Särskilda utbildningssatsningar inom högskolan

Proposition 1994/95:139

Regeringens proposition
1994/95:139

Särskilda utbildningssatsningar inom högskolan

Prop.

1994/95:139

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 9 februari 1995

Ingvar Carlsson

Carl Tham

(Utbildningsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9) föreslår regeringen
överföring av resurser för arbetsmarknadspolitiska åtgärder till universitet
och högskolor. I denna proposition föreslås att riksdagen bemyndigar
regeringen att fördela sådana resurser mellan universitet och högskolor för
9 000 platser för utbildningar inom naturvetenskap och teknik och 1 000
platser för språkutbildning. Regeringen redovisar fördelningen av dessa
platser och övriga platser mellan universitet och högskolor för vilka
resurser för arbetsmarknadspolitiska åtgärder överförs.

Regeringen föreslår att studiestöd till studerande på de särskilda
platserna för utbildning inom naturvetenskap och teknik skall lämnas
enligt reglerna för särskilt vuxenstudiestöd (svux). Regeringen föreslås få
bemyndigande att i vissa hänseenden göra avvikelser från dessa
bestämmelser. Studerande som behöver behörighetsgivande förutbildning
(basår) har rätt till studiemedel. Regeringen föreslås få bemyndigande att
föreskriva att hälften av studielån som avser basåret skall avskrivas när
den högre utbildningen har slutförts.

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 139

Innehållsförteckning

Prop. 1994/95:139

1     Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3

2     Lagtext..................................... 4

3    Bakgrund.................................... 6

4    Utbildning med inriktning mot naturvetenskap och teknik

mm. ...................................... 6

4.1   Ökad kompetens inom naturvetenskap och teknik ...  6

4.2   Studiefinansiering......................... 7

4.3   Resurser för 9 000 nya platser till universitet och

högskolor............................... 8

4.4   Fördelning av resurser för 1 000 språkplatser.....   10

5     Fördelning av resurser för särskilda åtgärder .......... 12

6     Särskilt vuxenstudiestöd till  studerande vid vissa

naturvetenskapliga och tekniska utbildningar........... 15

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 februari 1995

Rättsdatablad

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1994/95:139

Regeringen föreslår att riksdagen

1.     antar regeringens förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349),

2.    bemyndigar regeringen att fördela särskilda resurser för
grundläggande högskoleutbildning enligt de riktlinjer som förordats av
regeringen i proposition 1994/95:100 bil. 9 och i denna proposition samt
godkänner av regeringen angivna riktlinjer för fördelning av motsvarande
medel som riksdagen anvisar under 1997-2002,

3.    till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar anvisar ett förslagsanslag på
435 600 000 kr.

1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 139

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Prop. 1994/95:139

2.1 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349)' skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

1

Särskilt vuxenstudiestöd kan läm-
nas till studerande vid de läroan-
stalter och utbildningar som rege-
ringen bestämmer. Regeringen får
meddela föreskrifter om rätt till
särskilt vuxenstudiestöd för stude-
rande vid sådana lärarutbildningar
till vilka det finns ett behov av att

§2

Särskilt vuxenstudiestöd kan läm-
nas till studerande vid de läroan-
stalter och utbildningar som rege-
ringen bestämmer. Regeringen får
meddela föreskrifter om rätt till
särskilt vuxenstudiestöd för stude-
rande vid sådana lärarutbildningar
till vilka det finns ett behov av att

förbättra rekryteringen. I sådana
föreskrifter får göras undantag från
bestämmelserna i 3-5 a, 7, 8, 8 a
och 14 §§.

förbättra rekryteringen. I sådana
föreskrifter får göras undantag från
bestämmelserna i 3-5 a, 7, 8, 8 a
och 14 §§. Regeringen far vidare
meddela föreskrifter om rätt till
särskilt vuxenstudiestöd for vissa
studerande vid vissa naturveten-

skapliga och tekniska utbildningar.
I sådana föreskrifter far göras av-
vikelserfrån bestämmelserna i 3, 5,
7, 8 och 14 §§ samt, såvitt avser
studiemedelfor behörighetsgivande
förutbildning i 4 kap. 9 §. I före-
skrifterna far också ges rätt till
avskrivning av studielån enligt
4 kap. i andra fall än som anges i
8 kap. 9-12 §§.

