Regeringens proposition om medel för det nordiska ministerrådssekretariatet i Oslo

Proposition 1975:93

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition nr 93 år 1975                          Prop. 1975:93

Nr 93

Regeringens proposition om medel för det nordiska ministerrådssekretariatet i Oslo;

beslutad den 20 mars 1975.

Regeringen föreslär riksdagen atl antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

G.E. STRÄNG

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs medel för att bestrida Sveriges andel av kostnaderna för den verksamhet, som finansieras över budgeten för det nordiska ministerrådssekretariatet i Oslo år 1976. Vidare lämnas en redogörelse för det nordiska samarbete som år 1974 bedrivits inom ministerrådets verksamhetsområde med undanlag av kultursamarbetet.

/ Riksdagen 1975. 1 saml Nr 93

Prop. 1975:93

Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET                PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-03-20

Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Johansson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén.

Föredragande:statsrådet Feldt.

Proposition om medel för det nordiska ministerrådssekretariatet i Oslo

1 prop. 1975:1 (bil. 12 s. 18) har regeringen föreslagil riksdagen alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerrådssekretariatet för budgetåret 1975/76 beräkna ett förslagsanslag av 6 188 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

1. Inledning

Det nordiska ministerrådssekrelariatet i Oslo inledde sin verksamhet den 1 juli 1973. Nordiska ministerrådet fastställde i maj 1973 förslag till budget för ministerrådssekrelariatet för vart och ett av halvåren juli—december 1973, januari—juni 1974 och juli—december 1974.1 mars 1974 fastställdes ett förslag till tilläggsbudget för år 1974 samt förslag lill budget förär 1975.

Upprättandet av ministerrådssekretariatet godkändes för Sveriges del av riksdagen den 25 maj 1973 (prop. 1973:121, UU 1973:13, rskr 1973:245). Samtidigt anvisade riksdagen medel för atl bestrida den svenska andelen av kostnaderna för sekretariatet under tiden den I juli 1973 - den 30 juni 1974. Medel för verksamheten under år 1974 i övrigt samt under år 1975 anvisades av riksdagen den 8 maj 1974 (prop. 1974:91, UU 1974:4, rskr 1974:188).

Den 13 mars 1975 fastställde Nordiska ministerrådet förslag till budget för år 1976 för den verksamhet, som administreras genom ministerrådssekrelariatet i Oslo. Under den beredning, som föregick fastställandet, ägde överläggningar mellan ministerrådet och Nordiska rådet rum i frågor rörande budgeten.

Nordiska ministerrådet har fastställt en procedur för behandling av den gemensamma nordiska budgeten. För att anpassa proceduren till de budgetordningar,  som gäller i de enskilda länderna, har bestämts att

Prop. 1975:93                                                                         3

budgeten för ministerrådssekrelariatet skall avse etl budgelår, som sammanfaller med kalenderåret. Ordningen gäller fr. o. m. 1975 års budget. För svensk del innebär denna budgetprocedur bl. a. all förslag inte kan föreläggas riksdagen inom den tid, som normalt gäller för propositioner. Budgetförslagen bör dock behandlas under våren. Förfarandet överensstämmer i allt väsentligt med det som tillämpas i fråga om verksamhetsbudgelen för det nordiska kultursamarbetet (jfr. prop. 1972:130 s. 41, KrU 1972:24, rskr 1972:315).

I del följande lämnar jag först en översiktlig redogörelse för del nordiska samarbeiet under år 1974 inom ministerrådets verksamhetsområde utom beträffande det kulturella samarbetet. Därefter redogör jag närmare för ministerrådets förslag avseende budget för år 1976 för verksamheten vid minislerrådssekretarialel i Oslo.

Chefen för utbildningsdepartementet tar upp frågan om 1976 års verksamhelsbudget för del nordiska kultursamarbetet m. m. och redogör därvid för det nordiska samarbetet under år 1974 på kulturområdet.

2. Det nordiska samarbetet under år 1974

Nordiska ministerrådet har under 1974 arbetat på att utveckla och intensifiera samarbetet inom ramen för det nordiska handlingsprogrammet. Verksamheten har under året utvidgats till vissa nya områden och omfatiar nu följande huvudområden: lagstiftning, kultureUt samarbete, socialpolitik och hälsofrågor, arbetsmarknadsfrågor, arbetsmiljöfrägor, miljövårdsfrågor, handelspolitiska frågor, valutapolitiska och finansiella frågor, industri- och energipolitik, regionalpolitik, konsumentfrågor, transport- och kommunikationsfrågor, turistfrågor och biståndsfrågor.

