Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
Regeringens
proposition nr 54 år 1975 Prop. 1975:54
Nr 54
Regeringens
proposition om prisutjämning på vissa varor som innehåller socker, m. m.;
beslutad
den 27 februari 1975.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagils i bifogade uldrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLOF
PALME
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
Mot
bakgrund av nya internationella prisförhållanden förordas i propositionen en
ändring i grunderna för prisutjämningen för socker som ingår i vissa livsmedelsinduslriprodukler.
1 anslutning härtill framläggs förslag au uljämningsskalten på vissa choklad-
och konfektyrvaror, biscuits och wafers den 1 juni 1975 höjs från 25 till 40
öre för kilogram. Dessutom föreslås prisuijämningsålgärder för dexiranprodukier.
Rikvlagcii l')75. I saml. Nr 5-1
Prop. 1975:54 2
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (I9(>0:258) om utjämningsskatt på vissa varor
Härigenom
föreskrives att 4§ lagen (1960:258) om uljämningsskatl på vissa varor' skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
4§'
För choklad- och konfektyrvaror För choklad- och konfektyrvaror
som
avses i 2 § a saml för biscuits som avses i 2 § a samt för biscuits
och
wafers ulgår skallen med 25 öre och wafers utgår skatten med 40 öre
för
kilogram. 1 varans vikt inräknas för kilogram. I varans vikt inräknas
sådant
förefintligt emballage med vit- sådant förefintligt emballage med
ket
varor av ifrågavarande slag för- vilkel varor av ifrågavarande slag
säljes
i detaljhandeln. försäljes i detaljhandeln.
För
öl av typ B ulgår skatten med 4 öre för liter och för starköl med 5 öre för
liter.
Denna
lag träder i kraft den 1 juni 1975.
'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:918.
'
Senaste lydelse 1974:443.
Enligt
1974:918 utgår ingen uljämningsskatl för öl av typ B och för starköl under
år
1975.
Prop. 1975:54 3
Uldrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-02-27
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Noriing, Löfberg, Carisson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon
Föredragande:
statsrådet Sträng
Proposition
om prisutjämning på vissa varor som innehåller socker, m. m.
Inledning
I
en lill jordbruksdepartementet den 14 november 1974 inkommen skrivelse har
Industrins livsmedelsgrupp' hemställt atl uljämningsbidrag och röriiga
importavgifter skall kunna beräknas med utgångspunkt från priset på socker i
den Europeiska gemenskapen (EG) och inte som hittills med utgångspunkt från elt
s. k. väridsmarknadspris. Skrivelsen har överlämnats lill finansdepartementet
för handläggning. Efler remissen har yttranden avgelts av generaltullslyrelsen,
riksskatteverket, siatens jordbruksnämnd och kommerskollegium.
' 1 livsmedelsgruppen ingår Kemikonlorels livsmedelsseklion,
Köllbranschens riksförbund. Svenska bryggareföreningen. Svenska choklad-, konfeklyr-
och kexfabri-kantföreningen upa. Svenska kvarnföreningen och Sveriges bageriförbund.
1 • Riksdagen l')75. I saml. Nr 54
Prop. 1975:54 4
Nuvarande
förhållanden
Inom
den Europeiska frihandelssammanslulningen (EFTA) infördes ell prisuljämningsförfarande
i samband med dess upprättande år 1960. Del blev då möjligt alt avskaffa
skyddstullarna på vissa livsmedelsinduslriprodukler, samtidigt som gränsskyddet
för jordbruksråvarorna kunde bibehållas. Genom prisutjämningen gavs de inhemska
producenterna möjlighet att få tillgång lill råvaror för sin tillverkning lill väridsmarknadspris
utan hinder av den högre prisnivån i de enskilda länderna. Utjämning får ej
medges med belopp som överstiger skillnaden mellan hemmamarknadspriser och väridsmarknadspriser
på jordbruksråvaror som ingår i färdigvarorna.
