Uppehållstillstånd efter inresa

Proposition 1994/95:21

Regeringens proposition
1994/95:21

Uppehållstillstånd efter inresa

Prop.

1994/95:21

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 23 juni 1994

Carl Bildt

Birgit Friggebo

(Kulturdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt gällande rätt skall en utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige
ha detta beviljat före inresan i landet. En ansökan får dock bifallas efter in-
resan i landet om utlänningen har rätt till asyl här, skall återförena sig med en
nära familjemedlem som är stadigvarande bosatt i Sverige, och som utlän-
ningen tidigare har sammanlevt med utomlands, eller det annars finns sär-
skilda skäl.

I propositionen föreslås att uppehållstillstånd för bosättning skall kunna
beviljas efter inresan om utlänningen är nära anhörig till en i Sverige bosatt
person eller annars har särskild anknytning hit och det är uppenbart att
utlänningen skulle ha fått tillstånd om han eller hon hade ansökt från ett annat
land än Sverige.

Vidare föreslås att en ansökan om uppehållstillstånd för förlängning av en
pågående vistelse för besök eller annan tidsbegränsad vistelse skall kunna
beviljas om utlänningen kan åberopa vägande skäl för förlängningen.

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 21

Innehållsförteckning

Prop 1994/95:21

1     Förslag till riksdagsbeslut.......................... 3

2    Lagtext....................................... 4

2.1  Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) . .     4

2.2  Förslag till lag om ändring i rätthjälpslagen (1972:429 ...     6

3    Ärendet och dess beredning......................... 8

4   Nuvarande ordning.............................. 8

4.1  Uppehållstillstånd för bosättning.................. 8

4.2  Uppehållstillstånd för besök..................... 10

5    Överväganden.................................. 11

5.1  Behovet av åtgärder.......................... 11

5.2  Uppehållstillstånd för bosättning.................. 13

5.3  Uppehållstillstånd för besök..................... 14

6    Författningskommentar............................ 15

Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1994:60) såvitt

avser ansökan om uppehållstillstånd efter inresa....... 17

Bilaga 2   Författningsförslag........................... 18

Bilaga 3   Förteckning över deltagare vid hearing den 19 maj 1994 . .    20

Bilaga 4   Lagrådsremissens lagförslag.................... 21

Bilaga 5   Lagrådets yttrande........................... 23

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde................ 24

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till

1.  lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),

2.  lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429).

Prop 1994/95:21

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Prop 1994/95:21

2.1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen
(1989:529)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529)'

dels att 2 kap. 5 och 6 §§ samt 7 kap. 17 § skall ha följande lydelse,

dels att det i 2 kap. skall införas två nya paragrafer, 5 a och 5 b §§, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

5§

Om utlänningen befinner sig i
Sverige när ansökan om uppehålls-
tillstånd görs eller prövas, får ansö-
kan inte bifallas.

En utlänning som vill ha uppe-
hållstillstånd i Sverige skall ha be-
viljats sådant tillstånd före inresan i
landet. Om ansökan om uppehålls-
tillstånd görs efter inresan får den
inte bifallas.

Detta gäller dock inte om

1. utlänningen har rätt till asyl här,

2. utlänningen skall återförena
sig med en nära familjemedlem som
är stadigvarande bosatt i Sverige och
som han tidigare har sammanlevt
med utomlands, eller

3. det annars finns särskilda skäl.

(tredje stycket se vid 5 b §)

Regeringen får föreskriva att en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas
även i andra fall än som anges i andra stycket, om det följer av en överens-
kommelse med främmande stat.

2. utlänningen av humanitära skäl
bör få bosätta sig här, eller

3. det är uppenbart att utlänningen
skulle ha fått uppehållstillstånd med
stöd av 2 kap. 4 § första stycket 1
om utlänningen ansökt om tillstånd
från annat land än Sverige.

5a§

En ansökan om uppehållstillstånd
som avser förlängning av en pågåen-
de vistelse härför besök eller annan
tidsbegränsad vistelse får, utan hin-
der av 5 § första stycket, bifallas om
utlänningen kan åberopa vägande
skäl för förlängningen.

'Lagen omtryckt 1994:515

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop 1994/95:21

5 § tredje stycket                           5 b §

Om utlänningen skall avvisas eller Om en utlänning skall avvisas eller
utvisas enligt ett beslut som har vunnit utvisas enligt ett beslut som har vunnit
laga kraft, får dock en ansökan omlaga kraft, får en ansökan om
uppehållstillstånd från honom bifallas uppehållstillstånd från honom, utan
bara om ansökan grundar sig p&hinder av 5 § första stycket, bifallas
omständigheter som inte har prövats om ansökan grundar sig på omstän-
förut i ärendet om hans avvisning ellerdigheter som inte har prövats förut i
utvisning och om                   ärendet om hans avvisning eller ut-

visning och om

1. utlänningen har rätt till asyl här, eller

2. det annars finns synnerliga skäl av humanitär art.

6§

Arbetstillstånd skall ges för viss tid. Det får avse visst slag eller vissa slag
av arbete och förenas med de övriga villkor som behövs.

I fråga om arbetstillstånd tilläm- I fråga om arbetstillstånd tilläm-
pas 5 § första och andra stycket på pas 5 och 5 a §§ på motsvarande
motsvarande sätt.                      sätt.

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om arbetstillstånd.

7 kap.

17 §

Ansökan om uppehållstillstånd
enligt 2 kap. 5 § tredje stycket ges in
till och prövas av Utlänningsnämn-
den.