Organisation. För praktiskt tagel alla de huvudområden som omfattas av verksamheten har ministerrådet tillsall permanenta ämbetsmannakom-mitte'er, som svarar för samarbetet under ministerrådet. Därutöver finns en särskild ställförelrädarkommitle' för de allmänna och samordnande uppgifterna. Delta innebär, alt följande 14 ämbetsmannakommitléer nu arbetar under ministerrådet:

—ställföreträdarkommitle'n

—nordiska socialpolitiska kommitte'n

—nordiska arbetsmarknadsutskottet

—ämbetsmannakommitle'n för arbetsmiljöfrågor

—ämbetsmannakommilte'n för handelspolitiska frågor

—ämbetsmannakommittén för industri- och energipolitik

—ämbetsmannakommille'n för konsumentfrågor

—ämbetsmannakommitte'n för lagstiftningsfrågor

—ämbetsmannakommittén för miljövårdsfrågor

—ämbetsmannakommitte'n för regionalpolitik

—ämbetsmannakommitle'n för samarbete inom byggsektorn

Prop. 1975:93 4

—        ämbetsmannakommitte'n för transportfrågor

-  ämbelsmannakommitte'n för valutafrågor och finansiella frågor
" ämbelsmannakommille'n för nordiskt kulturellt samarbele.

Även styrelsen för nordiska biståndsprojekt är underställd ministerrådet. Frågan om turistfrågornas organisatoriska inpassning är ännu inle slutligt löst. Genom den utbyggnad som skett under år 1974 har organisationen för regeringarnas nordiska samarbete i stort sett fullbordats.

1 publikationen "Nordiska Samarbetsorgan", vilken getts ut under år 1974, lämnas en översikt av ämbelsmannakommille'erna och andra nordiska organ jämte de underutskott och arbetsgrupper, som upprättats på olika områden.

Upprättandet av ministerrådet, ämbetsmannakommitte'erna och minislerrådssekretariaten samt de därav följande ändringarna i vissa nationella regeringsadministrationer har aktualiserat frågan om den nordiska kontaktmannaordningens ställning och anpassning till delta nya samarbetsmönster. Kontaktmannens funktion är bl. a. atl förmedla kontakterna mellan Nordiska rådet och de nationella departementen. Nordiska rådets presidium och ministerrådet har beslutat genomföra en gemensam utredning av denna fråga.

Arbetet syftande till en enhetlig organisation och lämplig inpassning av nordiska institutioner har fortsatt. En omfattande karlläggning och undersökning av institutionerna pågår. Resultal av undersökningen och vissa förslag väntas föreligga under år 1975.

I januari 1974 undertecknades ett avtal om de anställdas rättsställning vid nordiska institutioner sedan det hade förelagts Nordiska rådet och arbetsmarknadsparternas organisationer. En viktig del av avtalet gäller rätten lill tjänstledighet från statstjänst i hemlandet för alt tjänstgöra i nordisk institution. Anställningsavtal förutses i regel utformade på grundval av elt av ministerrådet fastställt normalkonlrakt.

AUmänna frågor. Från ministerrådets sida har konstaterats, att behovet av kontakter mellan Nordiska rådet och ministerrådet ökar, när det nordiska samarbetet utvidgas och fördjupas. Diskussionerna om ulformningen av dessa kontakter har fortsatt under år 1974. Detta gäller bl. a. i fråga om behandlingen av ministerrådets budget. Som etl led i dessa kontakter dryftades budgetförslag för år 1976 vid ett möte i samband med Nordiska rådets 23 :e session mellan ministerrådet och representanter för en särskild av Nordiska rådets presidium tillsatt arbetsgrupp. Lösningar på frågor rörande kontakterna ministerrådet — Nordiska rådet söks i samförstånd mellan de båda parterna.

Överenskommelse har träffats mellan Nordiska rådet och ministerrådet om gemensam utgivning av Nordisk utredningsserie.

Kontakterna mellan ministerrådet och arbetsmarknadens parter har under det gångna året befunnit sig i ett inledande skede. Ministerrådet har  beslutat  inbjuda  parterna  till   årliga överläggningar om frågor av

Prop. 1975:93                                                                         5

gemensamt intresse.  Sådana hölls i maj  1974, och nya planeras lill år 1975.

