Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
Regeringens proposition 1989/90:66
om särskilda regionalpolitiska insatser i
Blekinge län m. m. 1989/90:66
Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har lagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet
den 21 december 1989.
På
regeringens vägnar
Ingvar
Carlsson
Ingela
Thalén
Propositionens huvudsakliga innehåll
l
propositionen föreslås åtgärder för att underiätta strukturförändringar i näringslivet
i Blekinge län. Dessutom föreslås att riksdagen medger försäljning av statens
aktier i Utvecklings AB Kranen i Malmö.
De
föreslagna åtgärderna vad gäller Blekinge län beräknas kosta ca 147 milj. kr.
utöver redan anvisade medel.
1 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 66
Arbetsmarknadsdepartementet
Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 december 1989.
Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Lööw,
Persson.
Föredragande:
statsrådet Thalén
Proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i
Blekinge län m. m.
1 Behov av insatser för att främja utvecklingen i Blekinge
län
Skrivelser
med förslag till åtgärder för alt främja utvecklingen i Blekinge län har kommit
in från regionala myndigheter, kommuner, organisationer, enskilda m.fl.
Länsstyrelsen har i en skrivelse den 19 maj 1989 redovisat ett omfattande underiag
med förslag till åtgärder.
Utvecklingen
i Blekinge län vad gäller befolkning, näringsliv och sysselsättning har varit
ogynnsam under en relativt lång period. Skälen härtill är flera.
Industristrukturen i länet, med ett fåtal stora och för sysselsättningen dominerande
företag, har gjort arbetsmarknaden sårbar både för konjunktur- och
strukturförändringar. Den privata tjänstesektorn, som under senare år svarat
för en stor del av tillväxten i produktion och sysselsättning i landet, har
haft en betydligt mindre tillväxt i Blekinge län än i jämförbara regioner.
Den
ofientliga sektorn i länet, och i synnerhet i den östra länsdelen, har sedan
mycket lång tid haft ett stort inslag av försvarsverksamhet. Sysselsättningen
inom denna sektor har minskat kraftigt under de senaste decennierna.
Utbildningsnivån
är generellt sett låg i Blekinge län jämfört med andra regioner. För kvinnornas
del gäller också att yrkesverksamhetsgraden är låg.
Regeringen
och riksdagen har under senare år vid flera tillfällen uppmärksammat den
ogynnsamma utvecklingen i Blekinge län. En rad åtgärder har vidtagits för att
förnya, utveckla och differentiera näringslivsslmk-turen. Regionalpolitiskt
stöd har lämnats till syssdsällningsskapande projekt i ett stort antal
företag. Förutom de investeringsbidrag som lämnats av länsstyrelsen har
regeringen beviljat ett fyrtiotal företag stöd med sammanlagt ca 140 milj. kr.
Härigenom beräknas ell tusental arbetstillfällen skapas i länet. Ett flertal
företag har också fått utnyttja sina allmänna investeringsfonder. Särskilda
insatser har gjorts för att främja teknikspridningen i länet, bl.a. genom stöd
till inrättandet av teknikcentra samt för samverkan mellan näringslivet i länet
och universitetet i Lund. För att öka
tillgången
till riskvilligt kapital har medel anvisats för bildandet av etl regionalt
investmentbolag. Regeringen har genom kooperativa rådet lämnat stöd till ett
kooperativt utvecklingscentrum i Karlskrona. Detta centrum skall initiera och
stödja bildandet av kooperativa förelag i länet. Inrättandet av högskolan i
Karlskrona/Ronneby innebär både att studerande i Blekinge län har fått
tillgång till utbildning på hemorten och att tillgången på välutbildad
arbetskraft i länet ökar. Genom lokaliseringen av plan- och bostadsverket och
kustbevakningens centrala ledning samt viss kartproduktion inom
lantmäteriverket till Kariskrona har arbetsmarknaden i kommunen breddals.
Regeringen har också nyligen beslutat att en enhet för administration av
kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) skall förläggas till Blekinge län.
De
åtgärder som jag här har redovisat innebär att utvecklingsförutsättningarna i
Blekinge län har förbättrats avsevärt. Det finns emellertid skäl att göra vissa
kompletteringar lill tidigare gjorda insatser. De bör ges följande inriktning
och omfattning.
För
att ytteriigare öka tillgången på riskkapital för utveckling av främst små och
medelstora företag i länet föreslås sammanlagt 35milj. kr. som tillskott lill två
regionala investmentbolag.
Vidare
föreslås 112,5 milj. kr. anslås för regionalpolitiskt stöd, i första hand för etablering
av verksamhet inom Saab-Scania AB i Karlskrona.
Jag
återkommer senare under anslagsfrågor till medelsbehoven för dessa ändamål.
