Statlig garanti för anordnande av olympiska sommarspel i Sverige år 2004

Proposition 1995/96:189

Regeringens proposition
1995/96:189

Statlig garanti för anordnande av olympiska
sommarspel i Sverige år 2004

Prop.

1995/96:189

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 13 mars 1996

Ingela Thalén

Marita Ulvskog

(Civildepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen
att utifrån de i propositionen redovisade förutsättningarna ställa ut en stat-
lig garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms
kommun år 2004.

Under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget kommer regeringen
senare att ta upp förhandlingar med representanter för Stockholms kom-
mun om de närmare förutsättningarna för en statlig garanti.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 189

Innehållsförteckning

Prop. 1995/96:189

1      Förslag till riksdagsbeslut........................ 3

2     Ärendet och dess beredning ...................... 3

3     Statlig garanti för de olympiska sommarspelen år 2004 ....   3

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser............... 14

Bilaga 2 Sammanfattning av utredarens rapport ........... 15

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1996 .  19

1    Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

bemyndigar regeringen att utifrån de i propositionen redovisade förut-
sättningarna utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de
olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004.

2   Ärendet och dess beredning

I en skrivelse till regeringen den 30 oktober 1995 har Stockholms kom-
mun anhållit om en ekonomisk garanti från staten för att ansöka om att
fa arrangera de olympiska sommarspelen år 2004. Kommunens framställ-
ning finns tillgänglig i Civildepartementet (C95/1354). Framställningen
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bi-
laga 1. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Civildepar-
tementet (C95/1354).

En utredare har på uppdrag av Civildepartementet granskat kommunens
ansökan och utrett förutsättningarna för en statlig garanti för genomföran-
det av de olympiska spelen i Stockholm år 2004. Utredaren har för sitt ar-
bete haft tillgång till såväl kommunens framställning som remissinstanser-
nas yttranden över denna. Utredaren har redovisat sina överväganden och
förslag i en rapport till Civildepartementet (C96/352). En sammanfattning
av rapporten finns i bilaga 2.

Ärendet bör behandlas av riksdagen under våren 1996.

3   Statlig garanti för de olympiska sommarspelen
år 2004

Prop. 1995/96:189

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att utifrån de i pro-
positionen redovisade förutsättningarna utställa en statlig ekonomisk
garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stock-
holm år 2004.

Stockholms kommuns framställning: Stockholms kommun har beslutat
att ansöka om värdskapet för de olympiska sommarspelen år 2004. An-
sökan skall vara inlämnad till Internationella olympiska kommittén (IOK)
senast den 15 augusti 1996. IOK kräver att det samtidigt med ansök-
ningen lämnas en tillfredsställande ekonomisk garanti för spelens genom-
förande. Ansökningen kommer att behandlas slutligt vid IOK:s session i
Lausanne den 5 september 1997.

För att bedriva kampanjen för kommunens kandidatur fram till IOK:s
beslut om val av arrangör för spelen har Stockholms kommun bildat ett
bolag. Stockholm 2004 AB. I bolagets styrelse finns företrädare för kom-
munen. idrottsrörelsen och näringslivet.

1* Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 189

Stockholms kommun har i en framställning till regeringen den 30 okto- Prop. 1995/96:189
ber 1995 hemställt om en statlig ekonomisk garanti for kommunens an-
sökan om värdskapet för de olympiska spelen år 2004.

I framställningen framhåller kommunen bl.a. de positiva effekter för
sysselsättning, näringsliv och turism som projektet kommer att medföra.
Olympiska sommarspel innebär sexton dagar av intensiva aktiviteter följt
av Paralympics, handikapp-OS, under fjorton dagar. Sommarspelen avses
att bedrivas med en tydlig miljöprofil och under den tid tävlingarna pågår
kommer även ett stort utrymme ges till kulturella aktiviteter.

Kommunen har presenterat följande budget för genomförandet av
spelen. Budgeten är upprättad år 1993 men reviderad och uttryckt i 1995
års penningvärde. Posterna är beräknade exklusive mervärdesskatt.

KOMMUNENS FÖRSLAG TILL UTGIFTS- OCH INKOMSTBUDGET FÖR
ARRANGÖREN (TKR)

UTGIFTER	INKOMSTER
Anläggningsinvesteringar	2 570 000	TV-rättigheter	4 600 000
Anläggningars drift	1 560 000	TOP-sponsoring	1 210 000
Olympiabyn	920 000	Lokal sponsoring	810 000
Mediacentrum	470 000	Licensförsäljning	310 000
TV-organisation	900 000	Officiella leverantörer	520 000
Tele och data	700 000	Mynt och frimärken	300 000
Ceremonier, kultur	420 000	Lotterier	2 500 000
Säkerhet, sjukvård m.m.	620 000	Biljettförsäljning	620 000
Marknadsföring	420 000	Övrigt	710 000
Administration	1 470 000	Paralympics	110 000
Övrigt	350 000
Oförutsett	1 040 000
Efterbruksfond	200 000
Överskott	50 000
Summa utgifter	11 690 000	Summa inkomster	11 690 000

I en särskild bilaga till framställningen har kommunen beskrivit den
miljöprofil som spelen skall få. Avsikten är att de olympiska spelen skall
bli ett utvecklingsprojekt där verksamheten inriktas på att utveckla ny
kunskap för att effektivt utnyttja råvaror och teknik så att en negativ på-
verkan på miljön undviks.

Spelen kommer att inledas med en kulturoffensiv för Stockholm och
Sverige. Kultursatsningen avses att inledas redan år 1998 när Stockholm
är Europas kulturhuvudstad. Under spelen kommer aktiviteterna att kul-
minera i en omfattande kulturfestival. De största enskilda manifestation-
erna av svenskt kulturliv inför en mycket stor publik kommer att ske vid
de olympiska spelens invignings- och avslutningsceremonier.

