Tillämpningen av det europeiska miljömärkningssystemet
Proposition 1994/95:79
Ärendet är avslutat
- Inlämnat av
- Tilldelat
- Lagutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1994-10-31
- Bordläggning
- 1994-11-01
- Hänvisning
- 1994-11-02
- Motionstid slutar
- 1994-11-21
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.
Regeringens proposition
1994/95:79
Tillämpningen av det europeiska
miljömärkningssystemet
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 27 oktober 1994
Ingvar Carlsson
Marita LJlvskog
(Civildepartementet)
Prop.
1994/95:79
Propositionens huvudsakliga innehåll
Om Sverige blir medlem i EU kommer rådets förordning (EEG) nr
880/92 av den 23 mars 1992 om ett gemenskapsprogram för tilldelning
av miljömärke, som har införlivats med svensk rätt genom lagen
(1994:609) om ett europeiskt miljömärkningssystem, att bli direkt
gällande i Sverige. Eftersom EG-rätten inte tillåter att EG-förordningar
införlivas i nationell rätt av medlemsländer, föreslås i propositionen att
lagen skall upphävas. Vidare föreslås att de kompletterande bestämmel-
ser som behövs för att rätt tillämpa EG:s miljömärkningsförordning, tas
in i en ny lag. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 79
Innehållsförteckning
Prop. 1994/95:79
1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 3
2 Förslag till lag om tillämpningen av det europeiska miljö-
märkningssystemet .......................... 3
3 Bakgrund................................ 4
4 Överväganden och förslag...................... 5
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde ............. 7
Rättsdatablad.................................. 8
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
tillämpningen av det europeiska miljömärkningssystemet.
Prop. 1994/95:79
2 Förslag till lag om tillämpningen av det euro-
peiska miljömärkningssystemet
Härigenom föreskrivs följande.
1 § I denna lag finns vissa föreskrifter för tillämpningen av rådets
förordning (EEG) nr 880/92 av den 23 mars 1992 om ett gemenskaps-
program för tilldelning av miljömärke.
2 § Organ som avses i artikel 9.1 i den rådsförordning som anges i 1 §
bestäms för Sveriges del av regeringen.
3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att
en produkt skall få märkas med EG:s miljömärke.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då lagen (1994:609) om
ett europeiskt miljömärkningssystem skall upphöra att gälla.
3 Bakgrund
Sverige ansökte den 1 juli 1991 om medlemskap i Europeiska gemen-
skaperna (EG). Förhandlingarna om ett medlemskap, som avslutades i
april 1994, resulterade i ett anslutningsfördrag mellan Europeiska
unionens (tidigare EG:s) medlemsländer och de ansökande länderna,
däribland Sverige.
Regeringen har i prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeis-
ka unionen, föreslagit att riksdagen godkänner bl.a. anslutningsfördra-
get. Meningen är att anslutningsfördraget skall träda i kraft den 1 janua-
ri 1995 under förutsättning att avtalsparterna har ratificerat avtalet då.
Om inte samtliga ansökande stater har ratificerat anslutningsfördraget,
hindrar det inte att fördraget blir gällande för de återstående. För
svensk del är en ratifikation beroende av den folkomröstning om
svenskt EU-medlemskap som enligt riksdagens beslut skall hållas den
13 november 1994.
Om anslutningsfördraget träder i kraft den 1 januari 1995 gäller att
EG-rätten skall tillämpas fullt ut här i Sverige från den dagen, om inte
annat har medgivits i anslutningsfördraget. Från anslutningsdagen kom-
mer därför de ursprungliga fördragen liksom alla de rättsakter som har
beslutats med stöd av dem att vara bindande för Sverige såsom ny
medlemsstat.
Åtskilliga av de EG-regler som blir tillämpliga i Sverige vid ett
medlemskap i EU har sina motsvarigheter i EES-avtalet. På ett flertal
områden finns det därför redan svenska författningar som införlivar
EG-reglema med svensk rätt. Sverige har således, för att uppfylla
skyldigheterna enligt EES-avtalet, inkorporerat EG-förordningar som är
en del av avtalet.
EG-domstolen har slagit fast att EG-förordningar inte får införlivas
i medlemsländernas nationella rätt eftersom detta skulle kunna skapa
tvivel om deras ursprung och rättsliga effekt. De svenska författningar
som inkorporerar sådana EG-förordningar bör därför upphävas vid ett
svenskt medlemskap. I de svenska författningarna kan det dock finnas
bestämmelser som alltjämt behövs för att rätt kunna tillämpa EG-för-
ordningama, t.ex. bemyndiganden för svenska myndigheter. Sådana
bestämmelser bör i princip behållas (jfr prop. 1994/95:19 s. 551).
I propositionen om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen sägs
att regeringen avser att senare återkomma till riksdagen med de lagstift-
ningsåtgärder som till följd härav blir aktuella. I denna proposition
lämnar regeringen förslag till de förändringar som kan anses nödvändi-
ga när det gäller EG:s miljömärkningsförordning.