I 20 § finns bestämmelser om verkan av att en studerande har uppburit
studiemedel för den tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd lämnas.

1 Lagen omtryckt 1987:303.

2 Lydelse enligt prop. 1994/95:100 bil. 9.

Särskilt vuxenstudiestöd får inte beviljas eller uppbäras för den tid för
vilken utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildnings-
bidrag för doktorander lämnas, om inte något annat följer av bestämmel-
ser som regeringen meddelar.

Prop. 1994/95:139

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

3 Bakgrund

Prop. 1994/95:139

Regeringen har i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 9
s. 86) föreslagit att särskilda resurser anvisas till grundläggande hög-
skoleutbildning med inriktning på i första hand teknik och naturvetenskap
samt i viss mån språk och begärt riksdagens godkännande av det som
regeringen förordar om omfattning och principer för fördelning av dessa
särskilda resurser. Resurserna innebär att ytterligare cirka 10 000
helårsstudenter - i första hand rekryterade bland yrkesverksamma - kan
beredas plats under flera år framåt. I budgetpropositionen redovisade
regeringen sin avsikt att i en särskild proposition återkomma till
riksdagen med förslag om fördelning av resurserna mellan universitet och
högskolor.

Härutöver har regeringen i årets budgetproposition föreslagit att
resurser anvisas för universitet och högskolor för vissa särskilda
åtgärder, bl.a. sommaruniversitet/sommarhögskola och aspirantutbildning
för i första hand invandrare med akademisk utbildning under läsåret
1995/96. Resurserna motsvarar cirka 13 000 platser i högskolan under ett
år. Regeringen har begärt bemyndigande att besluta om fördelningen av
medlen mellan universitet och högskolor.

Sammanlagt tillförs högskolan 1,2 miljarder kr av medel från arbets-
marknadspolitiska åtgärder budgetåret 1995/96 om riksdagen godkänner
regeringens förslag i 1995 års budgetproposition. Reguljära arbets-
marknadsinsatser minskar i motsvarande mån. Av det totala beloppet har
762 500 000 kr beräknats för 10 000 utbildningsplatser inom naturveten-
skap, teknik och språk och 435 500 000 kr för vissa särskilda åtgärder.
Härutöver har studiemedel och medel för studiearvode beräknats för
studerande på de tillkommande platserna.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med vissa kompletterade
riktlinjer för användningen av den förstärkning av studiefinansieringen
inom forskarutbildningen som föreslagits i budgetpropositionen.

4 Utbildning med inriktning mot naturvetenskap
och teknik m.m.

4.1 Ökad kompetens inom naturvetenskap och teknik

Regeringen har i prop. 1994/95:100 bil. 9 föreslagit att 9 000 nya platser
för utbildning inom naturvetenskap och teknik (NT-utbildning) anordnas
i högskolan under budgetåret 1995/96.

En hög teknisk och naturvetenskaplig kompetens är en viktig konkur-
rensfördel för Sverige gentemot andra länder och därmed en förutsättning
för att öka tillväxten i landet. För närvarande råder brist på denna
kompetens i näringslivet, vilket är särskilt märkbart inom exportindustrin.
Regeringen anser därför att det under en begränsad tid behövs särskilda
insatser för att öka antalet personer med naturvetenskaplig och teknisk

utbildning. En sådan förstärkning av kompetensen skulle kunna komma Prop. 1994/95:139
särskilt de små och medelstora företagen till del.

De utbildningar som främst kan tillgodose en sådan kompetensför-
stärkning bör vara minst treåriga och är enligt regeringens bedömning
utbildningar som leder fram till en ingenjörsexamen (jämte ett på-
byggnadsår), civilingenjörsexamen samt kandidatexamen och magisterexa-
men med huvudsaklig inriktning mot naturvetenskap och/eller teknik. I
grundskolan har läraren en betydelsefull uppgift att tidigt väcka intresset
hos eleverna för matematiska och naturorienterande studier. Utbildning
som fram leder till en grundskollärarexamen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 4-9 och med ämneskunskaper inom matema-
tiska och naturorienterande ämnen bör därför kunna bidra till att på sikt
öka antalet personer med tekniska och naturvetenskapliga kunskaper.