Spelen blir en väldig kontaktyta för idrottsrörelsen gentemot den sven-
ska ungdomen. Många av de ideellt arbetande frivilliga under spelen rek-
ryteras från idrottsrörelsen och bland ungdomar. OS kan bli en oöver-
träffad drivkraft för Sveriges samlade idrottsverksamhet.                                      4

Kommunen avser inte att förändra Stockholms karaktär eller på annat

sätt inleda omfattande ombyggnadsarbeten på grund av spelen. I stället Prop. 1995/96:189
kommer många befintliga anläggningar att användas. Av den nybyggna-
tion som kommer att ske utgör huvudarenan det största enskilda
projektet. Den kommer att förläggas till södra Hammarbyhamnen i ut-
kanten av Nackareservatet. Förläggningen för de aktiva kommer att ske
i ett bostadsområde i södra Hammarbyhamnen. Bostadsområdet kommer
att byggas även om spelen inte tilldelas Stockholm.

Genomförandet av spelen kommer att drivas skilt från den kommunala
verksamheten i övrigt.

Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna tillstyrker att en statlig
garanti utfärdas för Stockholms kommuns ansökan att anordna olympiska
spel i Stockholm år 2004. Ingen remissinstans avstyrker. Några remissin-
stanser har redovisat tveksamheter mot delar av den OS-budget som pre-
senterats av Stockholms kommun.

Rikspolisstyrelsen (RPS) anför att svensk polis kan ansvara för säker-
heten vid ett olympiskt sommarspel, under förutsättning att dagens hot-
bild då är oförändrad. Merkostnaden för polisväsendets del uppskattas till
470 miljoner kronor i 1996 års penningvärde. För denna kostnad måste
polisväsendet erhålla särskilda medel.

Exportrådet konstaterar att ett OS självklart har ett stort goodwillvärde
då det ger Sverige och dess företag en global exponering, stor uppmärk-
samhet och kontaktytor som knappast kan skapas på annat sätt.

Stockholms handelskammare tillstyrker att riksdagen lämnar behövlig
statlig garanti och ställer sig bakom kommunens ansökan att få arrangera
olympiska sommarspel i Stockholm år 2004.

Sveriges rese- och turistråd AB pekar på att ett olympiskt spel medför
omfattande positiva effekter för värdlandet. Detta såväl före som under
och efter spelens genomförande. Bolaget vill därför starkt tillstyrka att
åtgärder vidtas för att ett olympiskt sommarspel i Stockholm år 2004 kan
genomföras.

Banverket konstaterar att transportfrågorna är relativt knapphändigt be-
lysta i remissmaterialet. För att Banverket skall kunna uttala sig om
eventuella behov av investeringar i järnvägsnätet krävs en närmare analys
av vilka resandevolymer som kan förväntas i olika relationer samt hur
dessa bedöms bli fördelade över dygnet.

Vägverket utgår från att transportfrågorna under ett OS kommer att
kunna lösas på ett tillfredsställande sätt.

Luftfartsverket anser att de kapacitetsmässiga konsekvenserna av den
momentana flygtrafik som kan förväntas genom olympiska spel år 2004
inte kan överblickas eftersom det i utredningsmaterialet endast angivits
totala resandevolymer.

Statens fastighetsverk har granskat de investeringskalkyler som har
tagits fram för planerade anläggningar och finner dessa väl genomar-
betade och gjorda med den noggrannhet man kan begära i detta tidiga
skede. Verket pekar även på att de planerade arrangemangen i någon
mån kommer att beröra kulturmiljöer som förvaltas av verket. Det förut-
sätts av verket att aktiviteterna anordnas så att de i minsta möjliga mån                     5

skadar eller stör dessa miljöer.

Riksrevisionsverket (RRV) pekar på flera osäkerhetsfaktorer i kommu- Prop. 1995/96:189
nens framställning. Det allmänna och kommersiella intresset för OS har
stor betydelse för i synnerhet inkomstbudgeten. Intresset påverkar flera
av budgetens delposter i samma riktning. OS-projektets styrning bedöms
som en väsentlig riskfaktor eftersom beslutsbefogenheter och genom-
förandeansvar i projektet är skilt från det yttersta ekonomiska ansvaret.
RRV ifrågasätter de marknadsmässiga förutsättningarna för att etablera
ett OS-lotteri som uppfyller budgetens mål. Det finns enligt verket en be-
tydande risk att inkomstposten bortfaller helt och därmed försvagar bud-
geten med ca 2 500 miljoner kronor.

Med de antaganden om risk och osäkerhet som RRV väger in i OS-
budgeten kan investeringar i anläggningar och annan infrastruktur komma
att skapa ett starkt utgiftstryck på budgeten. Det finns utifrån vissa av
verkets räkneexempel en risk att det budgeterade överskottet på 50 miljo-
ner kronor kan förbytas till ett underskott på upp till ca 3,8 miljarder
kronor. Ett underskott som då kan komma att behöva täckas av en statlig
förlustgaranti.

RRV anser att den samhällsekonomiska kalkylen i ansökan enbart be-
lyser delar av de samhällsekonomiska effekter som uppstår. Verket har
koncentrerat sin analys på de statsfinansiella effekterna som beräknas
uppstå. Enligt utredningen kommer de samlade skatteinkomsterna för
samhället att bli 12 miljarder kronor varav statens andel är 8,2 miljarder
kronor. Enligt RRV:s beräkningar skall det sistnämnda beloppet korrige-
ras till 5,1 miljarder kronor på grund av att OS-utredningen även inbe-
räknar indirekta skatteeffekter. Verket pekar också på att OS-utredningen
förutsatt att projektet OS-2004 skall vara mervärdesskattebefriat. Det är
dock oklart i vilken form mervärdesskattehanteringen förväntas ske.

RRV anser även att framställningen inte helt har beaktat statliga, kom-
munala och landstingskommunala merutgifter till följd av ett olympiskt
sommarspel. RRV uppskattar de statliga myndigheternas utgifter till drygt
1 miljard kronor.