Ansökan om uppehållstillstånd
enligt 2 kap. 5 b § ges in till och
prövas av Utlänningsnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 21

2.2 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen
(1972:429)

Prop 1994/95:21

Härigenom föreskrivs att 41 § rättshjälpslagen (1972:429)' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

41 §2

Rättshjälp genom offentligt biträde beviljas i mål eller ärende

1. hos allmän förvaltningsdomstol angående medgivande till fortsatt
tvångsvård enligt 7, 9, 12 eller 14 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk
tvångsvård och vid överklagande enligt 32 eller 33 § samma lag av beslut
om intagning för tvångsvård eller om avslag på en begäran att tvångsvården
skall upphöra, angående medgivande till fortsatt vård enligt 13 § lagen
(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, angående upphörande av sådan vård
enligt 16 § samma lag, vid överklagande av beslut om rättspsykiatrisk vård
enligt 18 § första stycket 1 eller 2 samma lag eller angående tillstånd eller
återkallelse av tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område för den
som genomgår rättspsykiatrisk vård med beslut enligt 31 kap. 3 § brotts-
balken om särskild utskrivningsprövning,

2. hos allmän förvaltningsdomstol angående inskrivning i eller utskrivning
från vårdhem eller specialsjukhus enligt 35 § lagen (1967:940) angående om-
sorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda,

3. angående beredande av vård enligt 2 eller 3 §, omedelbart omhänder-
tagande enligt 6 §, upphörande av vård enligt 21 §, flyttningsförbud enligt
24 § eller upphörande av flyttningsförbud enligt 26 § lagen (1990:52) med
särskilda bestämmelser om vård av unga eller hos allmän förvaltningsdomstol
vid överklagande enligt 41 § första stycket 1 samma lag,

4. hos allmän förvaltningsdomstol angående beredande av vård enligt
lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall eller angående omedel-
bart omhändertagande enligt 13 § samma lag,

5. angående avvisning enligt utlänningslagen (1989:529), dock inte hos
polismyndighet, såvida inte utlänningen enligt 6 kap. 2 eller 3 § utlännings-
lagen hållits i förvar längre än tre dagar,

6. angående utvisning enligt 4 kap. 3 § utlänningslagen,

7. angående utvisning och anmälningsplikt enligt lagen (1991:572) om
särskild utlänningskontroll,

8. angående uppehållstillstånd
enligt 2 kap. 5 § tredje stycket utlän-
ningslagen, om Utlänningsnämnden
meddelat beslut om inhibition i ären-
det om avvisning eller utvisning,

9. angående verkställighet enligt utlänningslagen, om utlänningen hålls i
förvar enligt 6 kap. 2 eller 3 § utlänningslagen sedan mer än tre dagar,

10. hos regeringen angående beslut enligt 11 § lagen om särskild ut-
länningskontroll,

8. angående uppehållstillstånd
enligt 2 kap. 5 b § utlänningslagen,
om Utlänningsnämnden meddelat
beslut om inhibition i ärendet om
avvisning eller utvisning.

1 Lagen omtryckt 1993:9

2 Senaste lydelse 1994:141

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop 1994/95:21

11. angående hemsändande av utlänning med stöd av 12 kap. 3 § ut-
länningslagen,

12. angående förverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap.
brottsbalken,

13. angående verkställighet utomlands av frihetsberövande påföljd enligt
lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge
angående verkställighet av straff m.m. eller lagen (1972:260) om interna-
tionellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom,

14. angående utlämning enligt lagen (1970:375) om utlämning till Dan-
mark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller
behandling,

15. angående kastrering enligt lagen (1944:133) om kastrering, om giltigt
samtycke till åtgärden ej lämnats,

16. hos allmän förvaltningsdomstol angående tillfälligt omhändertagande
enligt 37 §, tvångsisolering enligt 38, 39 eller 41 § eller upphörande av
tvångsisolering enligt 42 § smittskyddslagen (1988:1472).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

3   Ärendet och dess beredning

En särskild utredare (överdirektören Per-Erik Nilsson) har i betänkandet
Särskilda skäl - utformning och tillämpning av 2 kap. 5 § och andra bestäm-
melser i utlänningslagen (SOU 1994:60) föreslagit bl.a. vidgade möjligheter
för utlänningar att beviljas uppehållstillstånd efter inresan i Sverige. En
sammanfattning av betänkandet i denna del finns i bilaga 1. Betänkandets
lagförslag finns i bilaga 2.

Synpunkter på betänkandet såvitt avser den del som rör möjligheterna att
bevilja uppehållstillstånd efter inresan har inhämtats vid en av Kulturdeparte-
mentet anordnad utfrågning med företrädare för närmast berörda myndigheter
samt några frivilligorganisationer. En förteckning över dem som deltog i ut-
frågningen finns i bilaga 3. En utskrift av vad som framfördes vid utfråg-
ningen finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Dnr Ku94/1556/Mp).

Regeringen beslutade den 2 juni 1994 att inhämta Lagrådets yttrande över
det lagförslag som finns i bilaga 4.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.

Lagrådet har påpekat att hänvisning till 5 § första stycket bör göras i de
föreslagna nya paragraferna, 5 a och 5 b §§. Lagrådet har vidare föreslagit
viss justering av lagtexten i 5 b §. Regeringen har i propositionen följt Lag-
rådets förslag till utformning av lagtexten.

Propositionen innehåller även ett förslag till ändring i rättshjälpslagen
(1972:429), som innebär ändring av en hänvisning i denna lag. På grund av
ändringens enkla beskaffenhet har förslaget i denna del inte varit föremål för
Lagrådets granskning.

4   Nuvarande ordning

4.1   Uppehållstillstånd för bosättning

Av 2 kap. 5 § första stycket utlänningslagen (1989:529) framgår att en ut-
länning som vill bosätta sig i Sverige skall ha beviljats uppehållstillstånd före
inresan i landet. En ansökan får dock bifallas efter inresan i landet om ut-
länningen

-  har rätt till asyl här,

- skall återförena sig med en nära familjemedlem som är stadigvarande
bosatt i Sverige, och som han tidigare har sammanlevt med utomlands,
eller

- det annars finns särskilda skäl.

