Regeringens proposition om teckning av ytterligare aktier i Post- och kreditbanken, PK-banken

Proposition 1975/76:26

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition nr 26 1975/76       Prop. 1975/76: 26

Nr 26

Regeringens proposition om teckning av ytterligare aktier i Post- och Kreditbanken, PK-banken;

beslutad den 16 oktober 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås atf medel anvisas på filläggsbudget tiU innevarande budgetår för atl staten skall kunna teckna ytterligare aktier i Post- och Kreditbanken i samband med en planerad nyemission. Genom nyemissionen ökas bankens aktiekapital från 316,8 milj. kr. lill 633,6 milj, kr.

1    Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 26

Prop. 1975/76: 26                                                     2

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-10-16

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng,. Andersson, Johansson, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling,. Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon,. Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Sträng

Proposition om teckning av ytterligare aktier i Post- och Kreditbanken,. PK-banken

Inledning

Enligt bestämmelserna i 57 § lagen (1955: 183) om bankrörelse skall bankaktiebolag tUl insältarnas skydd ha eget kapital till visst lägsta belopp. Detta bestäms i förhållande till bankbolagets tillgångar och tUl garantiförbindelser som bolagel har ingått (placeringar). Vid beräkningen av kapitalkravel indelas placeringarna i fyra riskgrader. Den lägsta riskgraden omfattar placeringar med ingen eller ringa förlustrisk, medan i den högsta riskgraden ingår de mest riskbetonade tillgångarna. Placeringar i den lägsta riskgraden är helt fria från krav på täckning med' eget kapital under det att tUlgångar i övriga riskgrader skall läckas med 1 %, 4 % resp. 8 % eget kapital. Det samlade kravet på eget kapital erhålls genom addering av kapitalkraven i de olika riskgraderna. Genom' kravet på kapilaltäckning har storleken på bankbolagets eget kapital en direkt betydelse för omfattningen och inriktningen av rörelsen.

Med eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och av bolagsstämma fastställd vinstbalans. Dessutom får med eget kapital likställas det nominella värdet av förlagsbevis, utställda av bankbola-gel, intill i huvudsak etl belopp som motsvarar bolagels aktiekapital.

Den 1 juli 1974 gick Postbanken och Sveriges Kredilbank samman tUl en statlig affärsbank, Post- och Kreditbanken, PK-banken. Därvid uppgick Kredilbanken i sin helhet i den nya banken, under del alt den nya banken från Postbanken övertog sparrörelsen och den räntebärande delen av postgirorörelsen. Post- och Kreditbanken beräknades vid liUkomsten få etl eget kapUal om ca 621 mUj. kr., varav 316,8 milj. kr. f aktiekapital. Dessförinnan hade aktiekapitalet i Kreditbanken inför samgåendet fördubblats. Riksdagen anvisade för sistnämnda ändamål ett

Prop. 1975/76: 26                                                     3

investeringsanslag av 158,4 milj. kr. på tiUäggsstat I tUl riksslalen för budgetåret 1973/74 (prop. 1973: 145, NU 1973: 63, rskr 1973: 326).

Styrelsen för Post- och Kreditbanken, PK-banken har i skrivelse den 12 september 1975 hemställt att åtgärder vidtas till förberedande av en ökning av bankens aktiekapital. Styrelsen framhåller följande.

Den 1 juli 1974 uppgick bankens sammanlagda tillgångar till 34 200 milj. kr. och banken hade ett redovisat eget kapital på 639 mUj. kr., motsvarande 1,9 % av balansomslutningen. Vid halvårsskiftet 1975 hade balansomslutningen stigit till 36 400 milj. kr., medan det egna kapitalet var i del närmaste oförändrat. Solidilelsgraden hade därmed sjunkit tiU 1,8 %.