RRV:s analys av projektets påverkan på sysselsättningen, besöksnäring-
ens utveckling samt finansiering av den inhemska efterfrågan av varor
och tjänster tyder på att statens skatteinkomster, efter det att hänsyn
tagits till minskade medel för bl.a. arbetslösa, kan bli mellan noll och 4,9
miljarder kronor. Verket pekar på att staten enligt framställningen inte
ges något reellt inflytande över projektet. Mot denna bakgrund anser
RRV att staten bör ställa upp sådana villkor kring garantin att statens risk
reduceras, t.ex. genom att hos övriga parter återförsäkra delar av den
ekonomiska risken.

Lotteriinspektionen utpekar OS-lotteriet som ett riskfyllt projekt. Enligt
planerna skall lotteriet omsätta ca 800 - 1 000 miljoner kronor per år i
sju år och ge en genomsnittlig behållning av ca 350 miljoner kronor per
år. Det är en lönsamhetsnivå som motsvarar de mer framgångsrika
lotterierna i landet.

AB Tipstjänst har inkommit med ett yttrande med anledning av
diskussionen om förutsättningarna för den lotteriverksamhet som ingår i
OS-budgeten. Bolaget anför att det trots det stora utbudet av lotterier i                     6

Sverige finns goda förutsättningar för att sådant on-linelotteri kan bidra

med ett överskott på mellan en till två miljarder kronor under tiden fram Prop. 1995/96:189
till spelen.

Länsstyrelsen i Stockholms län pekar på hur omfattande evenemang ett
olympiskt sommarspel är för ett land och en region. Länsstyrelsen har i
sin prövning inte granskat de ekonomiska kalkyler som gjorts för spelens
genomförande. Länsstyrelsen framhåller särskilt vikten av att en alterna-
tiv förläggning av kanot- och roddtävlingarna studeras. Det är med
nuvarande underlag som grund svårt att bedöma om de föreslagna
anläggningarna vid Brunnsviken är förenliga med nationalstadsparkens
syfte.

Riksidrottsförbundet (RF) ser positivt på att olympiska spel genomförs
i Sverige och stödjer Stockholms kommun i detta. RF betonar att det är
mycket positivt för idrottens utveckling med stora internationella idrotts-
evenemang. Olympiska spel är den samlade världsidrottens höjdpunkt.
RF påpekar att en satsning på olympiska sommarspel i Stockholm inte
negativt får påverka det generella statliga stödet till riksidrotten eller i
övrigt inverka menligt på idrottens finansiering. RF anser det ekonomiska
underlaget väl underbyggt - med undantag av lotterikalkylen där RF
känner oro. RF framhåller att det är avgörande att staten tar det slutliga
ekonomiska ansvaret för arrangemanget med hänsyn till det allmänt na-
tionella intresse som olympiska spel har.

Riksskatteverket (RSV) belyser i sitt yttrande olika skattemässiga aspek-
ter på ett olympiskt spel. RSV gör en genomgång av OS-budgeten från
mervärdesskattesynpunkt och behandlar även andra skatter och avgifter.
Valet av organisationsform för att genomföra spelen får stor betydelse för
vilka skatteregler som skall tillämpas. RSV anger att i den mån de be-
rörda skattemässiga aspekterna skulle komma att medföra en skattekost-
nad i OS-budgeten torde statens skatteintäkter öka i motsvarande mån
varför någon ökad risk netto inte uppkommer för staten. Verket har
erfarit att aktiebolagsformen kommer att användas och därmed kommer
att innefattas av mervärdesskattelagens bestämmelser.

Nynäshamns kommun har under december 1995, efter kontakter med
OS-kommittén, tagit initiativ till att utarbeta ett alternativ till det förslag
till uppläggning av segeltävlingar i Nynäshamn som finns redovisat i
tidigare utredningar.

De kommuner i Stockholms län som har yttrat sig över materialet till-
styrker samtliga att den statliga garantin utfärdas men pekar på behovet
av att investeringar som sker i respektive kommun med anledning av OS
sker inom ramen för OS-budgeten och omfattas av den statliga garantin.

Stockholms läns landsting förutsätter att den statliga garantin även skall
omfatta sjukvårdskostnader för de olympiska spelen. Landstinget till-
styrker att en statlig garanti lämnas.

Sveriges olympiska kommitté (SOK) har nära följt utredningsarbetet och
medverkat med sakkunskap och erfarenheter från andra kandidaturer och
genomförda olympiska sommarspel. SOK anser att förutsättningarna för
att arrangera spelen är mycket goda och att det är realistiskt och önskvärt
att Stockholm ansöker om värdskapet för spelen. Kommittén tillstyrker
därmed framställningen om en statlig garanti.

Naturvårdsverket vill för den fortsatta planeringen framhålla vikten av Prop. 1995/96:189
att miljökonsekvensbeskrivningar upprättas för de olika idrottsanlägg-
ningarna. Den till ansökan bilagda miljöpolicy för spelen, är enligt verket
ett mycket viktigt underlag i planeringen. Verket anser att programmet
har en hög ambition som man finner tillfredsställande. Det är i samman-
hanget även av vikt att konsekvenserna av ökade transporter och annan
teknisk försörjning studeras.

Stockholms kommun har berätts möjlighet att inkomma med kom-
pletterande synpunkter på remissvaren. Kommunen anför bl.a. att till de
av RRV analyserade statsfinansiella skatteinkomsterna skall också skatte-
inkomsterna för kommunerna och landstinget läggas. Dessa inkomster
beräknas av kommunen uppgå till sammanlagt 3 900 miljoner kronor.

Utredarens överväganden: Utredaren finner att det praktiskt och
tekniskt med hänsyn till alla intressen som påverkas går att genomföra
olympiska sommarspel i Stockholm år 2004. Vid en sammanvägning av
allt det som skall bedömas för ett olympiskt sommarspel år 2004 har han
kommit till slutsatsen att rekommendera staten att ge garanti för spelen,
bl.a. av ekonomiska skäl.

Anläggningar och infrastruktur

Utredarens bedömning är att de anläggningar och den infrastruktur som
redovisats i framställningen väl uppfyller de krav som ställs av IOK. Han
konstaterar även att det inte finns några invändningar hos remissorganen
på detta område. Frågetecken har rests om eventuella investeringsbehov
för flyg, tåg och telekommunikationer. Det finns dock enligt utredaren
i dag inga möjligheter att avgöra om dessa behöver tillgodoses speciellt
för OS 2004. I rapporten görs även bedömningen att ett OS år 2004 kan
komma att bidra till teknikutveckling och modernisering av infrastruktur.