Det principiella kravet på att uppehållstillstånd skall ha beviljats före utlän-
ningens inresa i landet infördes den 1 april 1981 i den dåvarande utlännings-
förordningen (1981:137). Som motiv för den nya bestämmelsen anförde
föredragande statsrådet i prop. 1979/80:96 Ny utlänningslag (s. 32) bl.a.:

Prop 1994/95:21

"Den nuvarande möjligheten att under vistelse här som turist få till stånd en
fullständig prövning av en ansökan om tillstånd att arbeta och bosätta sig här i
Sverige medverkar till att handläggningen av utlänningsärenden tar lång tid.
Det är ett allmänt omvittnat faktum att väntetiden för de berörda utlänningarna
innebär en betydande psykisk press, bl.a. med hänsyn till att de i stor ut-
sträckning är hänvisade till socialhjälp för sitt uppehälle och till sysslolöshet.
Hotet om ett slutligt avslag på ansökningen och återsändande till hemlandet
upplevs alltmer pressande ju längre vistelsen här har varat och ju starkare
samhörigheten har blivit med Sverige genom personliga anknytningar och på
annat sätt. Verkställigheten av ett avlägsnandebeslut blir på motsvarande sätt
långt mer ingripande och svårare att uthärda än om avgörandet hade kommit
kort efter inresan Till detta kommer att samhället åsamkas betydande kostna-
der och att arbetsmarknaden störs genom omfattande illegala anställningar,
särskilt inom vissa branscher."

I propositionen framhölls vidare att vissa undantag måste göras från denna
huvudregel. Undantag borde således göras för utlänningar som var berättiga-
de till asyl och vilkas skydd garanterades genom uttryckliga bestämmelser i
utlänningslagen. När det gällde undantag i övrigt från huvudregeln framhöll
föredraganden i nämnda proposition (s. 34) att undantag för det första måste
göras för de klara familjesammanföringsfallen. Härmed avsågs då den situa-
tionen att en make/maka eller minderåriga bam kom hit för att förena sig med
den andra makan eller maken respektive med föräldrarna. I fråga om andra
familjesammanföringsfall borde det enligt föredraganden i allmänhet få anses
naturligt att kräva att frågan om uppehållstillstånd prövades före inresan. I
vissa fall kunde dock skälen även i dessa fall vara så ömmande att det skulle
vara stötande att kräva att utlänningen återvände hem för att söka tillstånd
därifrån. Allmänt sett var det dock enligt föredraganden angeläget att undan-
tagen begränsades genom en strikt tillämpning.

Bestämmelserna om att uppehållstillstånd i princip skall vara ordnat före
inresan i Sverige överfördes i stort sett oförändrade till 1989 års utlännings-
lag. I prop. 1988/89:86 gav föredraganden (s. 149) några exempel på när
särskilda skäl borde kunna anses föreligga att bevilja uppehållstillstånd efter
inresan. Ansökan borde således kunna beviljas om utlänningen hade ett till-
stånd som meddelats för annat ändamål än besök och som gick ut medan den
nya ansökan var föremål för prövning. Ett annat fall som enligt föredragan-
den inte var ovanligt var att det på grund av utlänningens hälsa eller höga
ålder framstod som orimligt att begära att ansökan skulle göras från hem-
landet. Ett annat exempel var att det kunde antas att utlänningen skulle bli
förhindrad att på nytt lämna sitt land om han återvände dit. Vidare borde
enligt föredraganden tillstånd kunna beviljas en utlänning som ansökt om
uppehållstillstånd på grund av anknytning till en här i landet bosatt person
som han eller hon redan hade eller väntade bam med.

I praxis beviljas uppehållstillstånd i de klara familjesammanföringsfallen
med stöd av 2 kap. 5 § andra stycket 2. Har en anknytning genom äktenskap
eller sammanboende uppkommit efter inresan i Sverige krävs enligt praxis för
att tillstånd skall beviljas antingen att partema sammanbott cirka ett år eller att
de har eller väntar bam tillsammans. Tillstånd beviljas då med stöd av 5 §

Prop 1994/95:21

andra stycket 3. Enligt sistnämnda undantagsbestämmelse kan tillstånd också
beviljas för anhöriga utanför kärnfamiljen, exempelvis för föräldrar som bör
tillåtas bosätta sig hos bam här i landet. Det krävs då i praxis antingen att
sökanden är i 80-årsåldem eller att det med hänsyn till sökandens hälsotill-
stånd inte kan krävas att han eller hon skulle återvända till hemlandet för att ge
in ansökan därifrån.

Med stöd av 5 § andra stycket 3 beviljas också förlängt uppehållstillstånd i
vissa fall av längre tidsbegränsade vistelser här, exempelvis för studier eller
tidsbegränsade arbeten inom ramen för vad som brukar kallas internationellt
utbyte. De tidsbegränsade anställningar det främst är fråga om avser gäst-
forskare, anställda på chefsposter inom internationella företag samt profes-
sionella idrottsmän och tränare.

Av 5 § fjärde stycket framgår att regeringen får föreskriva om andra
undantag från kravet på att uppehållstillstånd skall ha beviljats före inresan
om det följer av en överenskommelse med främmande stat. Med stöd av
denna bestämmelse har regeringen genom ändring (1992:1166) i utlännings-
förordningen (1989:547) föreskrivit att en ansökan om uppehållstillstånd för
en medborgare i ett land som ingår i EES-området skall kunna bifallas även
om den görs efter inresan. Detsamma gäller för nära familjemedlemmar till en
EES-medborgare oavsett sökandens medborgarskap. Den som efter inresan i
Sverige ansöker om uppehållstillstånd kan således beviljas tillstånd utan
hinder av bestämmelserna i 5 § första och andra styckena om han eller hon
ingår äktenskap med en här i landet bosatt EES-medborgare. För den som
ingår äktenskap med en svensk medborgare gäller däremot bestämmelserna i
5 § första och andra styckena.