Regeringens förslag i budgetpropositionen syftar inte enbart till att
stimulera tillväxten i landet utan skall också erbjuda en möjlighet och
stimulans för den enskilde att söka sig till högre studier inom naturveten-
skap och teknik. Särskilt bör personer som etablerat sig i yrkeslivet men
saknar teknisk/naturvetenskaplig högskolekompetens motiveras till
studier. För tillträde till dessa särskilda utbildningsplatser bör därför
enligt regeringens uppfattning gälla särskilda krav. Endast den som har
arbetslivserfarenhet skall kunna komma i fråga för de aktuella utbild-
ningarna. Det kan gälla personer som inte tidigare har bedrivit hög-
skolestudier eller personer med viss akademisk utbildning företrädesvis
inom andra ämnen än naturvetenskap och teknik. Det kan vara arbetslösa
eller personer med arbete, men gemensamt för dem bör vara att de har
minst fem års yrkesverksamhet och att de har fyllt 27 år men inte är
äldre än 48 år. Det är särskilt angeläget att ansträngningar görs för att
rekrytera kvinnor till dessa utbildningsplatser eftersom andelen kvinnor
i här aktuella arbetslivssektorer är alltför låg. Regeringen förutsätter att
de som har arbete beviljas ledighet för studier enligt gällande regler av
arbetsgivare, i såväl näringsliv som gemensam sektor. En förutsättning
för att få en utbildningsplats bör vara att särskilt vuxenstudiestöd beviljas
enligt bestämmelser som regeringen på annan plats i denna proposition
föreslås få bemyndigande att utfärda.

Studerande skall kunna antas till dessa särskilda utbildningsplatser även
om de saknar den särskilda behörigheten. De skall då av högskolan ges
möjlighet att genomgå en behörighetsgivande förutbildning på högst ett
år.

Regeringen avser att i en särskild förordning föreskriva vad som skall
gälla beträffande bl.a. basåret samt behörighet och urval vid antagning
till dessa utbildningsplatser. Åligganden för enskilda utbildningsanordnare
som tilldelas utbildningsplatser regleras i avtal med dem.

4.2 Studiefinansiering

För att motivera personer, som redan är etablerade i arbetslivet, att söka
sig till dessa naturvetenskapligt och tekniskt inriktade utbildningar har
regeringen i 1995 års budgetproposition föreslagit att ett studiearvode

skall erbjudas studerande som antas till de 9 OOO platserna. Regeringen
återkommer under avsnitt 6 med förslag till vissa ändringar i den tidigare
föreslagna studiefinansieringen.

4.3 Resurser för 9 000 nya platser till universitet och hög-
skolor

Prop. 1994/95:139

Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att fördela
resurser för de 9 000 platserna mellan universitet och högskolor
enligt de principer som regeringen förordat i 1995 års budgetpro-
position och i denna proposition samt godkänner riktlinjer för
fördelning av medel som riksdagen anvisar för 1997 - 2001.

Skälen för regeringens förslag: Universitet och högskolor kommer att
anvisas resurser för de nya utbildningsplatserna i enlighet med prin-
ciperna i det gällande resurstilldelningssystemet. Det innebär att
ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer betalas för såväl de
reguljära utbildningarna som för den behörighetsgivande förutbildningen.
Platserna anges i utbildningsuppdraget som ett särskilt åtagande för
budgetåret 1995/96. Medel har i proposition 1994/95:100 bil. 9 s. 258,
beräknats under anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning
anslagsposten 4. Särskilda utbildningssatsningar. Det angivna beloppet är
ett maximibelopp och inkluderar även resurser för de nedan redovisade
språkplatsema. Den slutliga tilldelningen är beroende av det antal
helårsstudenter och helårsprestationer som universitet och högskolor
redovisar efter läsårets slut.