1 fråga om den nordiska informationsverksamhetens utformning och organisation har en gemensam sekretariatsrapport utarbetats. Vissa av rapportens förslag har redan förverkligats. Sålunda finns t. ex. sedan augusti 1974 en informationssekreterare anställd vid ministerrådets sekretariat. En ytterligare effektivisering av informationsverksamheten avses ske. Ell seminarium för nordiska journalister kring aktuella nordiska samarbelsfrågor kommer atl arrangeras under våren 1975.

När det gäller frågan om offentlighetsprincipens tillämpning på dokument vid de nordiska sekretariaten har en för Nordiska rådet och ministerrådet gemensam arbetsgrupp lagt fram förslag till regler. Grundinställningen är atl största möjliga öppenhet skall gälla i det nordiska samarbetet. Vid Nordiska rådets session i Reykjavik i februari 1975 an-logs ell yttrande i saken baserat på ett belänkande avgivet av Nordiska rådets juridiska utskott över arbetsgruppens rapport. Avsikten är atl diskussioner i syfte att nå fram till överensstämmande offentlighetsregler för sekretariaten skall fortsättas.

Ministerrådet har låtit utreda frågan om kommunal rösträtt och valbarhet i bosättningslandel för nordiska medborgare, som är bosatta i annat land än det, där de är medborgare. Frågan övervägs nu i de nordiska länderna.

Ministerrådet har vidare låtit utreda frågan om införande av sommartid/ny normaltid i Norden. Del har befunnits, att förutsättningar saknas för gemensam övergång till en ny tidsberäkning.

Mot bakgrund av föfslag från en av Nordiska rådet och ministerrådet gemensamt tUlsatt arbetsgrupp undertecknade de nordiska ländernas regeringar i mars 1974 ett avtal om ändring av Helsingforsavtalet om samarbetet mellan de nordiska länderna. Genom ändringsavtalel utvidgas Helsingforsavtalet bl. a. med nya artiklar om miljövårdssamarbetel och en beslämmelse om största möjliga offentlighet i det nordiska samarbetet.

Lagstiftning. Under år 1974 har det till 1973 års rådssession framlagda lagstiftningsprogrammet kompletterats med etl anlal nya projekt. I nordiskt samarbele skall bl. a. utredas vilka ändringar som behövs i försäkringsavtalslagarna och varumärkeslagstiftningen. Vidare skall man undersöka behovet av ett utvidgat nordiskt samarbete när del gäller kontrollen av förelag och andra som sysslar med databehandling av personupplysningar. Man skall också undersöka möjligheterna att samordna lagstiftningen angående bl. a. skydd mol fotografering utan lillslånd av den som ut.sätts för åtgärden. Rättsliga problem i samband med oljeborrplattformar saml borgen och påföljder för förmögenhets-brott är andra nya mbriker i lagstiftningsprogrammet.

Socialpolitik. Beslut har fattats om upprättande av en nordisk läkemedelsnämnd och ett nordiskt samarbetsorgan för drogforskning från 1975,   i   båda   fallen   för   försöksperioder   om   några   år.   En   allmän

Prop. 197553                                                                           6

genomgång av 1955 års nordiska trygghelskonvention pågår. Vidare har en nordisk överenskommelse Iräffals om förmåner, som skall ulgå vid sjukdom, havandeskap och barnsbörd, vilken skall ersätta 1967 års överenskommelse om överflyttning av sjukhjälpsförsäkrade etc. Det nordiska samarbetet i fråga om njurtransplantationer fortsätter inom ramen för ministerrådels verksamhet. Del har beslutats, att nordiska socialpolitiska kommittén även skall bereda hälsovårdsfrågor.

Arbetsmarknad. Ministerrådet har beslutat, att ett program skall utarbetas för det fortsatta nordiska samarbetet på arbetsmarknadspolitikens område. Förslag till elt sådant program är under beredning i ministerrådels organ. Beslut har fattats, att verksamheten vid det hittills på försöksbasis bedrivna arbetsmarknadsulbildnings(AMU-)centret i Övertorneå skall bli permanent från år 1975. En jämförande studie av arbetsmarknadsstatistiken i de nordiska länderna skall genomföras.