Miljö och säkerhet

IOK är angelägen om att OS skall bli ett exemplariskt evenemang ur
miljösynpunkt. Utredaren gör bedömningen att Stockholm mer än väl kan
uppfylla vad IOK kräver. Ett OS i Stockholm år 2004 kan enligt ut-
redarens mening användas för att flytta fram Stockholms positioner på
miljöområdet. Miljöfrågornas behandling bedöms vara en styrka för
Stockholm.

Utredaren har vid genomgången av handlingarna funnit ett antal obe-
svarade frågor t.ex. vad gäller alternativa lägen för anläggningarna i
nationalstadsparken samt placeringen av de schaktmassor som uppstår när
huvudarenan skall anläggas vid Hammarbybacken. Frågorna bedöms
dock inte vara så avgörande eller svårlösta att det skulle utgöra hinder
för ett OS år 2004 från miljösynpunkt.

Vad gäller säkerhetsfrågorna delar utredaren remissinstansernas be-
dömningar att det är fullt möjligt att genomföra ett olympiskt sommarspel
i Stockholm år 2004. Samtidigt framhålls svårigheten att bedöma hur
riskbilden ser ut på andra sidan sekelskiftet.

Kultur och turism                                                     Prop. 1995/96:189

Kulturen har alltid varit en del av de olympiska spelen. IOK kräver även
ett särskilt kulturprogram som bl.a. skall avse landets kultur och
traditioner. Utredaren anser att det kulturprogram som kommunen plane-
rar bör ge en god möjlighet för hela det svenska kulturlivet att bli
delaktigt i de olympiska spelen. Kommunens ambitioner är enligt utreda-
ren mycket höga och får ökad trovärdighet genom att Stockholm är Euro-
pas kulturhuvudstad år 1998.

Några invändningar har inte framförts i samband med remissbehand-
lingen och utredaren bedömer att kommunen väl kan klara de krav som
ställs upp av IOK. Kultursatsningen bör även kunna bli en stimulans för
hela det svenska kulturlivet utan att samtidigt tränga undan kulturlivet på
andra håll i landet.

Idrott och ungdom

Att de olympiska tävlingarna idrottsligt kan genomföras på ett förstklas-
sigt sätt är mycket viktigt för IOK. Utredaren har funnit att Stockholms
kommun och den svenska idrottsrörelsen är väl skickade att ombesörja
goda arrangemang av tävlingarna. Effekterna för såväl idrott som
ungdom bör bli mycket goda.

Media

Enligt IOK kommer ca 15 000 personer från media att vara på plats
under de olympiska spelen. Utredarens bedömning är att mediefrågorna
kan klaras och att de kommer att ge Stockholm och Sverige stora möjlig-
heter att exponera sig för världen. Han understryker dock att den snabba
utvecklingen inom medieområdet innebär osäkerheter om kostnadsut-
vecklingen flera år framåt i tiden. Hur detta kommer att påverka bud-
geten går inte att säga i dag.

Marknadsföring

Utredaren bedömer att kommunens marknadsföringsplan och den hand-
lingsplan som finns för marknadsföringsaktiviteter är väl utformad och
ser därför ingen anledning att ifrågasätta dessa närmare. Han under-
stryker dock behovet av att hela Sverige blir delaktigt i marknadsföringen
för att skapa underlag för ökad turism i riket som helhet.

Budget

Utredaren konstaterar att det vid remissbehandlingen har framkommit att
det råder skilda meningar mellan en del remissinstanser och Stockholms -
kommun om lotteriinkomsterna. Utredaren anser det vara realistiskt att,
om samarbete sker med ett statligt spelföretag, få ett överskott om mellan
1 000 och 2 000 miljoner kronor från ett nytt OS- relaterat lotteri.

Vad gäller budgetens utgiftssida konstaterar utredaren att kommunen
har budgeterat enligt vedertagna principer och nämner som exempel den
nya olympiastadion som är den enskilt största investeringen i budgeten.
Denna kostnad är beräknad för ett normalt konjunkturläge. I dag skulle
kostnaden bli ca 20 procent lägre. Det finns vidare möjlighet att ytterli-                     9

gare pressa priset vid en skicklig upphandling. Med bakgrund i bl.a.

detta anser sig utredaren inte ha funnit grund för RRV:s antagande i Prop. 1995/96:189
räkneexemplet om att investeringarna kommer att överskridas med 30
procent. Inte heller vad gäller antagandet om ökade driftskostnaderna
med 20 procent har utredaren funnit grund för påståendet. Utredaren
finner det vara mer sannolikt att Statens fastighetsverks bedömningar av
kommunens beräkningar av investeringsbudgeten är korrekta. I projektets
budget finns vidare en post för oförutsett på 1 040 miljoner kronor.

Sammantaget anser utredaren att budgeten är gjord med noggrannhet
och försiktighet. Han konstaterar även att det finns en risk för ett
underskott i storleksordningen 1 000 - 1 500 miljoner kronor sedan
reserven för oförutsedda utgifter tagits i anspråk. Detta bör dock ses i
ljuset av att investeringen för nya olympiastadion inte åsatts något
restvärde utan hela investeringskostnaden kommer att belasta OS-
budgeten.

Samhällsekonomi och påverkan på statens finanser

Utredaren konstaterar att denna punkt är den största och svåraste frågan
i budgeten för OS-2004. Omsättningsökningen i Sverige beräknas till
nära 33 miljarder kronor, varav nära 12,5 miljarder kronor är följdeffek-
ter av den direkta OS-omsättningsökningen. Utredaren pekar vidare på
att de samhällsekonomiska effekterna är beroende på arbetslöshetsnivån
år 2004. Skulle det då inte råda någon arbetslöshet blir de samhälls-
ekonomiska effekterna av projektet noll. Utredaren anser det inte sanno-
likt att det kommer att råda full sysselsättning under huvuddelen av tiden
fram till år 2004 och i så fall får OS en positiv inverkan på såväl sam-
hällsekonomi som på statens finanser.