De
olika EFTA-länderna har infört varierande syslem för prisuljämningen. 1 Sverige
tillämpas ell s. k. iniernt förfarande för choklad- och konfektyrvaror (med
vissa undanlag), biscuits och wafers saml senap, såser, soppor, fru-kostfiingor,
fiskkonserver m. m. Prisutjämningen avser bl. a. råvarorna socker, glykos, fettvaror,
mjöl, havregryn, ägg och mjölk. Sedan år 1967 tillämpas råvaruprisuljämning för
mall som används för tillverkning av mellanöl och starköl.
Såvitt
avser choklad- och konfektyrvaror samt biscuits och wafers finansieras prisuljämningen
genom en särskild skatt som las ul enligl lagen (1960:258) om utjämningsskatt
på vissa varor (ändrad senast 1974:918). Utjämningsskallen utgick från början
med 50 öre, höjdes den 1 juli 1966 till 60 öre saml sänktes den 1 april 1973 lill
50 öre, den 1 januari 1974 till 40 öre och den I juli 1974 lill 25 öre för
kilogram. Även prisuljämningen för mellanöl och starköl täcks med skatt, som
emellertid för dessa varor är suspenderad under år 1975. Ändringarna av
skattesatserna på de olika varorna har varit betingade av ändrade kostnader för
uljämningsbidragen. Uljämningsskatl ulgår inle för senap, såser, soppor, frukostfiingor,
fiskkonserver m. m. Kostnaderna för denna prisutjämning täcks med budgetmedel.
Tekniskt sker den interna prisutjämningen för skaiiebelagda produkter på så
sätt all tillverkarna - som köper sina råvaror lill ordinarie priser - vid redovisningen
av uljämningsskatl får dra av elt belopp som för fiertalet varor beräknas på
skillnaden mellan del interna priset och väddsmark-nadsprisel med avseende på
den faktiska råvaruförbrukningen. Intäkten av utjämningsskatten beräknas bli
omkring 30 milj. kr. under budgelårel 1974/75.
Den
inhemska produktionen av choklad- och konfektyrvaror uppgår till drygt 60 000
ton per år, vari ingår ca 35 000 lon socker. Av biscuits och wafers produceras
inom landet närmare 25 000 lon med elt sockerinnehåll av ca 6 000 lon. Vid
produktionen av senap, såser, soppor, frukostfiingor, fiskkonserver m. m.
förbrukas omkring 9 000 ton socker åriigen. Importen av choklad- och konfektyrvaror
uppgår lill omkring 18 000 lon, varav inemot 12 000 lon kommer från EG-länderna
och 4 000 ton från EFTA. Av biscuits och wafers importeras nära 9 000 ton,
varav 7 000 lon från EG och nära 2 000 lon från EFTA-länderna. Exporten av
choklad- och konfektyrvaror
Prop. 1975:54 5
utgör
ca 11 500 lon, varav huvuddelen går till EFTA och EG-länderna. Äv biscuits och wafers
exporteras 2 500 lon, huvudsakligen till västeuropeiska länder.
1
anslutning till ikraftträdandet av Sveriges avtal med EG genomfördes för vissa livsmedelsinduslriprodukler
en s. k. extern prisuljämning som innebär all röriiga importavgifter upptas
vid imporl och alt motsvarande bidrag utbetalas vid export. Samtidigt sänktes
tullen för fiertalet av dessa varor lill 5 96, som utgör manufaklureringsskydd.
Tullsatsen avlrappas successivt vid import från EG-länderna och uttas inte alls
vid import från EFTA-länderna. För varor med ursprung i Danmark och
Storbritannien tillämpas vissa tullar under övergångsskedet fram till den 1
juli 1977.
Ett
externt prisuljämningsförfarande tillämpas i Sverige för matbröd och andra
bakverk, vissa slag av glass, puddingpulver, makaroner, vissa beredningar för
framställning av drycker samt vissa andra livsmedelsberedningar. Avgifterna
samt bidragen vid export fastställs med hänsyn till rå-varuåtgång och
prisskillnader mellan det interna priset och väridsmark-nadsprisel för de
använda råvarorna.