Arbetsmiljö. Ministerrådet har under år 1974 ägnat särskild uppmärksamhet ål möjligheterna till effektivisering av samarbetet rörande arbetsmedicin och arbelarskyddsföreskrifter. Beslut har fattats om att anordna ett seminarium rörande hygieniska och biologiska gränsvärdesfrågor, en konferens angående arbetsmiljö i sågverk och träindustri samt ett seminarium angående stress forskning.

Miljövård. Den nordiska miljöskyddskonventionen, undertecknades i början av år 1974. Enligt konventionen skall nordiskt lands myndigheter vid prövning av fråga om tillåtlighet av miljöskadlig verksamhet jämställa grannländernas miljöskyddsintressen med det egna landets. Vidare har en konvention om skydd av den marina miljön i Östersjön undertecknats av samtliga sju strandstaler. En dansk-svensk överenskommelse om skydd mol föroreningar i Öresund har också undertecknats. Under året har vidare utförts en omfattande undersökning av problem och samarbetsmöjligheter i fråga om avfallshantering. En nordisk "avfallsbörs" har också etablerats för förmedling av information om avfall, som inte kan behandlas på lämpligt sätt där det uppslår. Ministerrådet har fastställt riktlinjer för det nordiska samarbetet på naturvårdsområdet avseende metoder för landskapsanalyser, naturgeografisk regionindelning av Norden, hotade naturtyper, djur- och växtarter i Norden samt upprätthållande av odlingslandskapet.

Handelspolitik. De nordiska länderna har fortsatt att i olika former samordna sina inställningar i frågor med anknytning till EG. Betydelsefulla resultat har kunnat uppnås bl. a. beträffande trafikförsäkrings-kontroll, ursprungsfrågor och CECA:s prissyslem. De nordiska länderna har vidare fortsatt sina konsultationer i fråga om förberedelser för handelsförhandlingarna i GATT, exempelvis i fråga om de icke-tariffära handelshindren. En särskild ämbetsmannakommitté för handelspolitiska frågor tillsattes under år 1974.

Valutapolitik. De internationella valutaproblemen har haft en central betydel.se under år 1974. Samarbetet mellan de nordiska länderna i dessa frågor har skell i olika former, bl. a. genom möten mellan finansminisl-

Prop. 1975:93                                                                          7

rårna och centralbankscheferna, genom samordnat uppträdande inom OECD:s ram samt genom gemensamma nordiska representanter i olika organ inom ramen för Internationella valutafonden och Världsbanken.

Industripolitik. Nordiska fonden för teknologi och industriell utveckling (Industrifonden), vars verksamhet började den 1 juli 1973, är ministerrådets viktigaste instrument för finansiering av samarbete på industriområdet. Enligl tidigare beslut skall fonden successivt tillföras 50 milj. svenska kr. Delbeslut har nu fattats om sammanlagt 30 milj. kr. Fonden har t. o. m. den 15 november 1974 beviljat stöd lill 23 projekt med sammanlagt ca 10 milj. svenska kr. Vissa områden har prioriterats i verksamheten, nämligen miljöteknik, teknik för hälsosektorn, transportteknik saml energi- och resursteknik. För Nordtest — del gemensamma nordiska organet på provnings- och kontrollområdet — har år 1974 representerat en inkörningsperiod med bl. a. etablering av eget sekretariat och utarbetande av arbetsrutiner. Av ett stort antal inkomna projektförslag har man under året valt ut 15 till en beräknad kostnad av omkring 800 000 svenska kr. för finansiering. Dessa projekt, som har salts igång vid olika nordiska institutioner, fördelar sig på bygg-, brand-, akustik- och oljesektorerna. Nordtests verksamhet finansieras av Industrifonden. Ministerrådet har beslutat låta utreda möjligheterna för ett nordiskt datapolitiskt samarbete. En behovs- och resursundersökning på det mättekniska området genomförs.