Utredaren anser att inkomsterna från utlandet bör uppväga de risker
som projektet har. Därtill kan läggas värden som i rapporten inte är upp-
skattade i siffror. Utredaren anser det även som troligt att statens finanser
stärks genom de olympiska spelen och hänvisar till RRV:s beräkningar
om effekter på statsfinanserna mellan 0 och 8 400 miljoner kronor. Efter-
som noll-alternativet förutsätter att det råder full sysselsättning fram till
och med år 2004 bedömer utredaren att inkomsterna bör täcka det belopp
som kan utlösas i en statlig garanti och ökade myndighetskostnader.

Garantins utformning

Utredaren föreslår att staten ger en s.k. fullgörandegaranti till IOK. Detta
innebär att staten fullt ut garanterar att Stockholms kommun kommer att
kunna genomföra det program som kommunen förpliktar sig till i an-
sökan att arrangera spelen. För att ändå hålla statens finansiella risk nere
anser utredaren att staten i avtalet med Stockholms kommun skall
stipulera att man har rätt att återkräva en bestämd del av det belopp som
staten kommer att infria till följd av detta. En förlust i OS-bokslutet får
med denna konstruktion tas av Stockholms kommun. Staten skall
dessutom erlägga de i OS-budgeten beräknade inkomsterna för lotterier
på 2 500 miljoner kronor till arrangören. Staten erhåller rättigheterna att
bedriva dessa lotterier. Inkomsterna från lotterierna minskar då det stat-
liga bidraget i motsvarande mån. Utredaren pekar på att om garantin görs                  10

obegränsad gentemot IOK så ökar möjligheterna för kommunen att

erhålla spelen. I samband med utformningen av garantin pekar utredaren Prop. 1995/96:189
på att frågor om styrning, kontroll och insyn bör behandlas i avtalet
mellan staten och Stockholms kommun.

Skälen för regeringens förslag: Det är av stor vikt för Sverige och för
svensk idrott att internationella evenemang av globalt intresse förläggs till
landet. Ett olympiskt sommarspel är världens största idrottsevenemang
och kommer att följas med intresse av ett stort antal åskådare. Teknikut-
vecklingen medger numera att en hel värld kan följa ett evenemang av
de olympiska sommarspelens karaktär.

Om spelen förläggs till Sverige ger det ett betydande goodwillvärde för
vårt land och för svenskt näringsliv och därigenom en samhällsekonomisk
vinst. Ett olympisk spel innebär en mycket stark exponering av värd-
landet under flera år. De stora inkomster som såväl arrangören som IOK
erhåller från TV-intäkter och sponsoring av spelen visar spelens
internationella attraktionskraft.

En positiv effekt för samhället är de utländska valutainkomster som
tillförs landet genom ett olympiskt spel. En stor del av dessa inkomster
skulle annars inte kommit Sverige till del. De höga miljöpolitiska mål
som har knutits till projektet är en viktig del i att marknadsföra Sverige
och svensk miljöteknologi internationellt.

Ett olympiskt sommarspel i Stockholm år 2004 kan förväntas ha positi-
va effekter för såväl sysselsättningen som turismen. Effekterna är inte
heller begränsade enbart till spelens genomförande utan kommer att bestå
under en lång tidsperiod. Av vikt för den samhällsekonomiska effekti-
viteten av spelen är att utgiftsprogrammet i OS-budgeten genomförs på
ett sådant sätt att annan ekonomisk verksamhet i minsta möjliga
utsträckning påverkas negativt.

En viktig välfärdseffekt som inte bör förbises är den som uppstår
genom att stora delar av befolkningen kommer att uppleva ett olympiskt
sommarspel i Sverige som något mycket positivt. På uppdrag av
Civildepartementet har en forskningsrapport utarbetats vid Handels-
högskolan vid Göteborgs Universitet, "En modell för att utvärdera stora
idrottsevenemang". I denna rapport har värdet av vissa sådana effekter
beräknats utifrån en studie av världsmästerskapen i friidrott i Göteborg
år 1995.

Såväl revisionsbolag, RRV som utredaren har beräknat statsfinansiella
och samhällsekonomiska effekter av att arrangera olympiska spel i
Stockholm. Värderingen av dessa beräkningar bör ske med försiktighet.
Det finns dock anledning att vid en bedömning av helheten anta att spelen
kommer att ha en positiv inverkan på såväl sysselsättning, statsfinanser
som samhällsekonomi.

Sverige har genom sin tradition, med en frivillig idrottsrörelse med
bred verksamhet och stor erfarenheter av att anordna internationella
idrottsmästerskap, goda förutsättningar att arrangera olympiska spel och
är därför en stark kandidat som värd för de olympiska sommarspelen år
2004.

Det är av stor vikt att spelen blir ett nationellt projekt för hela Sveriges
folk. Det svenska mångkulturella samhället där många medborgare har

11

invandrarbakgrund gör Sverige och Stockholm till en lämplig mötesplats Prop. 1995/96:189
för världens idrottsnationer. Närheten mellan planerade tävlingsarenor
och olympiaby skapar en bra miljö för möten mellan aktiva, ledare och
även publik under spelen. Den mängd av frivilliga som skall engageras
under spelen kommer till stor del att bestå av ungdomar. Spelen kommer
att få stor betydelse för att utveckla svensk bredd- och elitidrott. Särskilt
viktigt att betona är att spelen utformas på ett sådant sätt att de mål som
uppnåtts inom jämställdhetsområdet får genomslag också i detta
sammanhang.

Regeringen delar utredarens uppfattning att en statlig garanti bör
utställas för Stockholms kommuns ansökan att erhålla värdskapet för de
olympiska sommarspelen år 2004. Sådana garantier har tidigare utställts
för ansökningar om att anordna olympiska vinterspel, senast i fråga om
Åre och Östersunds kommuners ansökan att få anordna spelen år 2002
(prop. 1993/94:240, bet. 1993/94:KrU35, rskr. 1993/94:413).