Kostnaderna
för råvaruprisutjämningen bestrids från förslagsanslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område. För budgetåret 1974/75 har för dessa kostnader
anvisats ell belopp om 35 milj. kr. I form av röriiga importavgifter upptas
årligen omkring 5 milj. kr., samtidigt som uljämningsbidrag lämnats vid export
med inemot 4 milj. kr.
När
prisuljämningssysiemen infördes var väridsmarknadspriserna på jordbruksråvaror
lägre än priserna på de nationella marknaderna. Det var därför naturiigt alt
använda väridsmarknadspriser som referenspris. För socker överstiger emellertid
väridsmarknadspriser nu de nationella priserna i de fiesta länder. Det har visseriigen
sjunkit kraftigt under senare lid, men ligger fortfarande betydligt över priset
i fiertalet västeuropeiska länder, däribland Sverige. Samtidigt är sockerpriset
lägre i EG-länderna än i Sverige.
Enligl
senast tillgängliga uppgifter är väridsmarknadsprisel (Paris-noteringen)
omkring 4 kr. för kilogram, medan del svenska sockerpriset är 2:40 kr. för
kilogram. På grund av den svenska sockerregleringens utformning påverkas priset
i Sverige direkt av prisutvecklingen på världsmarknaden. I del svenska priset
ingår en försäljningsavgifl som f n. är 65 öre för kilogram. Avgiften används för
finansieringen av en kompletterande import i lägen då väridsmarknadsprisel är
högre än priset i Sverige. Det interna priset i EG-länderna (EG;s s. k. iröskelpris)
är ca 1:70 kr. för kilogram.
De
ändrade prisförhållandena för jordbruksråvaror har påverkal konkurrenssituationen
för livsmedelsindustrin och föranlett åtgärder i olika länder. EG-länderna har
för sin del infört en exporiavgifi på vissa livsmedelsinduslriprodukler med
högt sockerinnehåll, bl. a. choklad- och konfektyrvaror, vilken motsvarar
omkring 1:10 kr. för kilogram för den kvantitet socker som ingår i
exportvaran. .
EFTA:s
handelsexperikommitté har under åren 1973 och 1974 gjort en
Prop.
1975:54 6
översyn
av de råvaruprisuljämningssystem som tillämpas i de olika EFTA-länderna. Kommitién
har utarbetat förslag lill gemensamma riktlinjer för prisutjämningens
utformning och tillämpning. Inom ramen för delta arbete har även den nya råvaruprissilualionen
behandlats. Enighet har dock hittills inle kunnat nås om en gemensam lösning.
Den
1 januari 1975 ändrades prisuljämningssystemet i Finland. De finska producenterna
av sötsaker erhåller nu prisuljämningsbidrag för vissa jordbruksråvaror som
motsvarar skillnaden mellan det inhemska finska priset och EG:s s. k. iröskelpris,
om del senare är lägre än väridsmarknadsprisel. Ändringen har medfört atl den
finska industrins konkurrenssituation förbättrats såväl på hemmamarknaden som
vid export av sötsaker. Med nuvarande prisläge på de olika råvarorna är del endasl
socker som blir föremål för en prisuljämning, baserad på EG-prisel. Även
Österrike har vidtagit särskilda ålgärder med anledning av den nya råvaruprissilualionen.
För vissa livsmedelsinduslriprodukler som innehåller socker har sålunda införts
krav på exporllicens.