För försöksverksamhet med
företagsintern kompetensutveckling har regeringen beslutat anslå sammanlagt 30
milj. kr. under en treårsperiod. För innevarande budgetår får
arbetsmarknadsstyrelsen ta i anspråk 10 milj. kr. av de medel som regeringen
disponerar under anslaget B 5. Sysselsättnings-skapande ålgärder, anslagspost
5, Särskilda medel. I försöksverksamheten skall särskilt uppmärksammas
arbetstagare med låg grundutbildning, arbetstagare som riskerar att drabbas av
stmkturförändringar i näringslivet eller att bli bortrationaliserade vid
införande av ny teknik saml kvinnornas utbildningsbehov.
Regeringen
har vidare ansett atl en särskild satsning skall göras på Blekinge kustbana.
Detta innebär att om regionen övertar trafikeringsan-svaret kommer ett årligt
driftbidrag att lämnas under tio år. Därigenom kan beslut om lämplig trafikeringslösning
fattas på länsnivå. Vidare kommer ISOmilj. kr. fördelat på en femårsperiod att
lämnas för upprustning av banan om regionen beslutar satsa på fortsatt järnvägstrafik.
2 Försäljning av statens aktier i Utvecklings AB Kranen
Genom
beslut den 29 maj 1986 anvisade riksdagen bl.a. 68 milj. kr. för utveckling av
näringslivet i Malmöregionen (prop. 1985/86:125, NU 34, rskr. 314). Av dessa
medel fick 50 milj. kr. användas för statligt meddslill-skott till ett nytt
regionalt investmentbolag med inriktning på små och medelstora företag.
Under
hösten 1986 bildade staten. Bröderna Paulsson PEAB AB (PEAB) samt ett antal
övriga finansiärer ett särskilt bolag. Utvecklingsak-
tiebolaget
Kranen (Kranen) med syfte atl skapa, utveckla och stimulera lönsamma mindre och
medelstora företag i Malmöregionen. Statens kapitalinsats i Kranen är 50 milj.
kr. fördelat på 250000 B-aktier.
Mellan
staten och PEAB har upprättats ett avtal som reglerar vissa frågor om det
gemensamma ägandet i Kranen, däribland formerna för överlåtelse av aktier
mellan de båda partema.
PEAB
har föreslagit regeringen att bolaget skall förvärva samtliga statens aktier i
Kranen. Jag anser, med hänsyn dels till Kranens utveckling och dels till att PEAB
förklarat att en sådan försäljning inte kommer att medföra några väsentliga
förändringar av inriktningen av Kranens verksamhet, att förslaget bör
accepteras. Industridepartementet och PEAB har överenskommit atl köpeskillingen
skall vara 63 milj. kr.
Riksdagens
godkännande av försäljning av statens aktier i Kranen bör inhämtas.
Jag
har i denna fråga samrått med chefen för industridepartementet.
Hemställan
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen all
godkänna
försäljning av statens aktier i Utvecklingsaktiebolaget Kranen i enlighet med
vad jag har anfört.
3 Anslagsfrågor
D
2. Lokaliseringsbidrag m. m.
Under
denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisats ett reservationsanslag
av 362 milj. kr.
Den största andelen regionalpolitiskt
stöd till företag lämnas i form av lokaliseringsstöd. Lokaliseringsstöd består
av lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån. Medel för lokaliseringsbidrag,
som beviljas av statens industriverk eller regeringen, anvisas över detta
anslag tillsammans med bl.a. medel för offertstöd.
1 prop. 1984/85:115 om
regional utveckling och utjämning anmälde industriministern beträffande den
regionalpolitiska stödverksamheten att han räknade med att den skulle bedrivas
med samma inriktning och i samma omfattning under fyraårsperioden
1985/861988/89. Eftersom förslag med anledning av den regionalpolitiska
kommitténs betänkande inte beräknas kunna föreläggas riksdagen förrän tidigast
våren 1990 anmäldejag vid min föredragning för regeringen med anledning av
budgetpropositionen 1989 att jag räknade med att stödverksamheten skall bedrivas
med i huvudsak samma inriktning och omfattning även under budgetåret 1989/90.
För de ändamål vartill medel anvisas över detta anslag har riksdagen sedermera,
med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för resp. budgetår,
beslutat att anslå 362 milj. kr. för vart och etl av dessa budgetår.
Efterfrågan
på lokaliseringsbidrag har bl.a. på grund av det goda konjunkturiäget varit
stor under de senaste åren. Bl.a. därför har riksda-
gen
på förslag av regeringen i särskilda propositioner beslutat att anslå
ytterligare sammanlagt 745 milj. kr. på detta anslag under denna tidsperiod.
Riksdagen
har den 15 december 1989 beslutat om statlig medverkan vid finansieringen av
ett civilt flygplansprojekt vid Saab-Scania AB (prop. 1989/90:51, NU 18, rskr.
104).
Efter
förhandlingar mellan regeringen och Saab-Scania AB har Saab-Scania AB
undertecknat ett avtal om statlig medverkan i finansieringen av flygplansprojektet
SAAB 2 000. Jag har erfarit att chefen för industridepartementet senare denna
dag avser att föreslå regeringen atl besluta om bemyndigande att underteckna
avtalet för statens del samt uppdra åt kammarkollegiet att betala ut den första
delen av statens medverkan.