Under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget kommer rege-
ringen att ta upp förhandlingar med representanter för Stockholms kom-
mun utifrån de förutsättningar för en statlig garanti som redovisas i denna
proposition. Förhandlingarna bör resultera i ett avtal mellan staten och
Stockholms kommun om de närmare förutsättningarna för en statlig
garanti.

Utformningen av den statliga garantin

Regeringen delar utredarens bedömning att Stockholms chanser att
erhålla värdskapet för spelen ökar om staten gentemot IOK garanterar att
spelen kommer till stånd i enlighet med den planering som kommunen
har redovisat för regeringen. Även om det inte finns någon anledning att
ifrågasätta de kalkyler som redovisats av Stockholm så bör den kritik
som RRV har framfört tas på allvar. Ett projekt av denna omfattning som
ligger så långt fram i tiden är med nödvändighet förknippat med stor
osäkerhet när det gäller de ekonomiska bedömningar som kan göras i
dag. Detta gäller såväl valutakurser som andra osäkerheter som påtalats
av RRV. Garantin bör därför utformas så att statens åtagande framgår
tydligt. De osäkerheter som är förknippade med projektets genomförande
får inte drabba statsbudgeten. Garantin bör därför vara konstruerad så att
Stockholms kommun skall ansvara för projektet och dess eventuella
underskott.

En viktig del av ett olympiskt spel är Paralympics, handikapp-OS.
Regeringens uppfattning är att det är en oskiljaktig del av en svensk kan-
didatur och en förutsättning för en statlig garanti. Medel har beräknats
av Stockholms kommun för detta ändamål.

Regeringen delar utredarens och remissinstansernas bedömning av
svårigheterna för kommunen att genom ett lotteri finansiera en så stor
andel av projektet som 2 500 miljoner kronor. Utredarens förslag
förefaller från denna bedömning rimligt. Det är med stor sannolikhet så
att ett statligt spelbolag som innehar professionell kompetens att bedriva
lotterier har bäst förutsättningar att göra det framgångsrikt. Regeringen
föreslår därför att staten gentemot Stockholms kommun garanterar att                  12

kommunen erhåller det budgeterade beloppet för lotteriinkomster på

2 500 miljoner kronor under förutsättning att staten får ansvaret för Prop. 1995/96:189
lotteriverksamheten.

Såväl kommunen som flera remissinstanser har pekat på svårigheterna
att beräkna kursen på utländsk valuta långt fram i tiden. Eftersom hälften
av Stockholms beräknade inkomster genom avtal mellan arrangören och
den Internationella olympiska kommittén består av intäkter i form av
USA-dollar kan en kursförändring få stor betydelse för spelens ekono-
miska utfall. Mindre förändringar i valutakurser är helt naturliga. Skulle
däremot förändringarna bli större kan det få betydande effekter för
projektet. Om en mer omfattande negativ förändring inträffar kan
Stockholms kommun ta upp frågan med regeringen om hur effekterna av
en sådan utveckling skall hanteras.

Regeringen föreslår att den statliga garantin utformas som en full-
görandegaranti på så sätt att staten gentemot IOK garanterar att spelen
kommer att genomföras i enlighet med den ansökan som inlämnas till
IOK. Staten garanterar därigenom de förpliktelser som Stockholms
kommun i egenskap av arrangör av spelen har gentemot IOK. I den mån
detta innebär kostnader för staten skall dessa i efterhand återbetalas av
kommunen.

Riksskatteverket har i sitt yttrande pekat på att olika konsekvenser in-
träffar för projektets skattskyldighet beroende på val av organisa-
tionsform. Det ankommer på Stockholms kommun att besluta hur genom-
förandet av spelen skall organiseras.

Förhandlingarna mellan staten och Stockholms kommun bör utgå från
att kommunen fullt ut tar ansvaret för de olympiska sommarspelens
genomförande och ekonomi. Frågor om styrning, kontroll och insyn i
arbetet bör regleras i avtalet om den statliga garantin.

Statens kostnader

De ökade statliga myndighetskostnaderna för spelen har av RRV uppskat-
tats till ca 1 000 miljoner kronor. Dessa eventuella merkostnader kommer
i huvudsak att behöva täckas i anslutning till spelens genomförande och
kommer då att bli föremål för sedvanlig budgetprövning, vilket bl.a.
innebär att de ökade kostnaderna kommer att finansieras.

Det samlade spelandet har under en lång tid varit i princip oförändrat
beräknat som andel av disponibel inkomst. Ett OS-lotteri kan komma att
innebära en viss undanträngningseffekt på spelmarknaden. En utgångs-
punkt bör vara att statens utgifter genom de 2 500 miljoner kronor som
garanteras i lotteriinkomster i OS-budgeten, motsvaras av lika stora in-
täkter genom lotteriintäkter till staten. En annan utgångspunkt är att en
minskning av statens och folkrörelsernas intäkter från andra spel och
lotterier bör motverkas. Det går inte att nu klarlägga när i tiden
lotteriinkomstema bör föras till Stockholms kommun. Denna fråga bör
fastställas vid förhandlingarna om den statliga garantin.

I händelse av att de olympiska sommarspelen år 2004 anförtros Stock-
holms kommun avser regeringen att i budgetsammanhang återkomma till
riksdagen med förslag till hur eventuella utgifter med anledning av denna
garanti skall finansieras.

13

Förteckning över remissinstanser

Framställning om statlig garanti för olympiska sommarspel år 2004
(C95/1354).

Rikspolisstyrelsen, Sveriges exportråd, Stockholms handelskammare,
Överbefälhavaren, Banverket, Vägverket, Luftfartsverket, Telia AB,
Generaltullstyrelsen, Statens fastighetsverk, Riksrevisionsverket, Riks-
skatteverket, Lotteriinspektionen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Statens
naturvårdsverk, Nacka kommun, Nynäshamn kommun, Sigtuna kommun,
Solna kommun, Södertälje kommun, Upplands Väsby kommun,
Landstinget i Stockholms län, Svenska kommunförbundet, Svensk rese-
och turistråd AB, Sveriges riksidrottsförbund, Sveriges olympiska
kommitté, Sveriges radio AB och Sveriges television AB.