Förslag
och yttranden
Industrins
livsmedelsgrupp, som representerar fiertalet tillverkare av livsmedelsinduslriprodukler,
konstaterar i sin skrivelse atl prisutvecklingen på väridsmarknaden för vissa
jordbruksråvaror - speciellt socker - har försalt den svenska
livsmedelsindustrin i elt myckel oförmånligt konkurrensläge, såväl på den
svenska hemmamarknaden som vid export. Den svenska prisutjämningen ger i sin
nuvarande utformning och i den situation som råder inte den konkurrenslikställighei
i fråga om råvarupriser som måste anses vara av fundamental betydelse för all
en fri handel med livsmedelsinduslriprodukler inom Västeuropa skall kunna
fungera på elt rättvist sätt. Livsmedelsgruppen anser alt del nu är EG:s
interna priser och inte de s. k. väridsmarknadspriserna på jordbruksråvaror som
bör utgöra riktpunkten såväl för den interna som för den externa prisuljämningen.
Under de senasle två åren har, framhålls det, väridsmarknadspriserna på några
av de viktigaste råvarorna - främst socker och vete - stigit till en nivå som
ligger avsevärt över den svenska. Samtidigt är sockerpriset i EG-länderna
betydligt lägre än del svenska priset. Så länge väridsmarknadsprisel på socker
och andra råvaror överstiger det interna EG-priset bör enligl Industrins
livsmedelsgrupp prisuljämningen baseras på skillnaden mellan del inhemska
svenska priset och del interna EG-prisel.
Kommerskollegium
och statens jordbruksnämnd förordar alt prisutjäm-ningsålgärderna anpassas lill
det nya konkurrensläge som uppkommit genom de ändrade marknadsförhållandena för
jordbruksråvarorna.
Kommerskollegium
framhåller i sitt yttrande all EFTA-länderna bör ha rätt all tillförsäkra sin
livsmedelsindustri samma sockerpris som livsmedelsindustrin i EG-länderna
åtnjuter. De olika EFTA-länderna bör därför
Prop. 1975:54 7
få
möjlighet alt använda EG:s Iröskelpris - utan hänsyn till exportavgiflen - som
referenspris. Detta bör ges formen av etl tolkningsuttalande som skall gälla så
länge som den nuvarande relationen mellan EG:s pris och väridsmarknadsprisel
beslår. Kollegiet anser atl en ändring av prisuljämningssystemet på del sätt
som föreslås inle torde strida mol EFTA-ländernas avial med EG. Varje EFTA-land
bör ha rätt - men inte skyldighet - att utjämna prisskillnader mellan det
nationella priset och EG:s iröskelpris. Kollegiet betonar emellertid att
kostnaderna för en fullständig prisutjämning ned till EG:s tröskelpris blir
höga. Vidare medför EG:s exportavgift, all behovet av full kompensation blir
mindre akut. Dessutom skulle en fullständig utjämning kunna ge EG ett skäl alt
påtala överkompensation i EFTA-länderna om dessa ej lar hänsyn lill
exportavgiften. Skäl talar enligt kollegiets mening för alt man inom EFTA bör
söka nå en särskild överenskommelse om en begränsad utjämning så länge EG:s exporiavgifi
bibehålls. På så sätt skulle en upptrappning av stödåtgärder i EFTA-länderna kunna
undvikas.
Siatens
jordbruksnämnd framhåller att konkurrensförmågan hos den svenska
livsmedelsindustrin onekligen försvagats till följd av det exceptionella läget
på sockermarknaden. Importen av de prisutjämningsberättigade va-ruslagen har ökal
väsentligt under senare lid. Nämnden anser därför att man bör vidta ålgärder
för att återställa konkurrensförmågan och föreslår atl möjligheter skapas atl i
prisuijämningssammanhang använda EG:s irös-kelpriser i stället för världsmarknadspriser.
Prisuljämningsbeloppen bör kunna jämkas efler rådande marknadsläge. Sålunda
bör man kunna la viss hänsyn lill EG:s exporiavgifi på sockerhalliga produkter.
Nämnden påpekar all en sådan ändring aktualiserar en höjning av utjämningsskallen
på choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers ävensom en höjning av
anslaget till Prisreglerande ålgärder på jordbrukels område.
Riksskatteverkel
påpekar att en höjning av utjämningsskallen är påkallad om uijämningsförfarandel
ändras.