4.2 Uppehållstillstånd för besök

Den allmänna principen att uppehållstillstånd skall ha beviljats före inresan i
Sverige gäller från den 1 april 1981 också för besöksfallen. Kraven för att
uppehållstillstånd skulle få beviljas efter inresan sattes dock lägre för den som
sökte uppehållstillstånd för besök än för den som sökte uppehållstillstånd för
bosättning. Enligt dåvarande utlänningsförordning (33 §) fick således uppe-
hållstillstånd "för viss kortare tid beviljas utlänning som har rest in i Sverige
för besök och som har vägande skäl för en förlängning av vistelsetiden”.

När bestämmelserna om krav på att ett uppehållstillstånd i princip skall ha
beviljats före inresan i Sverige fördes över från den tidigare utlänningsförord-
ningen till 1989 års utlänningslag kom dock samma bestämmelser att gälla för
bosättningsfallen och besöksfallen. Det innebär att den nuvarande lagen stäl-
ler krav på att det skall finnas "särskilda skäl" för att en ansökan om uppe-
hållstillstånd för besök skall få beviljas efter inresan. Semantiskt skulle detta
kunna uppfattas som en skärpning i förhållande till tidigare bestämmelser där
det ställdes krav på "vägande skäl". Av prop. 1988/89:86 Ny utlänningslag
m.m. framgår dock inte att någon skärpning varit avsedd. De tillämpande
myndigheterna torde heller inte ha vidtagit några ändringar i tidigare mycket

Prop 1994/95:21

10

liberala praxis, som innebär att uppehållstillstånd för i vart fall ett kortare
besök beviljats så snart vistelsens karaktär av besök och inte bosättning gjorts
trolig.

Statens invandrarverk påpekade i en skrivelse till Arbetsmarknadsdeparte-
mentet den 10 juli 1991 (dnr. 211-91-4838) att lagstiftningens ordalag inte
stämde med den praxis som utvecklats när det gäller möjligheterna att bevilja
uppehållstillstånd för besök efter inresan i landet. Verket hemställde att
lagstiftningen skulle utformas så att besöksfallen och behovet av förlängning
reglerades särskilt. Enligt skrivelsen borde kraven för ett besökstillstånd inte
ställas högt, men det borde finnas något skäl till att ansökan inte från början
gjorts för hela den avsedda tiden. Regeringen uppdrog åt utredningen om
översyn av vissa delar av utlänningslagstiftningen m.m. att överväga frågan.

Prop 1994/95:21

5 Överväganden

5.1 Behovet av åtgärder

Regeringens bedömning: Det principiella kravet på att uppehålls-
tillstånd skall vara beviljat före inresan i Sverige bör behållas. Möjlig-
heterna att få uppehållstillstånd efter inresan bör dock vidgas för de fall
där det är uppenbart att ansökan skulle ha bifallits om den gjorts från
annat land. De krav som utlänningslagen anger för att uppehållstillstånd
för besök skall få beviljas efter inresan bör ändras så att de bättre stäm-
mer överens med den praxis som utvecklats.

Utredningens bedömning stämmer överens med regeringens.

Synpunkter vid utfrågningen: Samtliga närvarande vid utfrågningen
välkomnade förslaget att vidga möjligheterna att bevilja uppehållstillstånd
efter inresan. Flera av de närvarande framförde samtidigt att det egentligen är
tillämpningen av den nuvarande lagstiftningen som blivit alltför restriktiv och
att det borde finnas möjligheter att inom den nuvarande lagstiftningens ram
tillämpa en väsentligt mer generös praxis.

Skälen för regeringens bedömning: Nuvarande lagreglering och
praxis när det gäller möjligheterna för anhöriga till här bosatta personer att få
uppehållstillstånd har i den allmänna debatten kritiserats på flera punkter.
Kritiken har framför allt avsett tre punkter, nämligen

- de materiella förutsättningarna för tillstånd där man menat att de tillämpan-
de myndigheterna ställer alltför höga krav på bevis om släktskap och
kräver alltför lång tids sammanboende innan tillstånd beviljas på grund av
äktenskap eller sammanboende,

- de begränsade möjligheterna att få uppehållstillstånd efter inresan, samt

- de ibland långa handläggningstidema i denna typ av ärenden.

11

Regeringen behandlar i detta sammanhang endast möjligheterna att få
uppehållstillstånd efter inresan i Sverige. De materiella förutsättningarna för
att tillstånd skall beviljas på grund av anknytning behandlas för närvarande av
Invandrar- och flyktingkommittén (Ku 1993:01), som skall lämna sitt be-
tänkande i mars 1995. De långa handläggningstidema avser framför allt hand-
läggningstidema vid vissa utlandsmyndigheter. Enligt vad regeringen in-
hämtat kommer emellertid Statens invandrarverk innevarande sommar att
sända ut personal från verket för tjänstgöring vid några av de mest arbets-
tyngda utlandsmyndigheterna. Denna åtgärd bör verksamt bidra till kortare
handläggningstider.

De skäl som tidigare anförts som motiv för att uppehållstillstånd i princip
skall ha beviljats före inresan i Sverige och som redovisats i avsnitt 4.1 är
alltjämt giltiga. Kravet utgör ett viktigt led i upprätthållandet av en reglerad
invandring. Det framstår också som rimligt att den som kommit hit för en
kortare tids vistelse men som under besöket i Sverige träffar någon som han
eller hon vill dela sitt liv med återvänder hem för att från hemlandet ge in en
ansökan om tillstånd för bosättning här och där avvaktar svar på ansökan. Det
principiella kravet på att uppehållstillstånd skall ha beviljats före inresan i
Sverige bör därför finnas kvar.