Prop. 1995/96:189

Bilaga 1

14

Sammanfattning av utredarens rapport

Stockholm ansöker om statlig garanti för att arrangera de olympiska som-
marspelen år 2004. Staden visar att den på ett bra sätt kan klara miljöfrå-
gorna och kan göra en stor kultursatsning, vilket vid sidan av idrotten är
det väsentliga för olympiska spel.

Praktiskt och tekniskt och med hänsyn till alla intressen som påverkas
går det att genomföra olympiska sommarspel i Stockholm.

När det däremot gäller ekonomin - budgeten för spelen och betydelsen
för samhällsekonomin och statens finanser - finns det stora osäkerheter.

Vid min sammanvägning av allt det som skall bedömas för OS 2004
har jag kommit till slutsatsen att rekommendera staten att ge garanti för
spelen. Även ekonomiska skäl talar för detta, som jag ser det.

En garanti kan konstrueras på flera sätt. Jag föreslår en slags fullgör-
andegaranti, där staten tar hand om OS-budgetens inkomstpost om 2,5
miljarder kronor för spel och lotterier, och där Stockholms stad får starka
incitament att hålla budgeten.

St Petersburg, Lille, Sevilla, Rom, Istanbul, Athen, San Juan, Rio de
Janeiro, Buenos Aires, Johannesburg och Stockholm tävlar om att få
arrangera olympiska sommarspel - OS 2004. De olympiska sommar-
spelen är världens största evenemang.

Internationella Olympiska Kommittén (IOK) anger omfattande och
detaljerade förutsättningar för spelen. Dessa förutsättningar kan Stock-
holm klara - blir slutsatsen av min genomgång. Staden redovisar ett
mycket ambitiöst och välgjort underlag för ansökan. Mer kan man rim-
ligen inte begära i detta tidiga skede.

Remissinstanserna ger många viktiga synpunkter i olika sakfrågor.
Överlag är remissinstanserna positiva till eller har ingen erinran mot att
Stockholm arrangerar OS 2004. Ingen remissinstans avstyrker statlig
garanti för spelen. Riksrevisionsverket framför dock allvarlig kritik mot
de ekonomiska beräkningarna. Lotteriinspektionen och Riksidrottsför-
bundet har kritiska synpunkter på de budgeterade inkomsterna för spel
och lotterier.

Anläggningar och infrastruktur skall under spelen fungera för mellan
250 000 och 300 000 personer per dag under drygt två sommarveckor.
Det är OS-byn Hammarby Sjöstad/Sickla, Nya Olympiastadion invid OS-
byn, andra idrottsarenor som rustas eller nyanläggs, hotell och annat
boende, kommunikationer, telekommunikationer och annan teknik.

En samlad bedömning av anläggningar och infrastruktur ger till resultat
att Stockholm kan klara detta mycket väl. OS 2004 kan tänkas bidra till
teknikutveckling på olika områden och till en modernisering av infra-
strukturen.

IOK är angelägen om att OS skall bli exemplariskt ur miljösynpunkt.
Staden har ambitiösa planer på att använda OS 2004 för att satsa stort på
miljön. Det gäller vattnet, kommunikationerna och en miljöstyrd
stadsplanering med ekologiskt byggande. Jag gör bedömningen, att om
staden genomför miljösatsningarna, så kan OS 2004 vara till gagn för
miljön.

Säkerhetsfrågorna i olika avseenden skall enligt remissinstanserna inte

Prop. 1995/96:189

Bilaga 2

15

vara något hinder för spelen. Jag ser ingen anledning att komma till
någon annan slutsats.

Kulturen har alltid varit en del av de olympiska spelen. Stockholm blir
Europas kulturhuvudstad år 1998. Det vill staden se som en start för det
olympiska kulturprogram som skall löpa fram till och med spelen. Som
jag ser det, bör OS kunna bli en stimulans för hela det svenska kultur-
livet.

Att turismen och besöksnäringen gynnas av olympiska sommarspel,
som är världens största evenemang, är lätt att räkna ut. Hur många
miljarder kronor det kan ge Sverige i tillskott finns det olika upp-
fattningar om.

Idrott och ungdom är kärnan i olympiska spel. När det gäller det
idrottsliga blir bedömningen att Stockholm och Idrottssverige är väl
skickade att arrangera olympiska spel. En OS-satsning bör få stor
betydelse för ungdomsidrotten och hela landets idrottsliv inklusive
handikappidrotten. Paralympics - Handikapp-OS - är en angelägen del
av arrangemangen. OS 2004 kan också bli ett projekt där olika ung-
domsgrupper är med och tar ansvar i förberedelserna. Själva spelen
bygger på ideellt arbete av 35 000 personer.

Media har en stor roll i OS. Senaste Sommar-OS sågs av 2,3 miljarder
TV-tittare i 193 länder. På plats under spelen finns 15 000 personer från
media. Sveriges Television och Sveriges Radio anför att de har erfaren-
het och förutsättningar att klara av rollen som Host Broadcaster. Min be-
dömning är att Stockholms möjligheter att klara OS ur mediasynpunkt
inte behöver ifrågasättas. OS 2004 i Stockholm skulle ge Sverige unika
möjligheter att visa upp sig i världen.

Så här långt i genomgången talar allt för att Sommar-OS i Stockholm
är något att eftersträva och stödja. Ser man det praktiskt och tekniskt och
med hänsyn till alla intressen som påverkas av OS, så finner jag inga
problem av den karaktären att de skulle hindra spelen. Men så kommer
vi till ekonomin. Där finns det osäkerheter och mycket olika bedöm-
ningar.

Det ekonomiska utfallet går inte att med säkerhet räkna ut i dag. Det
är en fråga om möjligheter och risker. Beräkningarna bygger på an-
taganden. Slutsatserna beror på värderingar. Åsikterna går starkt isär.
Många människor vill helt enkelt inte ha olympiska spel i Sverige.