Generaltullstyrelsen
anser - med hänsyn lill EG:s exporiavgifi - att konkurrenssituationen i
förhållande till EG inte ger anledning till någon särskild kompensation för
dessa varor.
Föredraganden
Den
nu gällande ordningen för prisuljämning på vissa livsmedelsindustriprodukter
sammanhänger med att tullarna på en rad manufaklurerade livsmedel avvecklats
eller sänkts, medan skyddet för råvarorna inom ramen för jordbruksregleringen
kvarstår. Genom en s. k. intern prisuljämning undanröjs den särskilda koslnadsbelastning
som annars skulle missgynna svenska producenter i konkurrens med utländska
förelag. Producenterna av choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers saml
senap, soppor, såser, frukostfiingor, fiskkonserver m. m. kompenseras härvid
för skillnaden
Prop. 1975:54 8
mellan
den svenska prisnivån och väridsmarknadsprisel på jordbruksråvarorna. Härjämte
kan utjämning medges för mall vid tillverkning av mellanöl och starköl.
Bidragskostnaderna för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers
finansieras genom en särskild uljämningsskatl, som f. n. uppgår lill 25 öre för
kilogram. Skallen på mellanöl och starköl är suspenderad under år 1975.
Kostnaderna för övriga här nämnda varor läcks med budgetmedel.
För ytteriigare
andra produkter - vissa slag av matbröd och andra bakverk, glass,
puddingpulver, makaroner, vissa beredningar för framställning av drycker samt
vissa andra livsmedelsberedningar - tillämpas etl s. k. externt prisutjämningssyslem.
Detta innebär atl rörliga importavgifter utlas, vilka i princip beräknas med
utgångspunkt i skillnaden mellan det svenska priset och väridsmarknadsprisel på
råvarorna. Motsvarande bidrag utbetalas vid export.
Kostnaden
för de interna utjämningsåigärderna bestrids från förslagsanslaget till Prisreglerande
ålgärder på jordbrukels område. För budgetåret 1974/75 har för dessa kostnader
beräknats ell belopp om 35 milj. kr. Intäkten av uljämningsskalten beräknas bli
inemot 30 milj. kr. under nämnda budgelår. Röriiga importavgifter uttas åriigen
med omkring 5 milj. kr., samlidigl som uljämningsbidrag lämnats vid export med
inemot 4 milj. kr.
Syftel
med prisuljämningen för jordbruksråvaror som ingår i vissa livsmedelsinduslriprodukler
är sålunda att uppnå konkurrenslikställighei mellan industrierna i skilda
EFTA-och EG-länder. Tidigare när världsmarknadspriserna låg under de
nationella priserna på jordbruksråvaror kunde detta ske genom utjämning med belopp
som baserades på skillnaderna mellan dessa priser. När del gäller socker har
emellertid väridsmarknadsprisel kommit atl ligga väsentligt över priserna i fiertalet
västeuropeiska länder, däribland Sverige. Sockerpriset varierar dock väsentligt
mellan de skilda länderna vilket medför störningar i den internationella
konkurrensen på livsmedelsindu-slriområdel. Den svenska industrin påverkas i
första hand av de prisför-hållanden som gäller i EG.
Priset
på socker är i Sverige f n. 2:40 kr. och i EG 1:69 kr. I EG ulgår en exporiavgifi
som motsvarar 1:10 kr. för kilogram socker som ingår i exporterade livsmedelsinduslriprodukler
med ell högt sockerinnehåll. Väridsmarknadsprisel är f n. omkring 4 kr. för
kilogram.
Livsmedelsindustrin
har mol bakgrund av det nya konkurrenslägel framfört önskemål om en ändring av
prisutjämningssystemet så all EG:s interna pris, det s.k. tröskelprisel som f. n.
uppgår till 1:69 kr., kan bli normgivande för prisutjämningen. Man hävdar atl konkurrenslikställighei
i fråga om råvarupriser är av fundamental betydelse för all en fri handel med
livsmedelsindustriprodukter inom Västeuropa skall kunna fungera på elt riktigt
sätt. Enligt industrins uppfattning kan detta inle uppnås med det nuvarande svenska
prisutjämningssystemet, i varje fall inle när det gäller produkter som
innehåller socker.