Energipolitik. Utredningen om det nordiska energisamarbetets bakgrund och förutsättningar lades fram vid årsskiftet 1974/75. Ministerrådets ställningstaganden till utredningen presenterades i samband med Nordiska rådets session i Reykjavik i februari 1975. När det gäller olja förklarade sig ministrarna bl. a. inställda på att förhandlingar om möjligheterna och villkoren för leveranser av oljeprodukter från Norge till de övriga nordiska länderna bör genomföras så snart del är praktiskt möjligt. 1 fråga om naturgas skall vissa gemensamma förundersökningar göras och rapport lämnas under innevarande år. Före den 1 oktober 1975 skall ett förslag till utvidgat samarbete om nordisk forskning rörande kärnkraftsäkerhetsfrågor läggas fram. Senast vid samma tidpunkt skall ämbetsmannakommittén för industri- och energipolitik, i samarbele med ämbetsmannakommittén för samarbete inom byggsektorn, också rapportera om möjligheterna till en utvidgning av del nordiska energisamarbetet inom byggsektorn. Före den 1 oktober 1975 skall även lämnas en rapport om behov och möjligheter för ytterligare samarbete inom forskning, utveckling och teknologiförmedling på energiområdet.

Byggsektorn. I ministerrådets handlingsprogram har särskild vikt lagts vid en ökad integration av de nordiska byggmarknaderna. Inom ministerrådets ram pågår två samordningsprojekl - för byggregler och för upphandlingsregler. Delar av handlingsprogrammet har fullföljts under år 1974. Arbetet har koncentrerats till en. analys av hinder för integrationen. I de nordiska samarbetsorganen på området - främst Nordiska kommittén för byggbestämmelser (NKB), Internordisk standardisering (INSTA) och Nordtest — har verksamheten intensifierats. Bland slutförda

Prop. 1975:93                                                                          8

uppgifter   under   år    1974   kan   nämnas   bestämmelser   om   byggnads tillgänglighet för handikappade.

Regionalpolitik. Handlingsprogrammet på detta område syftar bl. a. till ökal samarbete i gränsregionerna och en samordning av de regionalpoliliska åtgärderna i de nordiska länderna. Under år 1974 har bl.a. pågått undersökningar av befolkningens miljöpreferenser, av regionalpolitiska medels effekter och administrativa betingelser för regional planering. Dessa undersökningar fortsätter. Ett förslag till nordisk konvention om gränskommunalt samarbele har utarbetats.

Konsumentfrågor. Sedan den 1 juli 1974, då också en särskild ämbetsmannakommitté för konsumentfrågor tillsattes, äger det nordiska samarbetet på konsumentområdet rum inom ramen för Nordiska ministerrådets verksamhet. Underutskotl till ämbetsmannakommittén har upprättats för undersökningssamordning, för märkningsfrågor, för reklam- och marknadsföringsfrågor samt för utbildnings- och informationsfrågor. Under år 1974 har bl. a. de nordiska ländernas standardiseringsorgan gett ut likalydande standards för funktionsprovning av hushållskylar och -frysar. Vidare har startats etl projekl, som syftar till att utarbeta en praktiskt användbar metod för provning av köksfläktar. Huvuddelen av två projekt syftande till gemensamma nordiska provningsmetoder för diskmaskiner och spisar har genomförts. Två projekt avseende utombordsmotorer har startats under året, det ena syftande till enhetlig märkning och det andra till utveckling av provningsmeloder för bestämning av dragkraft och bränsleförbrukning.

Transporter, kommunikationer och trafiksäkerhet. På trafikområdet pågår inom ministerrådets verksamhetsområde två speciella projekt, avseende trafikvolymens och axeltryckets inverkan på vägbanan resp. framtida kollektiva trafiksystem i nordiska tätorter. Inom det senare av projekten har under år 1974 lagts fram en delrapport, som behandlar nuvarande och framtida resebehov, resestandarden i nordiska tätorter, miljöfaktorer i anslutning till transportsystem i tätorter och säkerhetsproblem förknippade med sådana system. Ett projekt har påbörjats, som avser utveckling, framställning och marknadsföring av telehjälpmedel för handikappade. Särskilda arbetsgrupper har tillsatts, vilka undersöker bl. a. flygförbindelserna på Nordkalotten och transporlproblemen rörande den s. k. Trondheimsleden. Aktuella frågor på trafiksäkerhetsområdet har bl. a. varit obligatorisk användning av bilbälte och obhgatorisk användning av hjälm vid motorcykel- och mopedåkning, säkerhet för barn som bilpassagerare, reflexanordningar för fotgängare samt användning av tända framlyktor under dagtid.