Regeringen anser dock att de undantagsbestämmelser i lagen som anger
när uppehållstillstånd får beviljas efter inresan har kommit att få en alltför
snäv utformning. Det gäller framfört allt i de fall utlänningen söker asyl här
men efter någon tid också åberopar familjeanknytning som skäl för bosättning
i Sverige. Det framstår som stötande att någon som söker uppehållstillstånd
här i landet, och som uppenbart skulle ha beviljats tillstånd om ansökan gjorts
utifrån, skall tvingas återvända till ett kanske avlägset hemland för att därifrån
ge in ansökan. Tillämpningen av undantagsbestämmelserna har på denna
grund blivit föremål för allvarlig kritik i den allmänna debatten. Att
medborgare i EES-staterna numera generellt kan få en ansökan om
uppehållstillstånd prövad efter inresan utgör vidare ett skäl för att liberalisera
bestämmelserna för medborgare även i andra stater. Möjligheterna att få
uppehållstillstånd efter inresan i Sverige bör därför vidgas så att de omfattar
de fall där det är uppenbart att tillstånd skulle ha beviljats om ansökan gjorts
från annat land.

När det gäller uppehållstillstånd för besök har den nuvarande bestäm-
melsen i 2 kap. 5 § första stycket utlänningslagen som redovisats en ut-
formning som inte helt stämmer överens med den praxis som utvecklats.
Praxis är som nämnts mer generös än vad ordalydelsen i den nämnda be-
stämmelsen ger intryck av. Den praxis som i dag tillämpas då det gäller att
bevilja uppehållstillstånd för besök efter inresan förefaller väl avvägd.

Förlängning av tillstånd för en tidsbegränsad vistelse här för exempelvis
studier eller tidsbegränsat arbete beviljas i dag regelmässigt trots att sökanden
befinner sig i landet. Även på denna punkt bör nuvarande praxis behållas.

Lagbestämmelsen bör därför ändras så att den bättre stämmer överens med
tillämpningen.

Prop 1994/95:21

12

5.2 Uppehållstillstånd för bosättning

Prop 1994/95:21

Regeringens förslag: Förutom om utlänningar har rätt till asyl eller
av humanitära skäl bör få bosätta sig här skall de efter inresan i Sverige
kunna beviljas uppehållstillstånd för bosättning om det är uppenbart att
de skulle ha fått tillstånd på grund av anknytning om de ansökt om
tillstånd från ett annat land än Sverige.

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens.

Synpunkter vid utfrågningen: Samtliga närvarande vid utfrågningen
instämde i syftet med utredningens förslag. Praktiskt taget samtliga framförde
samtidigt att utredningens förslag till lagtext, som innebär att tillstånd skulle
kunna beviljas efter inresan om det skulle vara inhumant mot utlänningen eller
någon honom närstående eller om det annars skulle överskrida rimlighetens
gränser att kräva att han lämnar landet, inte fyller de krav på klarhet som bör
ställas på en lagtext.

Skälen för regeringens förslag: Som framgått av redovisningen i
avsnitt 4.1 har i förarbeten till den nuvarande lagstiftningen angetts några
situationer där uppehållstillstånd bör kunna beviljas efter inresan i landet -
utöver de fall då utlänningen har rätt till asyl här. Även i fortsättningen bör
undantag från huvudregeln göras i de fall som tidigare angetts, dvs. när
någon kommer hit för att förena sig med en nära familjemedlem som han eller
hon tidigare bott tillsammans med utomlands och när utlänningen efter
inresan i landet ingått äktenskap med eller inlett ett samboförhållande med
någon här bosatt eller parterna har eller väntar bam tillsammans. Till skillnad
mot vad som tillämpas i dag bör i det senare fallet i fortsättningen något krav
inte ställas på att partema skall ha sammanbott viss tid. Det avgörande bör i
stället, som utredningen föreslagit, vara om förhållandet kan bedömas vara
seriöst och om det är uppenbart att tillstånd skulle ha beviljats om ansökan
gjorts från ett annat land än Sverige. Den omständigheten att partema känt
varandra endast en kort tid kan dock givetvis medföra att anknytningen inte
bedöms vara av sådan karaktär att det framstår som uppenbart att uppehålls-
tillstånd skulle ha beviljats om ansökan gjorts före inresan. Tveksamhet när
det gäller sökandens vandel kan också medföra att det inte är uppenbart att
tillstånd skulle ha beviljats om ansökan gjorts från ett annat land. Liksom
hittills bör s.k. uppskjuten invandringsprövning tillämpas när tillstånd be-
viljas på grund av ett äktenskap eller sammanboende som varat endast en
kortare tid.

För andra anhöriga, t.ex. föräldrar som önskar bosätta sig hos bam här i
landet, bör inte som i dag krav ställas på att sökandena har uppnått viss ålder
för att tillstånd skall kunna beviljas efter inresan. Om föräldrarna uppfyller
vanliga krav för bosättning har i landet saknas anledning att kräva att de skall
återvända till hemlandet för att därifrån ge in ansökan.

De situationer som beskrivits ovan bör kunna täckas genom att det i lag-
texten anges att tillstånd får beviljas efter inresan om det är uppenbart att

13

utlänningen skulle ha beviljats tillstånd på grund av anknytning om han
ansökt om tillstånd från annat land.

Det ligger i sakens natur att krav på att tillstånd skall ha beviljats före in-
resan inte kan ställas om en utlänning har rätt till asyl eller av humanitära skäl
bör få bosätta sig här. I dag beviljas tillstånd med stöd av 2 kap. 5 § andra
stycket 3 när humanitära skäl föreligger. Det stora flertalet fall som får till-
stånd av humanitära skäl är asylsökande som inte haft tillräckliga skäl för att
beviljas asyl men som ändå bedöms böra få stanna här (politisk-humanitära
skäl). Det förekommer även att tillstånd beviljas av mer renodlat humanitära
skäl, t.ex. för en person som är svårt sjuk. I inget av dessa fall krävs att
sökanden lämnar Sverige för att ge in en ansökan om uppehållstillstånd. Mot-
svarande undantag från kravet på att uppehållstillstånd skall ha beviljats före
inresan måste självfallet gälla även i fortsättningen. Undantaget från huvud-
regeln beträffande denna kategori bör klart anges i lagtexten.

De nu föreslagna ändringarna innebär inte någon förändring av reglerna
beträffande dem som har ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisnings-
beslut. Av lagtekniska skäl bör dock bestämmelsen i nuvarande 2 kap. 5 §
tredje stycket bilda en egen paragraf, 2 kap. 5 b §.