De studerande kan antas till de angivna utbildningarna hösten 1995 och
hösten 1996. Universitet och högskolor kommer att erhålla ersättning
enligt gängse tilldelningsregler intill dess de studerande avlagt examen,
vilket innebär att resurser måste anvisas t.o.m. budgetåret 2001.

Regeringen anser att de föreslagna platserna bör fördelas med hänsyn
tagen till befintlig utbildningskapacitet inom områdena naturvetenskap och
teknik samt enligt universitetens och högskolornas egna önskemål.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att fördela
resurser för de 9 000 platserna till universitet och högskolor enligt de
principer som regeringen förordat i 1995 års budgetproposition och i
huvudsaklig överenstämmelse med nedan redovisad fördelning.

Förslaget är förankrat hos universitet och högskolor och återspeglar
deras möjligheter att ta emot fler studerande.

Prop. 1994/95:139

	Ht 95	Ht 96
Uppsala universitet	540	87
Lunds universitet	300	400
Göteborgs universitet	410	690
Stockholms universitet	120	60
Umeå universitet	220	160
Linköpings universitet	205	115
KungLTekniska
Högskolan	270	380
Högskolan i Luleå	100	100
Högskolan i Borås	72	80
Högskolan i
Falun/Borlänge	335	150
Högskolan i
Gävle/S and viken	400	300
Högskolan i Halmstad	48	78
Högskolan i Kalmar	100	100
Högskolan i
K arls k ro na/Ro nneb y	185	185
Högskolan i Karlstad	60	30
Högskolan i Kristianstad	100	200
Högskolan i Skövde	400	0
Högskolan i
Tro llhättan/Uddevalla	60	90
Högskolan i Växjö	260	290
Högskolan i Örebro	65	30
Högskoleutbildning på
Gotland	45	25
Lärarhögskolan i
Stockholm	30	30
Mitthögskolan	60	120
Mälardalens högskola	200	150
Chalmers tekniska
högskola AB	200	0
Stiftelsen högskolan i
Jönköping	70	0
Summa	4 855	3 850

Tabell 1 Fördelning av platser inom ncturvetenskcpliga och
tekniska uthildningcr

4.4 Fördelning av resurser för 1 000 språkplatser

Prop. 1994/95:139

Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att fördela
resurser för de 1 000 platserna för språkutbildning till universitet
och högskolor enligt de principer som regeringen förordat i 1995
års budgetproposition samt godkänner riktlinjer för fördelning av
medel för följande budgetår.

Skälen för regeringens förslag: Förutom de 9 000 platserna för
naturvetenskaplig och teknisk utbildning har regeringen i prop.
1994/95:100 bil. 9 s. 87 föreslagit resurser under två år för ettåriga
språkutbildningar av 1 000 studerande på heltid per år. Den föreslagna
satsningen syftar till att förbättra möjligheterna till språkutbildning.
Många behöver i det dagliga arbetslivet kvalificerade språkkunskaper.
Det kan gälla dem som måste genomföra förhandlingar på ett främmande
språk eller som arbetar i företag med ett annat företagsspråk än svenska.

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit att resurserna för
språkplatsema anvisas för två år och fördelas så att 500 studerande kan
påbörja utbildning hösten 1995 och ytterligare 500 våren 1996. För det
därpå följande läsåret 1996/97 sker antagningen på motsvarande sätt.
Resurser måste således anvisas för dessa platser även budgetåret 1997.
Resurser för budgetåret 1995/96 har beräknats under anslaget C 46.
Övriga utgifter inom grundutbildning anslagsposten 4. Särskilda ut-
bildningssatsningar.

Utgångspunkten för förslag till fördelning av dessa platser har i första
hand varit det förväntade sökandetrycket samt universitetens och
högskolornas kompetens och utbildningskapacitet inom språkutbildning.
Regeringen har härvid gjort en samlad bedömning av fördelningen av
dessa platser och de platser som fördelats inom ramen för särskilda
åtgärder som redovisas i avnitt 5 och fördelas i huvudsaklig över-
enstämmelse med nedan redovisad tabell.