Turistfrågor En av ministerrådet tillsatt särskild kommitté har under år 1974 avgett sin rapport med synpunkter och förslag till åtgärder på området. Ett ad hoc-utskott under ställföreträdarkommittén förbereder ministerrådets ställningstaganden i dessa frågor, bl. a. inför Nordiska rådels konferens om turism, som skall hållas år 1975.

Prop. 1975:93                                                                        

U-landsbistånd. Arbetet med de gemensaml finansierade biståndsprojekten i Kenya och Tanzania har fortsatt under år 1974. I syfte att undersöka möjligheterna för fortsatta gemensamma nordiska biståndsak-livitetcr har styrelsen för gemensamma nordiska biståndsprojekt tillsall en permanent samordningsgrupp. Det nordiska samarbetet har fortsatt inom ramen för internationella organ på biståndsområdet, såsom Världsbanken, Internationella valutafonden, ECOSOC, UNDP, UNIDO och UNCTAD.

Nordisk investeringsbank; resursutredning Vid sitt möte den 31 januari 1975 var de nordiska ländernas statsministrar eniga om att det snarast möjligt för fortsalt behandling i ministerrådet skall utarbetas ell förslag om upprättande av en nordisk investeringsbank, som drivs efler bankmässiga principer och som bygger på grundkapital från de deltagande länderna. Statsministrarna var också eniga om att samarbetsminislrar-na skall låta utreda den nordiska råvaru- och resurssituationen och undersöka möjligheterna till etl närmare samarbete för att dra största möjliga nytta av tillgängliga resurser.

3. Ministerrådets förslag till budget för år 1976

Som inledningsvis har nämnts fastställde Nordiska ministerrådet i mars 1974 förslag till budget för år 1975 för den verksamhet, som drivs över ministerrådssekrelariatet i Oslo. Denna budget omfattar utgifter om totalt ca 13,9 milj. norska kr., varav 1,4 mäj. avser projektmedel, 7,0 milj. dispositionsmedel för projektverksamhet, 5,3 milj. medel för administrativa kostnader och 0,2 milj. medel avsedda att täcka oförutsedda pris- och löneökningar. Vid ett möte i Stockholm i december 1974 fattade ministerrådet beslut om fördelning av större delen av dispositions-medlen på en rad konkreta projekt inom de flesta av de samarbelsområden, som omfattas av ministerrådets verksamhet.

För år 1976 har ministerrådet den 13 mars 1975 antagit ett förslag till budget om 19 806 000 norska kr. Vid beräkningen av delta belopp har avdrag gjorts med 1 290 000 norska kr. för sekretariatets beräknade inkomster under år 1976 av räntor och av avgifter, som de anställda har att erlägga enligt särskilda regler. Budgeten är beräknad i 1976 års prisläge. Jämfört med budgeten för år 1975 innebär ministerrådets budgetförslag för år 1976 en ökning med omkring 6,8 milj. norska kr.

I budgetförslaget för år 1976 om utgifter på sammanlagt ca 21,1 milj. norska kr. avser 13,0 milj. projektmedel, varav 6,3 milj. dispositions-medel, samt 8,1 milj. medel för administrativa kostnader, varav 0,8 milj. avsedda att täcka främst beräknade löneökningar.

Den nordiska projektverksamheten över budgeten för ministerrådssekretariatet i Oslo är nu igång på en rad områden - på socialpolitikens, arbetsmarknadens,   arbetsmiljöns   och   miljöskyddets   områden,   vidare

Prop. 1975:93

10

inom byggsektorn, på de regionalpolitiska och konsumentpoliliska områdena samt på transportområdet. Projektmedlen har i 1976 års budget tagits upp med ett ca 4,6 milj. norska kr. högre belopp än år 1975. Medlen skall läcka kostnaderna för såväl fortsättning av pågående projekl som igångsättning av nya projekt under år 1976. De medel lill ministerrådets disposition, som ingår i budgeten, är avsedda atl läcka kostnaderna under år 1976 för projekt, som ännu är under beredning.

Minislerrådssekretarialel i Oslo har f. n. 29 personer anslällda. Härtill kommer fem projektchefer, som avlönas av projektmedel. Med hänsyn till ökade arbetsuppgifter i samband med budgetbehandlingen har det ansetts nödvändigt med ytterligare en handläggare av budgetfrågor. I budgetförslaget för år 1976 har medel beräknats härför saml för en förstärkning av expedilionspersonalen med en tjänst. Ökningen av de administrativa kostnaderna motiveras i övrigt bl. a. av atl flyttning till nya lokaler måsle ske.