Prop 1994/95:21

5.3 Uppehållstillstånd för besök

Regeringens förslag: Uppehållstillstånd för förlängning av en på-
gående vistelse här för besök eller annan tidsbegränsad vistelse skall få
beviljas efter inresan om utlänningen kan åberopa vägande skäl för en
förlängning.

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens.
Utredningen har dock inte tagit upp andra fall av tidsbegränsad vistelse än
besök.

Synpunkter vid utfrågningen: De som vid utfrågningen framförde
synpunkter på frågan om besökstillstånd tillstyrkte att lagtexten bringas i
bättre överensstämmelse med praxis. Rikspolisstyrelsen och Invandrarverket
ifrågasatte om det finns anledning att ställa krav på att det skall finnas synner-
liga skäl för att besökstillstånd skall få beviljas för längre tid än det ursprung-
liga tillståndet.

Skälen för regeringens förslag: Som framgått av redovisningen i
avsnitt 4.2 är nuvarande praxis när det gäller att efter en utlännings inresa i
landet bevilja uppehållstillstånd för besök mer generös än vad lagtextens
ordalag ger intryck av. Det saknas anledning att skärpa nuvarande praxis.
Lagtexten bör därför ändras så att den bättre motsvarar den praxis som
utvecklats. Bestämmelsen bör bilda en egen paragraf, 5 a §.

I likhet med vad som i dag gäller bör således uppehållstillstånd för besök
kunna beviljas efter inresan om det framstår som helt klart att det är fråga om
en vistelse för besök och att utlänningen inte kan antas komma att arbeta här

14

illegalt eller försöka bosätta sig här. I regel torde också få krävas att utlän-
ningen kan anföra något skäl till varför han inte från början sökt tillstånd för
hela den planerade vistelsen här.

I likhet med vad som framförts från ett par myndigheter vid utfrågningen
bedömer regeringen att det inte finns skäl att som utredningen föreslagit ställa
upp några särskilda krav för att tillstånd skall få beviljas för längre tid än det
ursprungliga tillståndet. Avgörande för bedömningen av om tillstånd bör be-
viljas bör inte vara längden av det första tillståndet utan om det den sökta för-
längningen kan anses ha karaktär av besök och om utlänningen har någon
förklaring till varför han från början sökt endast ett kortare tillstånd.

Regeringen bedömer vidare att det heller inte finns skäl att som utred-
ningen föreslagit ställa upp en längsta tid för ett besökstillstånd. Längden av
det sökta tillståndet kan dock givetvis påverka bedömningen av om det är
fråga om ett rent besök. Det måste således tillhöra undantagen att det finns
skäl att bevilja tillstånd för besök för så lång tid som ett år. Fall kan dock
tänkas där exempelvis föräldrar som inte längre är yrkesverksamma bör
medges relativt långvariga besök hos bam här i landet. Om tillstånd skulle
beviljas för längre tid än ett år skulle sökanden kunna komma att folkbokföras
här och vistelsen skulle då i regel inte längre ha karaktär av besök.

Som framgått av redovisningen för gällande praxis i avsnitt 4.1 beviljas i
dag förlängda uppehållstillstånd i vissa fall av tidsbegränsad vistelse här med
stöd av 2 kap. 5 § andra stycket 3 utlänningslagen. Framför allt gäststuderan-
de och gästforskare utgör relativt stora grupper och förlängt tillstånd beviljas i
praxis efter inresan utan krav på att det skall föreligga några särskilda skäl.
Förlängning av sådana tillstånd bör i stället beviljas med stöd av den nya
5a§.

6 Författningskommentar

2 kap.

5 §

Nuvarande 2 kap. 5 § har som utredningen föreslagit delats upp i tre para-
grafer, varav den första betecknas 5 §. I denna paragraf finns bestämmelser
om det principiella kravet på att uppehållstillstånd skall vara beviljat före
inresan i Sverige jämte undantagen från denna huvudregel.

Det första undantaget (punkt 1) har inte ändrats. Liksom hittills skall gälla
att den som har rätt till asyl är undantagen från huvudregeln.

Genom en ny punkt 2 görs undantag för de fall då en utlänning av huma-
nitära skäl bör tillåtas bosätta sig här (jfr 2 kap. 4 § första stycket 2 utlän-
ningslagen).

Punkt 3, som innebär att undantag görs för utlänningar som bör tillåtas
bosätta sig här på grund av anknytning har behandlats i avsnitt 5.2. Den
gamla punkten 2 ryms inom den nya punkten 3. Att det skall vara uppenbart
att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om utlänningen ansökt om tillstånd

Prop 1994/95:21

15

från annat land än Sverige innebär att det normalt på befintligt utrednings-
material skall framstå som klart att tillstånd skulle ha beviljats. Det förhållan-
det att viss kompletterande utredning kan behöva göras behöver dock inte
automatiskt leda till att bestämmelsen inte skall tillämpas. En kontroll av
uppgifter som sökanden lämnat och som enkelt kan utföras behöver t.ex. inte
innebära att sökanden skall behöva lämna Sverige för att söka tillstånd
utifrån.

5 a §

I denna paragraf behandlas förutsättningarna för att tillstånd för besök och
annan tidsbegränsad vistelse skall få beviljas efter inresan i landet. Frågan har
behandlats i avsnitt 5.3.

5 b §

Paragrafen motsvarar nuvarande 5 § tredje stycket.

Prop 1994/95:21

16

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1994:60) såvitt
avser ansökan om uppehållstillstånd efter inresa

Enligt 2 kap. 5 § utlänningslagen skall den utlänning som vill bosätta sig i
Sverige ha beviljats uppehållstillstånd före inresan. Detta är huvudregeln från
vilken undantag får göras.