10

Förslaget är förankrat hos universitet och högskolor och återspeglar Prop. 1994/95:139
deras möjligheter att ta emot fler studerande inom språkutbildning för
budgetåret 1995/96.

	H t 95	V t 96	H t 96
Uppsala universitet	40	80	80
Lunds universitet	30	50	50
Göteborgs universitet	60	1 1 0	1 1 0
Stockholms universitet	5 5	1 1 0	1 1 0
Umeå univ e rs ite t	50	100	100
Linköpings universitet	5 0	100	100
Högsko la n iLuleå		3 0	30
H ö gsk o lan i B o rås		2 5	2 5
H ö g s k o la n i
F alun/B o rlänge	2 5	25	25
Högskolan i
Gävle/Sandviken	25	25	25
Högsko lan i Ha lm stad		25	25
Högskolan i K alm ar		25	25
Högsko la n i
K arlsk ro na/R o nne b y		20	20
Högsko lan i K ar lstad		2 5	25
Högsko la n i K ristianstad	2 5	25	2 5
Högsko la n i Skövde	2 5	25	25
Högsko la n i
T ro llhä tta n/U d d e va Ila	25	25	25
Högsko lan iVäxjö	3 0	60	60
Högsko lan i Örebro	30	60	60
Högskoleutbildning på
G o tland		25	2 5
Lärarhögskolan i
S to c k ho lm	3 0	3 0	3 0
Summa	500	1 000	1 000

Tabell 2 Fördelning av plctser inom sprckulbildmng

11

5 Fördelning av resurser för särskilda åtgärder

Regeringen föreslog i proposition 1994/95:100 bil. 9 s. 88 vissa särskilda
åtgärder under läsåret 1995/96 för att erbjuda fler studerande plats i
högskolan. Regeringen begärde samtidigt riksdagens bemyndigande att
besluta om fördelning av medel för dessa tillkommande platser.

I avsikt att ge riksdagen möjlighet till en samlad bedömning av samtliga
nya utbildningsplatser redovisas i det följande även hur regeringen avser
att fördela platserna för de särskilda åtgärderna.

De särskilda åtgärderna avser dels generella volymökningar i form av
ytterligare platser huvudsakligen inom de humanistiska, samhällsveten-
skapliga och juridiska utbildningsområdena samt basår och sommarkur-
ser, dels en särskild satsning - aspirantutbildning bestående av varvad
utbildning och praktik - som i första hand vänder sig till arbetslösa
invandrare med akademisk utbildning.

Vad gäller den tillfälliga utökningen inom huvudsakligen de humanistis-
ka, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningsområdena föreslog
regeringen att denna skall avse dels resurser motsvarande 4 000
studerande som studerar på heltid under hösten 1995, dels resurser
motsvarande 3 500 studerande som studerar på heltid under hösten 1995
och våren 1996. Följande principer kommer att ligga till grund för
regeringens fördelning av medlen.

De 4 000 tillfälliga platserna under våren 1995, för vilka riksdagen med
anledning av propositionen Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.
(prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl, rskr. 1994/95:145) beslutat anvisa
resurser, har fördelats av regeringen så att de mindre och medelstora
högskolorna fått en förhållandevis högre andel av platserna samt också
med hänsyn till det sökandetryck som kurmat iakttas.

Regeringen anser att de 4 000 platserna under hösten 1995 samt de
ytterligare 3 500 platserna under läsåret 1995/96 bör fördelas enligt
samma principer. Detta möjliggör för berörda universitet och högskolor
att under läsåret 1995/96 upprätthålla och ytterligare utöka den tillfälliga
ökningen av platser som redan gjorts under våren 1995.

Regeringen anser vidare att resurser för att erbjuda ytterligare
studerande behörighetsgivande förutbildning, s.k. basår, endast bör
beräknas för ca 1 200 studerande i stället för 1 500 studerande som
föreslogs i proposition 1994/95:100 bil. 9. Denna reduktion grundar sig
på universitetens och högskolornas egna bedömningar vilka regeringen
inhämtat under hand efter det att förslaget i proposition 1994/95:100
framlades.