4. Föredraganden

Vid Nordiska rådels session i februari 1973 presenterade ministerrådet ett nordiskt handlingsprogram för industri-, energi-, regional- och miljöpolitik saml för lagstiftnings-, kultur- och transportområdena. Sedan dess har ministerrådet arbetat på all utveckla och intensifiera det nordiska samarbetet inom ramen för handlingsprogrammet. Under år 1974 har ministerrådet utvidgat sitt samarbele till vissa nya områden. Förutom de nyss nämnda områdena omfatiar det nordiska samarbetet inom ministerrådets ram nu även följande huvudområden: socialpolitik och hälsofrågor, arbetsmarknadsfrågor, arbetsmiljöfrägor, handelspolitiska frågor, valutapolitiska och finansiella frågor, konsumentfrågor, turistfrågor samt bislåndsfrågor.

F.n utförlig redogörelse för vidtagna och planerade nordiska samarbets-åtgärder har lämnats i den berättelse rörande det nordiska samarbetet, som ministerrådet överlämnat till Nordiska rådets session i år. Jag vill här bara nämna några exempel på samarbetsresullal och frågor, som varit aktuella under den gångna perioden.

Energifrågorna har ägnats särskild uppmärksamhet under del gångna året. Vid årsskiftet 1974/75 avlämnades den ämbetsmannarapport till belysning av de nordiska ländernas energisituaiion och med bedömning av behovet och möjligheterna för en ytterligare fördjupning av samarbetet, vilken ministerrådet tidigare beslutat låta verkställa. Ministerrådets ställningstaganden pä basis av denna rapport beträffande det utbyggda fortsatta nordiska samarbetet på del energipolitiska området har redo-visals i en särskild lilläggsberätlelse lill den ministerrådsberätlelse, som jag nyss nämnde.

Det viktigaste instrumentet för finansiering av samarbetet pä det industriella området, som ministerrådet har tillgång till, är den nordiska

Prop. 1975:93                                                                         11

fonden för teknologi och industriell utveckling, vars verksamhet började den 1 juli 1973 och som enligt tidigare beslut successivt skall tillföras 50 milj. svenska kr. Delbeslut har hittills fattats om att tillföra 30 milj. svenska kr. Senast har ministerrådet beslutat föreslå tillförsel av 10 milj. svenska kr. för år 1976. I prop. 1975:1 (bil. 15 s. 167) har regeringen efter föredragning av chefen för industridepartmentet föreslagit riksdagen atl medel anvisas för budgetåret 1975/76 för atl bestrida Sveriges andel av detla belopp.

På det socialpolitiska området har beslut fattats om all på försök inrätta en nordisk läkemedelsnämnd och ett nordiskt samarbetsorgan för drogforskning. Det första organet skall ha till uppgift att ularbela förslag med sikte på harmonisering av läkemedelslagsliflningen i Norden, det andra bl. a. alt utforma förslag till forskningspolitiska riktlinjer för nordisk drogforskning.

Del nordiska samarbetet på konsumentområdet, som under år 1974 infogades i ministerrådets verksamhetsfält, har mycket snabbt medfört en rad samarbetsprojekt, som nu finansieras över ministerrådssekrelariatels budget, bl. a. när det gäller samordnade undersökningsmetoder o. d. för olika köksmaskiner, båtmotorer m. m.

Betydande uppmärksamhet har under det gångna året ägnats frågorna om ministerrådets kontakter utåt — dels med Nordiska rådet, dels med arbetsmarknadens parter. Jag fäster stor vikt vid att de lösningar som nås i dessa frågor är tillfredsställande för alla berörda parter.

Del är av stort värde att utnyttjandet av förefintliga råvaror och naturresurser i Norden saml att planeringen av slörre investeringsprojekt kan ske i samråd mellan de nordiska länderna. Det är mol den bakgrunden man får se beslutet att i nordiskt samarbete låta utreda den nordiska råvaru- och resurssituationen och samarbetsmöjligheterna i detta sammanhang.

Även beslutet att låta utarbeta etl förslag om upprättande av en nordisk investeringsbank innebär ett väsentligt framsteg i det nordiska samarbetet. En sådan bank bör kunna bli en värdefull komplettering till de kreditinstitut, som redan finns, när det gäller atl finansiera investeringsprojekt och export av nordiskt intresse.