När det gäller tillämpningen av 5 § andra stycket knyter sig intresset pri-
märt till innebörden/tolkningen av begreppet "särskilda skäl". Att den som är
berättigad till asyl skall få stanna här följer redan av vår anslutning till 1951
års Genéve-konvention och den kvalificerade anknytning som beskrivs i
andra stycket 2 kan endast vålla smärre, om ens några, tillämpningssvårig-
heter. Det kan konstateras att de som är kritiska till den nuvarande ordningen
inte sällan skjuter in sig på regleringen som sådan när det egentligen är sättet
att tillämpa den på som man är missnöjd med; generellt sett kan hävdas att
kritiken egentligen gällt och gäller den, som det anses, alltför restriktiva
tillämpningen av dispenskriteriet "särskilda skäl" (2 kap. 5 § andra stycket 3).

Jag delar uppfattningen att den nuvarande regleringen med krav på tillstånd
före inresan i första hand genom det sätt på vilken den - i principiell överens-
stämmelse med direktiven - tillämpas, framstår som alltför rigid och ogenerös
på gränsen till inhuman. Å andra sidan är det obestridligen så att kravet på att
uppehållstillstånd skall ha ordnats före inresan utgör såväl ett viktigt led i
upprätthållandet av den reglerade invandring som statsmakterna bestämt sig
för, som ett verksamt medel för kontroll av de personer som av skilda skäl
vill komma hit. Regleringen fyller sålunda en definitiv funktion och jag är inte
beredd att förorda att den avskaffas; huvudregeln bör alltså öven fortsätt-
ningsvis vara den att uppehållstillstånd skall ha sökts och erhållits före in-
resan. Däremot bör tillämpningen avgjort kunna mjukas upp och "förmänsk-
ligas". Jag menar alltså att betydligt större hänsyn bör kunna tas till de
mänskliga inslagen i ett ansökningsärende än vad dagens hårt schabloniserade
tillämpning medger eller anses medge. Överhuvudtaget bör tillämpningen
enligt min mening individualiseras och undantag från huvudregeln medges
där det saknas grundad anledning att ifrågasätta motiven bakom den gjorda
ansökan. Det förhållandet att Sverige genom EES-avtalet fått ge avkall på sin
"suveränitet" när det gäller att avgöra vem som skall få uppehållstillstånd och
att uppehållstillstånd för EES-medborgare får beviljas efter inresan kan givet-
vis inte undgå att påverka tillämpningen även när det gäller andra utlänningar.

En reglering enligt ovan blir - lika litet som den nuvarande - särskilt väl
ägnad att användas på besöksfallen. En förlängning i sådana fall bör få be-
viljas om utlänningen önskar förlänga en vistelse för enbart besök och det
finns skäl för en sådan förlängning. Bestämmelsen bör emellertid uttryckligen
ange att förlängning inte får avse längre tid än det ursprungliga meddelade
eller annars gällande tillståndet. En längsta tid bör också fastställas, den kan
lämpligen sättas till ett år. Dessa längsta tider bör dock kunna överskridas om
det föreligger "synnerliga skäl" för det. Regleringen av "besöksfallen" bör
samlas i en egen paragraf.

Prop 1994/95:21

Bilaga 1

17

Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)

Prop 1994/95:21

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529)

dels att nuvarande 2 kap. 5 § skall betecknas 5 a §,

dels att det i 2 kap. skall införas två nya paragrafer, 5 b och 5 c §§, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse

2 kap.
5§

Om utlänningen befinner sig i
Sverige när ansökan om uppehålls-
tillstånd görs eller prövas, får an-
sökan inte bifallas.

Detta gäller dock inte om

1. utlänningen har rätt till asyl
här,

2. utlänningen skall återförena
sig med en nära familjemedlem som
är stadigvarande bosatt i Sverige och
som han tidigare har sammanlevt
med utomlands, eller

3. det annars finns särskilda skäl.

Om utlänningen skall avvisas
eller utvisas enligt ett beslut som har
vunnit laga kraft, får dock en an-
sökan om uppehållstillstånd från
honom bifallas bara om ansökan
grundar sig på omständigheter som
inte har prövats förut i ärendet om
hans avvisning eller utvisning och
om

1. utlänningen har rätt till asyl
här, eller

2. det annars finns synnerliga
skäl av humanitär art.

Regeringen får föreskriva att en
ansökan om uppehållstillstånd får
bifallas även i andra fall än som an-
ges i andra stycket, om det följer av
en överenskommelse med främman-
de stat.

5a§

En utlänning som vill bosätta sig i
Sverige skall ha fått uppehållstill-
stånd innan han reser in i landet.
Görs ansökan om uppehållstillstånd
efter inresan får den inte bifallas.
Detta gäller dock inte om det skulle
strida mot Sveriges internationella
åtaganden, vara inhumant mot utlän-
ningen eller någon som står honom
nära eller annars överskrida rimlig-
hetens gränser att kräva att utlän-
ningen lämnar landet för att utifrån
ansöka om uppehållstillstånd.

Görs ansökan om uppehållstill-
stånd av en utlänning som befinner
sig i landet men som enligt ett laga-
kraftvunnet förordnande skall avvi-
sas eller utvisas härifrån gäller be-
stämmelserna i 5 c §.

5b§

En ansökan om uppehållstillstånd
för att förlänga en pågående vistelse
här för besök eller av liknande an-
ledning får bifallas om utlänningen
kan åberopa sakliga skäl för för-
längningen. Därvid gäller dock att
förlängningen inte, med mindre det
föreligger synnerliga skäl, får gälla
längre tid än det ursprungliga till-
ståndet och inte i något fall längre än
ett år.

18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5c§

Föreligger det ett lagakraftvunnet
förordnande om att en utlänning
skall avvisas eller utvisas ur landet,
får en ansökan om uppehållstillstånd
från honom bifallas medan han be-
finner sig i Sverige bara om ansökan
grundar sig på omständigheter som
inte prövats förut i ärendet om hans
avvisning eller utvisning och om

1. han har rätt till asyl här, eller

2. det annars föreligger synner-
liga skäl av humanitär art.