Erfarenheterna av sommaruniversitet/sommarhögskola har genomgående
varit positiva enligt vad regeringen inhämtat från universiteten och
högskolorna. Fördelningen av resurser för sådan verksamhet bör liksom
för innevarande budgetår fördelas utifrån vad universiteten och hög-
skolorna själva bedömer möjligt och realistiskt avseende omfattningen.
Även om detta har regeringen underhand inhämtat uppgifter från
universiteten och högskolorna. Resurserna bör kunna få tas i anspråk
även under sommaren 1996.

I proposition 1994/95:100 bil. 9 föreslår regeringen att ett antal

Prop. 1994/95:139

12

högskolor i landet väljs ut för att på försök anordna aspirantutbildning
som i första hand vänder sig till arbetslösa invandrare med akademisk
utbildning. Syftet med utbildningen är att underlätta dessas inträde på
arbetsmarknaden samtidigt som deras kompetens tillvaratas. En viktig
komponent i den föreslagna utbildningen är inslaget av praktik i
näringsliv eller i gemensam sektor, och därför förutsätter denna
utbildning att respektive universitet och högskola har ett gott samarbete
med de arbetsplatser som kan erbjuda praktikplatser. Detta är också
nödvändigt för att universitetet eller högskolan skall kunna erbjuda sådana
fördjupade kunskaper som är av värde för den tilltänkta praktikarbets-
platsen.

Regeringen har i sin bedömning av vilka universitet och högskolor som
bör väljas ut för att pröva denna aspirantutbildning lagt särskild vikt vid
att vissa lärosäten redan nu bedriver utbildning som särskilt vänder sig
till invandrargrupper. Därutöver har uppgifter om var invandrargrupper
finns samt förekomsten av möjliga praktikarbetsplatser beaktats.

Mot denna bakgrund anser regeringen att Uppsala universitet, Lunds
universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå
universitet, högskolorna i Luleå, Växjö och Trollhättan/Uddevalla samt
Mälardalens högskola bör vara de som på försök anordnar aspirantut-
bildning för arbetslösa invandrare med akademisk utbildning under läsåret
1995/96.

De tillfälliga utbildningssatsningarna under läsåret 1995/96 kommer att
anges som särskilda åtaganden i respektive universitets och högskolas
utbildningsuppdrag och de medel som anvisas till respektive universitet
och högskola under anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning
anslagsposten 3. Vissa särskilda åtgärder utgör ett maximibelopp. Den
slutliga tilldelningen beror på det antal helårsstudenter och helårspresta-
tioner som redovisas efter läsåret slut.

Prop. 1994/95:139

13

Fördelningen av de tillfälliga platserna under läsåret 1995/96 utifrån de Prop. 1994/95:139
redovisade principerna blir i huvudsak följande:

Platser
inom

	humaniora, samhälls vetenskap och juridik	Basår	Sommar- universitet /högskola	Aspirant utbildning
Uppsala universitet	400	90	3 026	100
Lunds universitet	550	120	2 802	100
Göteborgs universitet	550	135	3 362	600
Stockholms universitet	600		1 793	200
Umeå universitet	180	175	1 704	50
Linköpings universitet	250	120	1 177
KungLTekniska
Högskolan		250	897
Högskolan i Luleå		135	560	50
Högskolan i Borås	140	60	392
Högskolan i
Falun/Borlänge	210	180	504
Högskolan i
Gävle/Sandviken	140	150	560
Högskolan i Halmstad	210	60	560
Högskolan i Kalmar	140	90	224
Högskolan i
Karlskrona/Ronneby	210	45	95
Högskolan i Karlstad	340	100	560
Högskolan i Kristianstad	100	60	280
Högskolan i Skövde	210	60	448
Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla	150	40	280	40
Högskolan i Växjö	340	90	1 121	30
Högskolan i Örebro	340	40	841
Högskoleutbildning på
Gotland		40	616
Lärarhögskolan i
Stockholm		100	841
Mitthögskolan	340	160	1 345
Mälardalens högskola		90	280	100
Chalmers tekniska
högskola AB		90	560
Stiftelsen högskolan i
Jönköping	100	90	168
Summa	5 500	2 570	25 000	1 270

Tabell 3 Fördelning cn> plctser för scrskilda åtgäder

14

6 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid       Prop. 1994/95:139

vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar

E Studiestöd m.m.