En effektiv samarbetsorganisation krävs för alt genomföra det ökande samarbetet på ett tillfredsställande sätt. Förstärkningen av del nordiska regeringssamarbetets organisation har därför fortsatts under det gångna verksamhetsåret. För praktiskt laget alla de huvudområden, som omfattas av verksamheten, har nu ämbetsmannakommitléer upprättals. Därutöver finns sedan tidigare en särskild stäilföreträdarkommitté, som svarar för de allmänna och samordnande uppgifterna. Totalt arbetar nu under ministerrådet 14 permanenta ämbetsmannakommitléer. Ministerrådssekrelariatet i Oslo, som började sin verksamhet den 1 juli 1973, har nu ett 30-tal anslällda.

Nordiska ministerrådet fastställde vid möte i Helsingfors den 13 mars 1975 förslag till budget för år 1976 för den verksamhet, som drivs över

Prop. 1975:93                                                                         12

ministerrådssekrelariatet i Oslo. Budgetförslaget omfattar 19 806 000 norska kr. Vid beräkningen härav har avdrag gjorts för sekretariatels beräknade inkomsler under samma år. Förslagel innebär i jämförelse med år 1975 en ökning med 6,8 milj. norska kr.

Medlen för sekretariatels administrativa kostnader föreslås — jämfört med år 1975 — öka med ca 2,6 milj. norska kr. till 8,1 milj. Viss ytterligare personal — främst en handläggare av budgetfrågor — kan härigenom tillföras sekretariatet även under år 1976. Ökningen av de administrativa utgifterna vid sidan av personalkostnadernas ökning avser bl. a. kostnader i samband med flytlning till nya lokaler.

Kostnaderna för den nordiska projektverksamhet, som finansieras över sekretariatets budget, beräknas till 13,0 milj. norska kr., vilket innebären ökning från år 1975 med ca 4,6 milj. Det förberedande arbete, som ligger till grund för ministerrådets beslut om igångsättning av projekt, utförs av de på olika samarbetsområden verkande ämbetsmannakommilléerna som arbetar under minslerrådet. Färdigplanerade projekl föreligger nu i betydligt större utsträckning än inför fastställandet av budgeten för år

1975.  1 många fall är dock även i år planeringsunderlaget otillräckligt för
atl beslul ännu skall kunna fattas om projektens genomförande.
Betydande belopp — ca 6,3 milj. norska kr. inkl. reserv för oförutsedda
kostnadsökningar — föreslås därför också för år 1976 stå till minister
rådels disposition för senare beslul om medel för samarbetsprojekt, som
ännu befinner sig på elt förberedande stadium. Detta gäller exempelvis
väntade konkreta samarbetsprojekt på de industri-, energi- och handels
politiska områdena.

Sekretariatets budget finansieras genom tillskott från medlemsstaterna enligt den fördelningsnyckel, som ministerrådet har fastställt för gemensamt finansierade nordiska institutioner. Fördelningen för åren 1974— 1976 är följande: Danmark 22 %, Finland 16 %, Island 1 %, Norge 16 % och Sverige 45 %.

Kostnaderna för ministerrådssekrelariatet i Oslo under kalenderåret

1976, vilket sammanfaller med det för sekretariatet överenskomna
budgetåret, har som nämnts, efter avdrag av sekretariatets inkomster,
beräknats till 19 806 000 norska kr. Sveriges andel (45%) av dessa
kostnader utgör 8 913 000 norska kr., vilket enligt nuvarande växelkurs
motsvarar 7 148 000 svenska kr.

Medlen bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1975/76. Då den nordiska budgeten avser kalenderåret 1976, kan det svenska bidraget delvis komma alt behöva betalas ut försl efter del svenska budgetårets utgång. Regeringen bör kunna medge, att sådana utbetalningar belastar molsvarande anslag i statsbudgeten för budgetåret 1976/77 inom den av riksdagen godkända ramen för år 1976.

Prop. 1975:93                                                                        13

5. Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen alt

1.  godkänna den av Nordiska ministerrådet föreslagna budgeten för
Nordiska ministerrådssekrelariatet för år 1976 om 19 806 000
norska kr.,

2.  till Nordiska ministerrådssekretariatet för budgetåret 1975/76 an
visa ett förslagsanslag av 7 148 000 kr.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.