Prop 1994/95:21

Bilaga 2

19

Förteckning över deltagare vid utfrågning den 19 maj 1994 Prop 1994/95:21

Bilaga 3

Kammarrätten i Jönköping
Huddinge tingsrätt
Rikspolisstyrelsen
Arbetsmarknadsstyrelsen
Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering
Statens invandrarverk

Utlänningsnämnden
Sveriges advokatsamfund
Svenska Röda korset
Rädda Barnen
Föreningen Återföreningen

Oscar Thurén
Britt Bjömeke
Hans Rosenqvist
Ing-Marie Hansson

Christina Persson
Bemt-Inge Wretby
Kenneth Fluor
Ulla Stigenberg
Per Stadig
Eva Ulfvebrand
Anders Sundqvist
Sylvia Skarin Agha

Riksdagens ombudsmän, som inte deltog vid utfrågningen, har kommit in
med ett yttrande. Härutöver har yttrande kommit in från en enskild person.

20

Lagrådsremissens lagförslag

Prop 1994/95:21

Bilaga 4

2.1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen
(1989:529)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529)

dels att 2 kap. 5 och 6 §§ samt 7 kap. 17 § skall ha följande lydelse,

dels att det i 2 kap. skall införas två nya paragrafer, 5 a och 5 b §§, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse

2 kap.

5 §*

Om utlänningen befinner sig i
Sverige när ansökan om uppehålls-
tillstånd görs eller prövas, får an-
sökan inte bifallas

Detta gäller dock inte om

1. utlänningen har rätt till asyl här,

2. utlänningen skall återförena
sig med en nära familjemedlem som
är stadigvarande bosatt i Sverige och
som han tidigare har sammanlevt
med utomlands, eller

3. det annars finns särskilda skäl.
(tredje stycket se vid 5 b §)

Regeringen får föreskriva att en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas
även i andra fall än som anges i första stycket om det följer av en
överenskommelse med främmande stat.

En utlänning som vill ha uppe-
hållstillstånd i Sverige skall ha detta
beviljat innan utlänningen reser in i
landet. Om ansökan om uppehålls-
tillstånd görs efter inresan får den
inte bifallas.

2. utlänningen av humanitära skäl
bör få bosätta sig här, eller

3. det är uppenbart att utlänningen
skulle ha fått uppehållstillstånd med
stöd av 2 kap. 4 § första stycket 1
om utlänningen ansökt om tillstånd
från annat land än Sverige.

5a§

En ansökan om uppehållstillstånd
som avser förlängning av en på-
gående vistelse här för besök eller
annan tidsbegränsad vistelse får bi-
fallas om utlänningen kan åberopa
vägande skäl för förlängningen.

5 § tredje stycket                           5 b §

Om utlänningen skall avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har vunnit
laga kraft, får dock en ansökan om uppehållstillstånd från honom bifallas bara
om ansökan grundar sig på omständigheter som inte har prövats förut i ären-
det om hans avvisning eller utvisning och om

1. utlänningen har rätt till asyl här, eller

2. det annars finns synnerliga skäl av humanitär art.

1 Senaste lydelse 1992:1165

21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop 1994/95:21

Bilaga 4

6§

Arbetstillstånd skall ges för viss tid. Det får avse visst slag eller vissa slag
av arbete och förenas med de övriga villkor som behövs.

I fråga om arbetstillstånd tilläm- I fråga om arbetstillstånd tilläm-
pas 5 § första och andra stycket på pas 5 och 5 a §§ på motsvarande
motsvarande sätt.                      sätt.

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om arbetstillstånd.

7 kap.

17 §2

Ansökan om uppehållstillstånd
enligt 2 kap. 5 § tredje stycket ges in
till och prövas av Utlänningsnämn-
den.

Ansökan om uppehållstillstånd
enligt 2 kap. 5 b § ges in till och
prövas av Utlänningsnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2 Senaste lydelse 1994:138

22

Lagrådets yttrande

Prop 1994/95:21

Bilaga 5

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-06-16

Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å. Beckman,
regeringsrådet Sigvard Holstad.

Enligt en lagrådsremiss den 2 juni 1994 (Kulturdepartementet) har regeringen
beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i utlän-
ningslagen (1988:529).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Bengt Ranland.

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet.:

5a§

I paragrafen har tagits in bestämmelser om uppehållstillstånd som avser för-
längning av en här pågående vistelse för besök eller annan tidsbegränsad
vistelse. Bestämmelserna utgör undantag från det generella förbudet i 5 §
första stycket mot beviljande av uppehållstillstånd efter inresan i Sverige.
Bestämmelsernas karaktär av undantag bör framgå av lagtexten. Lagrådet
föreslår därför att orden "utan hinder av 5 § första stycket" skjuts in mellan
orden "får" och "bifallas".

5b§

Till paragrafen har överförts det nuvarande tredje stycket i 5 §. Stycket utgör
ett undantag från den generella regleringen i första stycket och har närmast
karaktär av en specialreglering av fall som omfattas av andra stycket.
Förhållandet att 5 b § utgör ett undantag från 5 § första stycket bör framgå av
lagtexten. Vidare föranleder tredje styckets utbrytande till en särskild paragraf
att vissa justeringar i lagtexten bör göras.

Mot denna bakgrund förordar Lagrådet att paragrafen ges följande lydelse:

"Om en utlänning skall avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har vunnit
laga kraft, får en ansökan om uppehållstillstånd från honom, utan hinder av
5 § första stycket, bifallas om ansökan grundar sig på omständigheter som
inte har prövats förut i ärendet om hans avvisning eller utvisning och om

1. utlänningen har rätt till asyl här, eller

2. det annars finns synnerliga skäl av humanitära art."

23

Kulturdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 juni 1994

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik,
Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Birgit Friggebo

Regeringen beslutar proposition 1994/95: 21 Uppehållstillstånd efter inresa.

Prop 1994/95:21

gotab 47011, Stockholm 1994

24