E 9. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturveten-
skapliga och tekniska utbildningar

1995/96 Nytt anslag (förslag) 435 600 000

varav 181 500 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996

Regeringens forslag: Vissa studerande inom naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar skall ha rätt till särskilt vuxenstudiestöd i
huvudsak enligt reglerna i 7 kap. studiestödslagen (1973:349).
Regeringen bemyndigas att i några hänseenden göra avvikelser från
bestämmelser i detta kapitel och i 4 kap. samma lag samt att
meddela föreskrifter om rätt till avskrivning av studielån. Rätten till
avskrivning är avsedd för studielån som tagits under ett års
behörighetsgivande förutbildning.

Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen (1994/95:100 bil. 9
s. 319) anförde regeringen att de särskilt anvisade 9 000 platserna med
inriktning på naturvetenskap och teknik främst var avsedda för dem som
inte tidigare har en högskoleutbildning och som har flera års yrkesverk-
samhet bakom sig. För att underlätta en övergång från arbetslivet till en
längre högskoleutbildning inom dessa ämnesområden aviserades ett
särskilt förmånligt studiestöd till dem som antogs till dessa platser, s.k.
studiearvode. Arvodet skulle lämnas under de första två åren i ut-
bildningen och vara 12 000 kronor i månaden. Därefter skulle finansie-
ringen ske via studiemedel. Efter avslutad utbildning skulle en viss
avskrivning av skulden kunna ske.

Under den tid som har förflutit sedan förslaget aktualiserades har en rad
synpunkter förts fram till regeringskansliet, varav en del kritiska. Att i
rådande arbetsmarknadsläge underlätta för personer i arbetslivet eller för
arbetslösa att skaffa sig en naturvetenskapligteknisk högskoleutbildning
under förmånliga ekonomiska villkor är - som anförts i det föregående -
en åtgärd som regeringen anser ytterst angelägen. Det ger nya utbildnings-
chanser till något äldre personer, vilket är en viktig del i den allmänna
kompetensutvecklingen. Det är vidare av strategisk betydelse att kunna
möta bristen på naturvetare och tekniker i näringslivet. Det tidigare
föreslagna systemet med studiearvode hade emellertid vissa administrativa
och tekniska brister. Regeringen har därför stannat för att ett sådant
system inte bör införas. Regeringen föreslår istället att studiestödet till de

15

studerande som här avses skall kunna lämnas i huvudsak enligt reglerna
för särskilt vuxenstudiestöd (svux) enligt 7 kap. studiestödslagen under
utbildningstiden. En fördel med denna lösning är att de studerande slipper
byta stödform under utbildningens gång, vilket hade varit fallet i ett
system med studiearvode och studiemedel. De studerande kommer alltså
att erbjudas i princip samma stöd som studerande i YTH-utbildning
(yrkesteknisk högskoleutbildning) och specialpedagogutbildning inom
högskolan, till vilka utbildningar rekrytering sker bland personer som har
minst 4 - 5 års förvärvsverksamhet.

Vuxenstudiestödet består av bidrag och lån. För den som tillhör en
arbetslöshetskassa är stödet relaterat till dagpenningen i utbildnings-
bidragssystemet. Bidraget är 65 % av utbildningsbidraget. Lånedelen
utgörs av skillnaden mellan utbildningsbidraget efter skatt och vuxen-
studiebidraget efter skatt. Tillsammans med lånedelen är alltså svux efter
skatt lika stort som utbildningsbidraget efter skatt. Vuxenstudiebidraget
är f.n. högst 8 065 och lägst 4 830 kr i månaden före skatt. Det högsta
beloppet motsvarar drygt 12 000 kr i utbildningsbidrag före skatt. Förslag
om en sänkning av den lägsta nivån har lagts i budgetpropositionen (elfte
huvudtiteln). Troligen har dock flertalet personer som avses här en så hög
inkomst eller dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen att de högsta
beloppsnivåema i svux blir aktuella.