Budgeten för OS 2004 presenteras av staden som balanserad med nära
12 miljarder i omslutning. Den är i de flesta delar gjord med nog-
grannhet och försiktighet och är granskad och riskbedömd av stadens
revisionskontor, två fristående revisionsfirmor och många andra. Trots
detta kan naturligtvis budgeten slå fel av många orsaker.

Riksrevisionsverket och även Lotteriinspektionen och Riksidrottsför-
bundet är kritiska till budgeten. De ifrågasätter en inkomst om 2,5
miljarder kronor för spel och lotteri. AB Tipstjänst däremot, anser att
inkomster på mellan 1 och 2 miljarder för ett nytt och annorlunda OS-
spel är fullt realistiskt. Spelmarknaden i Sverige omsätter 25 miljarder
kronor per år. Ett OS-spel skulle omsätta mindre än en miljard per år.

Riksrevisionsverket gör ett räkneexempel där de 2,5 miljarderna för
spelinkomster helt bortfaller, och där utgifterna för investeringar ökar

Prop. 1995/96:189

Bilaga 2

med 30 procent och övriga utgiftsposter med 20 procent. Resultatet blir
ett underskott i budgeten om 3,8 miljarder kronor.

Statens fastighetsverk finner att budgeten för anläggningar m.m. är
trovärdig. Staden har kalkylerat efter vedertagna principer.

Övriga budgetposter möter inga större invändningar. TV-inkomsterna
för 4,6 miljarder kronor är till största delen färdigförhandlade.

En betydande valutarisk finns för inkomster från utlandet. Jag tror inte
att det så långt i förväg går att säkra denna risk. Möjligheterna till plus
eller minus får ta ut varandra, som jag ser det.

Vid min sammanvägning av de olika delarna i OS-budgeten har jag
kommit fram till att det finns en risk att OS 2004 som ett företagseko-
nomiskt projekt kommer att gå med underskott i storleksordningen 1 till
1,5 miljarder kronor. Jämfört med resultaten för andra olympiska
sommarspel som sedan 1984 har gett överskott i boksluten, är detta en
pessimistisk bedömning.

Samhällsekonomin och statens finanser är den största och svåraste
frågan i ekonomin för OS 2004. Omsättningsökningen i Sverige beräknas
till nära 33 miljarder kronor, varav nära 12,5 miljarder är följdeffekter
av den direkta OS-omsättningsökningen. Betydligt högre omsättning finns
också uträknad, och å andra sidan ifrågasätts värdet av de indirekta
effekterna.

En viktig faktor är utvecklingen av sysselsättningen i Sverige och i
Stockholmsregionen. Räknar man med att det inte skall finnas någon
arbetslöshet fram till och med år 2004, så får OS-projektet undan-
trängningseffekter. Det ger då ingen samhällsekonomisk vinst. Vad jag
kan förstå måste vi dock räkna med bestående hög arbetslöshet. Då har
OS 2004 en fördelaktig inverkan både på samhällsekonomin och på
statens finanser.

Diskussionen som förts om alternativa investeringar är teoretiskt
korrekt, men jag kan inte finna något konkret alternativ med miljardin-
täkter från utlandet. Däremot kan man naturligtvis ha den uppfattningen,
att det är bättre att satsa på helt andra och mindre projekt.

Sammanfattningsvis anser jag att inkomsterna från utlandet - som för
OS 2004 uppgår till mellan 10 och 15 miljarder kronor - bör uppväga de
risker projektet har. Därtill kan läggs värden som jag inte försökt
uppskatta i siffror - möjligheter för exportindustrin, positiva effekter i
övrigt för näringsliv och sysselsättning i Sverige och kanske även de
“glädjevinster" som bl.a. professor Tommy Andersson försöker föra in
i den samhällsekonomiska debatten.

Jag anser det också troligt att statens finanser stärks av OS 2004.
Återigen är det inkomsterna från utlandet som direkt och indirekt leder
till förbättrade statsfinanser. Riksrevisionsverket har i sin känslig-
hetsanalys räknat fram att effekterna på statsfinanserna blir mellan 0 och
plus 8 400 Mkr. Då är bara de direkta effekterna medräknade, och 0-
alternativet förutsätter att det är full sysselsättning fram till och med år
2004. Inkomster inom detta spann bör med råge täcka både vad som kan
utlösas i en förlustgaranti, av mig kalkylerad till 1 000 - 1 500 Mkr, och
ökade myndighetskostnader. Lägg därtill valutarisken, och marginalen
bör ändå vara betryggande.

Prop. 1995/96:189

Bilaga 2

Den samlade genomgången av allt som skall vägas in i OS-frågan leder
mig till slutsatsen, att jag föreslår att staten stöder Stockholms ansökan
med en garanti. Det jag har haft att analysera ger den slutsatsen. Lägger
man i stället vikten vid värderingar, att en olympiad är en olämplig sats-
ning, så kommer man till en annan slutsats.

En garanti kan utformas på olika sätt. Av de alternativ jag visat på
föreslår jag att staten ger en slags fullgörandegaranti kombinerat med att
staten tar på sig att genomföra och ta resultatet av de OS-relaterade
lotterierna och spelen, men låter staden få inkomsterna till budgeterat
belopp 2,5 miljarder kronor. En förlust i OS-bokslutet, sedan posten med
2,5 miljarder inräknats, får med denna konstruktion tas av staden. I
samband med utformningen av avtalet om garanti måste de för spelens
resultat avgörande frågorna om styrning, insyn och kontroll behandlas.

Prop. 1995/96:189

Bilaga 2

18

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1996

Prop. 1995/96:189

Närvarande: statrådet Ingela Thalén, ordförande, och statsråden
Blomberg, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren, Ulvskog,
Sundström, Johansson

Föredragande: statsrådet Ulvskog

Regeringen beslutar proposition 1995/96:189 Statlig garanti för
anordnande av olympiska sommarspel i Sverige år 2004.

19

gotab 49677, Stockholm 1996