Post- och Kredilbanken hade vid sin tillkomst elt kapitalkrav på 536 milj. kr., medan det riskläckande kapitalet, inkl. förlagslånen, uppgick tUl 740 milj. kr. Det förelåg således ett överskott om 204 milj. kr. Till halvårsskiftet 1975 hade emellertid kapitalkravet ökat med 189 milj. kr. tUl 725 milj, kr., medan del risktäckande kapitalet beroende på amorteringar sjunkit med 7 mUj. kr. tUl 733 milj. kr. Överskottet hade sålunda reducerats tUl endasi 8 milj. kr. Under de första tolv månaderna av bankens verksamhet ökade kapilalläckningskvoten från 1,6 till 1,9 %. Som jämförelse anför styrelsen att de till Svenska Bankföreningen anslutna medlemsbankerna i juni 1975 redovisade en genomsnittlig ka-pitaltäckningskvot på 3,4 %. Enligt styrelsen sammanhänger ökningen av kapitalkravel delvis med volymökningen under perioden, men framför allt med den pågående omvandlingen av bankens rörelse i riktning mot en struktur liknande övriga affärsbankers.

För att på kort sikt möta det stigande kapitaltäckningskravel upptog banken i juli 1975 ett förlagslån på motvärdet av ca 100 mifl. kr. på den västtyska kapitalmarknaden. Vidare planerar banken att ta upp elt förlagslån på den svenska kapitalmarknaden under innevarande år. Därmed har möjligheterna att i kapilalläckningssammanhang lUlgodoräkna ylterligare förlagslånekapital blivit uttömda. För alt säkerställa bankens expansion och för att kunna fortsätta den påbörjade omfattningen är det nödvändigt atl öka bankens redovisade egna kapital.

Enligt styrelsens bedömning bör en ökning av det egna kapitalet ske genom en fördubbling av aktiekapitalet genom nyemission. En kapilal-öknuig genom fondering av vinstmedel i tiUräcklig omfattning kan inle ske, eflersom beräknat rörelseöverskott till väsentlig del behöver användas för alt bygga upp tillfredsställande värderegleringsreserver för obligationer och utlåning.

Styrelsen har därför för avsikt att snarast på bolagsstämma föreslå en höjning av bankens aktiekapital från 316,8 milj. kr. till 633,6 milj. kr. genom utgivande av 3 168 000 nya aktier. Aktieägare skulle därvid äga företrädesrätt alt teckna en ny aktie för varje gammal aktie till pari.

Prop. 1975/76: 26 4

Föredraganden

Vid tillkomsten av den genom samgåendet av Postbanken och Sveriges Kreditbank skapade statliga affärsbanken beräknades den nya bankens eget kapital uppgå tUl — efter etl tillskjulet aktiekapital om 158,4 milj. kr. — sammanlagt 621,2 mUj. kr. Jag anförde i prop. 1973: 145 (s. 54) alt storleken av detta kapital under förhandenvarande omständigheter var lämpligt avvägt och att utvecklingen fick ge vid handen om en ändring av kapitalets storlek kunde anses motiverad.

Post- och Kreditbanken har varit i verksamhet under drygt etl år. Denna lid har för banken kännetecknats av en starkt expanderande verksamhet samtidigt som bankens rörelse har fått en stmktur som alltmer liknar övriga affärsbankers. Detta innebär att Post- och Kreditbanken i ökande utsträckning medverkar i näringslivets finansiering, vilket står i överensstämmelse med statsmakternas intentioner med bankens tillkomst.

Post- och Kreditbankens egenfinansiering är f. n. väsentligt lägre än övriga affärsbankers. Rörelsens expansion medför att kraven på kapilaltäckning ökar. Från bankens sida har, som framgår av den föregående redovisningen, åtgärder vidtagits för att på kort sikt kunna möta dessa krav. För atl möjliggöra rörelsens fortsatta expansion är emellertid en ökning av bankens egel kapital ofrånkomlig. Jag delar bankens bedömning att möjligheterna till fondering av vinstmedel inle kan lösa frågan om kapitalökning. En nyemission bör därför nu komma lUl stånd. Denna bör göras så stor alt den skapar del utrymme som behövs för en fortsalt expansion. Jag har därför ingen erinran mot den av banken föreslagna höjningen av aktiekapitalet med 316,8 milj. kr. till 633,6 mUj. kr. Eftersom staten äger 3 166 504 av bankens nuvarande 3 168 000 aktier, kommer ökningen av aktiekapitalet att så gott som helt falla på staten. Medel för aktieteckningen bör anvisas redan under innevarande budgetår.

Jag hemställer sålunda att regeringen föreslår riksdagen

alt lUl Teckning av aktier i Post- och Kreditbanken, PK-banken på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 under fonden för statens aktier anvisa ett invesleringsanslag av 316 800 000 kr.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1975   750445