I några avseenden bör avvikelser från vad som gäller för vuxenstu-
diestöd göras.

För rätt till svux krävs minst fyra års förvärvsarbete eller därmed
jämställda verksamheter. För NT-utbildning bör krävas att sökanden har
arbetat på heltid här i landet i minst fem år. Högst två års vård av barn
bör kunna jämställas med förvärvsarbete.

Svux för NT-utbildning skall lämnas endast för studier på heltid.
Eftersom endast sökande mellan 27 och 48 år skall kunna antas till NT-
utbildning blir den vanliga svux-regeln om en övre åldersgräns på 50 år
inte tillämplig. Svux bör lämnas under längre tid än som motsvaras av
den fastställda studietiden för utbildningen i fråga endast om särskilda
skäl finns. För eventuellt ytterligare studietid kan studiemedel sökas.
Bidragets andel bör vara 65 % av utbildningsbidraget även för den som
inte tillhör en arbetslöshetkassa.

Svux bör lämnas i första hand till dem som inte tidigare har en
naturvetenskapligt/tekniskt inriktad högskoleutbildning. Men även den
som avbrutit en tidigare påbötjad sådan utbildning bör ha möjlighet att
slutföra studierna med svux, under förutsättning att avbrottet ligger minst
tre år tillbaka i tiden.

Den som inte uppfyller de särskilda behörighetskraven för den aktuella
NT-utbildningen skall kunna erbjudas behörighetsgivande förutbildning
(basår) i högskolans regi. Under basåret kan den studerande beviljas
studiemedel enligt gällande bestämmelser med undantag för regeln om
övre åldersgräns. Svux skall alltså inte lämnas. I stället bör avskrivning
ske med hälften av det lån som avser basåret sedan högskoleutbildningen
slutförts. Det överensstämmer i stort sett med vad som redan gäller för
vuxenstuderande som uppburit studiemedel för gymnasiala studier och
bedrivit en tids studier i högskolan.

Prop. 1994/95:139

16

Förslaget bör lagtekniskt genomföras så att det i 7 kap. 1 § studiestöds- Prop. 1994/95:139
lagen lämnas ett bemyndigande till regeringen att meddela föreskrifter
om rätt till svux för vissa studerande vid vissa NT-utbildningar. Där bör
också anges att regeringen i sådana föreskrifter far göra avvikelser från
bestämmelserna i samma kapitel samt i 4 kap. i bl.a. de hänseenden som
nu redogjorts för. Vidare bör regeringen få bemyndigande att föreskriva
om rätt till avskrivning i andra fall än som anges i studiestödslagen.

Förslag till ändring av 7 kap. 1 § studiestödslagen har också lämnats i
proposition 1994/95:100 bil. 9.

Den föreslagna studiefinansieringsformen innebär att kostnaderna för
staten blir betydligt lägre under de två första åren än vad som beräknats
för ett system med studiearvode. I stället ökar belastningen på anslaget
fr.o.m. det tredje året. De totala kostnaderna blir oförändrade. För
budgetåret 1995/96 beräknas kostnaderna uppgå till 435,6 miljoner kronor.

17

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 februari 1995

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Hellström, Freivalds, Wallström, Persson, Tham,
Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uus-
mann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Tham

Prop. 1994/95:139

Regeringen beslutar proposition 1994/95:139 Särskilda utbildnings-
satsningar inom högskolan.

18

Rättsdatablad

Prop. 1994/95:139

Författnings rubrik        Bestämmelser som inför, Celexnummer för bak-

ändrar, upphäv er eller     omliggande EG-regler

upprepar ett normgiv-
nings bemyndigande

Lag om ändring i studie- 7 kap. 1 §

stödslagen (1973:349)

19

gotab 47970, Stockholm 1995