I
avtalet har Saab-Scania AB, utöver utfästelser om lokalisering av huvuddelen av
utveckling, konstruktion, tillverkning och montering av flygplanet i Sverige,
även redovisat betydande expansionsplaner för verksamheten i sin lastbils-och
personbilstillverkning. Bl.a. avses en ny enhet, som i mitten av 1990-talet beräknas
sysselsätta 500 personer, att etableras i Karlskrona för montering av
bensinmotorer för personbilar eller för annan industriell verksamhet.
För
etableringen i Karlskrona har regeringen enligt avtalet förklarat sig beredd
att efter ansökan bevilja Saab-Scania AB regionalpolitiskt stöd i form av
lokaliseringsstöd och/eller offertstöd med högst 112,5 milj. kr. Eftersom ett regionalpolitiskt
stöd lill detta projekt inte bör minska möjligheterna att lämna
lokaliseringsstöd inom främst del regionalpolitiska stödområdet, bör anslaget
tillföras motsvarande belopp.
Den
privata tjänste- och servicesektorn är i Blekinge län liten jämfört med andra
regioner i landet. Som en del av åtgärderna för att bredda näringslivet och
därmed stärka utvecklingen i länet har, som jag tidigare har redovisat,
regeringen medverkat lill att ell antal företag inom denna sektor har kunnat
etableras eller utvidga sin verksamhet. Inriktningen har varit att dels främja etablering
av verksamhet i Blekinge län inom företag som finns i Stockholmsregionen, dels
underlätta för redan befintliga företag i länet alt expandera sådan verksamhet
som riktar sig till en nationell eller internationell marknad. Regeringens
åtgärder i detta avseende har förutom de positiva effekterna i Blekinge län
också inneburit att överhettningen i näringslivet i Stockholmsregionen i viss
mån har kunnat dämpas.
Sammanlagt
har ca 40 milj. kr. lämnats i regionalpolitiskt stöd till 12 företag inom den
privata tjänste- och servicesektorn. Detta beräknas ge ca 400 nya
arbetstillfällen i länet inom en treårsperiod. Stödet har lämnais i form av offertstöd
i relation till antalet tillkommande arbetstillfällen i respektive företag. Offertstöd
kan normalt endast lämnas lill förelag i de regionalpolitiska stödområdena
eller i orter med nära anknytning till dessa. Med hänsyn till de särskilda
behoven att stimulera utvecklingen inom den privata tjänste- och servicesektorn
i Blekinge län och till att offertstöd är den lämpligaste regionalpoliliska stödformen
när det gäller tjänste- och serviceföretag, har regeringen emellertid ansett
det motiverat att i dessa fall använda denna stödform.
Hemställan
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. till Lokalisering.sbidrag m. m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisa etl reservationsanslag av 112
500000 kr.,
2. godkänna vad jag i övrigt har anfört om
användningen av medel på anslaget D 2. Lokaliseringsbidrag m. m.
D 12. Särskilda utvecklingsinsatser i Blekinge län
Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret
1989/90.
Jag har tidigare redovisat
huvuddragen i industristmkturen i Blekinge län. Länets arbetsmarknad präglas av
ett fåtal stora och för sysselsättningen dominerande företag. Det gör
arbetsmarknaden sårbar både för konjunktur- och strukturförändringar. Det är
därför angeläget att skapa sådana förutsättningar att små och medelstora
förelag kan etableras och utvecklas och därmed göra arbetsmarknaden mindre
sårbar. För att främja en sådan utveckling är det nödvändigt atl förbättra
tillgången på riskvilligt kapital i länet.
Efter
samråd med chefen för industridepartementet förordar jag mot denna bakgrund att
35 milj. kr. anslås för att förstärka tillgången på riskvilligt kapital i
Blekinge län. Av dessa medel bör 25 milj. kr. utgöra statligt meddslillskott till
ett nytt utvecklings- och investmentbolag i Blekinge län. Den statliga
kapitalinsatsen bör motsvaras av en insats av bundet eget kapital från privata
intressenter som skall vara minst tre gånger den statliga insatsen.
Av
medlen bör vidare 10 milj. kr. tillföras som aktieägartillskott till det befintliga
investmentbolaget Blekingen AB.
Det
bör ankomma på regeringen att besluta om formerna och villkoren för de statliga
medelstillskotten till nämnda bolag.
Medel
för de nu angivna ändamålen bör anvisas över ett särskilt anslag på
statsbudgeten.
Hemställan
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. till
Särskilda utvecklingsinsatser i Blekinge län på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisa etl reservationsan
slag av 35000000 kr.,
2. bemyndiga
regeringen att besluta om villkoren för meddslill
skott till utvecklings- och investmentbolag i Blekinge län i enlighet
med vad jag har anfört.
4 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Norstedts
Tryckeri, Stockholm 1990