Prop. 1975:54 9
Kommerskollegium
och statens jordbruksnämnd förordar att prisutjämningssystemet anpassas till
den nya konkurrenssituationen, varvid EG:s exporiavgifi bör beaktas. Man
föreslår därför atl jämförelseprisel fastställs vid en nivå som något
överstiger priset i EG och atl man söker (h lill stånd en uppgörelse inom EFTA
om etl gemensamt referenspris efter dessa principer.
Jag
delar remissinstansernas uppfattning att den nya prissilualionen på råvaruområdet
måsle beaktas. F. n. ärdet emellertid endast prisförhållandena för socker som
påkallar ett ingripande. Från svensk sida har försök gjorts all 11 till stånd
en uppgörelse inom EFTA som syftar lill gemensamma riktlinjer för råvaruprisuljämningen.
Någon enighet har emellertid hillills inle kunnat uppnås. Finland har redan
vidtagit ålgärder för all säkerställa den finska industrins
konkurrensmöjligheter. Andra länder, däribland Sverige, har anmält atl ålgärder
också för deras del kan komma att visa sig påkallade.
1
del läge som uppkommit förordar jag efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet
att grunderna nu ändras för beräkningen av utjämningsbidrag och röriiga
importavgifter såvitt avser det socker som ingår i de berörda livsmedelsindustriproduklerna.
1
detta sammanhang finner jag också anledning atl la upp frågan om prisutjämning
för socker som går lill framställning av dexlran. Dextran används i huvudsak
som blodersällningsmedel. Vid tillverkningen förbrukas en slor mängd socker.
För den åriiga produktionen av omkring 300 lon kliniskt dexlran används sålunda
närmare 1 000 ton socker. Även för dextran bör prisuijämningsålgärder vidtas.
Den närmare utformningen av dessa lorde ankomma på regeringen.
Riktpunkten
för prisutjämningen bör fr. o. m. den 1 juni 1975 vara sockerpriset (tröskelprisel)
i EG, så länge detta är lägre än väridsmarknadsprisel. Konkurrensförhållandena
i övrigi bör emellertid också kunna beaktas, bl. a. EG:s exporiavgifi, liksom
en eventuell överenskommelse om enhetliga riktlinjer inom EFTA. Det bör också
övervägas om olika jämförelsepriser för den inhemska marknaden resp. för
exporten kan tillämpas.
I
enlighet med vad jag här anfört förordar jag alt regeringen bemyndigas atl
meddela sådana föreskrifter alt prisuljämning på livsmedelsinduslriprodukler
och dexiranprodukier sker med utgångspunkt i ell sockerpris som lägst svarar mol
tröskelprisel i EG, så länge delta är lägre än världsmarknadspriset.
De
föreslagna åtgärderna ökar kostnaderna för prisutjämningen. Såvitt avser
choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers skall kostnaderna täckas genom
uljämningsskatl. Jag förordaratt uljämningsskalten på nämnda varor den 1 juni
1975 höjs från 25 lill 40 öre för kilogram. Chefen för jordbruksdepartementet
kommer senare denna dag atl lägga fram förslag rörande anslaget lill Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område, från vilkel kostnaderna för prisutjämningen
bestrids.
Prop. 1975:54 10
Hemställan
Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen
dels
att bemyndiga regeringen atl meddela föreskrifter i enlighet med de av mig
förordade grunderna för prisutjämning för socker som ingår i vissa livsmedelsinduslriprodukler
samt i dexiranprodukier,
dels
att antaga förslagel till lag om ändring i lagen (1960:258) om uljämningsskatl
på vissa varor.
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen all aniaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.