Prop. 1994/95:79
4 Överväganden och förslag
Prop. 1994/95:79
Regeringens förslag: Lagen (1994:609) om ett europeiskt
miljömärkningssystem upphävs. I en ny lag ges vissa föreskrif-
ter för tillämpningen av EG:s miljömärkningsförordning.
Skälen för regeringens förslag: Rådets förordning (EEG) nr 880/92
av den 23 mars 1992 om ett gemenskapsprogram för tilldelning av
miljömärke (miljömärkningsförordningen) ingår i EES-avtalet enligt ett
beslut av Gemensamma EES-kommittén den 21 mars 1994. För att
införliva miljömärkningsförordningen med svensk rätt har riksdagen
beslutat lagen (1994:609) om ett europeiskt miljömärkningssystem
(prop. 1993/94:203, bet. 1993/94:UU23, rskr. 1993/94:367). Lagen
trädde i kraft den 1 juli 1994 (SFS 1994:1114).
Som framgår av den tidigare redogörelsen innebär ett eventuellt
svenskt medlemskap i Europeiska unionen att hgen bör upphävas. Det
finns dock vissa bestämmelser för tillämpningen av EG:s miljömärk-
ningsförordning som bör regleras i hg även i fortsättningen. Vilka
dessa är skall diskuteras i det följande.
Lagen om ett europeiskt miljömärkningssystem består av fem para-
grafer. Några av dessa bestämmelser är EES-specifika och kan inte
anses nödvändiga för tillämpningen av EG:s miljömärkningsförordning
vid ett svenskt medlemskap i den Europeiska unionen. Sådana bestäm-
melser är 1 § om att miljömärkningsförordningen skall gälla som svensk
hg, 2 § om att olika språkversioner har samma giltighet och 3 § om
EES-anpassning av miljömärkningsförordningens bestämmelser.
Enligt artikel 9.1 i miljömärkningsförordningen skall varje medlems-
stat utse det eller de organ (behörigt/behöriga organ) som ansvarar för
fullgörandet av de uppgifter som anges i förordningen (särskilt angående
ansökan om tilldelning av miljömärke) och som skall informera kom-
missionen om detta.
Artikeln har införlivats på så sätt att det i 4 § i den nuvarande hgen
har tagits in en bestämmelse om att organ som avses i artikel 9.1 för
Sveriges del bestäms av regeringen. Skälen för denna lösning har redo-
visats i regeringens proposition Ändringar av avtalet om Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet), se prop. 1993/94:203 s.
263. SIS-Standardiseringen i Sverige har fått uppdraget att vara be-
hörigt organ enligt miljömärkningsförordningen.
Även vid ett svenskt medlemskap måste det finnas ett eller flera
behöriga organ som för Sveriges vidkommande skall handha EG:s
miljömärkningssystem. I likhet med vad som har anförts i den nyss
nämnda propositionen bör det ankomma på regeringen att besluta i
frågan om behöriga organ. En motsvarighet till 4 § hgen om ett euro-
peiskt miljömärkningssystem bör därför tas in i en ny hg om tillämp-
ningen av EG:s miljömärkningsförordning.
Vidare finns i 5 § lagen om ett europeiskt miljömärkningssystem ett Prop. 1994/95:79
bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om vilka kriterier
som skall vara uppfyllda för att en produkt skall få märkas med EG:s
miljömärke. Även efter ett medlemskap kommer ett sådant bemyndigan-
de att behövas. Eftersom det kan förväntas att det i många fåll blir fråga
om detaljerade föreskrifter av främst teknisk natur kan det vara lämpligt
att kunna vidaredelegera föreskriftsrätten till myndighetsnivå. I den nya
lagen bör det därför anges att regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka kriterier som
skall vara uppfyllda för att en produkt skall få märkas med EG:s miljö-
märke.
Några ytterligare lagregler utöver vad som nu har nämnts torde inte
behövas för att rätt kunna tillämpa det europeiska miljömärkningssyste-
met.
Den lag som nu föreslås bör träda i kraft samtidigt med fördraget om
Sveriges anslutning till Europeiska unionen, dvs. den 1 januari 1995.
Samtidigt bör den nu gällande lagen upphävas.
Civildepartementet Prop. 1994/95:79
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994.
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,
Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,
Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Ulvskog
Regeringen beslutar proposition 1994/95:79 Tillämpningen av det
europeiska miljömärkningssystemet.
Rättsdatablad
Prop. 1994/95:79
Författningsrubrik
Bestämmelser som
inför, ändrar, upp-
häver eller upprepar
ett normgivningsbe-
myndigande
Celecnummer för
bakomliggande EG-
regler
Lag om tillämpningen
av det europeiska miljö-
märkningssystemet
2 och 3 §§
392R0880/S
gotab 47135, Stockholm 1994
Förslagspunkter (2)
- 1att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
- Behandlas i
Betänkande 1994/95:LU12- Utskottets förslag
- bifall
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
- Behandlas i
Behandlas i betänkande (1)
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.