av lagen om hundskatt............... 4

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den

21 september 1995 ............................ 7

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1995/96:18

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1923:116)
om hundskatt.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Prop. 1995/96:18

Förslag till lag om upphävande av lagen (1923:116) om
hundskatt

Härigenom föreskrivs att lagen (1923:116) om hundskatt skall upphöra
att gälla vid utgången av år 1995.

3 Ärendet och dess beredning

Riksdagen har på förslag av justitieutskottet under hösten 1994 givit
regeringen tillkänna att det nu är dags att utmönstra straffstadgandet för
brott mot hundskattelagen ur strafflagstiftningen och att regeringen, om
hundskatten skall finnas kvar, bör överväga frågan i lämpligt samman-
hang och återkomma med ett förslag till riksdagen (bet. 1994/95 :JuU2,
rskr. 1994/95:40).

Härefter har riksdagen under våren 1995 på förslag av skatteutskottet
givit regeringen tillkänna att tiden nu är mogen för att överväga ett
avskaffande av hundskatten och den därtill kopplade registreringsskyldig-
heten. Regeringens överväganden bör inriktas på att lagen om hundskatt
skall avskaffas (bet. 1994/95:SkU28, rskr. 1994/95:439).

Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivanden behandlas i proposi-
tionen ett förslag om att lagen (1923:116) om hundskatt skall upphöra att
gälla vid utgången av år 1995.

Lagrådet

Förslaget är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna
betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.

4 Upphävande av lagen om hundskatt

Regeringens förslag: Lagen (1923:116) om hundskatt upphör att
gälla vid utgången av år 1995.

Bakgrund: Reglerna om hundskatt har i stort sett varit oförändrade
sedan lagens tillkomst år 1923. De ändringar som skett har främst gällt
skattebeloppens storlek och kretsen av hundar för vilka skatt inte behöver

betalas.                                                                Prop. 1995/96:18

Hundskatt skall för vaije hund årligen erläggas till kommunen.
Undantagna är hundar som används för vissa särskilt angivna ändamål
(polishundar, ledarhundar m.m.) och hundar som tillhör diplomattjänste-
män.

Vaije kommun bestämmer hundskattens storlek i kommunen och
beloppen kan vara olika för olika delar av kommunen. Influtna medel
från hundskatten får fritt disponeras av kommunen. För år 1993
inbringade hundskatten 59 miljoner kr.

Skattskyldig är den som stadigvarande innehar hunden. Den som är
skattskyldig skall i januari månad vaije år anmäla sitt hundinnehav till
kommunen. Kommunen skall föra ett för kalenderår löpande hundskatte-
register. När hundskatten är erlagd får hundägaren ett skattemärke som
skall sättas fäst på hundens halsband.

Till böter döms den som inte fullgör sin anmälningsskyldighet, genom
oriktig uppgift söker undandra sig skattskyldighet eller inte sätter fäst
skattemärket på sin hund. Åtal får väckas först efter kommunens
medgivande. Dubbel hundskatt får påföras om någon medger att han inte
har anmält sin hund.

Det huvudsakliga motivet bakom lagen var att man önskade få kontroll
över hundbeståndet. Detta med hänsyn till färhågor för spridning av
epidemiska sjukdomar, önskemål om att begränsa antalet hundar i
städerna och att kunna begränsa antalet löst drivande hundar. Innehav av
sällskapshund ansågs vara en lyx och borde av den anledningen vara
föremål för beskattning. Som skäl för skatten anfördes också att
samhällets kostnader för renhållning och hygien påverkades av förekomst-
en av hundar.

Skälen för regeringens förslag: Det är uppenbart att förhållandena har
ändrats sedan lagens tillkomst. Hundar utgör i dag inget samhällsproblem
och det kontrollbehov som motiverade att lagen infördes finns inte längre.
Skatten har också en begränsad finansiell betydelse för kommunerna.
Detta visar sig också i att drygt var femte kommun i landet inte debiterar
någon hundskatt i år och att dryga hälften av dessa inte heller registrerar
hundarna i kommunen. Som jämförelse kan nämnas att det år 1991 var
endast 15 kommuner som inte debiterade hundskatt. Efter en dom i
Regeringsrätten står det numera också klart att kommunerna har rätt att
bestämma skatten till noll kronor.

Det kan naturligtvis uppstå situationer, t.ex. vid skadegörelse, då
uppgifterna i hundskatteregistren kan vara till nytta. Det rör sig dock om
undantagsfäll och kan inte motivera en registrering av samtliga hundar i
landet. För de hundägare som ändå önskar ha sin hund registrerad finns
möjlighet till märkning och registrering genom Svenska Kennelklubbens
försorg.

Farhågor har framförts om att ett slopande av hundskatten skulle
inverka menligt på djursjukhusens verksamhet. Enligt uppgift täcker de
kommunala bidragen cirka tio procent av djursjukhusens verksamhet. Det
rör sig således om en mindre del av de totala kostnaderna och ett bortfall
bör till stor del kunna täckas genom högre avgifter. Det finns inte heller

anledning att tro att kommunerna helt skulle upphöra med sin bidrags- Prop. 1995/96:18
givning enbart på grund av att intäkterna från hundskatten försvinner. Ett
slopande av hundskatten kommer därför enligt regeringens bedömning
inte att medföra några allvarliga konsekvenser för djursjukhusen.

Sammantaget anser regeringen att det inte finns bärande skäl att behålla

vare sig skatten eller den obligatoriska registreringen. Lagen om
hundskatt bör därför upphävas.

Finansdepartementet                                  ProP- 1995/96:18

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 september 1995

Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Peterson,

Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Blomberg, Hedborg,

Winbeig, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Johansson

Föredragande: statsrådet Persson

Regeringen beslutar proposition 1995/96:18 Upphävande av lagen
(1923:116) om hundskatt.

gotab 49022, Stockholm 1995